Här presenteras den empiri som samlats in under studiens gång med respondenterna
5.3 Möjligheter och hinder med cirkulär ekonom
Cirkulär ekonomi är enligt Bergkvist ett samarbete mellan olika branscher. Bergkvist tar upp att man måste vara uppmärksam när man återanvänder ett material för att inte skapa en sämre produkt med dålig kvalité än den som det ska ersätta. Det återvunna materialet ska ha en lång livslängd och ska inte innehålla farliga ämnen från den ursprungliga verksamheten. Togård nämner att AFRY arbetar även med innovativa lösningar på insamling av återvinning för avfall i stadsdelar. Andra projekt har handlat om hur en kommun kan öka sin materialåtervinning av plast och minska plastanvändningen i en stadsdel. Som exempel berättar Östling att Castellum arbetar med inventeringar.
Istället för att kasta ett glasparti som ska rivas ut från en byggnad och tanken är att lämna det på återvinningscentralen, så kan man spara det på ett lager för kommande återanvändning (Personlig kommunikation, Östling 2020).
Holmgren säger att en av de absolut viktigaste aspekterna av cirkularitet som vi behöver jobbar mer med är att vi behöver använda de byggnader som redan finns i större utsträckning. Han beskriver att den största klimatpåverkan vid byggnation av en byggnad kommer från stommen eller skelettet av huset som han kallar det. Genom att vid renovering försöka utnyttja så mycket av byggnaden som möjligt eller att bygga på en byggnad istället för att bygga nytt till exempel nya våningar, så menar Holmgren att det blir det cirkulärt eftersom man undviker nya byggdelar då det finns ett tak och en grund redan.
Enligt Togård arbetar bland annat i ett projekt för fastighetsbolag där de kollar på hur man främja en hållbar utveckling och cirkulär livsstil genom digitalisering och artificiell intelligens. I det projektet kombinerar bolaget sin expertis inom hållbarhet, cirkulär ekonomi, digitalisering User Experience och artificiell intelligens.
Det pågår i koncernen mycket lokalt initiativ av som Östling uttrycker det eldsjälar och ”de
som arbetar med renoveringsprojekt har på eget bevåg tagit beslut att de inte ska kasta material som ska rivas ut utan det ska återanvändas till andra fastigheter ” (Personlig
Bergkvist berättar att Peab tar emot slagg från stålindustrin som är en utmärkt råvara för att ersätta jungfruligt bergmaterial. Peab letar även aktivt efter andra verksamheters avfall och biprodukter för att använda det i sin produktion och projekt. Bergkvist berättar att Peab använder i största möjliga mån sitt spill för att återanvända det eller återvinna det för att använda det till något annat i sin produktion. Peab samarbetar med flera olika industrier som har avfall som Peab ser som en resurs och råvara. Togård lyfter att AFRY har undersökt hur de kan hjälpa en kommun att återföra fosfor från sitt avloppsslam till jordbruket genom att utreda olika tekniker och kommunens förutsättningar.
Holmgren säger att i dagsläget finns det kunder som börjar ställa krav om mer än bara sortering, han menar volymen avfall blir inte mindre bara för man sorterar. Han berättar om utmaningen att de förbereder för kraven och maximala avfallsvolym per boyta i projekt och vad de kan göra för att minska ifall kravet inte uppnåtts. Han anser att entreprenad sidan jämfört med byggherre sidan har väldigt låga vinstmarginaler och har därmed inte råd att subventionera beställare, byggherre eller fastighetsägare så för dem handlar det att, om möjligt, välja rätt projekt som bidrar till en hållbar affär där till exempel högre hållbarhetskrav och krav på avfall ställs. Togård berättar AFRY är också med industriell symbios där de ser över stadens materialflöden och hur olika aktörer kan hitta varandra så att en aktörs avfall bli någon annans resurs.
Andersson anser att cirkulär ekonomi innebär bland annat att man ska ta fram en produkt som ser ut på ett visst sätt. Som exempel lyfter han golvplattorna i projektet Epic, går ett antal golvplattor går sönder så är de inte enkelt att ersätta eftersom de inte går att köpa och börja producera en ny omgång golvplattor blir extremt kostsamt. Vanligtvis är det bara och ringa tillverkaren och beställa mer. Han menar att det uppkommit nya frågor och problem i projektet Epic som han inte har arbetat med tidigare vilket han beskriver som spännande och utmanande. Togård lyfter att AFRY vill framför allt hjälpa företag att bygga klimatneutralt där cirkulära principer ingår.
Holmgren tar upp ett exempel på cirkularitet i ett projekt som har varit positivt: Vissa projekt i inventerar man byggnader och ser ifall de är lämpliga för påbyggnad och hur det kan förbättras eller utnyttjas istället för att bygga nytt och därmed bespara grönytor. Renovering av en klassisk arkitektonisk byggnad så att man inte behöver riva stomme och annat. Eftersom byggnaden är belägen i centrum uppstår svårigheter vid transportering av material. De utnyttjar då ett annat företags expertis inom logistik så att alla transporter kan ske genom deras logistikhub (Holmgren 2020, Personlig kommunikation).
Bergkvist tycker att det är viktigt att kunderna kan ta del av dokumentation och det ska finnas certifieringar som säkerställer att det återvunna materialet är en säker råvara. Kunderna ska inte uppfatta att ett återvunnet material är en sämre produkt. För att ge kunderna en trygghet ställer det höga krav på produktionen av det återvunna materialet. Med detta menar Bergkvist att ett återvunnet material ska vara minst lika bra, om inte bättre resurs som det den ska ersätta och miljön ska gynnas av det. Kunderna ska känna en trygghet av återvunnet material som den tillit de har för de naturliga resurserna. Bergkvist anser att det är Peabs ansvar att skapa den tryggheten hos kunderna. Holmgren berättar att om de har rådighet och inte kommer in sent i ett projekt kan de ha en dialog med byggherren och genom kompetens och verktyg kan de identifiera möjligheter med cirkularitet och sätta krav på till exempel hur mycket som går till deponi, hur mycket som kan återanvändas och ställa krav på flexibilitet och funktion i byggnaden.
Skanska arbetar med cirkulär ekonomi i flera projekt och ett av projekten för en framtida byggnation där ett ännu större grepp kommer tas angående begreppet. Målet är att göra projektet CO2 neutralt än vad Skanska redan har gjort med Epic (Personlig kommunikation, Andersson 2020).
Holmgren tycker att det är viktig vid projektering och användandet av inköpsstyrning att de har kunskapen i förfrågningsunderlag och att de kan välja rätt metod och byggmaterial för att främja cirkularitet genom generell styrning och rätt kompetens. Vidare berättar han att det är viktigt att inte överdimensionera stomme och att överanvända armering. Han säger att de i enlighet med LFM30 ställer krav på materialleverantörer. De vill att de varje år ska redovisa
i byggmaterialet de säljer och andel av material som kan återbrukas och användas på nytt. Östling menar att Castellum arbetar från lokala till regionala initiativ som bland annat Noll
CO2 redan 2030 och Återbruk Väst till ett concerntake som är synkat med vårt CO2 mål.
Bergkvist tycker att det handlar om att få hela kedjan i byggsektorn att jobba på detta sätt för att få upp ögonen att en återvunnen resurs är ett bra alternativ i produktionen. Det bör finnas en acceptans hos beställaren att inte bara vilja arbeta med en jungfrulig råvara. Bergkvist tror att det finns ännu mer att hämta där ute i form av biprodukter och avfall som går att använda i Peabs verksamhet som ersätter jungfruliga resurser.
För att ge kunderna en trygghet ställer det höga krav på produktionen av det återvunna materialet. Med detta menar Bergkvist att ett återvunnet material ska vara minst lika bra, om inte bättre resurs som det den ska ersätta och miljön ska gynnas av det. Kunderna ska känna en trygghet av återvunnet material som den tillit de har för de naturliga resurserna (Personlig kommunikation, Bergkvist 2020).
Holmgren berättar att cirkularitet är ett långsiktigt arbete men att det är viktigt att medvetandegöra och nämner svårigheten med att veta hur företag ska styra och minska deras avfall vilket LFM30 arbetar för att underlätta genom framtagandet av handlingar likt riskanalyser fast för material för att kartlägga dess klimatpåverkan. Östling lyfter ett ambitiöst mål inom Castellum som heter Noll CO2 redan 2030. Detta är inte på inventarie nivå utan byggsten nivå, där det handlar om att byta ut stålet som används när man bygger fastigheter och istället ska det användas återvunnet stål. ”Detta kommer att ge enorm besparing på CO2”