Hjälpa till och göra skillnad

“Jag bara tänker att social rättvisa handlar om det att alla ska ha samma möjligheter, sen är det jätteproblematiskt för att det kan finnas hinder och det kan finnas, alltså som individnivå och även strukturella i samhället men det är väl just de strukturella som vi verkligen behöver se till att undanröja för att det ska ju någonstans vara så att det inte är din bakgrund som ska avgöra hur du vill forma din framtid. På just det här om en individ liksom, har tankar på sig själv, att jag till exempel ´jag kan inte ta mig till universitetet för det där är inte för mig´ och att det beror på att den individen inte har fått komma i kontakt med den typen av miljöer, har fått reda på vad är det för någonting, vad innebär det, vad kan du få för stöd, då har ju samhället misslyckats!” (Chris)

Chris berättade att hen möter studenter som anser att högre studier inte är till för dem. Vägledaren ska enligt Sociodynamic counseling hjälpa individen att lita på sig själv och sin förmåga (Peavy 2010, 3). Chris roll som vägledare är att hjälpa studenten se att det påståendet inte behöver stämma, genom att lyfta sådant som individen gjort väl och hjälpa hen se hur långt hen kommit, istället för att fokusera på eventuella hinder. Hur man väljer att formulera sig om sin verklighet och vilka specifika ord man använder för att konstruera sin livsberättelse har betydelse (Peavy 2010, 2, 11).

På frågan, ”vad är social rättvisa för dig?” svarade respondenterna lite olika. Ellis menade att det är det svårt att förklara begreppet Social justice trots att hen tänker mycket på- och har det som mål i sitt arbete. Robin menade att det även har med möjligheter att göra och att lägga grunden för ett bättre samhälle.

“Det var väl lite det som jag kanske var inne på från början då, när vi började prata, att jag tänker mig det här med möjligheter och så. Jag vill att det ska bli en bra samhällsutveckling med så lite grupperingar och missförstånd som möjligt. Vi har som bra grund i Sverige det här med CSN och att det är gratis att studera och så. Det är en fantastisk utgångspunkt tycker jag, för det gör ju faktiskt att det är tillgängligt för alla på ett plan, sen har vi det här med betygskrav såklart och där kan det finnas svårigheter i tidigare skolsystem som påverkar ens möjligheter.” (Robin)

34

Robin anser att studiemedel från CSN ger en bra förutsättning för social rättvisa. Hen menar att det dock finns strukturella krav som alla individer i samhället måste förhålla sig till. Ett exempel på ett sådant krav är att det krävs specifik behörighet till att läsa på högre utbildning. Vidare nämnde Robin även aspekter som grupper med funktionsvariationer och deras utmaningar i att kunna läsa vidare, samt att komma in i ett system som ofta exkluderar. Det västerländska perspektivet nämnde hen också under intervjun.

“Att vi går ifrån lite det här som finns inom vägledaryrket...det här som är lite västerländsk kultur med att det här är individens beslut och se lite mer på det här lite större som då kanske kallas icke- västerländskt. Där det är lite familjen och föräldrarna som har väldigt stor påverkan, större än vad man kanske har normalt i Sverige och där det handlar om då för oss att få med föräldrarna på tåget, alltså att det är att vägleda mot samhället… alltså inte vägleda mot individen utan också vägleda mot liksom den större gruppen.” (Robin)

Enligt Robin behöver hen bortse från det västerländska perspektivet i vilket hen arbetar och som oftast styr vägledningen. Hooley & Sultana (2016, 4-5) resonerar likadant och lyfter hur dessa föreställningar gör så att vägledaren fokuserar på individen och inte så mycket på samhället. Författarna menar att individer är en del av samhället och därför bör man sträva efter att jobba mot större grupper, vilket även Robin påpekar. För att åstadkomma ett rättvist samhälle behöver vägledarna då inte bara hjälpa enskilda individer, vilket de andra respondenterna också håller med om.

Charlie menade att Social rättvisa innebär att individer får göra vad de är bra på, vad de borde göra utifrån sina förutsättningar, samt vad de vill göra. Hen anser att det även handlar om värderingar och vad individer vill göra i livet, samt att man behöver utmana de nyliberalistiska tankarna hos individer. Hen menar att fokus inte behöver vara att göra karriär, utan att individer bör välja utifrån det som de är bra på och vill göra. Charlie är bekant med begreppet Social

justice och berättade att vägledarna diskuterar den teorin, men att den även behöver appliceras

i praktiken. Hen anser att även de sökande bör få ta del av innebörden.

Under intervjun lyfte Charlie vikten av att göra individer medvetna om de hinder som finns så att de också kan förstå problematiken av dessa utmaningar. Detta går hand i hand med det

35

som Hooley, Sultana & Thomsen (2019, 296) menar är det första steget i deras modell och som innebär att skapa kritisk medvetenhet hos människor så att de kan förstå den stora kontexten de agerar i. Det bidrar till att individer inser att problemen de har ofta inte ligger hos dem själva, utan beror på strukturella hinder (ibid).

Peavy (2010, 14) resonerar också kring individers kontext, men han lägger vikten vid att vägledaren behöver förstå den sökandes kontext för att kunna hjälpa och att kvaliteten på vägledningen ökar när vägledaren förstår just den sökandes kontext och livsrum (Peavy 2010, 3).

Alex anser att vägledare behöver vara medvetna om att individer har olika bakgrund och att det kan finnas en problematik i det. “...man kan säga ja men alla är lika inför gud eller vem det nu är man är lika inför, men så är det ju inte!” Vidare menade hen att alla har olika förutsättningar både innan de rekryteras in på lärosätet och under utbildningens gång, samt efteråt när de ska ut i arbetslivet. Alex fortsatte med att man behöver veta om att olika beteendemönster och kulturell påverkan även påverkar studiesituationen för individen. Kim menade att innebörden av social rättvisa för hen är att hen som vägledare kan påverka både individer och samhället. I sitt arbete anser Kim att vägledarna gör en samhällsinsats genom att de aldrig nekar någon vägledning. Det finns inga krav på att de sökande måste vilja läsa på lärosätet där Kim är yrkesverksam. Vidare berättade Kim att hen har skickat studenter med exempelvis funktionsvariationer till någon avdelning, där hen av erfarenhet vet att de inte kommer att bli sedda eller hörda. Hen har därför hjälpt dem genom att följa med. “Då har jag liksom nästan handgripligen bara tagit personen i handen och gått till det stället, alltså att den här personen faktiskt har rättigheter och varsågod liksom!” Kim anser att man både som samhällsmedborgare och universitet bör verka för social rättvisa genom att hjälpa. Enligt Hooley & Sultana (2016, 6) kan vägledaren bestämma på vilket sätt den vill vara till hjälp för sin klient, det vill säga om den är beredd att inta vad som kan anses vara en obekväm roll i arbetet mot rättvisa. Kim berättade att det har hänt att hon behövt följa med sina studenter ibland, exempelvis de med olika funktionsvariationer. Detta för att hen vet att, på det specifika stället, kommer de troligtvis inte kommer bli lyssnade på. Som Hooley & Sultana (2016, 3) hävdar, så hamnar individer som redan är utsatta ofta i orättvisa. Kim tar därför sin roll som vägledare ett steg vidare och gör sig förespråkare av det femte steget i Hooley, Sultana & Thomsens (2019, 298) modell som lyfter vikten av att ingripa i sociala orättvisa system och därför stödja de som har svårt att representera sig själva.

36