Lärarnas syn på inflytande och deras arbetsmetoder för att skapa inflytande

Elevers språk är gruppsammanhållande såväl som identitetsskapande. Språket kan stärka samhörigheten och underlätta för skapandet av gemenskap med andra individer.

Kommunikation och språket är en viktig del i både delaktighet och inflytande. Att vara aktiv och delaktig i sin vardag och kunna påverka sin livssituation utgår från möjligheten att kommunicera. Om man inte kan förmedla vad man vill och önskar blir man beroende av andra och får då en minskad grad av självbestämmande. Omgivningens möjlighet att anpassa skapa tillgänglighet och samhörighet blir ytterst viktiga faktorer som synliggjordes i

intervjuerna med lärarna.

Både Tholande (2005) och Wehmeyer m.fl (2003) påvisar att elever med intellektuell funktionsnedsättning saknar oftast erfarenhet av att delta i beslutfattande processer och att deras inflytande i skolbeslut är små. Detta stämmer överens med hur flertalet av lärarna beskriver inflytande och möjlighet till inflytande över sin skolsituation i studien. Lärarna berättar om att de inflytande eleverna har inom träningsskolan handlar mestadels om val som sker här och nu. När det kommer till att delta i klassråd respektive skolans elevråd saknas detta på flertalet av lärarnas skolor, generellt i alla tre kommunerna. Rönnlund (2013)

beskriver att skolan har en stor roll i att föra samtal med eleverna om det som de har möjlighet att påverka över och låta eleverna utveckla och planera i det vardagliga skolarbetet och i beslut som tas och som påverkar deras skolsituation. Utifrån resultatet i denna studie som visar på brist i elevernas möjlighet till att ha inflytande, är detta något som skulle behövas se över generellt inom grundsärskolans träningsskola. Det man kan diskutera är också

skolledningens ansvar i att skapa skolelevråd som ger alla elever en likvärdig möjlighet att delta. Här har skolan ihop med grundsärskolans personal att stort utvecklingsområde för att skapa tillgänglighet och samhörighet så att alla elever känner ett engagemang och vilja att delta utifrån sina förutsättningar.

6.2.3 Hinder och möjligheter för delaktighet och inflytande

Lärarna i studien lyfter samtliga att några av de viktigaste faktorerna för att skapa delaktighet och inflytande är att ha en god relation till sina elever, att man som lärare kan tolka eleverna rätt, att man lyssnar till deras signaler och kommunikation och att man skapar en självkänsla hos eleverna. Lärarna skall vara elevernas stöttepelare, förebilder och rådgivare. Men att eleverna själva måste ha ett eget engagemang och driv i att vilja delta och då gärna i samhandling med andra. Lärarna ser också tillgängligheten som en stor och viktig faktor.

Aktuell forskning visar att elever med intellektuell funktionsnedsättning behöver tränas i och ges erfarenheter i att fungera i olika sociala sammanhang, konstellationer och inkluderas i skolans aktiviteter (Sagen & Ytterhus, 2014; MacArtur m.fl, 2012; Pennington & Courtades, 2014; Sweeswn, Carter & Molfenters, 2013). Lärana bör arbeta för att möjliggöra detta och

31

det stämmer överens med det kommunikativa relations inriktade perspektivet (KoRP) som Ahlberg (2001) presenterar.

Utifrån delaktighetsmodellen bör lärarna ihop med sin skola utveckla aspekterna med

tillhörighet och erkännande. Enbart en av skolorna i studien har eleverna dubbla tillhörigheter, i grundskoleklass och en i grundsärskoleklass. Ett tydligt sätt att skapa inkludering och inte bara i skolans lokaler utan ihop i en skola för alla. Man kan tolka resultatet utifrån att skolans organisation bör se grundsärskolans träningsskola som en viktig och självklar del i helheten av organisationen. För att skapa engagemang bör träningsskolan räknas in och det bör

organiseras utifrån allas möjlighet till att delta i aktiviteter. Detta för att skapa en egenupplevd aspekt av delaktighet. Klarar skolor av att skapa goda lärorika miljöer som ger eleverna utveckling, tillgång till den sociala sammanhållningen och tillhörighet i den stora

gemenskapen skapar man en högre känsla av delaktighet. Relationerna för eleverna i skolan är av stor vikt i att skapa möjligheter att utvecklas och prestera i att ha inflytande och känna en delaktighet. Jag tolkar det som att lärarna i studien ser att det är i det sociala samspelet som eleverna utvecklar demokratiska värden. Detta ligger i relation till vad även forskningen visar på enligt Pennington & Courtades (2014) och Denney & Davison (2012).

Sammanfattningsvis kan resultatet av möjligheter till inflytande och delaktighet för eleverna inom träningsskolan ses som att förutsättningarna för att skapa detta hos eleverna handlar om att utveckla tillit till sin egen förmåga, utveckla sin självbild och sina förutsättningar att kommunicera så möjlighet ges att ha inflytande. Att språket har en stor betydelse och en viktig förutsättning att kunna förmedla sig. Ett begränsat språk ses som gränssättande.

6.3 Slutord och förslag till fortsatt forskning

Studien visar på att grundsärskolans träningsskola bör utveckla mer tydliga arbetsmetoder och strategier i hur man bör arbeta med eleverna för att öka delaktigheten och möjligheten till att ha inflytande över sin skolsituation. Något som även forskningen visar på.

Det både lärarna och forskarna framhåller som viktiga faktorer är hur eleverna utvecklas i att befinna sig i sociala konstellationer, hur man förhåller sig till samhällets språk och

kommunikation. Detta ger även det kommunikativt relationsinriktade perspektivet (KoRP) stöd för. Som skola bör man hantera mångfald, olikheter och balansera elevernas förmågor och deras kunskapsutveckling. Skolan kan behöva skapa mer alternativa lösningar för alla elever inom skolan, såväl grundskolan som grundsärskolan.

Jag hoppas att studiens resultat kan ge lärare inom grundsärskolans träningsskola och övrig personal en ökad förståelse för att utveckla arbetet kring delaktighet och inflytande. Det skulle leda till ökade möjligheter för eleverna som gynnar deras skolgång och kunskapsutveckling i att bli goda medborgare i ett demokratiskt samhälle.

Det är viktigt att alla som arbetar inom grundsärskolan ser att eleverna har

utvecklingsmöjligheter och att de behöver att utmanas med andra elever på skolan. Att man respekterar deras värde, lyssnar och tolkar deras åsikter.

Min erfarenhet och min studie visar på att det är en svår arbetad del av grundsärskolans trä-ningsskola att arbeta med delaktighet och inflytande för eleverna i sin skolsituation. Det sak-nas också forskning på hur eleverna själva ser på ämnet. Inför fortsatt forskning skulle jag vilja få fram elevernas åsikter och tankar om hur de ser på inflytande och deltagande över sin

32

skolsituation. En viktig och intressant aspekt. Vad anser eleverna själva att de har inflytande över? Men för att få en mer heltäckande bild skulle jag vilja kombinera elevintervjuerna med att göra fältstudier.

33

Referenser

Agran, M. & Hughes, C. (2008). Asking Student Input: Students´Opinions Regarding Their Indvidualized Education Program Involvement. Career Development for Exceptionals Individuals.31 (2), 69-76.

doi: 10.1177/0885728808317657.

Ahlberg. A (2009). Kunskapsbildning i specialpedagogik. I A. Ahlberg (Red.), Specialpedagogisk forskning. (s.9-28). Lund: Studentlitteratur

Ahlberg. Ann (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik –att bygga broar. Stockholm: Liber Almqvist, L., Eriksson, L., & Granlund, M. (2004). Delaktighet i skolaktiviteter – ett systemtoeretiskt

perspektiv. IA. Gustavsson (Red), Delaktighetens språk. (s.137-155). Lund: Studentlitteratur Berthén, D. (2007). Förberedelser för särskildhet: Särskolans pedagogiska arbete i ett

verksamhetsteoretiskt perspektiv. Karlstads universitet: Universitetstryckeriet.

Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (2011). Varför vetenskap: Om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur

De Bortoli, T., Arthur-Kelly, M., Mathisen, B., Foreman, P., Balandin, S. (2009). Where are

teachers´voices? A research agenda to enhance the communicative interactions of students with multiple and severe disabilities at school. Disability and Rehabilitation, 32(13): 1059-1072.

doi: 10.3109/09638280903410730

Elvstrand, H. (2009). Delaktighet i skolans vardagsarbete. Linköping: LiU-tryck.

Eriksson-Zetterqvist, U. & Ahrne, G. (2011). Intervjuer. I G. Ahrne. & P.Svensson. (Red.). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber

Granlund, M. (2013). Participation- challenges in conceptualization, measurement and intervention. Child: care, health and development, doi: 10.1111/cch.12080

Hart, R.A. (1997). Children´s participation. New York: Unicef

Heister Trygg, B. & Andersson, I. (2009). Alternativa och kompletterande kommunikation (AKK) i teori och praktik. Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Luttorp, A., Granlund, M. (2010) Interaction – it depends – a comparative study of interaction in preschools between children with intellectual disability and children with typical development. Scandinavian Journal of Disability Research, Vol. 12, No. 3, 151-164.

Loseke, R.D. (2013). Methological thinking. California: SAGE.

MacArthur, J. (2013). Sustaining friendships, relationships, and rights at school. International Journal of Inclusive Education, 17:8, 793-811.

doi: 10.1080/13603116.2011.602526

Marshall,J. & Goldbart, J. (2008). “Communication is everything I think.” Parenting a child who needs Augmentative and Alternativ Communivation (AAC). International Journal of Languagu and Communcation Disorders, 43(1):77-98.

34

McKay, J. (2014). Young people´s voices: disciplining young peaple´s participation in decision-making in special educational needs. Journal of education Policy, 29:6, 760-773.

doi: 10.1080/02680939.2014.883649

Molin, M. (2004). Att vara i särklass- om delaktighet och utanförskap i gymnasieskolan. Linköping:

UniTryck

Pennington, R.& Courtade, G. (2015). An examination of Teachers and Student Behaviors in Classrooms for Students With Moderate and Severe Intellectual Disability. Preventing School Failure: Alternativ Education ForChildren And Youth. 2015, (Nr1). S.40-47.

doi: 10.1080/1045988X.2014.919141

Rönnlund, M. (2013). Elevinflytande i en skola i förändring. Utbildning & Demokrati. Vol 22, nr 1, 65-83 Sagen, L.M. & Ytterhus, B. (2014). Self-determination of pupils with intellectual disabilites in Norwegian

secondary school. European Journal of Special Needs Education. Vol 29, nr 3, 244-357.

doi: 10.1080/08856257.2014.909174

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet

Shier, H. (2001). Pathways to Participations: Openings, Opportunities, and Obligations. A New Model for Enhancing Children´s Participation in Decisions-making, in line with Article 12.1 of the United Nations Conventions on the Rights of the Children. Children & Society. Vol 15, 107-117.

Skolverket (2011). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet.

Stockholm: Utbildningsdepartementet

Skolverket (2011). Läroplan för grundsärskolan 2011. Stockholm: Utbildningsdepartementet Skolverket (2015). Statistik och utvärdering. Hämtad från

http://www.jmftal.artisan.se/databas.aspx?presel#tab-1

Specialpedagogiska skolmyndigheten (2015). Delaktighet- ett arbetssätt i skolan. Danagård: LiTHO Svensson. P (2012). Teorins roll i kvalitativ forskning. G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i

kvalitativa metoder. (ss182-193, 2 uppl.) Malmö:Liber.

Swedeen, B.L., Carter, E.W. & Molfenter, N. (2010). Getting everyone involved: identifying transition opportunities for youth with severe disabilities. TEACHING Exceptional Children. Vol 43, nr 2, 38-49.

Szönyi, K. (2012). Att lyssna till ett barn – I gränslandet mellan livsvärldar och systemvärlden. I T. Barow

& D. Östlund (Red.) Bildning för alla! En pedagogisk utmaning. Kristianstad: Högskolan i Kristianstad

Szönyi, K & Söderqvist Dunkers, T. (Red.). (2013). Där man söker får man svar – Delaktighet i teori och praktik för elever med funktionsnedsättning. Specialpedagogiska skolmyndigheten: FoU skriftserie nr2.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts.

Tholander, M. (2005). Värdegrund, demokrati och inflytande ur ett elevperspektiv. Utbildning &

Demokrati, vol 14, nr 3, 7-30.

35

Thomas, N. (2007). Towards a theory of children´s participation. International Journal of Children´s rights, 15 (2), 199-218.

doi: 10.1163/092755607X206489.

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4 uppl.) Lund: Studentlitteratur

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. (elektronisk version) Stockholm: Vetenskapsrådet Von Vright, M. (2009). En studie I de pedagogiska villkoren för elevers inflytande, delaktighet och

välbefinnande. Örebro universitet.

Wehmeyer, M.L., Yeager, D., Bolding, N., Agran, M. & Hughes, C. (2003). The effects of selt-regulation strategies on goal attainment for students with developmental disabilities in general education classrooms. Journal of development and physical disabilities, v15 nr1, s.79-91

Wheeler, A., (2009). Childrens Participation in Educational Projects and Sustainable Design. International Journal of Children´s Rights, 18 (2010) 457-474.

doi: 10.1163/157181810X497297

36 Bilaga 1, Mail till rektorer

Hej!

Jag heter Marie-Louise Elfstedt och läser sista terminen på Speciallärarprogrammet med inriktning utvecklingsstörning, vid Karlstads universitet. Jag ska under höstterminen skriva ett examensarbete som handlar om delaktighet och inflytande för elever inom grundsärskolans ämnesområden. Syftet med arbetet är att få ta del av lärares erfarenheter och arbetsstrategier för att öka elevernas delaktighet och inflytande. Jag följer självklart vetenskapsrådets

forskningsetiska principer.

Jag kommer önskar därför att få kontakta någon/några lärare på ditt skolområde för att fråga om det skulle vilja ställa upp på att bli intervjuade och hoppas att det går bra om det av någon anledning skulle vara något som gör att Du inte vill att jag kontaktar dem så önskar jag att du hör av dig till mig så snabbt som möjligt.

Tack på förhand!

Med vänliga hälsningar Marie-Louise Elfstedt

37 Bilaga 2, Missivbrev

Hej

Jag heter Marie-Louise Elfstedt och läser sista terminen på Speciallärarprogrammet med inriktning utvecklingsstörning på Karlstads universitet.

Jag kommer att under höstterminen 2015 skriva en examensuppgift där syftet är att ta del av lärares arbete och strategier kring att skapa möjligheter för elever att ha delaktighet och inflytande i och över sin skolsituation inom grundsärskolans ämnesområden.

Under hela processen av examensarbetet följer jag Vetenskapsrådets fyra etiska principer (www.vr.se) vilket innebär att man deltar helt frivilligt och att du kan när som helst avbryta deltagandet om du önskar. Ditt deltagande kommer att vara helt konfidentiellt och mitt insamlade resultat kommer enbart att användas i forskningsändamål.

Intervjutillfället kommer att ta ca 40 min och jag hoppas att du kommer att tillåta mig att spela in samtalet.

Vi kommer tillsammans boka en tid som passar dig och jag hoppas att just du vill delta.

Om du har några funderingar är du välkommen att kontakta mig.

Med vänliga hälsningar Marie-Louise Elfstedt

marie-louise.elfstedt@karlstad.se

38 Bilaga 3, Intervjuguide

Bakgrund

1. Vad har du för utbildningen?

2. Hur länge har du arbetat inom skola? Grundsärskolan?

3. Vilka ämnen/ämnesområden arbetar du med?

Delaktighet

4. Hur ser du på begreppet delaktighet?

5. Hur arbetar ni med detta?

6. Är det något som ni i arbetslaget ser som viktigt och diskuterar utifrån?

7. Hur arbetar ni för att öka elevernas möjlighet till delaktighet?

8. Hur bedömer ni om eleverna är delaktiga?

9. Vad anser du öka elevernas möjlighet till delaktighet?

Inflytande

10. Hur ser du på begreppet inflytande?

11. Vad har dina elever inflytande över under skoldagen?

12. Finns det delar som eleverna har större inflytande över och delar som de har mindre?

Delaktighet & inflytande

13. Påverkar dessa delar varandra?

14. Vad kan du se påverkar dessa, både positivt och negativt?