Holistiskt system

Den kritiska idéen om att omforma produkter som finns i hemmet skulle behöva appliceras i ett större system som kan erhålla och erbjuda användare att omforma produkter dem redan har. En hel industri är inte möjligt att förändra och en lösning är inte det som kan upplösa problemen i samhället idag. Målet med studiens designförslag blev ett mer kritiskt

förhållningssätt som kunde diskuteras vidare i en större kontext. Anthony Dunne och Fiona Raby beskriver i en intervju i Paris 2011, Design for Change. Critical Design F.A.Q.

”What is it for? Mainly to make us think. But also raising awareness, exposing

assumptions, provoking action, sparking debate, even entertaining in an intellectual sort of way, like literature or film”.

Idéen om ett holistiskt system kan vara ett alternativ för att komma närmre ett mer hållbart tankesätt som kan öppnas upp för samhället och få kritiseras. Kritisk design används oftast för att kritiskt kunna titta på produkter eller produktförslag som kan gestaltas genom att belysa problem. Denna studien har istället använt sig av kritisk design som ett verktyg, genom att titta på problematiken som studien lyfter fram. Studiens vidareutveckling tar ett steg längre genom att titta på ett alternativt förslag som inte ger en lösning utan mer ett tankesätt för hur någonting skulle kunna vara (Dunne & Raby, 2016).

Systemet innefattar användare som tröttnat på produkter i sitt hem och för en omformning av den befintliga produkten ta hjälp av produkt designers som konsultation. Designern tar då fram möjliga prototyper och förslag genom uttryckta behov får användaren, med utrymme för

då skapa ett starkt band mellan användare och produkt som är viktig för att produkten skall uppskattas (Jordan, 2002). Underlagen som designern tas fram bearbetas och slutligen

beslutas om en omformning. Produkten som omformas återgår sedan till användaren ihop om en återanvändning. Den befintliga produkten som blivit omformad kan användaren då

återanvända, som nu har ett nytt värde och som kan förebygger konsumtion av en ny produkt. Återanvändningen kan skapa ett underhåll av behovet av produkten. Systemet kan hjälpa målgruppen som inte önskar att produkten man tröttnat på hamnar i avfallssystemet. Nedan illustration (figur 18, 19) visar dagens händelseförlopp och förhållandet mellan användaren och produkten. Illustrationen visar också hur systemet istället skulle kunna förlänga livet på den befintliga produkten. Systemets funktion och utformning hade behövts undersökas och testas för att utvärdera hur och vida det skulle vara ett möjligt steg mot ett mer hållbart alternativ.

Ett mer hållbart alternativ skulle inte nödvändigtvis vara att systemet var en service. Men om vi leker med tanken att systemet är en service och är implementerad i Ikeas egna varuhus. Servicen skulle kunna erbjuda konsumenten som har en produkt som man tröttnat på, ett möte med en produkt designer om produktens möjligheter för en omformning och hur det skulle kunna se ut.

Studien erhåller klädställningen Mulig och ursprungspriset är 99 kronor för produkten på Ikea. Omformning skulle troligtvis fördubbla priset i slutändan och det skulle inte vara mer ekonomiskt för användaren. Dessutom krävdes mer resurser samt tid av produkt designern vid utförandet av omformningen. Detta skulle då behöva adderas på klädställningens slutpris. Servicen skulle heller inte bidra till en mer hållbar utveckling då resurser som material, tillverkning, produktion och transport tillkommer i processen för omformning av en produkt. Detta resulterar i att servicen som skulle kunna erbjudas är inte en lösning på den linjära ekonomin som vi lever i idag. Den linjära ekonomin leder sin väg mot en produkts död men kan denna fiktiva ide ge den en kanske längre, linjär sträcka. Ur ett kritiskt synsätt skulle servicen kunna lyfta tankarna om en riktning åt en mer cirkulär ekonomi.

En annan tanke om det fiktiva systemet skulle vara att servicen kan jämföras med Ikeas befintliga servicetjänst som erbjuder Personlig köksplanering. Det skulle kunna innebära att konsumenten tar med sin produkt som hen tröttnat på för att få konsultations tid på plats i någon av Ikeas varuhus (Ikea, 2019). Servicen kan då vara mer indirekt för konsumenten och få ta ställning om hur och vida en omformning skulle påverka användandet av produkten hen tröttnat på och kanske öppna upp för ett nytt tankesätt. Om alternativet skulle finnas i Ikeas varuhus skulle också konsumenten bli medveten om att den servicen finns. Skulle det ge

användaren en fundering om ett beslut. Ett beslut som spekulativt också innebära att välja en omformad produkt, unik och personligt tilltalande till användaren istället för annan, färdig produkt från Ikea varuhus. Systemet skulle då kunna bli mer komplext och det skulle också utveckla tydligare ansvar för producenterna och företagen som faktiskt erbjuder produkter som konsumenter sedan tröttnat på. Genom att bibehålla produkterna som Ikea säljer, under samma tak utveckla ett större ansvar som företag att arbeta med produkter som inte längre används eller byts ut mot andra i sortimentet. Kan Ikeas miljömål då ta ansvar, direkt i sina egna varuhus och med hjälp av produkt designers, nå sina mål ytterligare. Eller skulle produkterna på Ikea ses som ett mer kortsiktigt begär för ny och billig produkt.

Skulle servicen kunna vara en del av IKEA of Sweden AB som är verksam inom industri – och produktdesignverksamhet eller någon av deras andra verksamheter så som IKEA Industry AB i Malmö (Allabolag, 2019). Det skulle innebära att servicen är en del av Ikeas verksamhet och skulle då kunna finansiera omformningens resursanvändning, tillverkning, transport och löner.

Ett annat kritiskt tänkande kan vara de befintliga produkter som idag tillverkas, hur det transporteras och vad produkternas potentiella användning skulle kunna vara. Kanske ett kritiskt synsätt åt Ikeas modul, billiga produkter och som finns i mängder av på lager. I frågasättandet kan visa nya sätt att förhålla sig till sina produkter. Frågor väcks hos mig om just tillverkning, i relation till Ikeas befintliga istället kunde ske lokalt. Tillverkningen som sker i Asien bland annat skulle ske i Sverige, hur skulle det stärka Ikea som varumärke. Ikea som är svenskt borde också använda sig av svensk handkraft, tillverkningsmetoder och skulle det vara mer symboliskt för Sverige.

Servicen får även mig att fundera över hur rollen som produkt designer kan utvecklas för att förstå användandet av produkter och även behoven som kan vara enkla men också

komplexa för att omformningen skall bli lyckad. Kan produkt designers roll utvecklas samt bli en användarcentrerad och kanske co-design orienterad service. Precis som studien visar att en personlig design väger tungt för uppfattningen av den omformade produkten, som i sin tur kan leda till en förändrad användning av produkten. Kan servicen motverka att konsumenten i varuhuset, handlar nya produkter och istället väljer att omforma de på plats. Hur och vida implementeringen av systemet skulle påverka konsumenten, samtliga aktörer, Ikea som varumärke och produkt designerns roll är spekulativt.

Figur 18. Holistiskt system som innefattar en cirkulär ekonomi med omformning av befintliga produkter.

Figur 19. Illustrationen visar händelseförlopp utifrån empirin, användningen av produkt i den grå sfären och resterande visar ett alternativt- och holistiskt system.