5. Resultat och analys
5.4 Hinder och möjligheter för delaktighet och inflytande
Lärarna arbetar på olika skolor i olika kommuner. Förutsättningarna ser olika ut och jag har här lyft fram de olika deltagaraspekterna ur delaktighetsmodellen för att se på fördelar och nackdelar utifrån dessa.
5.4.1 Tillgänglighet
Med tillgänglighet menas att ha fysisk tillgänglighet till miljöer och objekt. Att miljön på skolan gör det möjligt för elever med funktionsnedsättning att finnas med i skolans alla aktiviteter. I de olika sociala sammanhang som kan gynna eleven både socialt och i att delta och kunna göra val i vart man själv vill befinna sig. Alla lärarna anser att elevernas möjlighet att ha en tillgänglighet är en av de viktigaste bitarna i att finnas med i att skapa en delaktighet.
Att man formar miljön efter elevernas förutsättningar och utifrån det gör man eleverna mer självständiga och att de har mindre behov att ha med sig vuxen. Anna beskriver att skolans
25
miljö måste ha ett flöde som är kommunikativt. Att eleverna ska utifrån att ta del av miljön och vad den signalerar kunna tolka vad som skall göras och hur. Men tyvärr ser hon många brister i hur hennes skola är byggd. I grundsärskolans lokaler finns det hjälpmedel som skapar en tillgänglighet men vill eleverna röra sig i övriga skolans lokaler ställer det till lite problem.
Detta är något som även Frida diskuterar när hon uttalar
Miljön är otroligt viktig. Vi märker stor skillnad nu i våra nya lokaler men saknar möjligheten till inkludering till övriga skolan.
Att få vara självständig, kunna delta i de aktiviteter som erbjuds är en viktig del i skapande av elevernas självkänsla. Doris beskriver det som att skolan måste främja elevernas möjligheter till att lyckas. Små saker kan betyda mycket för eleven. Eleverna behöver att få komma intill att ges möjlighet till att delta i olika sammanhang. Detta leder till att eleven upplever mer och förhoppningsvis vill delta mer. När elevernas perspektiv vidgas upplever Doris att
motivationen också ökar till att vilja vara delaktig.
5.4.2 Tillhörighet
Alla lärares elever har en tillhörighet i en grundsärskoleklass. Enbart en grupp/skola har dubbla tillhörigheter. Där arbetar man med att ha en klassplacering i grundsärskolans klass + en placering i en grundskoleklass på skolan. Man ser detta som ett sätt att eleven på ett naturligt sätt räknas med och att man finns med i ett ”större” sammanhang med sin grundskoleklass men att möjligheten finns att vara i den mindre grundsärskoleklassen. På denna skola beskriver man även inkluderingen åt båda håll. Anna berättar att får de elever inom grundsärskolan som har svårigheter att vara i sin grundskoleklass bjuds istället några klasskamrater därifrån in till grundsärskolan för att där kunna delta där med varandra. Anna anser att det gäller att hitta lösningar som gynnar elevernas delaktighet och ger dem ökad möjlighet att finnas med i så många olika sammanhang som möjligt.
5.4.3 Engagemang
Med engagemang menas att det behöver finnas en lust, glädje och intresse för att delta i aktiviteter som erbjuds i skolans verksamheter. Engagemang är en egenupplevd aspekt av delaktighet. Engagemang går inte att avkräva någon annan, men genom att skapa bra
förutsättningar och engagemanget hos individen påverkas. Alla lärare tar upp just vikten av att lära känna eleverna och vad de har för intressen och vad som lockar dem till att vilja mer.
Lusten att lära mer. Här tar flera av lärarna stöd och diskussioner med elevers föräldrar. Vad gillar eleverna och vad kan vi locka med till att bygga upp ett intresse. Man ser föräldrarna som en viktig del att lära känna eleverna, vad de gillar och vad de tycker är spännande.
Speciellt till de elever som inte har ett verbalt språk och som kan vara svåra att tolka. För elever som finns med i ett sammanhang där de vet att de kommer att delta i aktiviteter med tillsammans med andra, ökar det egna engagemanget för att delta.
5.4.4 Samhandling
En aktivitet som är planerad utifrån att alla elever skall kunna delta och att den är anpassas utifrån alla elevers förutsättningar leder ofta till en högra samhandling. Där elever känner hög delaktighet och att de har ett inflytande. Elin anser att man i grundsärskolans träningsskola har så många olika elever med olika behov och anpassningar att de sätter käppar i hjulen för varandra. De som är en bra och nödvändig anpassning för den ena eleven är en ”trigger” för en annan elev. Något som även Doris säger när hon uttrycker
Eleverna sprider stämningar mellan sig. Både positiva och negativa.
26
Både Elin, Frida och Berit anser att eleverna inom träningsskolan har ett stort behov att få vara och ha tillgång till egna rum. Att man får möjlighet att arbeta utan att något eller några andra stör. Anna beskriver lärsituationerna i hennes träningsskoleklass precis tvärt om. Anna beskriver att hennes arbetslag planerar exempelvis en aktivitet med alla elever men att om någon har svårigheter att vara med så kan den eleven få göra något annat som den ser som tryggt i samma rum. Att eleven då ändå deltar fast på sidan om och att man på det sättet ändå kan locka in eleven att delta på sikt. Eleven finns med under aktiviteten och upplever den tillsammans med sin grupp med på det arbetssättet som passar just hen.
5.4.5 Autonomi
En viktig aspekt i elevers deltagande är att de har inflytande över sin situation och ges möjlighet till självbestämmande. Inom skolans värld kan autonomibegreppet vara svårt att använda men att man utifrån skolvärlden och inom grundsärskolan kan se det som rätten för elev att ha självbestämmande på lika villkor som övriga elever. För att eleverna skall kunna bestämma över sitt handlande behöver de tid, tillgång till anpassningar så man kan tolka information som berör och handlingsutrymme för att avgöra vilka valmöjligheter som finns och avväga sina beslut. Cissi arbetar mycket med att göra lärmiljön där eleverna befinner sig i kommunikativ genom sitt arbete med väljartavlor. Hon ser dock en problematik i att det är enbart i träningsskolans miljö tillgängligheten till väljartavlor finns. Om eleverna befinner sig i övriga skolan finns ej dessa att tillgå. Cissi anser att alla skolans lokaler borde anpassas mer kommunikativ så eleverna skulle kunna vara mer självständiga även utanför klassrummet, ihop med andra elever och vuxna som finns i skolan.
Cissi beskriver att blir det för mycket omhändertagande av de vuxna kan det ge fel signaler till de som befinner sig i samma miljö. Cissi uttrycker:
Jag som vuxen som finns runt eleven måste vara vaksam på att inte ge för mycket stöd och omsorg för då kan jag inkräkta på elevens självbestämmande. Mitt handlande kan ge en negativ bild av eleven och begränsa elevens möjligheter att finnas med andra kamrater och synen att den inte kan klara sig själv.
5.4.6 Erkännande
För att skapa delaktighet behövs det att elever känner sig erkända och accepterade av kamrater och lärare i aktiviteten. Erkännande handlar om andras subjektiva syn på eleven.
Genom att läraren organiserar och planerar aktiviteter som ger alla elever, även de med funktionsnedsättning, möjlighet till att delta kommer förhoppningsvis alla känna sig erkända och accepterade. När det kommer till kamratskap och gruppkulturen är det av stort värde att man på skolan arbetar med likabehandling och allas lika värde. På skolor med inkluderings arbetssätt och där mångfald och elevers olikheter tas tillvara öppnas det oftare upp för känslan av erkännande beskriver Szönyi & Södergvist Dunkers (2015). Cissi berättar om att elevernas dubbla klassplaceringar är viktig för synen på träningsskoleeleverna från övriga elever och att eleverna på skolan har en hög förståelse i att vissa elever deltar bara på vissa lektioner, ämnen eller andra skolaktiviteter. Men dörren till båda klassrummen finns alltid öppna för eleven och det betyder ofta mycket att man känns igen och blir hälsad på i andra sammanhang även utanför skolmiljön.
5.4.7 Analys med utgångspunkt i delaktighetsmodellen
Lärarna i studien lyfter alla att delaktighet för eleverna inom grundsärskolans träningsskola handlar om individens möjligheter att påverka sin livssituation i nuet. Delaktighet utifrån sig själv och sina egna möjligheter. Lärarna anser att mycket i skolans miljö behöver anpassas för att eleverna skall känna en samhörighet och kunna ha inflytande över hela sin skolsituation i
27
alla samhandlingar på skolan och i alla skolans olika lärmiljöer. Lärarna anser att skolan behöver kontinuerligt arbeta med förändring och förbättring, baserat på att skapa en skola som är till för alla. Ett stort arbete krävs anser de för att göra skolan tillgänglig och med att skapa en känsla av tillhörighet för eleverna inom träningsskolan. Att all personal på skolan ser och vill arbetar för att skapa ett engagemang för att inkludera verksamheterna inom skolans organisation.
Lärarna uttrycker att i dagsläget handla tyvärr delaktigheten för eleverna att göra val här och nu. Att skapa möjligheter för dem att påverka i större sammanhang och i skolfrågor som rör dem finns inte. Här uttrycker lärarna att det finns stora utvecklingsområden som ger alla elever rätt att kunna komma till tals. För elever inom träningsskolan är det ännu viktigare att man utvecklas strategier och stöd eftersom just dessa elever med en högre grad av
intellektuell funktionsnedsättning ofta kommer till tals i lägre grad än andra elever.
Lärarna anser att skolans ledningar och skolans organisation behöver vara delaktiga i arbetet för att utforma och anpassa skolans verksamheter för att skapa rätt och utvecklande
förutsättningar för den enskilda eleven.
Enligt lärarnas berättelser så är min bedömning att man behöver utveckla delaktighets aspekterna kring tillhörighet och erkännande. Här behöver ledningen på respektive skola arbeta med hur skolan bör arbeta för att utveckla och skapa mer miljö där alla elever får tillgång till den sociala sammanhållningen och gemenskaper som finns på respektive skola.
Lärarna behöver stöd i skolans ramar för detta arbete. Skolornas målsättningar bör vara att inkludera grundsärskolans elever mer och se dem som en självklar del av skolan. Enbart en av skolorna gör detta i dagsläget.
Lärarna arbetar utifrån KoRP´s (Ahlberg, 2015) tre processer och ser dessa som ytters viktiga.
Att eleverna utvecklas i att kommunicera för att öka lärandet och delaktigheten. Lärarna ser också att elevens lärmiljö bör vara anpassad och tillgänglig för att skapa ett samspel mellan individ och miljö.
28