• No results found

5 RESULTAT OCH ANALYS

5.2 Att hitta sin roll som man

Flera av männen beskriver en uppväxt präglad av både måsten och förväntningar att ta ansvar och ha ett gott uppförande i tidig ålder. Männen fick klara sig själva och tilldelades flera ansvarsområden i hemmet. Didrik berättar; “min mor var gravt alkoholiserad, jag och

syrran fick sköta oss själva och hade inte direkt några tider när man skulle vara hemma”.

För de flesta fanns även förväntningen att ta ansvar ju äldre de blev genom att några skaffade barn och gifte sig tidigt, några hade ett jobb med mycket disciplin och andra vidareutbildade sig. Evert berättar om sina förväntningar från föräldrarna som präglade hans val senare i livet:

min relation till föräldrarna har alltid varit att, gör det som förväntas av dig, håll dig i styr och var skötsam. Att läsa vidare till en högre utbildning var nog förväntat. Det var inte uttalat men på något sätt var det ändå förväntat att det var det man skulle göra (Evert).

Även Didrik fortsatte att ta mycket ansvar då han i tidig ålder valde att bilda familj: jag var tjugoett när min äldsta dotter föddes, skulle fylla tjugotvå det året. Det är väl inte jättetidigt men det är ändå tidigt om man jämför mot mina kompisrelationer som jag hade då. Jag var alltid hemma, det var ju pappas tjej, den perioden hade jag det väldigt, väldigt bra (Didrik).

Att män bör vara ansvarsfulla och framgångsrika redan som unga kan kopplas till den manliga normen vilken präglas av en hierarkisk ordning (Connell, 2002). Hedenus m.fl. (2015) menar på att den socialt konstruerade och av samhället idealiserade bilden av

mannen, genom bland annat media och kultur, bildar en norm att sträva efter vilket påverkar människors förväntningar på män och även formar uppfostran av män. Detta leder i sin tur till upprätthållande av manliga normer och sociala konstruktioner vilka präglas av manlig dominans och makt (Hedenus m.fl., 2015). När män placeras i ett sådant idealiserande fack där det skapas förväntningar på dem kan det leda till att männen har svårt att utveckla sin egen identitet utifrån egen vilja. Bert berättar om tiden då han växte upp till att bli en vuxen man, utan att riktigt veta vem han själv var; “jag hittade aldrig riktigt mig själv, jag visste

inte riktigt vem jag var och vad jag ville”.

Männen berättar vidare att trots de existerande normerna i samhället är det inte en

självklarhet att veta hur en man ska vara för att kunna passa in i olika miljöer. Evert menar att det inte är lätt att vara man idag med anledning av att manlighet enligt honom betraktas som något negativt:

det finns nog inte mycket positiva diskussioner i dagens samhälle som förknippas med att vara man, vi män får väldigt mycket kritik, det började väl egentligen med metoo-vågen för några år sen. Alla män är ju olika så jag tycker att det har blivit väldigt mycket riktat till, män är så här nästan (Evert).

Inte sällan har media en stor roll när det gäller skapandet och upprätthållandet av olika könsnormer. I pornografiska filmer målas frekvent män upp som sexuellt aggressiva och dominanta medan kvinnor ska vara undergivna och mottagande (Owens m.fl., 2012;

Mikorski & Szymanski, 2016; Borgogna m.fl., 2019). Konsumering av pornografiskt material kan leda till en vilja att leva upp till uppmålade manliga ideal genom att vara sexuellt

sexuellt problematiska beteenden i samhället. Detta leder till en förvirring hos män om hur en man ska bete sig för att vara en riktig man. Evert berättar:

det blir tvetydigt på så många olika sätt så att det kommer ju bli svårt för män framöver att veta hur dom ska agera. För man vet ju aldrig när det är okej att vara förbannad och visa aggressivitet och styrka och när är det inte det? (Evert).

Genom männens berättelser framträder en upplevelse av att en viss manlig standard bör uppnås för att inkluderas i manliga gemenskaper. Att prata om känslor upplevs svårt i dessa miljöer och känslan av förlöjligande eller förminskande upplevs som en risk. Att sticka ut i en enhetlig vänkrets kan snabbt leda till att mannen blir utfryst och förbisedd. Både Didrik och Fridolf blev mobbade i skolan för att de stack ut i klassen och Didrik berättar att han strävade efter att bli bekräftad och accepterad av andra genom att göra saker han ombads att göra - detta för att visa sig värdig och få social status. I homogena grupper om män, vilka har ett liknande tankesätt, finns ofta en gemensam idé om vad som är rätt sätt att bete sig på och det är vanligt att manliga normer förstärks och upprätthålls (Cole m.fl., 2019; Berry-Cabán m.fl., 2020). Evert berättar om sin vänkrets i skolan; jag har aldrig haft problem med vänner, en

väldigt blandad kompisgrupp vad det gäller karaktär och bakgrund, men ingen som stack ut”. Flera av männen beskriver även att de har en fortsatt bevarad social status i sina

umgängeskretsar trots att de är dömda våldtäktsmän. Männen berättar att det vanligaste är att nära vänner och familj finns kvar eftersom de känner männen väl och vet hur de är som personer. Ofta har nära vänner och familjer liknande normer och åsikter vilka har präglat både uppväxt och nutida relationer (Totten, 2003). De vilka har vuxit upp på ett liknande sätt utifrån liknande ideologier skapar lättare starka relationer till varandra vilka även består i svåra situationer.

5.2.1 Samtycke och samspel

I männens berättelser framkommer det att samtycke i sexuella situationer inte ges på ett specifikt sätt utan kan kommuniceras på flera olika sätt såsom genom verbala eller kroppsliga signaler. Flera av männen betonar också vikten av ständig kommunikation med varandra och tydlighet i ens viljor och behov för att inget ska gå fel. August berättar att eftersom sexualitet är en stor del av människans liv är det viktigt att kunna meddela andra om både sina

önskemål och om sina gränser. Han menar att det är viktigt att förmågan att kommunicera lärs ut till barn i tidig ålder både i skola och av föräldrar; “det här är en uppfostringsfråga,

tala om för tjejen eller den här dottern att det är jätteviktigt att du talar om vad du vill ha, annars får du vad som erbjuds”. Att män och kvinnor samspelar med varandra i sexuella

situationer och uttrycker sitt samtycke och frivillighet är en förutsättning för att båda parter ska känna trygghet och behag, men ofta har män och kvinnor olika sätt att kommunicera sitt samtycke på och samtycket kan därmed uppfattas som förhandlingsbart (Warren m.fl., 2015; Hust m.fl., 2017). Detta kan leda till att samtycket antingen uppfattas som otydligt eller inte alls. Fridolf berättar att det är viktigt att vara följsam i samspelet och hela tiden känna efter och fråga hur det känns för den andra:

det kan vara väldigt olika men det är väl mest att man har ett samspel mellan varandra under aktens gång. Ibland kanske man pratar om det innan eller så kanske man kan testa sig fram på olika sätt, eller så frågar man om det här är okej, oftast så tror jag att just i den stunden så agerar man på ett sätt och så får man försöka kommunicera med varandra (Fridolf).

Utifrån de konstruerade könsnormerna tilldelas män och kvinnor olika roller och

könsgörande attribut vilket även gäller i mer intima situationer (Mattsson, 2015). Även detta påverkar hur samtycke uttrycks. August och Bert menar att män och kvinnor skiljer sig åt när det kommer till sexuellt umgänge då kvinnor är mer försiktiga och känsliga till skillnad från män som ibland kan uppfattas mer klumpiga och fysiska. August beskriver ett samspel där män och kvinnor har olika roller i den sexuella akten:

[...] jag tänker mer på att vi har ett utbyte av varandra, sen, sexuellt är det ju, man tänker ju liksom traditionellt att en man vill tränga in i en kvinna och kvinnan ska ta emot en manslem liksom. Kvinnan ska fyllas, mannen ska fylla (August).

De olika könsrollerna där män förväntas vara maskulina och kvinnor feminina är centrala för maktordningen mellan könen (Mattsson, 2015). Det är den heterosexuella sexualiteten vilken betraktas som norm och den upprätthålls genom de olika könsrollerna och könsgörande attributen vilka män och kvinnor antas attraheras av. I heterosexuella interaktioner finns ett relationellt mönster med givna roller för män och kvinnor vilket förstärker mannens

dominans (Hust m.fl., 2017). Uppfattningen om vad samtycke är kan därmed påverkas av de konstruerade normerna om hur män respektive kvinnor förväntas att agera i sexuella

sammanhang och samtycke tenderar även att utgå från den manliga idén om att det uttrycks genom kroppsliga signaler vilket gör att kvinnans verbala nej kan feltolkas och antas vara en del av den sexuella akten (Jarl & Stolt, 2010; Warren m.fl., 2015). Detta kan leda till att män upplever att kvinnor vilka anmäler dem för ett sexualbrott enbart gör det för att de ångrar den sexuella akten och inte med anledning av att de faktiskt inte ville. August menar att kvinnor som påstår att de har gett subtila signaler enbart har ångrat den sexuella akten i efterhand:

man måste tala om vad man vill, ge väldigt tydliga signaler ifrån sig. Det här subtila, det tror jag, väldigt många utav kvinnorna som påstår det, de har ångrat sig efteråt, att de hoppade i säng med den här killen (August).

Männen beskriver även att samspel och kommunikation måste finnas inom kärleksrelationer. Speciellt betonas just kommunikation och ärlighet. Fridolf menar att; “i det perfekta

scenariot är det självklart att man pratar med varandra men jag tror inte riktigt att det funkar, man lyssnar inte ordentligt på varandra”. Även August beskriver kommunikation

som en viktig del, men han menar också att män och kvinnor måste lära sig om varandra för att kunna leva med varandra; “jag har inte kommit fram till någon annan lösning på det här

än att man måste lära män och kvinnor att fungera tillsammans [...] lära män hur en kvinna fungerar och lära kvinnor hur en man fungerar”. Olikheterna och dikotomin mellan

könen är det centrala i heterosexualiteten och därmed är upprätthållandet av de olika

könsrollerna avgörande och bidrar till tydliga maktskillnader mellan könen (Mattsson, 2015). Genom att normalisera och upprätthålla dessa konstruerade olikheter mellan könen

verifieras och ökar den manliga makten både inom de samhälleliga strukturerna och inom relationer.

Related documents