Hinder och utmaningar, lärare och elev

För att lärare ska bevara sitt engagemang och sin motivation till att undervisa behöver de utmaningar som stärker dem som pedagoger. Kravet på lärare är i dag hög och de är i behov av att utvecklas för att kunna utmana sina elever. Ahlberg (2005) menar att lärare behöver utvecklas för att själv kunna behålla sin motivation och lust att undervisa. Det innebär utmaningar för lärare att sammanställa individanpassad undervisning då alla elevers olika behov och förutsättningar ska tas tillvara samtidigt som de ska ge lika mycket tid till alla elever.

Hinder som lärare kommer i kontakt med när det gäller individanpassad undervisning är att elevernas behov inte går att ta tillvara i lika stor utsträckning som de anser behövas. Detta kräver då en god kompetens om hur man på bästa sätt kan lösa detta. En lösning är att individanpassa undervisning i grupp där varje enskild elev utvecklas på individuell nivå oavsett om eleven är högpresterande eller lågpresterande. Andra utmaningar som lärare kommer i kontakt med är elever som tappar sin motivation till att lära. För att hindra detta krävs det att läraren kartlägger elevens förkunskaper för att sedan kunna anpassa undervisningen utifrån intresse och på så vis kunna fånga upp elevernas motivation.

Lärare som har mist sitt engagemang till att undervisa och som inte längre vet sin roll som lärare påverkar eleverna på samma vis, de tappar motivationen och lusten att lära (Ahlberg 2005). Lärarens motivation kvarhålls genom kompetensutveckling där läraren får byta tankemönster och se hur situationer kan lösas med varierande strategier. Det är viktigt att lärare får en inblick i hur situationer kan lösas med varierande arbetsmetoder samtidigt som de motiveras till att utveckla sig själva inom sin yrkesverksamhet. Att se hinder med individanpassad undervisning gör att undervisningen inte motiverar eleverna. Att genomföra individanpassad undervisning där varje enskild elevs individuella kunskapsnivå utvecklas kräver att läraren ser som en utmaning, inte som ett hinder.

30 6.4 Diskussionssammanfattning

Avslutningsvis kan det konstateras utifrån tidigare forskning och resultatet i denna undersökning att lågpresterande elever ägnas mer tid från lärare. Dessa elever anses vara i större behov av utmaningar än de elever som är högpresterande. Det kan även konstateras att det inte finns mycket tidigare forskning kring högpresterande elever. Däremot finns det betydligt mer om lågpresterande elever. Alla elever är i lika stort behov av stöttning och utmaning från lärare för att utvecklas och behålla sin motivation. En annan lärdom är att lärare är medvetna om vad de gör för misstag när det gäller högpresterande elever, de ”glöms bort”, fokus läggs på de elever som inte fullt når målen i läroplanen. Samtidigt som det är enklare att låta de högpresterande eleverna utföra en extrauppgift som de inte utmanas av. Lärares tidsbrist är en anledning till problematiken med att individanpassa undervisning så den gynnar alla individer oavsett prestationsnivå. En annan anledning till varför det finns en problematik med att motivera alla individer är lärarkompetensen samt vilket engagemang läraren har i sitt yrke. Alla elevers förutsättningar, behov och erfarenheter bör tas tillvara för att det ska gynna alla individer. Högpresterande elever utvecklar lågpresterande i lika stor utsträckning som lågpresterande utvecklar högpresterande.

Motivation är ett nyckelord som har följt undersökningen och kan nu konstateras är en viktig detalj i hur elever lär samt hur undervisning är anpassad. Existerar inte motivation förekommer heller ingen elevutveckling. Motivation är ett måste för att elever ska behålla lusten att lära och utvecklas. Lärare är även de i stort behov av motivation, utan motivation och engagemang får inte undervisningen det syfte den ska ha- ge eleverna lust att lära!

Vidare forskning utifrån undersökningen som väckt intresse är tidsanpassningen samt lärarkompetens. Under undersökningens gång har konstaterats att tid är en grundläggande faktor till hur individanpassad undervisning läggs upp, vilka elever som kräver mer än andra och hur detta påverkar både elever som lärare. Det har även framgått i tidigare forskning att lärarkompetensen är en viktig del i hur elevernas undervisning ser ut. Lärare blir mer motiverade och engagerade när de lär sig nya strategier och metoder. Hur läggs tiden upp för att räcka till varje individ samt resterande uppgifter som lärare har? Vad innebär kompetensutveckling för lärares motivation och engagemang?

31

7. Referenser

Ahlberg, A., (2001) 2005. Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur

Alexandersson, M., (2012). Att göra skillnad. I L. Mathiasson (red.), Uppdrag lärare- en antologi om status, yrkesskicklighet och framtidsdrömmar. (s. 17-24). Stockholm:

Författarna och lärarförbundets Förlag

Armstrong, T., (2005). Läs & skriv: med alla intelligenserna. Jönköping: Brain Books AB Arnqvist, A., (1993) 1997. Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur AB

Askland, L., & Sataøen, S. O., (2003) 2011. Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns uppväxt. Stockholm: Liber AB

Bell, J., (1993) 2010. Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur AB Bryman, A., (2008) 2014. Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB

Carlgren, I., & Marton, F., (2000). Lärare av i morgon. Stockholm: Lärarförbundets Förlag Dahlgren, G., Gustafsson, K., Mellgren, E., & Olsson, L-E., (2013). Barn upptäcker språket.

Stockholm: Liber AB

Dalen, M., (2007) 2008. Intervju som metod. Malmö: Gleerups AB

Dysthe, O., (1996) 2010. Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur AB

Hemberg, M., (1995) 1999. Att förstå det som eleven förstår. . I B. Lendahls & U. Runesson (red.), Vägar till elevers lärande. (s. 31-56). Lund: Studentlitteratur

Hugo, M., (2012). När skolans lärande saknar mening. I L. Mathiasson (red.), Uppdrag lärare- en antologi om status, yrkesskicklighet och framtidsdrömmar. (s. 31-37).

Stockholm: Författarna och lärarförbundets Förlag

Kernell, L-Å., (1995) 1999. Och allt är relevant… I B. Lendahls & U. Runesson (red.), Vägar till elevers lärande. (s. 124-151). Lund: Studentlitteratur

Kvale, S., (1997) 2008. Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur Lindström, G., & Pennlert, L-Å., (2009) 2010. Undervisning i teori och praktik- en

introduktion i didaktik. Författarna och Fundo Förlag AB

Lindö, R., (2005) 2010. Den meningsfulla språkväven. Lund: Studentlitteratur AB Lundgren, U., P., Säljö, R., & Liberg, C., (2010). Lärande skola bildning. Grundbok för

lärare. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur

Löwenborg, L., & Gíslason, B., (2002) 2006. Lärarens arbete. Stockholm: Liber AB Maltén, A., (1995) 2004. Lärarkompetens. Lund: Studentlitteratur

Mathiasson, L., (2012). Möt barnen där de är. I L. Mathiasson (red.), Uppdrag lärare- en antologi om status, yrkesskicklighet och framtidsdrömmar. (s. 107-109). Stockholm:

Författarna och lärarförbundets Förlag

32

Runesson, U., (1995) 1999. Prolog- Om den goda undervisningen eller frustration över att inte få veta hur man skall göra. I B. Lendahls & U. Runesson (red.), Vägar till elevers

lärande. (s. 9-15). Lund: Studentlitteratur

Skolverket, (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Västerås: Edita

Sträng- Haraldsson, M., (1995) 1999. Att själv välja väg för lärandet. I B. Lendahls & U.

Runesson (red.), Vägar till elevers lärande. (s. 16-30). Lund: Studentlitteratur Säljö, R., (2000) 2005. Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm:

Norstedts Akademiska Förlag (Bokförlaget Prisma)

Trost, J., (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB

33

Bilaga 1

Intervjufrågor:

 Beskriv dig själv som lärare!

 Vad innebär individanpassad undervisning för dig?

 Vad är viktigt för dig som lärare att utgå ifrån i din undervisningsplanering? Har du något som styr dig i din planering?

 Tas elevernas erfarenheter tillvara? Hur använder du elevernas erfarenheter i din undervisningsplanering? Hur gör du för att utveckla varje enskild elev?

 Hur motiverar du eleverna till att utvecklas så mycket som möjligt?

 På vilket sätt tycker du att ”starka” och ”svaga” elever utmärker sig, om de gör det?

 Hur anpassas undervisningen så att även de ”starka” eleverna behåller motivationen till att utvecklas?

 Vilka slags uppgifter får elever som redan besitter de kunskaper som undervisningen tar upp? Hur gör du för att de eleverna ska utvecklas?

 Nämn tre saker som du själv tycker du borde bli bättre på när det gäller individanpassad undervisning!