I denna del analyseras empirin från studien och jämförs med teori samt tidigare forskning i området Följande frågor analyseras:
6.3 Hinder och möjligheter för att skapa cirkulär ekonomi inom byggsektorn
Jackson (2012)anser att hållbart byggande inte betyder att skapa en tillväxt som överskrider ekologins gränser. Med det anser författaren att den linjära ekonomin överskrider jordens naturliga resurser eftersom konsumtionen är enorm. En bredare resurskonsumtion är en drivkraft för tillväxten i ett paradigm och i praktiken behöver en ny tillväxtmotor, som exempel att se avfall som en resurs (Jackson, 2012). De fem respondenterna är överens om att avfallet inom byggsektorn måste minska och att det ska återanvändas i en ny produktion. Flera av respondenterna nämner att deras verksamheter markant undersöker hur de kan minimera avfallet, eller sälja det vidare. Holmgren anser att även om avfallet som uppkommer vid en produktion blir fjärrvärme som också är cirkulärt, är en det ändå av ett misslyckande. I en cirkulär ekonomi anser Kellner (2017) att producenterna ska i första hand se över sin produktion för att minimera spill av råvaror och det spill som ändå tillkommer ska kunna återanvändas till en ny produkt. Respondenterna är överens om att det kommer bli en framgång för byggsektorn att tjäna pengar på sitt avfall, istället för att betala för att bli av med det. Bland annat tar Bergkvist upp att Peab tar emot slagg från stålindustrin som är en utmärkt råvara för att ersätta jungfruligt bergmaterial. Togård nämner att AFRY har medverkat i en kommun hur de kan återanvända fosfor från sitt avloppsslam till jordbruket.
Det är positivt att arbeta med material som generellt hade hamnat på soptippen som kan istället återbrukas och till och med bli bättre material än vad det var tidigare (Personlig kommunikation, Andersson 2020).
Med detta går respondenternas verksamheter mot EU-kommissionen som vill ha slutna kretslopp för att öka livslängden med en förlängd materialåtervinning samt återanvända material. EU-kommissionens vision är att år 2030 ska det enbart uppkomma 10% avfall vid en byggproduktion. Dock har alla respondenternas verksamheter olika arbetssätt för att minimera avfallet. Tre respondenter lyfter att det handlar också om vad kunderna söker. Holmgren beskriver att i dag finns det kunder som börjar ställa krav om mer än bara sortering, han menar volymen avfall blir inte mindre bara för man sorterar. Kellner (2017) förklarar skillnaden mellan linjär och cirkulär ekonomi: Linjär ekonomi är konstruerad för att bryta resurser/råvaror, producera, konsumera och sedan bli avfall. Cirkulär ekonomi är en ekonomisk modell som företag och samhällen använder för att möjliggöra en marknad där cirkulära kretslopp brukas. Det behövs nya affärsmodeller för att bryta den linjära marknaden och inte vara ett “slit och släng” samhälle (Kellner, 2017). Bergkvist lyfter att Peab söker ständigt efter andra verksamheters avfall samt biprodukter som de kan använda i sina projekt. Östling beskriver att Castellum ska i framtiden ha ett eget lager där de kan spara material (istället för att kasta det) så att det går att använda vid en annan produktion. Ingen av respondenternas verksamheter är helt cirkulära, men inte heller linjära. Kellner (2017) menar att linjär ekonomi som ett linjärt materialflöde där råmaterialet omvandlas till en produkt och efter att det har förbrukats upphör dess livscykel och blir till spill. Illustrationen för cirkulär ekonomi lägger till en ny länk till den linjära ekonomin där råvarorna blir till en produkt som återvinns och vid slutet av sin livscykel blir till en ny produkt (Kellner, 2017). Hahn (1997) påpekar att en del av lösningen för att skapa en hållbar framtid utan att påfresta miljön kan cirkulär ekonomi vara en del av lösningen (Hahn, 1997).
Två av respondenterna lyfter vikten av att material som återanvänds måste vara säkert att använda, det får inte innehålla något miljöfarligt. En del respondenter tar upp att det återvunna materialet ska ha en lång livslängd och helst av allt vara bättre än den ursprungliga produkten, samt det den ersätter. En respondent tar upp att det finns utmaningar med cirkulär
ekonomi i en produktion. Andersson berättar att går något sönder som är “upcyklat” till ett byggprojekt det inte som i vanliga fall att ringa leverantören och be om nytt material. Därav måste man vara extra försiktig med återbrukat material, för det finns inget på lager. Detta går att koppla ihop med det Hart, et al., (2019) anser för att cirkularitet ska kunna tas i form så är skräddarsydda förståelser och tillvägagångssätt nödvändiga. Genom att upprätthålla värdet av material och hålla dem i cirkulation så ses cirkulär ekonomi som ett sätt att minska beroende av materialutvinning och som ett villkor för fortsättandet av människans sätt att leva (Hart, et al., 2019). Vidare går det att koppla ihop alla sex respondenternas olika erfarenheter kring cirkulär ekonomi som Hart, et al., (2019) påpekar att merparten av kunskapen om cirkulär ekonomi har ett brett fokus men att sektorer och produkter skiljer sig åt. Verksamheterna som intervjupersonerna arbetar på har också olika processer och projekt för att skapa ett förändringsarbete gällande cirkularitet. Zimmann et al. (2016) anser att den cirkulära ekonomin redan använts inom byggsektorn som enskilda komponenter, bland annat återanvändning, renovering, underhåll, nya affärsmodeller och nya byggmetoder (Zimmann, et al., 2016). Detta svarar Bergkvist med: “cirkulär ekonomi är ett samarbete mellan olika branscher” (Bergkvist 2020, Personlig kommunikation).
De absolut viktigaste aspekterna av cirkularitet som vi behöver jobbar mer med är att vi behöver använda de byggnader som redan finns i större utsträckning. Den största klimatpåverkan vid byggnation av en byggnad kommer från stommen. Vid renovering ska man försöka utnyttja så mycket av byggnaden som möjligt eller att bygga på en byggnad [...] då blir det cirkulärt eftersom man undviker nya byggdelar då det finns ett tak och en grund redan (Personlig kommunikation, Holmgren 2020).
Hart et al. (2019) anser att det finns hinder för att uppnå en mer cirkulär ekonomi och att det utvecklingen för en förändring sig inte går framåt. De gör antagandet att desto fler av dessa hinder som kan demonteras eller förbikopplas desto bättre blir framstegen mot en cirkulär ekonomi (Hart, et al., 2019). Detta framkommer inte från någon av respondenterna, eftersom de alla berättar om att deras verksamheter arbetar framåt för att ställa om till en cirkulär ekonomi. Benachio et al. (2019) menar att ett det måste ske ett paradigmskifte mot en cirkulär inom byggsektorn för att minimera jungfruligt material och avfall. Vidare menar författarna att byggsektorn att dagens modeller fortfarande stödjer ett linjärt användande av
resurser där man bara bryr sig om resurserna som krävs för byggnationen utan att se vikten av materialets hela livslängd (Benachio, et al., 2019).
Respondenterna anser att miljön ska gynnas av cirkulär ekonomi, klimatpåverkan ska minimeras och framför allt ska avfallet minska med en övergång från linjär ekonomi. Andersson som var arbetsledare under byggandet på Epic där man försökte i största möjliga mån arbeta med återbruk och återanvändning. Han påpekar att Skanska arbetar med cirkulär ekonomi i flera projekt.
Flera av respondenterna anser att hela kedjan inom byggsektorn måste ställas om och alla ska ställa krav på varandra, på så sätt finns det stora möjligheter att skapa cirkulär ekonomi inom byggsektorn.