Hinder i utförande av det kompletterande uppdraget

Under denna rubrik lyfter vi informanternas beskrivningar av saker och ting som verkar göra det problematiskt eller svårt att komplettera skolan i deras ögon. De uttrycker behov som i en större utsträckning faller in under kategorin integration av skola och fritidshem.

7.3.1 Spänning mellan två verksamheter

Skolan följer idag en läroplan som är konstruerad med idéer om vad eleverna kan tänkas behöva inför framtiden och då är det inte orimligt om Dewey skulle ge samma kritik till skolan idag som han en gång gjorde. Det visar på att skolan och dess undervisning inte har förändrats särskilt mycket över tid. Vi uppfattar fritidspedagogiken som relativt ny i skolan som i sin tur skapar en spänning mellan dessa två traditioner, en spänning mellan formellt och informellt lärande. Utifrån informanternas uttalande verkar det vara en viss pedagogik och didaktik som dominerar i skolan och lärarna sätter ramarna för de. Det verkar därmed vara lärarna i skolan som styr över fritidslärarens deltagande och möjlighet till

undervisningstillfällen under skoltid.

Toves uttalande om att komplettera skolan genom att vara assistent för lärarna och klassen ser vi inte, i likhet med Tove och ett flertal informanter som en komplettering av skolan under skoltid, utan som en påtvingad roll av skolan. Greta menar att klasslärarens yrke “sitter i väggarna” och att det är därför lätt hänt att fritidslärare i klassrumssituationer blir till en assistent eller hjälplärare för klassen och läraren. Kristina uttrycker att det behövs ett visst

pedagogik även under skoltid. Utöver detta så uttrycker ett flertal informanter behovet av fysiska lokaler för att komplettera skolan under skoltid och Kim säger: “Jag hade önskat att här hade funnits lokaler så att man hade kunnat jobba i grupper så att man kunde få lov att jobba med fritidshemmet uppdrag”. Som vi tolkar det så syftar Kim på om att det är svårt att föra in sin pedagogik i skolans verksamhet. Detta är för att fritidspedagogiken, som vi tolkar den, kräver ofta mer yta för undervisning i grupp, kommunikation och mer praktiskt arbete. Fritidshemmets pedagogik verkar kännetecknas av informanterna som arbetssätt eller aktiviteter som är mer praktiska, laborerande och experimenterande där det krävs plats för eleverna att testa sig fram och arbeta problemlösande genom inquiry-baserad (Säljö, 2015) undervisning.

Kevin uttrycker att det är svårare att komplettera skolan idag än det var förr och säger: “Jag upplever det som att, om man tittar organisatoriskt så upplever jag att det är svårare idag för att dels så har timplanen blivit mycket mer strikt och vad som ska göras inom ett ämne”. Kevin verkar syfta på att det inte finns tid att komplettera skolan under skoltid. Däremot så verkar han samtidigt mena att det inte är fritidspedagogikens grund och säger att

fritidshemmet inte “ska anpassa efter skolans riktlinjer utan man måste också titta på vad vår grund är. Vi har ett eget kapitel och det är de vi ska jobba med också”.

Ett flertal informanter verkar mena att det ligger ett stort fokus på det formella lärandet under skoltid och att det finns ont om utrymme för ett informellt lärande. En möjlig tolkning av fritidspedagogikens grund i relation till det kompletterande uppdraget är att den omfattar bland annat möjligheten att koppla samman det som eleverna lär sig i skolan med

verkligheten utanför skolan. Dewey gav kritik mot skolans undervisning för att det fanns en klyfta mellan elevernas erfarenheter och upplevelser av världen och de kursplaner för olika ämnen som eleverna möter. Det vill säga, att kopplingen mellan elevernas erfarenheter och upplevelser av världen och de ämnen eleverna lär sig i skolan saknas. Enligt Dewey (2004) är syftet med undervisning och utbildning att knyta an ett kunskapsinnehåll till elevens aktuella begreppsvärld och styrs på så sätt av elevernas intresse och erfarenheter. En möjlig tolkning är att det som Dewey beskriver är det som Jensen kallar för informellt lärande. Därmed uppfattar vi fritidshemmets sätt att driva undervisning som närmare Deweys tankar om skola och

7.3.2 Samverkan

Ett flertal informanter uttrycker att samverkan är viktig för att komplettera skolan. Kevin säger att “det krävs mer tid tillsammans med lärarna så att det blir ett mer vi och inte ett vi och dem”. Han säger:

Samverkan är jätteviktigt för att dels så sitter vi på olika kompetenser. Och det handlar om att ge barnen bästa möjliga förutsättningar för att få en inlärning. För att få en så bredare utbildning som möjligt. Jag sitter på en kunskap och ett arbetssätt som kanske funkar jättebra. Och så sitter klassläraren med ett arbetssätt, det handlar om att vi kompletterar varandra så att vi får en helhet.

Med utgångspunkt i begreppen formellt och informellt lärande (Jensen, 2011) kan vi tolka Kevins uttalande på så sätt att samverkan kan vara viktig för att lärarna har olika kompetenser och ingångar i lärandet vilket leder till olika arbetssätt och en variation i elevernas lärande. Kevins uttalande verkar syfta på en strävan efter ett samarbete där de tillsammans med deras olika arbetssätt och undervisningsmetoder kan komplettera varandra och utveckla hela eleven.

Tove uttrycker behovet av samtal och samarbete med klasslärarna där hon säger:

Det är lite så att, få ett utrymme för samtal med klasslärarna för att prata om hur eleverna är, hur det är med skolan kontra fritids, och det hade kunnat bygga vidare samtalen på något viktigt men vi möts inte riktigt, och det är för att vi inte har plats, tid och rum, men jag tror att det hade gett mycket.

Utifrån Deweys (2004) tankar om utbildning där han menade att den bör omfatta både den sociala och kognitiva utvecklingen så verkar Tove vara ute efter en ”helhetsförståelse” i samtalet med lärarna. En möjlig tolkning av detta är att samtalet kan leda till en förståelse kring eleven, hur eleven lär sig i skolan och hur eleven lär sig på fritidshemmet. Detta tolkar vi som att båda parterna kan få syn på vilken nivå, eleverna befinner sig på samt hur eleven fungerar i olika sammanhang och kan på så sätt planera undervisning där de kompletterar varandra.

7.3.3 Integration

Integrationen av fritidshem och skolan har inte lett till att alla elever har en fritidshemsplats. Kim säger:

Sen är det också svårt att göra just den typen av komplettering eftersom alla barnen inte är på fritids. De barnen som hamnar utanför är de barnen som inte har en fritidshemsplats. Så där kanske man brister lite i kompletteringen till skolan.

Om undervisningen på fritidshemmet blir eller redan är en del av utbildningen kan detta ses som problematiskt eftersom alla elever inte har tillgång till den. Kim menar att eleverna som inte går på fritidshemmet inte får möjligheten och att det är där de brister i det kompletterande uppdraget. Vår tolkning är då att det krävs tid och möjlighet för fritidshemmen att komplettera skolan under skoltid. Fritidshemmet har dock integrerats i skolan vilket vi uppfattar som något positivt i relation till det kompletterande uppdraget för att vi anser att verksamheten har en möjlighet att knyta an till eleverna och skolans undervisning. Vi ser det som en fördel i förhållande till uppdraget där hela skolan tillsammans kan komplettera varandra med en varierad typ av undervisning och arbetssätt och därmed skapa ett samspel mellan formellt och informellt lärande. Detta kan resultera till en viss insikt i varandras verksamheter som kan utnyttjas för att skapa ett samarbete kring undervisning och planering om hur de tillsammans ska utveckla elevernas olika förmågor. Det vill säga, utveckla helheten kring elevernas både sociala och psykologiska förmågor (Dewey, 2004) på ett varierat sätt. Men, detta är samtidigt inte fallet då informanternas uttalande syftar på att det inte finns tid eller möjlighet att

samverka på ett sätt som gör det möjligt att komplettera skolan under skoltid. Detta verkar bland annat bero på att fritidshemmet endast har integrerats med skolan fysiskt, på så sätt att de delar lokaler, utrymme och elever. En möjlig tolkning är att integreringen därmed inte har skett på ett sätt som möjliggör ett samarbete med det pedagogiska uppdraget. Därför uppfattar vi ett behov av diskussioner om pedagogik och didaktik för att tillsammans utbilda, utveckla och lära ut, för att komplettera varandra.