Historia Från vikingarna till Gustav III

Bokens inledning talar om varför vi ska lära oss historia och hur historieämnet uppfattas i skolan. När vi läser historia får vi reda på varför något specifikt har hänt, hur det hände och slutligen vad denna händelse resulterade i. Boken betonar också vikten och det väsentliga av att lära sig av historien, i synnerhet då det gäller krig och sjukdomar. Författarna talar om att historieämnet i skolan är roligt och intressant.117 De tillhörande böckerna i serien är Puls.

Historia 4-6. Lärarpärm, Puls. Historia 7-9. Den nya tiden, Puls. Historia 7-9. Världskrigens tid, Puls. Historia 7-9. Vår egen tid, Puls. Historia 7-9. Forntidens folk. Medeltiden beskrivs

från sidan 40-102.118

På sidan 54 beskrivs ett bymöte med både en bild och text. Texten hålls könsneutral. På bilden sitter det människor runt en lägereld varav en står i mitten och pratar. (Illustration 16) I

förgrunden är det sex män, fem stycken som lyssnar på mannen i mitten. I bakgrunden är en det blandning av könen (fem av vardera kön). Kvinnorna har genomgående en passiv roll i sammanhanget till skillnad från att det finns tre män som bär en aktiv roll.119

117_{Körner, Göran, Historia. Från vikingarna till Gustav III, s. 4, Bokförlaget natur och Kultur, Stockholm 1999.} 118

Körner, baksidan på boken

44

Nästan hela denna sida är dedikerad till bondefrun eller kvinnan på gården. I texten framställs kvinnan som en hårt arbetande kvinna och att djuren och människorna där förmodligen inte skulle ha överlevt utan kvinnans eviga slit. Den farliga gruvfrun beskrivs också på ett par rader med att det var hon som höll till nere i gruvan och skulle någon obehörig komma in så rasar gruvgångarna samman. På sidan finns också två bilder, en kvinna som mjölkar en ko

(Illustration 17) och en annan kvinna som använder sig av en smörkärna för att göra smör. (Illustration 18) Texten under bilderna säger att mjölkningen var ett kvinnogöra.120

På sidorna 56 och 57 handlar det om staden som en enda stor marknad. Båda sidorna pryds av en sammanhängande bild som beskriver hur en marknad kunde ha sett ut. (Illustration 19) I förgrunden, på vänster sidan, står fyra kvinnor och rensar sill och på högersidan står det ett antal kvinnor och säljer krukor. Intill bordet med krukorna står två andra kvinnor som är intresserad av krukorna. Längst ut i höger förgrund skymtar man en kvinna gåendes med en rulle tyg i handen. Kvinnornas kläder är av samma typ, dock skiljer sig färgerna åt (brunvita,

120_{Körner, s. 55}

Illustration16: Kvinnan på en bystämma

Illustration17:

Mjölkproduktion _{Illustration 18:}

45

gråvita och grönvita). I texten finns inget som är associerat till kvinnan.121

Texten på sidan (förklarar vilka olika sorters hantverkare det fanns) är inte skriven

könsneutral då det på flera ställen i texten förkommer ”han”, den motsatta pronomen ”hon” förkommer inte. Bilden under texten tar sin plats inne i staden, bredvid en textilhantverkares affär. (Illustration 20) På bilden finns det fyra stycken kvinnor utspridda ifrån varandra och nio män. En av kvinnorna anser vi vara aktiv i sin roll då hon ber textilhantverkaren om hjälp med sitt tyg. Kvinnorna bär samma sorters klädesplagg dock med olika färger (brunvit, blåvit and grönvit).122

Fest och nöje beskrivs på sidan, både med text (könsneutralt skriven) och en bild. (Illustration

21) Texten förklarar att ringdansen var en vanlig förekommande dans. I förgrunden håller sex

121

Körner, s. 56-57

122_{Körner, s. 58}

Illustration 19: Sillmarknad i Skanör

46

pesoner hand i hand, uppdelade man, kvinna, man, kvinna osv. Kvinnornas klädesplagg och färgen på dessa skiljer sig från varandra men samtliga av kvinnorna bär dock någon form av festklänning.123

Sidan 73 beskriver trälarnas och böndernas situation i samhället. Den nämns i texten att bland annat kvinnor kunde arbeta som piga. I sin helhet är texten könsneutral. På sidan finns det också en bild på en vanlig bondefamilj, bestående av en mor och far och tre barn. (Illustration

22) Modern är iklädd ett huckle och en vitbrun klänning. Hon håller ett av barnet i famnen

och tittar på ”kameralinsen” (konstnären som har målat av familjen), kvinnan är placerad i förgrunden.124

Bondeflickan och riddaren Jeanne d'Arc beskrivs med hjälp av en bild som täcker en halv sida och en text som täcker ungefär en fjärdedels sida. (Illustration 23)125Texten skriver bland annat ”Och nu hände det otroliga: flickan ledde fransmännen till den ena stora segern efter

123_{Körner, s. 62} 124

Körner, s. 73

125_{Körner, s. 104}

Illustration 21: Bönder på fest

47

den andra!”. Bilden beskriver Jeanne d'Arc ridandes på väg in till slottet. Hon befinner sig i

förgrunden mellan två stycken andra riddare. Det primära som skiljer henne från de andra personerna på bilden är att hennes ögonbryn syns och att hennes läppar är en aning rödare än de andras.

Diskussion

På första bilden där boken beskrev hur en bystämma såg ut på medeltiden var kvinnan i klar minoritet och väldigt passiva jämförelse med mannen. Enligt våra källor är det oklart hur stor makt eller talan kvinnan hade vid en bystämma men desto klarare är bilden hur betydelsefull hon var för gården, utan henne skulle hushållet inte överleva. Dock kvarstår frågan om hennes stora och betydelsefulla ansvar kunde spegla någon form av makt i till exempel situationer vid tingen eller bystämmorna.126 Vår slutsats om kvinnan hade någon form av makt eller talan vid bystämman är att hon hade det. Vi grundar det på att mannen i vissa lägen blev tvungen att rådfråga kvinnan på vissa områden där hon bar ett stort ansvar, personen med störst ansvar bör veta bäst.

På sidan 55 står det bland annat att kvinnan slet hårdast av alla på gården, samtidigt som hon såg till att djuren överlevde tog hon hand om barnen. Produktionskedjan på gården hade kvinnan allt ansvar för, hon kärnade smöret, mjölkade korna, skötte djuren och ladugården. Under medeltiden exporterade Sverige väldigt mycket smör och visade därigenom hennes

126

Ohlander, Strömberg s. 62-68.

48

enorma ansvar på gården men trots det så har hon osynliggjorts i många böcker.127 Dock framställs kvinnan på den här sidan bra på så vis att den framhåller kvinnans ansvar, det tunga arbetet på gården och inte minst berättar att hennes roll är minst lika avgörande för gårdens överlevnad som mannens. På nästföljande sida handlar bilden om en stor sillmarknad. Texten beskriver i det stora hela köpmännens villkor och nya handelsstäder som växer fram. Bilden framhäver bland annat kvinnans roll på marknaden, det var hon som rensade sill och delade försäljningsansvaret med mannen.

När boken ska beskriva hur en medeltida fest kunde ha sett ut för bönderna hamnar inget av könen i fokus. Det intressanta med den här bilden är att kläderna är olika. Det visar en mer varierad bild av den medeltida kvinnans kläder än vad vi tidigare sett. På de andra bilderna som vi har beskrivit har kvinnan mer eller mindre haft likadana kläder på sig, huruvida det är representativt eller ej vet vi inte. Här framhäver bilden att kvinnorna faktiskt kunde ha olika kläder på sig, det var inte bara den ”gamla” gråa klänningen som ofta visas i kvinnliga sammanhang. Huvudbonaden som kvinnorna bar kunde också vara annorlunda, inte bara ett huckle. Två av kvinnorna har en typ av hatt (vit och röd) på sig och den tredje bär en krans (rödgrön).

Framställningen av Jeanne d'Arc i texten är att hon används som en aktiv aktör i

sammanhanget, till exempel skriver boken att hon själv gick till den franska kungen och berättade för honom hennes uppenbarelse. Om vi behåller samma sakliga innehåll men vänder på beskrivningen med att säga att den franska kungen lyssnade på Jeanne d'Arc hamnar hon helt plötsligt i en passiv roll och kungen i den aktiva.

Angerd Eilards omfångsrika bok om läseböcker från 45 års tid är väldigt intressant att dra paralleller med i detta sammanhang då jämställdheten könen emellan är helt annorlunda i dessa, jämfört denna historielärobok. I hennes bok står modern, efter 45 år, fortfarande i köket med till exempel matlagning och bakning men fadern har intagit en mjukis- och lekroll. Flickorna framställs som mycket självständiga individer medan pojkarna i många

sammanhang uppfattas som på ett sätt som det ”svagare” könet, som behöver passas upp och vägledning i sin vardag. Dock återkommer fenomenet, som finns i historieläroböckerna, att kvinnan eller flickan nästan alltid intar en passiv roll då mannen eller pojken kliver in i

127

49 sammanhanget, så även för denna historielärobok.

6.8 Boken om historia 1

I inledningen för kapitlet om medeltiden kopplar författaren innehållet till läsarens eventuella förförståelse kring tidsperioden genom att initialt sammanfatta kapitlet i sagoform där kvinnor benämns som drottningar, sköna jungfrur och prinsessor samt att läsaren kommer besöka vanligt folk, kyrkor, kloster, slott och städer. I dessa är vår förhoppning att även kvinnor kan komma att presenteras. Längst ned på sidan finns även en tidslinje varvid två kvinnofigurer finns presenterade och dessa är Drottning Margareta och Heliga Birgitta. Det är dock inte kvinnotyper av denna kaliber vi skall undersöka utan de mindre privilegierade kvinnor som befinner sig utanför den politiska och sfären.128

På sidan 105 finns ett avsnitt som behandlar trälarna med en beskrivande bild. Bilden är en helfigursmålning som visar på hur sådana trälar kan tänkas ha sett ut. (Illustration 24) Det är en familj bestående av en kvinna, man och ett barn, kvinnan bär på barnet. De är mycket enkelt klädda och positionerade jämsides varandra. I textbeskrivningen talar författaren om att de frisläppta trälarna kunde söka arbete som dräng eller piga.129

Bylivet finns beskrivet på de kommande sidorna, illustrativt berättat genom en

heluppslagsbild och text. (Illustration 25) Kvinnorna är bra mycket färre i antal mot hur många män som finns representerade, sex mot 14, de är dock aktiva i sina göromål och ägnar sig åt kroppsligt och tungt arbete. I de fall som arbetsdjur är involverade finns inga kvinnor aktiva. De ägnar sig åt att bära tunga kärl och att för hand och verktyg skörda vad åkern

128

Andersson, Stina, Ivansson, Elisabeth, Boken om historia 1, Liber AB, Stockholm 2007, s.102

129_{Andersson, Ivansson, s. 105}

50

bjuder samt en äldre kvinna som ser ut att ägna sig åt barnuppfostran. Texten talar könsneutralt om vad som görs, vilka faror som lurade, och hur bylivet såg ut på organisationsnivå.130

Sen kommer vi in i bybornas hus på sidan 108 med en målad bild föreställandes husets enda stora rum. (Illustration 26) Två sängar finns placerade vid ena långväggen. I den säng som är närmast placerad betraktaren ligger en kvinna med ansiktet vänt mot oss. Personerna i den andra sängen är inte identifieringsbara gällande könstillhörighet. Hemmalivet beskrivs vidare om de sysselsättningar som husets innevånare ägnade sig åt under mörka vinterkvällar. Kvinnornas sysselsättning menar författaren var spinna ullgarn eller sy.131

Vi får sedan läsa helt kortfattat om kloka gummor, folktro, hustomtar och vättar, och i detta sammanhang finns också följande beskrivning:

130

Andersson, Ivansson, 2007, s. 106-107

131_{Andersson, Ivansson, 2007, s. 108-109}

Illustration 25: Översiktsbild över bondesamhället

51

När en kvinna skulle hälla ut hett vatten utanför stugan ropade hon först en varning så att vättarna skulle hinna undan.132

Lagen om kvinnofrid som instiftades under medeltiden var till stor betydelse för flickor och kvinnor och beskrivs genom den problematik som den tidigare lagstiftningen inneburit. Detta illustreras med bild på en kvinna i långa kjolar och en korg över armen. (Illustration 27)133

Uppslaget på sida 124-125 behandlar livet innanför stadsmurarna med text och en bild som löper över båda sidorna. (Illustration 28) Bilden visar en marknadsdag på ett torg. Det är överlag svårt att tolka bilden gällande människor och identifiera vilken kön som personerna tillhör. Men här finns kvinnor representerade både som försäljare och i syfte att utföra inköp och de gör i stort sätt en likvärdig utrymmeskrävande rumsplacering som det motsatta könet. I de fall som tungt arbete utförs görs det inte av kvinnor. Texten förklarar om vad folket gör i staden, vad man kan handla och om gycklarnas uppträdanden.134

132_{Andersson, Ivansson, s. 119} 133 Andersson, Ivansson, s. 121 134_{Andersson, Ivansson, s. 124-125} Illustration 27: Lagen om kvinnofrid

52

Kvinnor nämns i följande textavsnitt kring medeltidens brott och straff och hur man var tvungen att begrava henne levande, stena till döds eller bränna på bål eftersom hängning kunde innebära att människor kunde titta upp under hennes kjol, vilket inte ansågs vara lämplig.135 Därefter tittar vi på arbetstillfällena i staden och hur kvinnans roll presenteras. Beskrivningen tar upp kvinnors underordnade position, på så sätt att de inte fick göra mästarprov även om de kunde vara duktiga hantverkare. Det nämns också att hon som änka kunde driva verkstaden på egen hand. Här räknar man sedan upp de yrken och arbetsplatser som ansågs kvinnliga; bageri, bryggeri, att sy kläder eller tvätta åt andra.136 På sidan 131 finns en genomgång över vilka grupper folket var indelat i under medeltiden. Det vill säga adel, präster, borgare och bönder. Under varje grupp finns bilder på respektive gruppering där en kvinna och en man finns representerad för varje grupp. (Illustration 29) Kvinnan är i tre fall av fyra placerad strax bakom mannen, men i den fjärde föreställandes bönder istället

placerad jämsides.137

Avslutningsvis i denna översikt av Andersson, Stina Ivansson och Elisabeths bok ”Boken om

135_{Andersson, Ivansson, s. 127} 136

Andersson, Ivansson, s. 129

137_{Andersson, Ivansson, s. 131}

Illustration 28: Vy över stadslivet

53

historia 1” kapitel om medeltiden tar författarna upp helgonet Jeanne d´ Arc. Hon beskrivs genom texten som den bondflicka som genom sin kommunikation med Gud besegrar engelska armén samt beskrivningar om det motstånd kring hennes genusuppträdande och hur detta slutar med bålet. Hon beskrivs som skicklig i sitt försvarstal och som handlingskraftig i sitt befäl. En bild ackompanjerar texten i vilken Jeanne d`Arc kysser ett svärd som hon stadigt greppar med båda händer. (Illustration 30) Blicken är stark och beslutsam och fäst i fjärran.138

6.9 Diskussion

Kapitlet försöker inledningsvis anspela på elevernas förkunskap om prinsessor och jungfrur och nämner i förbigående även besök hos vanliga människor. Men som helhet berättar innehållet om den politiska historien och avslutas med: ”Välkommen till medeltiden, riddarnas tid!”139

Här finns givetvis en vinkling som försöker inkludera kvinnorna men gör det genom att locka läsarna med det som de är vana vid. Att i en inledande text på detta sätt servera eleverna med vad de är vana vid är en god idé vad det gäller att väcka den

medeltidshistoriska nyfikenheten men det ger inte en rättvis bild av livet under medeltiden och att den större delen av befolkningen var bönder. Detta är givetvis ett problem som kan bero på att det är få källor som finns nedtecknade om dessa arbetande bönder och då i synnerhet bondekvinnorna. Men dock vet man tillräckligt mycket för att kunna ge eleverna berättelser ur ett underifrånperspektiv. Inledningstexten skulle, om behovet är att fånga elevernas intresse, beskriva en trälarfamiljs lycka till sin nyfunna frihet. Överlag är texten neutral, saklig och positionerar inte kvinnan i ett underläge utan lika handlingskraftig som sin

138

Andersson, Ivansson, s. 155

139_{Andersson, Ivansson, s. 102}

Illustration 30: Jeanne d ´Arc kysser sitt svärd

54

man. Hon beskrivs heller inte som sin mans tillhörighet. Dock reagerar vi på den uppslagsbild som illustrerar bondelivet i en by en sommardag. Illustratören vill, vad vi utgår ifrån, ge en representativ bild av hur livet kan se ut i ett bondesamhälle under medeltiden men ger en ojämn fördelning i vad det gäller antal kvinnor och män. sex mot 14. Vi kan givetvis inte utgå från att alla män i denna by hade fruar men texten beskriver byn som uppdelad i familjer därför får vi utgå från att de flesta hade fruar. Att orsaken skulle vara att fruarna dött i

barnsäng är inte heller särskilt troligt eftersom procentsatsen att dö i barnsäng endast låg på 1 procent. Att hon dessutom var utrustad och ansvarig för förrådsnycklarna och förrådet, nödvändig i jordbruksrelaterade arbetsinsatser140 gör frånvaron ännu mer besynnerlig. Vi kan inte heller utgå från att vissa kvinnor var inne och lagade mat eftersom man i bystämman kommit överens om när arbete skall utföras141 samt att andra kvinnor faktiskt arbetar och texten inte beskriver att kvinnorna är just och lagar mat. En tes skulle kunna vara att

kvinnorna är i hushållet för att laga mat till samtliga arbetande i jordbruket, men då är det av författarna nödvändigt att nämna detta i texten. Därför menar vi att inte bilden är representativ för vad illustratören och textförfattarna vill visa. Bilden är skapad i samband med bokens tillkomst och kan därför inte ses som en annan tids kvinnosyn. Bilden är skapad för att elever på mellanstadiet skall använda sig av den och bör därför ge en likvärdig ställning mellan man och kvinnor i illustrationen över bondesamhället eftersom det även är ett av målen i skolans kursmål i historia.142 Bilden över hur ett bondepar ser ut är också kraftigt generaliserande då han står med verktyg och hon med en korg innehållandes ägg, vilket cementerar den

generaliserande bilden av vad som ska vara eller har varit manliga eller kvinnliga

arbetsuppgifter under medeltidens jordbrukssamhälle. I texten som presenterar hanverkaryrket blir mannen den norm som Hirdman varnar oss för genom att ge kvinnorna tillägget i texten om kvinnoyrken. Annars är texten överraskande fri från manlig norm. Övriga bilder med arbetande kvinnor i medeltiden är alltid beskrivande genom aktiv handling och oftast jämsides mannen med kropp och blick mot betraktaren, raka i ryggen och neutralt avbildade, alltid som Skeggs uttryckt det, respektabla. Dock är de aldrig namngivna, förmodligen beroende på dålig tillgång till källmaterial. Kvinnor ur andra lågt, i denna kontext, stående grupper som till exempel handikappade förekommer inte med undantag från häxor och kloka gummor. Ett extra uppmuntrande ord skall tillägnas bokens problematisering av kvinnorollen i olika sammanhang där innehållet presenteras sakligt och inte ömkande. Det man kan se i den här

140_{Losman, Beata, s. 43} 141

Andersson, Ivansson, s. 106

55

boken är den analys som Eilard gjort där barnet sätts i centrum för berättelsen, vilket passar för den målgrupp som boken är tänkt för.

56

7. Slutdiskussion

7.1 Kvinnan i stadslivet

Vad det gäller progressionen i den bildliga framställningen av kvinnan i stadslivet har hon från att ha tecknats huvudsakligen i profil, som en bifigur i bildernas periferier och vid flertalet tillfällen utan syssla, där hennes roll varit att hjälpa läsaren till den viktiga

fokuseringen, mannens sysselsättning, har hon nu istället blivit en del av ett stadslivsgytter precis som mannen. Kanske är det för att undvika att ge en felaktig bild av kvinnan i staden som man väljer att teckna en mer anonym bild som i slutändan inte säger så mycket om människorna eller yrkena. Den något tidigare illustrationen i bilden från 1999 års bok143 ger en mer verklighetsbaserad upplevelse eftersom den har en exakt angiven ort för sitt

berättande, vilket är Skanör i Skåne och dess sillmarknad. Läsaren får därför inte bara en bild av hur en eventuell stadsbild kan ha sett ut under medeltiden utan en specifik kunskapskälla där bilden berättar något. Dock har illustratören valt att presentera dem som respektabla kvinnor, utan vardagens svett och smuts vilket också Skeggs menar är vanligt förekommande. Det som återstår för framtida illustratörer är att låta de yrkeskategorier som inte tidigare fått synas bli representerade i de yrken som vi tidigare nämnt, verkstadsarbete, öl och

sylttillverkare, skoförsäljning, månglerskor, syltakonan och baderskorna. Den sista boken i vår analys144 ska bildmässigt överlag ses som ett gott försök till att ge kvinnans roll en mer jämställd position. Hon placeras i de flesta fall jämsides mannen med en rak och tydlig hållning och med en blick som inte väjer för betraktaren.

Textmässigt kan den sista boken ses som det starkaste beviset på en god progression i hur man närmar sig kvinnan. Hon nämns aldrig som manlig egendom eller vars handlingar är styrda av en man i hennes närhet. Tittar vi på skillnaderna i antalet yrken i staden mellan den första och andra boken bör den senare vara ett resultat av samhällsforskningens etablerande samt hur