8. Diskussion
8.1 Studiens relevans för yrket
Studiens relevans för det framtida yrket kan vara att synliggöra innebörden av det
kompletterande uppdraget. Det kompletterande uppdraget omfattar en del av läroplanen och uppdraget som fritidslärare har. Studiens resultat ger en bredare bild av vad det
kompletterande uppdraget innebär. Vi anser att studien visar på olika tolkningar av syftet med kompletterande uppdraget, vilket vi anser vara en viktig kännedom för att utföra uppdraget. Den visar på olika fritidslärares berättelser om arbetssätt med det kompletterande uppdraget samt på hinder som påverkar utförandet av uppdraget. Studien är relevant för att den kan fungera som ett stöd för andra fritidslärare att bygga sina uppfattningar om vad uppdraget innebär.
8.2 Diskussion av metod och tillvägagångssätt
Vi har använt oss av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer för att besvara våra frågeställningar. Urvalet bestod av åtta informanter som är utbildade inom två olika
yrkeskategorier, det vill säga, grundlärare mot fritidshem och fritidspedagog. En nackdel med att använda intervjuer i kombination med kvalitativ metod är att empirin och därmed resultatet begränsas till informanternas syn på och beskrivningar av fenomenet (Alvehus, 2013).
Eftersom uppdraget att komplettera skolan även berör lärare i grundskolan skulle det varit bra att även intervjua denna yrkesgrupp inom informanternas skolor. Detta kan ha resulterat i att resultatet kan ha blivit alltför ensidigt men samtidigt så skulle det ha blivit en helt annan studie. Studien syftade på att undersöka fritidslärares arbetssätt med och synsätt på det
kompletterande uppdraget och därför består resultatet enbart av deras beskrivningar. Eftersom vi endast använde oss av intervjuer så skulle observation kunna ha använts som en
kompletterande metod. Det hade möjligtvis gett oss en annan bild av hur de arbetar med det kompletterande uppdraget i realtid. Urvalet är begränsat och relativt litet och därmed är anledningen till att resultatet inte går att generalisera (Alvehus, 2013). Det är ingen generell bild av verkligheten, eller av fenomenet. Studien är endast baserad på de verksamheter och fritidslärare vi har vänt oss till i examensarbetet.
8.3 Förslag till vidare forskning
Något som fattas generellt i studier som berör fritidshemmen är forskning som har ett elevperspektiv. Studier där eleverna blir hörda, där empirin skapas med hjälp ut av eleverna. När det gäller en vidare forskning så tycker vi att det skulle vara utvecklande att belysa ett elevperspektiv kring vårt studieområde. Det skulle vara utvecklande att på något sätt lyfta fram deras perspektiv på hur de vill att fritidshem ska komplettera skolan. Ett annat förslag är att göra vidare undersökning på detta område genom att lyfta fram klasslärarna och
rektorernas perspektiv på hur fritidshem kan komplettera skolan. Vårt antagande grundar sig att fritidsläraren jobbar tillsammans med klasslärare. Deras uppfattning och attityder påverkar hur kompletteringsuppdraget sker, vilket har framkommit även i vår studie. Vidare ansvarar rektorerna över den organisatoriska delen i skolan och deras perspektiv och tolkning av uppdraget påverkar ramen för samarbetet eller samverkan för det kompletterande uppdraget. Ett par förslag till frågeställningar hade blivit som följande: Hur ser rektorer och/eller lärare i grundskolan på fritidshemmets uppdrag att komplettera skolan? Vad anser rektorer och/eller lärare i grundskolan att det krävs för att fritidshem ska kunna komplettera skolan?
9. Källförteckning
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Andersson, Birgit (2013). Nya fritidspedagoger - i spänningsfältet mellan tradition och nya
styrformer. Diss. Umeå: Umeå universitet. Tillgänglig på Internet: https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:603114/FULLTEXT02.pdf
Anthony, K. & Joseph, M. (2016). Creating Holistic Partnerships Between School and
Afterschool. Afterschool Matters, n24. s.33-42. Fall 2016. Tillgänglig på Internet: https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1120467.pdf
Baran, E. Bilici Canbazoglu, S. Mesutoglu, C. Ocak, C (2019). The impact of an out-of-school
STEM education program on students´ attitudes toward STEM and STEM careers. School of
Education, Iowa state University, Ames, Iowa. Tillgänglig på Internet: https://doi.org/10.1111/ssm.12330
Brinkkjaer, Ulf & Høyen, Marianne (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Broström, Stig (2010). Fritidshem som arena för lärande. I: Ankerstjerne, Trine (red.) (2010).
Perspektiv på fritidshemspedagogik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Christoffersen, Line & Johannessen, Asbjørn (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Dewey, John (2004). Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter. 4., [utök.] utg. Stockholm: Natur och kultur
Hansen, Monica (1999). Yrkeskulturer i möte: läraren, fritidspedagogen och samverkan. Diss. Göteborg: Univ. Tillgänglig på
Internet:https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/7609/1/gupea_2077_7609_1.pdf
Hansen Orwehag, M. (2011). Att leda den fria tidens lärande – med gruppen i fokus. I: Nielsen, Cecilia (red.). Konsten att navigera mellan individ och grupp: lärares uppdrag i
Hansen Orwehag, Monica (2015). Fritidshemspedagogiken och skolan. I: Pihlgren, Ann S. (red.). Fritidshemmet och skolan: det gemensamma uppdraget. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Hartman, Sven (2017). En filosof för reflekterande pedagoger. I: Pihlgren, Ann S. (Red).
Fritidshemmets didaktik. 2.uppl. Lund: Studentlitteratur
Haglund, Björn (2009). Fritid som diskurs och innehåll: En problematisering av
verksamheten vid ›afterschool-programs› och fritidshem. Göteborgs universitet: Institution för
pedagogik och didaktik. Tillgänglig på internet:
https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/990/841
Hippinen, Anneli (2011). En yrkesroll i förändring. I: Pihlgren, Ann S. (red.). Fritidshemmet
fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan. Lund: Studentlitteratur
Hjerm, Mikael & Lindgren, Simon (2010). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Jensen, Mikael (2011). Den fria tidens lärande. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Lgr 11 (2019). Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
Reviderad 2019. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet:
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11- for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet
Johansson, Inge (2011). Fritidshemspedagogik. Idé – ideal – realitet. Stockholm: Liber Nilsson, Jan (2007). Tematisk undervisning. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Pihlgren, Ann S & Rohlin, Malin (2011). Det “fria” barnet. I: Klerfelt, Anna & Haglund, Björn (Red.). Fritidspedagogik: fritidshemmets teorier och praktiker. Stockholm: Liber
Pihlgren, Ann S (2011). Inledning och presentation. I: Pihlgren, Ann S. (Red). Fritidshemmet:
fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan. Johanneshov: TPB
Perselli, Ann-Katrin & Hörnell, Assar (2019). Fritidspedagogers förståelse av det
Tillgänglig på Internet: https://docplayer.se/148561676-Fritidspedagogers-forstaelse-av-det- kompletterande-uppdraget.html
Pihlgren, Ann S (2017). Inledning. I: Pihlgren, Ann S. (red.). Fritidshemmets didaktik. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Rohlin, Malin (2011). Fritidspedagogik och lärande. I: Pihlgren, Ann S. (Red).
Fritidshemmet: fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan. Johanneshov: TPB
Rohlin, Malin (2012). Fritidshemmets historiska dilemman: en nutidshistoria om
konstruktionen av fritidshemmet i samordning med skolan. Stockholm: Stockholms
universitetsförlag
SFS (2010:800). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig på internet:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag- 2010800_sfs-2010-800
Skolinspektionen (2010). Kvalitet i fritidshem. Stockholm: Skolinspektionen. Tillgänglig på Internet:https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-
rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/Kvalitet-i-fritidshem/
Skolverket (2014). Allmänna råd för fritidshem. Skolverket: Stockholm. Tillgängligt på Internet: https://www.skolverket.se/getFile?file=3301
Skolverket (2019). Elever och personal i fritidshemmet läsåret 2018/19. Stockholm: skolverket. Tillgänglig på Internet:
https://www.skolverket.se/download/18.2a23c2b1698641e369a0a/1555424941513/pdf4085.p df
Säljö, Roger (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet: