Akademin för hälsa, vård och välfärd
”MANNEN SKA JU KUNNA
PRESTERA - INTE BARA
UTANFÖR SÄNGEN UTAN I
SÄNGEN”
En kvalitativ studie om sexualbrottsdömda mäns syn på maskulinitet, sex och
den manliga normen.
IDA TELLDÉN
NINA GAGNERT DALGREN
Huvudområde: Socialt arbete Nivå: Grundnivå
Högskolepoäng: 15 hp
Program: Socionomprogrammet
Kursnamn: Examensarbete inom socialt
arbete
Kurskod: SAA056
Handledare: Maria Hopstadius Seminariedatum: 2021-06-04 Betygsdatum: 2021-06-14
”MANNEN SKA JU KUNNA PRESTERA – INTE BARA UTANFÖR SÄNGEN UTAN I SÄNGEN”
Författare: Ida Telldén & Nina Gagnert Dalgren Mälardalens högskola
Akademin för hälsa, vård och välfärd Socionomprogrammet
Examensarbete inom socialt arbete, 15 högskolepoäng Vårtermin 2021
SAMMANFATTNING
Syftet med studien har varit att ur ett kritiskt feministiskt perspektiv undersöka
sexualbrottsdömda mäns syn på maskulinitet, sex och den manliga normen. Studien utgick från en kvalitativ ansats och sju intervjuer av öppen karaktär genomfördes med män vilka var dömda för sexualbrott och befann sig på anstalt. I intervjuerna låg fokus på männens egna livsberättelser där de själva lyfte sina upplevelser, erfarenheter och perspektiv på den manliga normen och dess påverkan på dem som män i sociala, relationella och sexuella sammanhang. Studiens teoretiska ram har bestått av fyra teoretiska begrepp; Millett och Walbys begrepp patriarkatet, begreppen kön och genus, Connells begrepp hegemonisk
maskulinitet samt Butlers begrepp den heterosexuella matrisen, utifrån vilka intervjuerna
tolkades genom kvalitativa innehållsanalyser. Resultatet visar att män i förhållande till kvinnor besitter en maktposition i det heterosexuella samspelet, då könstypiska roller skapar förväntningar på att kvinnor ska vara känslostyrda och omhändertagande medan män ska vara mentalt starka och försörja sin familj. Män förväntas leva upp till en viss manlig nivå vilket sällan överensstämmer med den man de egentligen vill vara. Vidare visar resultatet att de deltagande männen tenderar att placera ansvarsfrågan bortom sig själva samt att brottet och våldtäktsbegreppet förminskas.
“A MAN SHOULD BE ABLE TO PERFORM – NOT JUST OUTSIDE THE BED BUT IN THE BED”
Authors: Ida Telldén & Nina Gagnert Dalgren Mälardalen University
School of Health, Care and Social Welfare The Social Work Program
Thesis in Social Work, 15 credits Spring term 2021
ABSTRACT
The purpose of this study, which adapts a critical feminist perspective, has been to examine the views of men convicted of sexual offenses on the issues of masculinity, sex and the male norm. The study was based on a qualitative approach - seven interviews were conducted with men who were incarcerated for sexual offenses. The interviews focused on each man’s life story and explored their perspective on the male norm and the resulting impact on them in social, relational and sexual contexts. The theoretical framework consisted of four concepts; Millett and Walby’s concept of patriarchy, the concepts of sex and gender, Connells concept of hegemonic masculinity, and Butlers concept of the heterosexual matrix. Using these concepts, the content of each interview was interpreted using qualitative content analysis. The results show that men hold positions of power in heterosexual interaction, and gender roles dictate women to be emotional and caring whilst men should be mentally strong and provide financially for the family. Men are expected to live up to a certain manly standard, which rarely correspond with the man they want to be. The results also show that the participating men in the study places responsibility for their crime away from themselves, with each man reducing the severity of both their crime and the concept of rape.
FÖRORD
Ett stort tack riktas till samtliga män som ställde upp och medverkade i studien. Utan era berättelser hade detta arbete inte varit möjligt att genomföra. Tack för att ni har låtit oss lyssna, bjudit in oss till att försöka förstå och känt förtroende att dela med er av ovärderlig
kunskap till oss inför vårt framtida yrkesliv.
Vi vill även rikta vår varmaste tacksamhet till vår handledare, Maria Hopstadius, som på ett engagerat och nyfiket sätt väglett oss genom hela processen samt givit oss stöd och trygghet. Dina kommentarer, tips på litteratur, snabba svar och ditt ifrågasättande har utvecklat både
oss som författare och vår text.
Jag vill tacka min medförfattare, Ida Telldén, för ett otroligt givande, utvecklande och roligt samarbete. Din ständiga närvaro (genom att alltid svara, oavsett tid på dygnet, när nya idéer
kommit till mig), din positivitet (genom att alltid peppa, uppmuntra och finnas där som bollplank), ditt tålamod (genom att stå ut med mina barns närvaro under vabb-dagar, orka
lyssna till mina osammanhängande utlägg och tålmodigt gå igenom mina oändliga kommentarer) och din kunskap har bidragit till att studien blivit vårt gemensamma
mästerverk.
Även jag vill tacka min medförfattare, Nina Gagnert Dalgren, för att jag har fått möjligheten att genomföra detta otroligt berikande och samtidigt utmanande arbete med dig. Tack för att
du, med dina intressanta idéer och perspektiv, utvecklat arbetet till det bättre och även bidragit till min egen kunskapsutveckling. Tack för din otroliga kämpaglöd, engagemang och
stöttning genom precis varenda steg i processen oavsett tid på dygnet samt att du alltid har haft en positiv inställning. Jag vill slutligen uttrycka min yttersta stolthet över dig för att du genom hela detta tidskrävande arbete samtidigt har varit en jättefin mamma till dina barn,
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
INLEDNING ... 1
1.1
Problemformulering och vikten för socialt arbete ... 1
1.2
Syfte och frågeställningar ... 2
1.3
Centrala begrepp ... 2
1.4
Uppsatsens disposition ... 4
1.5
Bakgrund ... 4
1.5.1
Mäns våld mot kvinnor ... 4
1.5.2
Det sexuella våldet ... 5
1.5.3
Våldets konsekvenser ... 6
2
FORSKNINGSÖVERSIKT ... 6
2.1
Objektifiering av kvinnor och våldtäktsmyter ... 6
2.2
Mansnormen inom grupptillhörigheter ... 7
2.3
Pornografins effekt på mansrollen ... 8
2.4
Sex och samtycke ur ett könsperspektiv ... 8
2.5
Förebyggande arbete och behandling ... 9
2.6
Forskningsöversikt – en reflektion ... 9
3
TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 10
3.1
Patriarkatet ... 10
3.2
Kön och genus ... 11
3.3
Hegemonisk maskulinitet ... 11
3.4
Den heterosexuella matrisen ... 12
3.5
Studiens teoretiska utgångspunkter – en reflektion ... 13
4
METOD OCH DATAINSAMLING ... 13
4.1
Förförståelse ... 14
4.2
Val av metod ... 14
4.2.1
Urval och urvalskriterier ... 15
4.2.2
Bortfall ... 15
4.2.3
Missivbrev och intervjuguide ... 15
4.3.1
Transkribering ... 16
4.4
Analysmetod och analysförfarande ... 17
4.5
Kvalitetskriterier ... 18
4.6
Forskarroll och forskningsetiska överväganden ... 19
4.6.1
Information och samtycke ... 19
4.6.2
Konfidentialitet och nyttjande ... 20
5
RESULTAT OCH ANALYS ... 20
5.1
Makt ... 20
5.1.1
Normativa könsroller ... 22
5.2
Att hitta sin roll som man ... 24
5.2.1
Samtycke och samspel ... 25
5.3
Vem tar ansvar? ... 26
5.3.1
Konsekvenser ... 27
6
DISKUSSION ... 29
6.1
Resultatdiskussion ... 30
6.2
Metoddiskussion ... 31
6.3
Etikdiskussion ... 32
7
SLUTSATSER ... 33
REFERENSLISTA ... 34
BILAGA A – MISSIVBREV
BILAGA B – INTERVJUGUIDE
BILAGA C – KALLELSE TILL INTERVJU
BILAGA D – INSTRUKTIONER TILL TRANSKRIBERING
1 INLEDNING
Mäns våld mot kvinnor är ett globalt problem och försöken att förklara detta utbredda fenomen är otaliga. Denna typ av våld finns överallt oavsett kulturella, ekonomiska och samhälleliga skillnader och tidigare forskning har bland annat pekat på biologiska, psykologiska och strukturella förklaringar till varför våldet uppstår och upprätthålls (Ungdomsstyrelsen, 2013). En del av mäns våld mot kvinnor är det sexuella våldet, vilket dessutom är ett omfattande folkhälsoproblem (Wendt, 2010) och särskiljer sig från övriga våldsbrott genom att våldsutövaren utför brott mot den sexuella integriteten och
självbestämmanderätten (Wegestad, 2015).
I Sverige är sexualbrott en ökande problematik i samhället, där siffror pekar på att det döms i snitt 1250 män per år, vilket påverkar många - både män, kvinnor och barn (BRÅ, 2021). Alla individer i samhället drabbas antingen direkt, genom att själva vara offer, vittne eller
anhörig, eller indirekt genom att påverkas av den strukturella makten. För att kunna arbeta förebyggande och minska andelen sexualbrott behövs kunskap om varför män begår
sexualbrott och på vilket sätt samhället stödjer reproduktionen av normer där maskulinitet innebär ett våldsutövande (Connell, 2002; Cowburn, 2010). Genom att problematisera maskulinitet och lyfta fram variationerna bland män i deras förhållningssätt till den manliga normen öppnas möjligheten till ökad förståelse för hur manlig makt och dominans skapas och upprätthålls samt vilka skadliga effekter den maskulina normen kan ha på samhället i stort (Nordberg, 2004).
Ambitionen med denna studie är att synliggöra sexualbrottsdömda mäns perspektiv utifrån vikten att bredda kunskapen kring hur konstruerade manliga normer leder till att sexualbrott begås. Genom deras perspektiv och syn på sin roll som män i sexuella situationer är det möjligt att uppmärksamma makthierarkier, olika former av maskulinitet och könsnormer vilket kan ge förutsättningar till att fortsätta arbeta förebyggande för att minska framtida potentiella offer. Vi försöker med studien undersöka den konstruerade manligheten och belysa mäns perspektiv på manlighet.
1.1 Problemformulering och vikten för socialt arbete
Mäns våld mot kvinnor och det sexuella våldet har en lång historia där uppfattningen om vad som är manligt och kvinnligt spelar en stor roll. Söderström (2021) skriver att det “finns en
oskiljbar koppling mellan kön, makt och våld” (s. 69) där våra föreställningar om vad
sexualitet är leder till vår förståelse om könens olika roller. Maskulinitet är en socialt konstruerad norm vilken därav ser olika ut beroende på kontext och dess givna mening (Gottzén, 2014; Jalmert, 2016). I västerländsk kontext skapades dagens manlighetsnorm under industrialismens och kapitalismens uppgång (Jalmert, 2016). Manlighet manifesteras genom aggressivitet och sexuell erövring. Dagens manlighetsnorm inkluderar konstruerade värden som självsäkerhet, sexuell potens, ekonomisk framgång, muskulös kroppsbyggnad
och ett känslomässigt avståndstagande (Yoldas, 2019). I konstruktionen av maskulinitet ingår även en acceptans för våld (Gottzén, 2014; Jalmert, 2016; Yoldas, 2019) och en syn på heterosexualitet som ett uttryck för manlighet (Messerschmidt, 2000). Genom att
heterosexualitet premieras cementeras ojämlikhet i könsmaktsordningen (Järvklo, 2008). Som social konstruktion är maskulinitet föränderligt och reproduceras genom dagliga föreställningar och förväntningar.
I socialt arbete bör sexualitet, med dess biologiska, psykologiska och sociala delar, inkluderas både teoretiskt och praktiskt, då det är en stor del av människors liv (Knutagård, 2007). Genom att uppmärksamma sexualiteten och dess utvecklingsprocess kan vi få en ökad förståelse gällande makthierarkier i samhället och förhoppningsvis minska utsatthet och förtryck. Män står för 98 procent av alla anmälda sexualbrott i Sverige (BRÅ, 2021) och utifrån Regeringens jämställdhetspolitik ska myndigheter och institutioner bidra till att framhäva alla mäns delaktighet och ansvar för våldet samt rikta insatser mot våldsutövaren (Socialstyrelsen, 2019). Socialstyrelsen har även ansvar för att ta fram kunskap och metoder i arbetet mot våldet. Vidare ska det sociala arbetet förebygga, bekämpa och stoppa mäns våld mot kvinnor samt stärka skyddet för våldsutsatta. Socialtjänstens uppgift blir att fånga upp helhetsbilden för att undersöka vart problemet ligger och vilka insatser som kan vara nödvändiga för att reducera problemområdet (Socialstyrelsen, 2016).
Enligt 1 § i 1 kap av Socialtjänstlagen (2001: 453) ansvarar Socialtjänsten för att främja människors sociala trygghet och jämlikhet i levnadsvillkor. Därtill ska det enligt 11 § i 5 kap av Socialtjänstlagen särskilt beaktas att kvinnor som blivit utsatta för våld kan vara i behov av stöd och hjälp. För att komma åt de grundläggande problemen till det sexuella våldet krävs det även att frågan om hur sexuella övergrepp hänger samman med ojämlika könsrelationer åskådliggörs, för att sedan kunna förändra de samhälleliga idéer om kön och sexualitet som gör det sexuella våldet möjligt (Wendt, 2010). Detta innebär att systematisk ojämlikhet måste problematiseras utifrån ett könsperspektiv och att sexuellt våld bör betraktas som ett politiskt fenomen med betoning på maktutövning.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet är att ur ett kritiskt feministiskt perspektiv undersöka sexualbrottsdömda mäns syn på maskulinitet, sex och den manliga normen.
1. Hur ser sexualbrottsdömda män på sin roll som man i sexuella sammanhang?
2. Upplever sexualbrottsdömda män att deras syn på maskulinitet, sex och den manliga normen har förändrats sedan domen och i sådana fall, på vilket sätt?
1.3 Centrala begrepp
Nedan följer begreppsförklaringar för de mest centrala begreppen i studien. Begreppen är definierade utifrån en västerländsk kontext och ur ett kritiskt feministiskt perspektiv.
Våld
I Svenska Akademins ordbok (SAOB, 2019) beskrivs våld som en handling där någon använder fysisk styrka för att skada, straffa eller utöva påtryckning på någon annan. Mäns våld mot kvinnor inkluderar fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt och ekonomiskt våld (Socialstyrelsen, 2019). Enligt Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK, 2021) definieras mannens våld som en maktutövning och används i ett försök att kontrollera kvinnan. Våldshandlingarna befinner sig på en skala från subtila kommentarer till grova brott men innebär alla fysisk eller psykisk skada för den utsatta (Socialstyrelsen, 2019).
Sexuellt våld
Sexuellt våld definieras enligt Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK, 2021) som kränkningar och övergrepp med sexuell prägel. Det innefattar allt från förnedring och
trakasserier till våldtäkt och kan även innebära olika former av sexuellt tvång. Socialstyrelsen (2019) definierar sexuellt våld som våldtäkt och “sexuella handlingar som den utsatte inte
vågar säga nej till”.
Sexualbrott
Enligt 6 kap. av Brottsbalken (1962:700) ingår följande under rubriken sexualbrott: våldtäkt, grov våldtäkt, oaktsam våldtäkt, sexuellt övergrepp, grovt sexuellt övergrepp, oaktsamt sexuellt övergrepp, våldtäkt mot barn, grov våldtäkt mot barn, sexuellt utnyttjande av barn, samlag med avkomling, samlag med syskon, utnyttjande av barn för sexuell posering, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling, sexuellt ofredande, kontakt för att träffa ett barn i sexuellt syfte, köp av sexuell tjänst,
koppleri, grovt koppleri. Enligt 1§ i 6 kap. av Brottsbalken (1962:700) framkommer att den sexuella aktiviteten inte kan dömas som frivillig i de fall där det förekommit misshandel, hot eller våld, om offret utnyttjats i en utsatt situation såsom vid medvetslöshet, rädsla eller berusning samt om gärningsmannen utnyttjat en maktposition gentemot offret.
Samtycke
I Brottsbalken (1962:700) gjordes 2018 ett tillägg i 6 kap. om sexualbrott - ett tydliggörande angående samtyckeskrav infördes. I lagtexten tillkom meningen: “vid bedömningen av om
ett deltagande är frivilligt eller inte ska det särskilt beaktas om frivillighet har kommit till uttryck genom ord eller handling eller på annat sätt”. Samtycke handlar om ett eget
bestämmande över sin egen kropp och sexualitet. Hur samtycke ska uppfattas och om det krävs ett verbalt uttryck för samtycke är omdebatterat och leder till att subjektiva tolkningar i den sexuella situationen fortfarande är ledande i avgörandet om den sexuella handlingen var frivilligt eller inte (Hust m.fl., 2017). Ett samtycke till sexuella aktiviteter kan när som helst tas tillbaka och ska respekteras oavsett omständigheter.
Våldtäktsmyter
Våldtäktsmyter som samlat begrepp visar på attityder och uppfattningar som rättfärdigar våldtäkt och situationer kring våldtäkt (Obierefu & Ojedokun, 2019; Le m.fl., 2020). Förövarens agerande vid en våldtäkt rättfärdigas och offret skuldsätts för det inträffade. Gemensamma attityder och uppfattningar inkluderar skuldsättande av offret, att anklaga offret för lögn om våldtäkt eller att offret överdriver allvaret av det sexuella våldet, tron på att endast vissa typer av kvinnor blir våldtagna, kvinnan får skylla sig själv och en tro på att kvinnor njuter av det sexuella våldet. Våldtäktsmyter leder till ett fientligt bemötande
gentemot våldtäktsoffer, falska uppfattningar och tankar om våldtäkt och en felaktig bild av både offer och förövare.
Könsnormer
En norm är enligt Nationalencyklopedin “det ideal som en person förväntas anpassa sig till”. Kön är ett socialt konstruerat begrepp som används för att kategorisera människor utifrån biologiska, sociala och kulturella egenskaper (Hedenus m.fl., 2015). Könsnormer som begrepp används därav för att visa på producerade och föreställda mönster vilka representerar den ideala manligheten och kvinnligheten.
1.4 Uppsatsens disposition
Efter inledningen och de centrala begreppen följer ett bakgrundsavsnitt där vi presenterar en historisk överblick på mäns våld mot kvinnor och fördjupar oss i en del av detta - det sexuella våldet. I bakgrunden finns även ett stycke om våldets konsekvenser. Vidare följer en
forskningsöversikt där tidigare forskning inom ämnet redovisas tematiskt samt våra slutsatser kring relevansen av dessa teman för denna studie. Därefter presenteras våra teoretiska utgångspunkter med fokus på några framstående teoretiker, vilka har inspirerat oss och bidragit med adekvata begrepp inför analysen av resultatet.
I metodavsnittet presenteras en detaljerad och transparent presentation av vårt
metodologiska tillvägagångssätt samt reflektioner kring etiska ställningstaganden. Vidare följer en redovisning av våra resultat och hur dessa analyserats. Därefter kommer ett diskussionsavsnitt där vi diskuterar både studiens resultat och studiens metodologi. Sist presenteras våra slutsatser samt förslag till fortsatt forskning inom ämnet.
1.5 Bakgrund
För att få en bild av hur mansnormen och mäns våld mot kvinnor har sett ut över tid och satt sin prägel på samhället följer nu ett informativt bakgrundsavsnitt. I avsnittet ges fördjupade beskrivningar av denna problematik utifrån tre rubriker; Mäns våld mot kvinnor, Det
sexuella våldet och Våldets konsekvenser. Dessa rubriker har utformats utifrån studiens
syfte och frågeställningar vilka belyser den maskulina normen och det sexuella våldet.
1.5.1 Mäns våld mot kvinnor
Mäns våld och makt över kvinnor härstammar från historiskt djupt rotade strukturer där mannen har framställts som ett subjekt med rättigheter och möjligheter medan kvinnan har betraktats som ett objekt för andras rättigheter (Nordborg, 2014). Kvinnan var länge
omyndig utan möjlighet till rättslig påverkan och representerade någon med plats och ansvar inom familjen men utan inflytelserik makt (Sveriges riksdag, 2018). Trots att kvinnan ansågs ha det yttersta ansvaret inom familjen, där hushåll och barnuppfostran var två centrala uppgifter, var det under påverkan och anpassning utifrån mannens behov och åsikter som kvinnan utförde sina sysslor. Detta har inneburit ett övertag av manlig makt inom såväl strukturer på samhällsnivå som strukturer på familje- och individnivå (Nordborg, 2014).
Denna könsmaktsordning tilldelar män och kvinnor olika roller där män betraktas vara det överlägsna könet med makt över sin familj, medan kvinnor anses mindre värda och
underlägsna vilket kan betraktas som en patriarkalt uppbyggd ordning (Johnsson-Latham, 2014; Nordborg, 2014). Mannen hade under lång tid rätt att utöva våld mot sin fru och maktordningen mellan män och kvinnor har gjort att våldet fått stor plats. Ofta är det de patriarkala föreställningarna om att män är normen, idealet och de mest värda och att kvinnor är det svaga könet som leder till att män som grupp har tolkningsföreträde i flera olika sammanhang (Johnsson-Latham, 2014). Enligt feministisk forskning är den viktigaste gemensamma nämnaren mellan våldsutövare det faktum att de är män, vilket reducerar den stereotypa bilden av en manlig våldsutövare (Nilsson & Lövkrona, 2015). Tidigare har den manliga våldsutövaren målats upp som en man med invandrarbakgrund med en psykisk störning, men genom den feministiska forskningen synliggörs förklaringen att mäns våld mot kvinnor förekommer i alla sociala skikt och inom alla etniciteter. Detta perspektiv synliggör även att mäns våld mot kvinnor är ett strukturellt samhällsproblem. Mäns våld mot kvinnor kan även förklaras som ett uttryck för upprätthållande av makt och kontroll eller för att återta makt och kontroll (Johnsson-Latham, 2014; Gottzén, 2014; Hedenus m.fl., 2015). Även prestige och ära kan kopplas till utövandet av våld och kontroll över kvinnor (Johnsson-Latham, 2014). Bakom våldet kan det finnas föreställningar om att våld och den medföljande rädslan att utsättas för våld ger flera fördelar såsom status, respekt, överordning och manligt privilegium.
1.5.2 Det sexuella våldet
Mäns utövande av våld mot kvinnor kan manifestera sig på flera olika sätt. Sexuellt våld är den del av mäns våld mot kvinnor vilket ofta betraktas vara det tydligaste uttrycket för kvinnoförtryck och många gånger handlar det sexuella våldet om att upprätthålla makt och dominans (Jarl & Stolt, 2010; Wendt, 2010). Sexuellt våld beskrivs även som en komplex och problematisk typ av våld (Nilsson & Lövkrona, 2015). För att kunna bedöma vad som är ett sexuellt övergrepp behöver kontexten inkluderas då det inte är den sexuella handlingen i sig som utgör våldet, utan det är hur den utförs och om den utövas med tvång genom våld, hot eller genom utnyttjande av en utsatt situation. Förekomsten av sexuellt våld är ett känt problem i samhället som påverkar kvinnors liv ur flera perspektiv och på grund av dess omfattning och allvarliga konsekvenser har våldtäkt kommit att formuleras som ett folkhälsoproblem (Wendt, 2010). Kvinnor behöver inte ens vara utsatta för det sexuella våldet för att känna av dess effekter. Rädslan för att bli våldtagen begränsar kvinnors handlingsutrymme och det kan bland annat påverka deras klädval, alkoholintag eller val av väg hem sent på kvällen (Scheffer Lindgren, 2009). Ofta är det makt och kontroll som ligger till grund för mäns utövande av våld mot kvinnor och inom det sexuella våldet är det makt och kontroll över kvinnans sexualitet som mannen är ute efter (Nordborg, 2014). Att våld och kontroll erotiseras på detta sätt kan även vara en stor drivkraft för mannens fortsatta
våldsutövning. Synen på det sexuella våldet beskrivs utgå från en tydlig heteronorm där mannen målas upp som aggressiv och dominant och kvinnan som blyg och mottagande (Nilsson & Lövkrona, 2015). Detta bidrar till könsspecifika roller i sexuella sammanhang där män förväntas övervinna kvinnans motstånd antingen genom övertalning eller våld, vilket inte alltid genomförs med bådas samtycke.
1.5.3 Våldets konsekvenser
Mäns våld mot kvinnor medför flera konsekvenser och beroende på hur omfattande och vilken typ av våld som utövas kan konsekvenserna se olika ut. Vanligt är att våldet leder till fysisk och psykisk ohälsa där kroppsskador såsom blåmärken, frakturer och hjärnskakningar samt psykosociala besvär såsom posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), ångest och
depression är vanligt förekomna effekter (NCK, 2021). Vid utsatthet av sexuellt våld kan även känslor såsom skuld, skam, förödmjukelse och självförakt uppstå. De som har blivit utsatta för sexuellt våld kan även under sitt liv utveckla destruktiva beteenden som
självskadebeteenden och ätstörningar. Våldets konsekvenser kan även visa sig genom sociala och ekonomiska besvär (SKR, 2021). SKR pekar även på att isolering är en annan vanlig konsekvens av utsatthet vilket senare leder till svårigheter att lämna relationen då bristen på sociala kontakter gör det svårare att ta hjälp av omgivningen. Våldet kan även övergå till att handla om ekonomiska tillgångar och den utsatta kan bli fråntagen sin makt att bestämma över sin egen ekonomi. Våldsutövaren kan även ta lån i den utsattes namn vilket gör det svårt för den utsatte att både lämna relationen och återhämta sig från ett eventuellt uppbrott då den ekonomiska skulden finns kvar. Mäns våld mot kvinnor i alla dess former får även stora konsekvenser på samhällsnivå då det upprätthåller skadliga stereotypa könsroller. Det innebär även kostsamma insatser från samhällets olika myndigheter för att motverka våldet och stötta den utsatte.
2 FORSKNINGSÖVERSIKT
Följande avsnitt presenterar på ett övergripande sätt forskning på området vilken på olika sätt belyser maskulinitet ur ett kritiskt perspektiv i syfte att försöka förklara grunden till sexuella övergrepp. Forskningen har inhämtats via Mälardalens Högskolas databaser APA
PsycArticles, ProQuest Social services abstract, SocINDEX, Primo och ASSIA. För att få
fram specifik men samtidigt varierande forskning från olika fält användes mångfaldiga sökord i processen. Sökorden som användes var; pornography, sexual violence, rape, sexual
assault, masculinity, sexual offender, objectification of women, sexual coercion, male gender norms, sexual aggression, violent relationships, masculine norms, sexual consent, sexual behavior och gender roles. Kriterierna som forskningen behövde uppfylla var att de
skulle vara expertgranskade, vara både internationell och nationell samt ha fokus på maskulinitet och sexuellt våld. Efter genomläsning av den insamlade tidigare forskningen kunde totalt fem teman utkristalliseras; Objektifiering av kvinnor och våldtäktsmyter,
Mansnormen inom grupptillhörigheter, Medias effekt på mansrollen, Sex och samtycke ur ett könsperspektiv och Förebyggande arbete och behandling. Avsnittet avslutas med en
sammanfattande reflektion av den tidigare forskningen och dess betydelse i denna studie.
2.1 Objektifiering av kvinnor och våldtäktsmyter
Maskulinitet är en socialt konstruerad norm vilket innebär att vissa beteenden och egenskaper förknippas med att vara man. Inte sällan problematiseras det maskulina beteendet och kopplas samman med sexuellt våld och sexualbrott (Cowburn, 2010). Flera
forskningsstudier (Cowburn, 2010; Saucier m.fl., 2015; Obierefu & Ojedokun, 2019; Le m.fl., 2020) visar att en maskulinitet där makt över kvinnor, dominans och aggression förespråkas är problematiskt för samhället, då dessa beteenden bidrar till attityder som stödjer våldtäkter och ökar acceptansen för det som kallas våldtäktsmyter. Seabrooks m.fl. (2019) definierar våldtäktsmyter som falska föreställningar om sexuella övergrepp vilka tenderar att ursäkta sexuell aggression och skapa en fientlighet gentemot offret. Våldtäktsmyter beskrivs vidare som ett utrymme för tolkning mellan vad en våldtäkt är och vad sex är där faktorer såsom hur nej sägs, mängden alkohol, om det är en kärleksrelation eller inte och hur kvinnan beter sig efter en våldtäkt spelar stor roll (Jeffner, 1997). Flera forskningsstudier (Cowburn, 2010; Saucier m.fl., 2015; Obierefu & Ojedokun, 2019) presenterar liknande resultat vilka talar för att ett visst maskulint beteende är tätt sammankopplat med just en större acceptans av våldtäktsmyter där objektifiering av kvinnor och förminskning av våldtäkt är vanligt
förekommande beteenden. Ju mer männen visar upp just denna form av maskulint beteende, desto mer våldtäktsstödjande attityder tenderar dem att ha - vilket i sin tur påverkar deras tendenser att våldföra sig sexuellt på kvinnor (Cowburn, 2010; Saucier m.fl., 2015; Obierefu & Ojedokun, 2019). I Mikorski och Szymanskis (2016) studie beskrivs maskulina normer som ett ideal vilket både styr och begränsar mäns beteenden. De maskulina normerna lärs ut till pojkar i tidig ålder genom att dels få det berättat för sig vad som är ett acceptabelt och oacceptabelt beteende för män och dels genom att själva observera hur män i deras omgivning beter sig i relationer och i olika sociala sammanhang.
2.2 Mansnormen inom grupptillhörigheter
Flertalet forskningsartiklar (Seabrook m.fl., 2016; Cole m.fl., 2019) pekar på att maskulina normer upprätthålls i manliga grupperingar såsom i vänskapskretsar och inom olika
lagsporter. Det är i grupper om män i vilka den manliga könsnormen förstärks och det skapas en kollektiv tro på hur en man ska vara, vilket leder till förväntningar på männen att bete sig på ett visst sätt (Cole m.fl., 2019; Berry-Cabán m.fl., 2020). Detta leder till att många
upplever stor press på att bete sig rätt och det skapar en rädsla för förödmjukelse över att inte lyckas passa in i gruppen (Cole m.fl., 2019; Fleming m.fl., 2019). Seabrooks m.fl. (2016) forskningsstudie visar på att män som tillhör kretsar där den västerländskt traditionella mansnormen efterlevs tenderar att i större utsträckning ha ett sexuellt problematiskt beteende - vilket definieras som ett sexuellt beteende med inslag av våld, kränkningar och manipulation. Männen inom dessa grupper tenderar även att i större utsträckning vara mer våldsamma mot både män och kvinnor (Berry-Cabán m.fl., 2020). Även familjen kan räknas som en form av grupptillhörighet och även där har normer, åsikter och levnadssätt stor påverkan på män - inte minst under uppväxten (Totten, 2003). Beroende på vilka köns- och familjeideologier vilka präglat männens uppväxt, formas olika beteenden ur ett särskilt perspektiv där våld och kränkande beteenden inte alltid betraktas som något problematiskt utan snarare normalt. Den manliga normen skapar även en idé om att det är viktigt att skydda sin egen självbild och övervinna utmaningar. För att uppnå detta utsätts ofta andra grupper som anses vara mindre värda för kränkande och våldsamt beteende (Totten, 2003).
2.3 Pornografins effekt på mansrollen
Forskning utförd i en rad olika länder och genom en rad olika metoder (Owens m.fl., 2012; Waltman, 2021; Jonsson & Svedin, 2021) visar på en samstämmig slutsats att konsumtion av pornografi ökar mäns sexuella aggressioner och främjar sexuellt våld mot kvinnor. Ett
aggressivt sexuellt beteende är frekvent förekommande i pornografiska filmer och i nästan alla fall är mottagaren av detta beteende en kvinna (Borgogna m.fl., 2019). En upprepad konsumtion av pornografi leder till att män utvecklar en mer tolerant syn på sexuellt
utforskande med multipla partners, en öppnare syn på sexuellt våld och förminskar allvaret i sexuella trakasserier (Owens m.fl., 2012). Konsumtionen av pornografi leder även till
orealistiska tankar och uppfattningar kring sexuella handlingar och aktiviteter. Forskning (Owens m.fl., 2012; Mikorski & Szymanski, 2016) pekar vidare på ett samband mellan porrkonsumtion och en mer stereotypisk syn på könsroller. Manlig dominans framhävs i det pornografiska materialet samtidigt som kvinnans roll innebär underkastelse - kvinnan är endast där för mannens njutning. Objektifieringen av kvinnan i pornografi och annan media förstärker den konstruerade normen av hur kvinnor bör behandlas (Mikorski & Szymanski, 2016; Seabrook m.fl., 2019; Borgogna m.fl., 2019). Vissa ideal inom den manliga normen, såsom sexuell lösaktighet och potens, acceptans för våld som känslouttryck och mannens dominans, utgör tillsammans en förutsättning till denna objektifiering och synen på kvinnan som mindre värd (Mikorski & Szymanski, 2016). Vidare leder detta till att kvinnan ses som ett sexuellt objekt och att värderingen av kvinnan utgörs av fysiska attribut. Denna
objektifierade syn på kvinnan kan i sin tur leda till ökat sexuellt våld och våld mot kvinnor generellt (Seabrook m.fl., 2019). Forskning (Mikorski & Szymanski, 2016; Borgogna m.fl., 2019) visar på att män vilka innehar normtypiska attityder konsumerar pornografi i större utsträckning än andra män.
2.4 Sex och samtycke ur ett könsperspektiv
Ett samtycke i en sexuell kontext innebär att individer självmant kommunicerar sin vilja till att delta i en sexuell handling, vilka båda är mänskliga rättigheter (Warren m.fl., 2015). Forskning (Warren m.fl., 2015; Hust m.fl., 2017) visar på att män och kvinnor många gånger uttrycker sitt samtycke på olika sätt och att samtycket kan uppfattas som förhandlingsbart. Män visar i större utsträckning sin vilja till sexuella handlingar genom kroppsspråk och fysiskt agerande medan kvinnor kommunicerar sitt samtycke med ord (Hust m.fl., 2017). Jarl och Stolt (2010) pekar på att om den manliga idén av hur kommunikation ska ske blir norm så kan kvinnans enbart verbala nej feltolkas. Vidare kan individens uppfattning av vad samtycke är påverkas av samhällets konstruerade könsnormer och mäns respektive kvinnors förväntade agerande i sexuella situationer (Jarl & Stolt, 2010; Warren m.fl., 2015). Forskning (Hust m.fl., 2017) pekar på att ett könstypiskt mönster i heterosexuella interaktioner
framhåller mannens dominans, objektifiering av kvinnan och ovilja till engagemang medan kvinnan ska vara passiv och sätta sexuella gränser samt fokusera på att etablera en stabil relation. Genom att kvinnan förväntas säga nej till sexuella aktiviteter enligt det traditionellt konstruerade mönstret kan mannen använda detta till försvar för att fortsätta med den sexuella handlingen utan samtycke (Jarl & Stolt, 2010; Hust m.fl., 2017). Samtycke handlar om rättigheter och gränser till och för den egna kroppen och sexualiteten. Detta innebär att en potentiell förövare antingen anser att offrets rättigheter är mindre värda än de egna eller inte upplever att en förhandling om samtycke genom manipulation, tvång eller hot är någonting felaktigt (Warren m.fl., 2015).
2.5 Förebyggande arbete och behandling
I samhället idag understöds de socialt konstruerade normerna kring relationer och den existerande ojämlikheten mellan könen av både män och kvinnor (Jewkes m.fl., 2015). Normer reproduceras under hela individens livstid och även över generationsgränser. Därav krävs det att alla, även män och pojkar, aktivt deltar i det förebyggande arbetet för att en förändring ska kunna ske. Djupt rotade attityder, normer och beteenden kan endast förändras genom engagemang av ett flertal aktörer med ett program som täcker över myndighets- och institutionsgränser (Ellsberg m.fl., 2015). Forskning (Jewkes m.fl., 2015; Salter, 2016) visar på att kampanjer mot mäns våld mot kvinnor vilka innehåller den traditionella bilden av hur en man bör vara, i syfte att fånga upp och engagera män, istället riskerar att upprätthålla den existerande mansnormen och förstärka ojämlikheten mellan könen snarare än att förebygga den. Att det finns en utarbetad strategi för att skydda offret vid mäns våld mot kvinnor tillsammans med synliggörandet av att det handlar om ett systematiskt och strukturellt våld är av största vikt (Jewkes m.fl., 2015; Ellsberg m.fl., 2015; Salter, 2016). Genom att synliggöra normer, beteenden och relationer som associeras till den ideala mansrollen, uppmärksamma att det finns många sätt att vara man på samt att kritiskt analysera mäns makt och privilegier ges förutsättningar till förändring (Jewkes m.fl., 2015; Ellsberg m.fl., 2015). Genom att uppmuntra män och kvinnors likheter samt ge möjlighet till ökad träning i kommunikation och konflikthantering samt utbildning i dessa ämnen, både i skolan och i samhället, ges förutsättningar till ökad kunskap runt problemet,
attitydförändringar gällande våld och könsroller - vilket kan reducera antalet framtida förövare och offer (Jewkes m.fl., 2015; Ellsberg m.fl., 2015).
Tidigare forskning (Roche m.fl., 2011) visar på att män vilka begått sexualbrott tenderar att förringa skadan de utsatt sitt offer för, speciellt i situationer där kvinnan inte bemött de sexuella handlingarna med tydligt motstånd, samt att män vilka är dömda för sexualbrott kan ha en hög generell empati men sakna empati gentemot sitt offer. Vidare visar forskning (Lösel & Schmucker, 2005; Gannon m.fl., 2019) att sexualbrottslingar vilka får behandling under deras anstaltstid har en lägre återfallsrisk än vid andra typer av brott. För personer vilka har dömts för ett sexualbrott och till följd av detta genomgår ett behandlingsprogram med grundläggande syfte att minska återfall i sexualbrott visar genomförandet av
behandlingsprogram på positiva effekter (Colton m.fl., 2009; Sheehan & Ware, 2012). Enligt ett flertal studier (Colton m.fl., 2009; Sheehan & Ware, 2012) är behandling endast effektiv om sexualförbrytaren frivilligt anmäler sitt intresse för att delta, aktivt deltar under
behandlingsperioden och sedan upplever en känsla av förändring efter behandlingens slut.
2.6 Forskningsöversikt – en reflektion
Sammanfattningsvis pekar den framtagna forskningen på att den manliga normen bidrar till en negativ kvinnosyn och ett sexuellt problematiskt beteende. Yttre faktorer såsom media och manlig gemenskap förstärker den maskulina könsnormen och sätter press på män att bete sig utifrån idén om ett korrekt maskulint beteende. Dagens könsnormer styr män och kvinnor till sexuella och relationella manus vilka förstärker maktordningen mellan könen. Det framkommer även att våldet är ett strukturellt, snarare än ett individuellt problem, vilket innebär att det förebyggande arbetet bör synliggöra detta för att bryta reproduktionen av destruktiva normer. Utgångspunkten i denna studie är att lyfta fram sexualbrottsdömda mäns perspektiv på manlighet och söka förståelse för hur maskulinitetsnormen bidrar till
sexuellt våld. Genom tidigare forskning vilken belyser dessa ämnen breddas perspektivet på maskulinitet och kunskapen ökar kring maktordningen i samhällsstrukturer. Detta utgör tillsammans en bra grund för vidare diskussion kring maskulinitet, sex och den manliga normen.
3 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
Studiens teoretiska ram utgår från radikalfeminismens teoretiska resonemang och ideologi kring hur samhället är uppbyggt. En grundläggande del av feministiskt perspektiv handlar om att ifrågasätta nuvarande definitioner av makt och hur den används (Parrish, 2012). Radikalfeminismen var en del av andra vågens feminism vilken under 1970-talet lyfte fram frågor kring kvinnans rätt till sin egen kropp och sexualitet (Mattsson, 2015; Wegestad, 2015; Hedenus m.fl., 2015). Männens strukturella makt sågs som anledningen till övergrepp och förtryck av kvinnor snarare än agerandet av några enstaka män med psykologiska störningar. Förklaringen att mäns våld mot kvinnor och det sexuella våldet är patriarkalt konstruerade företeelser lyfts fram och synliggör reproduktionen av ojämlikhet mellan könen. Genom att mäns makt över kvinnor ses som norm anses övertalning, tvång och våld vara naturliga delar av en sexuell relation och kvinnors rädsla bidrar till att patriarkatet upprätthålls (Nilsson & Lövkrona, 2015). Några centrala begrepp inom det feministiska perspektivet har varit av betydelse för studien och presenteras nedan. För att få en samhällelig kontext valdes Kate Millett och Sylvia Walbys definition av begreppet Patriarkatet ut för att belysa
könsmaktsordningen på samhällsnivå. Vidare ger Kön och genus en djupare förståelse till skillnaden mellan ett biologiskt och ett socialt kön medan Raewyn Connells begrepp
Hegemonisk maskulinitet visar på mångfalden av maskuliniteter - vilket var relevant med
anledning av studiens målgrupp. Till sist presenteras Judith Butlers begrepp Den
heterosexuella matrisen för att fånga in det relationella och heterosexuella samspelet mellan
man och kvinna. Sammantaget ger dessa begrepp en omfattande teoretisk grund för studien att utgå ifrån.
3.1 Patriarkatet
Patriarkatsteorin är viktig då den fångar djupet, genomträngligheten och hur de olika aspekterna av kvinnors underordning är sammankopplade (Walby, 1990). Patriarkatet som begrepp används för att belysa ett system präglat av manlig dominans (Hedenus m.fl., 2015), ett system av sociala konstruktioner där män dominerar, förtrycker och utnyttjar kvinnor (Millett, 1970; Walby, 1990), där alla arenor i samhället vilka innehar makt tillhör männen. I
patriarkatet utgör män normen vilket allting annat utgår från och manliga värderingar
genomsyrar produktion, arbetsmarknad, stat, våld, sexualitet, religion och kultur. Språket är patriarkaliskt uppbyggt av och för män och visar upp den manliga bilden av världen. “The
image of women as we know it is an image created by men and fashioned to suit their needs” (Millett, 1970, s. 46). Mäns våld mot kvinnor är en del av det patriarkala systemet där
våld kan förstås som ett görande av en maskulin identitet. Normaliseringen av våld som en del av den manliga identiteten leder till att män kan upprätthålla sin dominans i samhället
genom utövandet av och det potentiella hotet om våld (Nilsson & Lövkrona, 2015). Millett (1970) konstaterar även att det fysiska våldet har de mest långtgående effekterna på det sociala och psykologiska beteendet hos båda könen.
Millett (1970) menar att sexualitet handlar om politik vilket i sin tur innebär makt. Politik definieras som strukturerade maktrelationer där en grupp av människor kontrollerar den andra och där essensen av politik är makt. Vidare menar Millett att kön är en kategori med politiska konsekvenser där relationen mellan könen bygger på dominans och underordning. Sexualpolitik uppnås därav genom patriarkala strukturer i definitionerna av manligt och kvinnligt temperament samt deras respektive roll och status. Utifrån patriarkatets sociala konstruktioner formas människors personligheter enligt stereotypa bilder av manlighet och kvinnlighet, baserat på den dominanta gruppens behov. Walby (1990) utvecklar genom att benämna heterosexualitet som en central institution när det kommer till mannens dominans över kvinnan och den viktigaste grunden i patriarkatet. Sexualiteten är därigenom socialt konstruerad för att upprätthålla ojämlikheten mellan könen. Manlig sexualitet är påtvingad kvinnan genom våldtäkt, pornografi, prostitution och andra kulturella praktiker samtidigt som kvinnor nekas sexuell frihet och egen kontroll över sin kropp (Millett, 1970; Walby, 1990). Detta sker genom skuldsättande och stigmatisering runt kvinnlig sexualitet samt i många länder genom fysisk eller psykisk otillgänglighet när det kommer till preventivmedel och ingen rätt till fri abort (Millett, 1970).
3.2 Kön och genus
Kön och könsroller har genom historien varit kopplade till samhällsstrukturer såsom familj, ekonomi och arbetsmarknad (Hedenus m.fl., 2015). I vår nordiska kontext utgick den tidiga forskningen från ett vitt, heterosexuellt och manligt perspektiv där teorier runt kön pekade på systemets uppbyggnad som orsak till ojämlikhet mellan könen och fram till 1960-talet ansågs skillnaderna mellan män och kvinnor som biologiska och naturliga. Genom introduktionen av begreppet genus separerades det biologiska könet från det sociala och kulturella. Genus bygger på en socialkonstruktionistisk förståelse där könsroller ses som skapade i sociala sammanhang. Detta leder till att forskningen genom begreppet genus kunde peka på samhällsinstitutionernas roll i skapandet av könsnormer. Tankar väcks därigenom om hur normativa föreställningar om maskulinitet och femininitet reproduceras både politiskt, ekonomiskt och socialt. Det visar även på hur lagstiftningen speglar vårt
samhällssystem och dess strukturella ojämlikhet genom att avgöra vad som är tillåtet i skilda historiska kontexter. Genom att titta på skillnader inom kategorierna kvinnor respektive män istället för att göra jämförelser mellan könen synliggörs variationer vilket ifrågasätter kön som enhetlig kategori (Widerberg, 2007). En förståelse väcks för att både maskulinitet och femininitet som begrepp inte är entydiga utan att det inom dessa klassificeringar finns skillnader (Hedenus m.fl., 2015).
3.3 Hegemonisk maskulinitet
Sociologen och mansforskaren Raewyn Connell utvecklade begreppet hegemonisk
maskulinitet för att fånga upp och problematisera maskulinitet och mäns position i samhället
flera olika. Hegemonisk maskulinitet erkänner den hierarki som existerar mellan män och kvinnor, men även den hierarki som finns mellan de olika maskuliniteterna. Connells
utgångspunkt är att kön är en social konstruktion och utifrån hur könen är konstruerade idag tjänar de flesta män på kvinnors underordning oavsett om männen tillhör den hegemoniska
maskuliniteten eller inte (Mattsson, 2015). Hegemonisk maskulinitet är det idealiserade och
överordnade sättet att vara man på och denna maskulinitet upprätthålls genom att andra män anpassar sig och ser upp till idealet (Connell, 2002). Hegemonisk maskulinitet skapas och upprätthålls även genom kulturella ideal och institutionell makt. Detta betyder att det målas upp en bild av den idealiserade mannen genom kultur och media och idealet
möjliggörs genom den institutionella makten vilken systematiskt gynnar män och ger män ett tolkningsföreträde.
Förutom den hegemoniska maskuliniteten beskriver Connell (2002) den underordnade maskuliniteten vilken utgörs av två kategorier; marginaliserad maskulinitet och
förhandlande maskulinitet. Den underordnade maskuliniteten består av män vilka av olika skäl inte uppnår kriterierna för den dominerande positionen vilken den hegemoniska maskuliniteten innehar (Mattsson, 2015). Den marginaliserade maskuliniteten är främst kopplad till klass och etnicitet (Connell, 2002). Män inom denna kategori är oftast en del av den övre samhällsklassen samt har en annan etnisk bakgrund. Männen besitter alltså viss makt utifrån den högre klasstillhörigheten, men de marginaliseras på grund av sin etnicitet vilket därmed gör att den hegemoniska dominansen inte hotas. Den andra kategorin - förhandlande maskulinitet, beskrivs vara den form av maskulinitet vilken är mest
samarbetsvillig med kvinnor, men trots det är delaktig i att bevara mäns överordning och därmed gynnas av kvinnors fortsatta underordning. Männen i denna kategori arbetar inte aktivt för att upprätthålla mäns samhällsposition utan gör det tystlåtet i bakgrunden och inte minst genom att inte motarbeta den manliga dominansen (Mattsson, 2015).
3.4 Den heterosexuella matrisen
Queerteoretikern Judith Butler myntade begreppet den heterosexuella matrisen för att visa på sammankopplingen mellan kön, genus och sexualitet (Hedenus m.fl., 2015). Butler menar på att kön och sexualitet är beroende av varandra genom att det ena behövs för att förklara det andra. Vidare pekar Butler på att kön är något vi ständigt konstruerar genom vårt agerande genom och i relation till vår sexualitet (Mattsson, 2015). Butler framhåller att kön inte är en biologisk företeelse utan att både kön och genus är sociala konstruktioner och att vi genom vårt agerande och språk skapar och upprätthåller de tankar och föreställningar om kön som finns. Den heterosexuella sexualiteten ses som naturlig då den är reproduktiv och denna norm upprätthålls genom samhälleliga och sociala strukturer och relationer. Enligt den heterosexuella matrisen finns det enbart två kön - man och kvinna, och enligt Butler tilldelas dessa kön vissa könsgörande attribut vilka antas attraheras av varandra. Män antas vara maskulina och kvinnor feminina. Olikheterna och dikotomin mellan könen är avgörande för heterosexualiteten och därmed central för könsmaktsordningen. Genom att ifrågasätta det typiskt manliga eller det typiskt kvinnliga skapas motstånd till de konstruerade
3.5 Studiens teoretiska utgångspunkter – en reflektion
Den feministiska ideologin och perspektivet har varit tongivande när det kommer till att synliggöra maktskillnader mellan könen. Ovan valda teorier och begrepp, vilka har sin grund i den feministiska ideologin, visar på att patriarkala strukturer innebär ett maktövertag för mannen i samhällets alla delar. Sexualiteten är avgörande och bärande för hur vi formas i våra könsroller och bidrar till mannens dominans i det relationella och sexuella samspelet mellan män och kvinnor. Vidare synliggörs även mäns makt i samspel med andra män då strävan efter det manliga idealet skapar tydliga hierarkiska positioner. Sammanfattningsvis pekar våra utvalda teoretiska begrepp på att förhållandet mellan och inom könen styrs av makt. Begreppens relevans i denna studie framgår genom valet att titta på
sexualbrottsdömda mäns utsagor genom ett kritiskt feministiskt perspektiv och synliggöra den patriarkala maktens effekt när det kommer till sexuellt våld.
4 METOD OCH DATAINSAMLING
Studien syftar till att ur ett kritiskt feministiskt perspektiv undersöka sexualbrottsdömda mäns syn på maskulinitet, sex och den manliga normen. Epistemologiskt har vi genom ett reflexivt och abduktivt förfaringssätt samt ur ett kritiskt feministiskt perspektiv försökt söka svar på våra forskningsfrågor, där empiri och teori har utarbetats genom en dynamisk process. Det har genomgående funnits ett stort utrymme för kritiskt tänkande och
ifrågasättande samt en ständig växling däremellan. Genom det abduktiva förhållningssättet har möjlighet till kreativitet öppnats, då det inte finns en given mall för utförandet samt att studien inte syftade till att bidra med en generellt giltig slutsats, utan snarare en “teoretiskt
färgad tolkning av en observation” (Blom m.fl., 2013). Ur ett kritiskt feministiskt perspektiv
har även överväganden gjorts angående om studien syftar till och lyckas med att utmana existerande maktordningar (Hedenus m.fl., 2015). Donna Haraway, en framstående
teoretiker inom det feministiska fältet, framställer hur vi kan förstå kunskapsproduktion som någonting partiellt, skapat i ett bestämt nu och präglat av människors fysiska erfarenheter (Hedenus m.fl., 2015). Haraway har format begreppet partiell objektivitet där utrymme för ett mellanting mellan positivismens universella objektivitet och postmodernismens
relativism skapas. Genom att titta på forskare och deltagare som rörliga subjekt, vilka i interaktion med varandra skapar kunskap, blir en positionering utanför den egna
forskningen omöjlig. I denna studie har vi försökt att på ett medvetet sätt reflektera över vår position, synvinkel och tidigare erfarenhet för att på så sätt ta ett politiskt och etiskt ansvar över den verklighetsbild vilken skapas genom våra tolkningar och ord. Genom att reflektera över hur relationen mellan vår förförståelse, datainsamlingsmetod, urvalet av deltagare och tolkningen av berättelserna hängt samman och att detta även utförts i en given kontext, försökte vi utföra studien på ett konstruktivt och adekvat sätt för att bidra med ökad kunskap kring ämnet (Alvesson & Sköldberg, 2017). Nedan presenteras våra metodologiska
ställningstaganden under rubrikerna; Förförståelse, Val av metod, Intervjuernas
genomförande, Analysmetod och analysförfarande, Kvalitetskriterier samt Forskarroll och forskningsetiska överväganden.
4.1 Förförståelse
Då studien utfördes ur ett kritiskt feministiskt perspektiv såg vi vår förförståelse kring
könsmaktsordning som ett verktyg snarare än ett hinder. Perspektivet belyser makthierarkier i samhället vilket gav oss förutsättningar att genom en dynamisk process försöka förstå, ifrågasätta och dekonstruera de deltagande männens berättelser (Blom m.fl., 2013). Under tidigare kurser inom socionomprogrammet på Mälardalens högskola har vi kommit i kontakt med målgruppen och efter en utförd enkätstudie på anstalten väcktes vår nyfikenhet gällande denna studies forskningsfrågor. Genom att en av oss författare hade tidigare erfarenhet av att arbeta inom Kriminalvården har även det bidragit till en generell förförståelse kring
målgruppen, vilka är interner på anstalt. Däremot har den förförståelsen varit av positiv karaktär då det underlättade i urvalsprocessen samt kontakten med fältet. På ett reflexivt sätt var vi medvetna om och diskuterade förutsättningarna för vår tolkningsförmåga (Alvesson & Sköldberg, 2017). Risken för under- och övertolkning och intuitiv förståelse har
uppmärksammats genom medveten reflektion i ett försök att tygla vår förförståelse. I vår sociala kontext fanns en pågående samhällsdebatt som rör vårt ämne och detta upplevdes påverka både intervjuare och intervjudeltagare. Sedan metoo-rörelsen startades 2017 (Jämställdhetsmyndigheten, 2019) och samtyckeslagen infördes 2018 (Sveriges riksdag, 2018) har mäns våld mot kvinnor och framför allt det sexuella våldet blivit ett samtalsämne vilket förekommer mer frekvent samt i fler kontexter än tidigare. Även kvinnors utsatthet i rättsprocessen vid sexualbrott har varit ett ämne för debatt i vår samtid (Scheffer Lindgren, 2009). Vår teoretiska ram gav oss förutsättningar att undersöka detta sociala problem utifrån ett kritiskt perspektiv men innebar samtidigt att tolkningar och försök till förståelse gjordes utifrån en förförståelse om att könsroller är socialt konstruerade samt att det finns en given könsmaktsordning. Tidigare forskning inom ämnet har även bidragit till vår förförståelse gällande det socialt konstruerade samspelet mellan man och kvinna i en heterosexuell relation vilket tillsammans med den teoretiska ramen färgade utformandet av intervjuns teman och stödfrågor samt tolkningen. Då vi båda definierar oss som kvinnor har även det bidragit till en begränsad tolkningsförmåga genom att vi enbart har vårt kvinnliga perspektiv att utgå från samt att vi inte besitter erfarenhet av att vara man.
4.2 Val av metod
I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod använts. Genom kvalitativa intervjuer med livsberättelsen i fokus har vi velat synliggöra männens egna perspektiv samt fånga upp vilken mening de själva ger sina handlingar (Bryman, 2008). Intervjudeltagarna uppmuntrades att berätta om sina liv, från barndom till nutid, där ett aktivt lyssnande och en följsamhet från intervjuaren skapade ett avslappnat samtalsklimat. Ett antal öppna frågor, på förhand formulerade, med utgångspunkt i deltagarnas upplevelser, tankar och tolkningar gav
förutsättning till längre och mer detaljrika svar, vilket bidrog till känslan av ett vardagligt och levande samtal. Fokus låg på de sociala samspel vilka deltagarna framhöll, familjerelationer, vänskapsrelationer, kärleksrelationer och sexuella relationer samt hur dessa format deras liv. Genom den öppna frågeställningen ville vi fånga hur de sexualbrottsdömda männen tolkar och uppfattar socialt konstruerade normer samt hur dessa påverkat deras samspel med andra. I samtalet skapar på detta sätt intervjuaren tillsammans med intervjudeltagaren ny kunskap (Kvale & Brinkmann, 2014).
4.2.1 Urval och urvalskriterier
För att få ett urval som matchade studiens forskningsfrågor användes ett målstyrt urval (Bryman, 2008). Då en kontakt redan var upprättad med fältet valde vi av bekvämlighetsskäl att vända oss dit med en förfrågan om att få genomföra intervjuer och efter ett godkännande kunde vi skicka ut informationsbrev till potentiella deltagare. Kriterierna för urvalet var män dömda för ett sexualbrott mot en vuxen kvinna, detta då studien utgår från mäns våld mot kvinnor. Det är därmed inte relevant att inkludera sexualbrott vilka var begångna mot barn eller män. Trots att deltagarna befann sig på anstalt med begränsat handlingsutrymme var deltagandet i studien frivilligt. Kriterierna var endast vägledande i framtagandet av
potentiella deltagare vilka kunde tillfrågas och därefter var det upp till personerna själva om de ville delta i studien eller inte. Studiens urval bestod av sju vuxna män i olika åldrar som har dömts för ett sexualbrott och avtjänade ett fängelsestraff på en anstalt i en stad i mellersta Sverige.
4.2.2 Bortfall
Under forskningsprocessens gång valde tre deltagare att avbryta sin medverkan i studien. Initialt låg urvalet på tio deltagare men då tre personer avbröt sin medverkan landade urvalet istället på totalt sju deltagare. Då intervjuer och transkriptioner redan var utförda när
männen återtog sina samtycken raderades allt muntligt och skriftligt material från berörda personer. Deras material användes inte heller i analysen.
4.2.3 Missivbrev och intervjuguide
Missivbrevet (se Bilaga A) delades ut till 62 män på en utvald anstalt där urvalskriterierna uppfylldes. Brevet innehöll en kortfattad information om oss studenter, syftet med studien och en förfrågan om att delta i en intervju. Vidare följde information om när och hur
intervjuerna skulle genomföras och hur deltagarna gick tillväga för att delge sitt intresse. De fyra etiska kraven formulerades under varsin rubrik för att tydligt markera och informera om att studien utförs på ett hänsynsfullt och icke-kränkande sätt. Till de tio män som frivilligt valde att delta i studien skickades en kallelse till intervju (se Bilaga C). I kallelsen framgick vilket datum och klockslag just deras intervju var tänkt att genomföras. Då alla deltagare i studien befann sig på anstalt uppmanades de att anmäla sig fem minuter innan utsatt tid till anstaltens centralvakt samt att ta med kallelsen för underskrift, vilket säkerställde giltig frånvaro från egentlig sysselsättning.
Genom att använda oss av ostrukturerade intervjuer för att ta del av männens livsberättelser fanns ingen given intervjuguide (Bryman, 2008). Deltagarna informerades i början av
intervjun att narrativet gärna fick följa en tidsaxel från barndom till dagens datum och att det var upp till deltagaren vad han ansåg vara viktiga händelser, vilka han ville lyfta fram. Fyra teman formulerades på förhand för att sätta en ram för samtalen med studiens deltagare;
uppväxt, vardagen just nu, manlighet och manliga normen samt framtiden. Inom dessa
teman fanns ett antal stödord och frågor vilka intervjuaren kunde stödja sig emot genom samtalet, för att fånga upp intressanta tankegångar med hänsyn till studiens syfte (se Bilaga B). Vissa frågor omformulerades, togs bort och nya lades till under datainsamlingens gång. Deltagarna informerades även om att det insamlade materialet från intervjuerna skulle sammanvävas, tematiseras och presenteras under fingerade namn.
4.3 Intervjuernas genomförande
Kallelsen till intervjun uppmanade deltagarna att anmäla sig fem minuter innan utsatt tid hos anstaltens centralvakt. Därefter hämtade en kriminalvårdare upp männen för att hänvisa dem till ett bokat besöksrum där intervjun skulle ske. Väl i rummet ringde kriminalvårdaren upp intervjuaren på Skype via anstaltens iPad samt befann sig i rummet under hela
intervjuns gång. När samtalet startade var intervjudeltagaren den som välkomnade och syntes i bild, vilket innebar att intervjuaren fick ett första intryck när det kom till öppenhet, tonläge och stämning. Intervjuaren startade intervjun, efter en presentation av sig själv och studien, med att fråga efter förkunskaper gällande dagens samtal och efterfrågade samtycke till ljudinspelning. Då intervjudeltagarnas egna berättelser stod i fokus ombads de att inleda intervjun med att berätta om sig själva. Vissa deltagare talade fritt och öppet, vilket innebar att intervjuaren kunde följa med i samtalet och fånga upp relevanta ämnen i berättelsen genom följdfrågor, medan andra behövde mer stöd från intervjuaren genom specifika frågeställningar. Detta innebar att intervjuernas längd, fokusområde och frågeställningar skiljde sig från varandra även om alla utfördes inom ramen för intervjuns formulerade teman (se Tabell 1). Genomgående använde sig intervjuaren av öppna frågor där intervjudeltagarna ombads utveckla, berätta mer eller ge exempel utifrån sina egna upplevelser eller perspektiv.
Tabell 1: Intervjuernas genomförande och antal transkriberade ord.
Namn
(fingerade) Intervjuantal Plats Intervjuns längd Antal transkriberade ord
August 1 Skypesamtal 132 minuter 19 128
Bert 1 Skypesamtal 180 minuter 28 940
Christer 1 Skypesamtal 62 minuter 7 061
Didrik 1 Skypesamtal 95 minuter 9 254
Evert 1 Skypesamtal 111 minuter 14 961
Fridolf 1 Skypesamtal 162 minuter 18 588
Gustav 1 Skypesamtal 60 minuter 7 817
4.3.1 Transkribering
Efter genomförd intervju transkriberades allt muntligt material vilket innebar att det
insamlade materialet omvandlades till skriftlig form (Kvale & Brinkmann, 2014) (se Tabell 1). Då övergången från muntligt till skriftligt material medför att fysiska uttryckssätt, såsom kroppsspråk och tonläge, går förlorat försökte vi återge det inspelade materialet så ordagrant som möjlig. Pauseringar, skratt och harklingar skrevs ut och även upprepningar, felsägningar och hummanden. Dock ändrades dialektala ord och vissa uttal till ett mer korrekt skriftspråk. I utskrifterna markerades tydligt när deltagare respektive intervjuare pratade. Det
transkriberade materialet uppgick sammanlagt till 235 sidor. Ljudupptagningarna spelades endast upp i avskilda rum eller i hörlurar för att säkerställa att materialet inte kunde höras av andra än författarna till studien. De färdigställda transkriberingarna skickades sedan i två exemplar till berörda deltagare vilka önskade läsa igenom sina transkriberingar tillsammans med ett instruktionsbrev (se Bilaga D). Antalet män med detta önskemål var enbart tre stycken. Deltagarna ombads att läsa igenom materialet och återkomma vid eventuella funderingar, kommentarer eller tillägg. Det skriftliga materialet lämnades ut och återficks i ett slutet kuvert för att säkerställa anonymitet och genom den redan etablerade kontakten
med fältet kunde det även säkerställas att ingen kriminalvårdspersonal läste igenom materialet för att kontrollera dess innehåll.
4.4 Analysmetod och analysförfarande
Vid en kvalitativ innehållsanalys tolkas texter utifrån dess mening - vad som sägs snarare än hur det sägs (Kvale & Brinkmann, 2014). Genom meningskoncentrering, vilket innebär kategorisering av intervjuernas innehåll (Lundman & Hällgren Graneheim, 2008), genomfördes en analys för varje intervju. Vi arbetade enskilt med analyserna i ett första skede för att därefter diskutera och granska de slutgiltiga tolkningarna tillsammans - detta för att säkerställa att tolkningarna byggde på männens perspektiv samt skapa en gemensam tolkning av intervjuernas huvudsakliga mening. Det första steget i analysen var att
transkriberingarna lästes igenom i sin helhet och meningsbärande enheter ur texten valdes ut. Detta innebar textstycken och citat vilka representerade utsagan i sin helhet på ett adekvat sätt. De meningsbärande enheterna vilka plockades ut ur texten var representativa samt sammanfattade männens berättelser och perspektiv - detta för att bevara
meningsenheternas kontext och arbeta textnära. Steget därefter bestod av en kondensering vilket innebar att vi kortade ner meningsenheterna till en mer koncentrerad form, men där meningens huvudinnehåll bevarades. Andra delen av analysförfarandet var abstraherande och innefattade stegen kodning, kategorisering samt tematisering (Se Tabell 2 samt fortsättning i Bilaga E). Under analysens gång tyglade vi förförståelsen genom att ständigt reflektera och diskutera våra tolkningar av männens berättelser i syfte att minimera risken för bland annat under- och övertolkning (Alvesson & Sköldberg, 2017). För varje steg i analysen tolkades meningen i yttrandena och kärnan togs fram. Kodningen innebar ett sammanställande av ett eller flera nyckelord till ett textstycke för att undvika identifiering av ett uttalande (Kvale & Brinkmann, 2014). Snarlika koder sammansattes sedan till
underkategorier, vilka i sin tur sattes ihop till kategorier (Lundman & Hällgren Graneheim, 2008). För varje intervju skapades mellan två och tio kategorier vilka representerade berättelsens helhet. Det avslutande steget i analysförfarandet var tematisering där det underliggande innehållet i kategorierna från alla intervjuer knöts ihop till flera övergripande teman, vilka resultatet presenteras utifrån; Makt, Normativa könsroller, Att hitta sin roll
som man, Samtycke och samspel, Vem tar ansvar? och Konsekvenser. I resultatet
presenteras även citat från männen för att stärka analysen av empirin, men med anledning av den berättande och narrativa formen av männens utsagor var en stor del av materialet inte relevant för vårt syfte och frågeställningar vilket ledde till att vi aktivt valde ut citat med relevans för studien.
Tabell 2: Analysförfarande med exempel taget ur en av intervjuerna.
Meningsenhet Kondenserad
meningsenhet Kod Underkategori Kategori
Jag kan inte säga om jag har kränkt dom på något sätt, men jag har inte gjort dom handlingar som dom påstår att jag har gjort. Jag har inte berört dom på det sättet som dom har sagt.
Jag kanske har kränkt kvinnorna på något sätt, men jag har inte gjort det de påstår.
Jag är felaktigt dömd. Jag har gjort ett felsteg i mitt liv, det är
jag inte stolt över, men det har jag tagit ansvar för. Jag tyckte det var vettigt att ta det straffet, men det här har jag inte gjort och det här var jag inte värd ett straff för.
Jag har gjort felsteg, men det har jag tagit ansvar för. Det här har jag inte gjort och det är jag inte värd ett straff för.
Jag är
oskyldig. Jag är inte skyldig och kommer inte ändra något
Ingen
egen
skuld
Jag har vänt och vridit på allting, och försökt att förstå, hade jag kunnat göra annorlunda, hur skulle jag ha kunnat undvika det här? Uppskattningsvis, det här är en på tusen. Och det skulle vara märkligt om det inte skulle kunna gå fel i varenda handling på tusen.
Det vore konstigt om det inte gick fel ibland och jag tror inte att jag hade kunnat göra någonting annorlunda. Jag kommer inte förändra mig.
4.5 Kvalitetskriterier
I kvalitativ forskning är tillförlitlighet en viktig del av de kvalitetskriterier vilka kvalitativa studier bör uppfylla (Kvale & Brinkmann, 2014). Begreppet tillförlitlighet delas upp i fyra delkriterier; trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och
konfirmera (Bryman, 2008).
Trovärdigheten i studien har stärkts genom att vi hela tiden har utgått från de fyra etiska principerna samt att deltagarna var män vilka berättade om sina egna livserfarenheter utifrån sitt manliga perspektiv (Bryman, 2008). Vidare stärktes trovärdigheten genom att intervjuerna var öppna vilket gav deltagarna utrymme att fritt berätta om sina liv,
erfarenheter och perspektiv samt att männen efter intervjuerna fick möjlighet att läsa igenom materialet för att verifiera innehållet och eventuellt addera något. Trovärdigheten hade däremot kunnat stärkas ytterligare om alla deltagare valt att granska sina transkriberingar, men vi respekterade de deltagare vilka inte önskade göra det. Studiens överförbarhet stärktes då vi med hjälp av kriminalvårdare fick en beskrivning av deltagarnas sociala kontext på anstalten, vilket innefattar det vardagliga livet med sysselsättning, levnadsförhållanden och gemenskap (Bryman, 2008). Den sociala kontexten kan påverka de deltagande männen genom att de är frihetsberövade vilket innebär ett begränsat handlingsutrymme och kan även bidra till en förändrad social status, inhämtande av nya perspektiv samt nya förhållningssätt - både till den egna personen och andra. Överförbarheten kan däremot begränsas genom att vi inte har vetskap om likheten från en anstalt till en annan. Vi hade möjligheten att besöka anstalten i syfte att få vetskap om i vilket rum intervjuerna planerades att genomföras och hur det praktiskt skulle gå till - detta för att få kännedom kring hur rummets utformning eventuellt skulle kunna påverka deltagarnas känsla av bekvämlighet under intervjuerna. Överförbarheten kan dock kritiseras med anledning av att intervjuerna inte skedde på plats utan digitalt samt att vi som utomstående inte har någon vetskap om hur det är att sitta frihetsberövad - vilket medför brister i tolkningen och förståelsen av den kontextuella miljön. Då studien söker svar på männens syn gällande bland annat maskulinitet kan denna ha kommit att förändras genom interaktion i den nya sociala kontext som anstalten inneburit.
