Jämförelse av nyproducerade produkter och omformning

En spekulativ undersökning har gjorts för att få en överblick över hur hållbart en omformning skulle vara i jämförelse med nyproducerade produkter. Jämförelsen uppskattar hur klädställningen Mulig transporteras, tillverkas och produceras i jämförelse med designförslagets omformning av klädställningen genomförts. Uppskattningen är baserad på den information som är tillgänglig och de faktorer som varit möjliga att få fram kring Ikea klädställningen.

Ikeas tillverkning sker i Europa med ungefär 60% och 33% sker i Asien (Swedwoodtibro, 2019). Antagandet att klädställningen Mulig tillverkas i Polen och beräknar vara en transportsträcka på närmare 700 km mellan Sverige och Polen. Klädställningen transporteras då från Polen till Sverige för att vidare distribution till Älmhult som är Ikeas utgångspunkt för vidare distribution. Bedömningen är baserad på att produkterna transporteras med lastbil och transportsträckan innefattar också en båttur på 5 timmar mellan Swinoujscie och Trelleborg enkelt väg. Transportsträckan och tillverkningen påverkar övertygande negativt då utsläpp från både transportmedlet som spekulativt är båt och tyngre fordon som lastbil.

Klädställnigen Mulig är av stål och materialets utvinning påverkas negativt på miljön och lika så tillverkningen. Livscykeln för stål omfattar kedjan från råvaran, ståltillverkning, användning och omsmältning till nytt stål. Stålets kedja påverkar miljön i alla led negativt. Materialets egenskaper är också positivt långvariga då materialet kan återanvändas genom att smältas ner och formas på nytt vilket gör (Jernkontoret, 2019). Vart materialet är utvunnet för att tillverka klädställningen är oklart och informationen finnsinte tillgängligt för allmänheten att ta reda på. Dock kan en spekulation visa att stålet kan tillverkas i Luleå (SSAB World, 2012). Ikeas egna mål för mer hållbara alternativ innefattar att minska det totala klimatavtrycket, produkter av förnybara och återvunna material och även strävan efter förnybar energi (Ikea, 2019)

För att jämföra den producerade klädställningen med den omformade har ett uträkning gjorts över transport, tillverkning och produktion. Materialet som har använts i designförslaget har varit det befintliga som Mulig erhåller. Adderingen av vinkeljärn och färg har köpt in från lokal butik. Tillverkningen har krävts göras i verkstad i Malmö där handmaskin använts. Transport för vinkeljärnen har krävts och har skett inom Malmö med ett avstånd på 5 kilometer. Andra fordon har inte krävts för

transporter har behövts utföras. Dock visar designförslagets utformning ha negativ inverkan på miljön genom materialet som adderats. Nedan illustrerar skillnaderna mellan transport, tillverkning och produktion för nyproducerad klädställning och designförslagets omformning.

Figur 20. Grafiskt illustration visar omformningen av designförslaget fiktiva uppskattning i jämförelse med en nyproducerad produkt som är baserat på transport, tillverkning och produktion.

6

Slutsats

Studiens huvudsakliga frågeställning var: ”Hur kan man genom design väcka nytt liv i en produkt i hemmet som man inte längre använder?”

För att kunna besvara studiens frågeställning undersöktes redesign genom en befintlig produkt som omformades i skala 1:1. Klädställningen Mulig från Ikea var den produkt som respondenten tröttnat på i sitt hem och var den produkt som omformades.

Endast en omformning av klädställningen skulle inte förebygga konsumtion av nya produkter. För att en befintlig produkt skall kunna omformas behöver användaren själv ta beslutet om att vilja förändra produkten istället för att ersätta den med en ny produkt. Lika så är det inte möjligt att omforma alla produkter som finns och därför är omformning som alternativ begränsat. Dock kan en omformning av en befintlig produkt ge målgruppen en valmöjlighet att omforma produkter man tröttnat på i sitt hem. Valmöjligheten ger en chans till att återanvända produkten som blir omformad och användningen kan då ske över en längre tid. Den omformade produkten kan väcka en ny relation mellan användare och produkt. Valmöjligheten kan också skapa andra intressanta aspekter som kan vara ett steg närmre en mer hållbar livsstil.

Målgruppen som studien arbetade för kan också kritiseras då målgruppen har en strävan för en mer hållbar livsstil och inte är direkt trendsökande. Det hade varit intressant att arbeta mot en målgrupp som har andra värderingar om hållbarutveckling, livsstil och konsumtionsvanor. Det hade kanske varit mer intressant då resultaten mest troligt hade sett helt annorlunda ut.

7

Källförteckning

Litteratur

Chapman, J. (2015) Emotionally Durable Design Objects, Experiences and Empathy. Routledge.

Roos, J. (2018) Konsumtionsrapporten 2018. En rapportserie om den svenska konsumtionen. [Elektronisk resurs]. Göteborgs universitet.

Jordan, P. W. (2002) Designing Pleasurable Products: An Introduction to the New Human

Factors. [Elektroniskt resurs]. CRC Press.

McDonagh, D., Bruseberg, A., & Haslam, C. (2002) Visual product evaluation: Exploring

users' emotional relationships with product. [Elektronisk resurs]. Elsevier Science Ltd.

Solomon, M. R. (1983) The Role of Products as Social Stimuli: A Symbolic Interactionism

Perspective Author(s). [Elektronisk resurs]. J. Consumer Res.

Norman, D. A. (2013) The design of everyday things. New York: Basic Books

Sanders, E. B.-N. & Stappers, P. J. (2012) Convivial toolbox: generative research for the

front end of design. Amsterdam: BIS Publishers

Vihma, S. (2011) Designhistoria. Raster Förlag. Stockholm.

Thorpe, A. (2007) Design för hållbar utveckling. Stockholm. Raster.

Van Gorp, T. & Adams, E. (2012) Design for Emotion [Elektronisk resurs]. Waltham, MA: Morgan Kaufmann

Wikberg Nilsson, Å., Ericson, Å. & Törlind, P. (2015) Design: process och

Internetkällor

Alla bolag. 2019. IKEA AB. Allabolag.se.

https://allabolag.se/what/ikea/page/3)

Hämtad: 2019-09-08

Anthony Dunne & Fiona Raby. 2007. Manifesto #39 Critical design. Susanaferreira1.wordpress.com.

https://susanaferreira1.files.wordpress.com/2015/04/pesquisa.pdf Hämtad: 2019-08-08

Anthony Dunne and Fiona Raby. 2016. Critical design FAQ. Dunneandraby.co.uk. http://dunneandraby.co.uk/content/bydandr/13/0

Hämtad: 2019-08-11

Anthony Dunne och Fiona Raby. 2011. Design for Change. Critical design FAQ. Dunneandraby.co.uk.

http://dunneandraby.co.uk/content/bydandr

Hämtad: 2019-09-08

Aktuell hållbarhet. 2018. Cirkulär ekonomi. Aktuellhallbarhet.se. https://www.aktuellhallbarhet.se/tag/cirkular-ekonomi/

Hämtad: 2019-03-14.

Cradle to cradle. 2019. Products innovation institute. C2ccertified.org. https://www.c2ccertified.org/about

Hämtad: 2019-05-18

Ellen Macarthur foundation. 2011. Re-think Progress: The Circular Economy. Youtube.com/Ellenmacarthurfoundation. [Video].

https://youtu.be/zCRKvDyyHmI Hämtad: 2019-05-18

Free Range Studios. 2007. Story of stuff. Storyofstuff.org. [Video]. https://storyofstuff.org/movies/story-of-stuff/

Hämtad: 2019-03-07.

Hässleholm Miljö AB. 2019. Avfallstrappan. Mittavtryck.se. https://www.mittavtryck.se/energismart/avfallstrappan/ Hämtad: 2019-05-20

IDEO. 2019. Designkit methods. Designkit.org. http://www.designkit.org/methods/2

Hämtad: 2019-05-18

IKEA. 2019. Hållbarhet. Ikea.com.

https://www.ikea.com/se/sv/this-is-ikea/sustainable-everyday/ Hämtad: 2019-08-11

IKEA. 2019. Personlig köksplanering. Ikea.com

https://www.ikea.com/se/sv/customer-service/services/personlig-koeksplanering-pub77f74fe0 Hämtad: 2019-09-08

Jernkontoret Stockholm. 2019. Vi skapar miljönytta. Jernkontoret.se. https://www.jernkontoret.se/sv/vision-2050/vi-skapar-miljonytta/ Hämtad: 2019-08-11

Margaret Rouse. 2007. Peronlized. Searchcustomerexperience.techtarget.com. https://searchcustomerexperience.techtarget.com/definition/personalization Hämtad: 2019-05-19

McLeod, S. A. 2018. Questionnaire. Simplypsychology.org. https://www.simplypsychology.org/questionnaires.html Hämtad: 2019-04-02.

Nike Inc. 2019. Nike ID. Nike.com. https://www.nike.com/se/sv_se/c/nikeid

Hämtad: 2019-04-01.

Shana Smith, Gregory Smith, Ying-ting Shen. 2012. Science Direct. Design Studies: Design for product innovation. Sciencedirect.com.

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0142694X11000664 Hämtad: 2019-05-03.

Redesigndesign. 2010. Redesigndesign.org. http://www.redesigndesign.org

Hämtad: 2019-05-19.

Svenska Akademien. 2018. Holism. Svenska.se https://svenska.se/tre/?sok=holism&pz=1 Hämtad: 2019-08-05.

Svenska Akademien. 2018. Omforma. Svenska.se https://svenska.se/tre/?sok=omforma&pz=1 Hämtad: 2019-08-08.

SSW World. 2012. Smartare och lättare möbellösningar - Ikeas starka stål.

https://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:tqnIdtHLOjQJ:https://ssabwe bsitecdn.azureedge.net/-/media/files/company/ssab-

world/2012/ssw_1_12en_low.pdf%3Fm%3D20160323085843+&cd=1&hl=en&ct=clnk &gl=se&client=safari

Hämtad: 2019-08-11.

Tim Brown. 2016. Ellen MacArthur Foundation. Design & circular ekonomi – circular design guide. Youtube.com/Ellenmacarthurfoundation. [Video].

https://youtu.be/yAvkM7B7BBs Hämtad: 2019-05-17.

8 Figurförteckning

Figur 1. Nike. 2019. Nikeid. [Bild] https://www.nike.com/se/sv_se/c/nikeid Hämtad: 2019-05-03

Figur 2. Redesigndesign. 2019. Toolbox [Re] strategy spinner tool. [Pdf]. Redesign strategi omskriven av Kajsa Hollsten.

http://www.redesigndesign.org/images/toolbox/%5bre%5dstratagies_spinner_tool.pdf Hämtad: 2019-05-03

Figur 3. Empiri från enkät. [Bild]. Docs.google.com. https://forms.gle/JRvfYt6j7Q7gZKo59

2019-08-08

Figur 4. Hörnhylla. 2019. [Bild av respondent 3]. 2019-08-08

Figur 5. Köksstege. 2019. [Bild av respondent 2] 2019-08-08

Figur 6. Ikea. 2019. Klädställning, Mulig. [Bild]

https://www.ikea.com/se/sv/catalog/products/60179434/?_ga=2.34442017.1624841842.15571 22802-423929949.1555394725

Hämtad: 2019-05-06

Figur 7. Prototyp i skiss av klädställningen. 2019. [Egen illustration]. 2019-05-18

Figur 8. Prototyper i ståltråd av klädställning. 2019. [Egen bild]. 2019-08-08

Figur 9. Prototyp i skiss av köksstege. 2019. [Egen illustration]. 2019-08-08

Figur 10. Prototyp i skiss av hörnhylla. 2019. [Egen illustration]. 2019-08-08

Figur 11. Illustrativa bilder på designförslaget i kontext. 2019. [Egen illustration]. 2019-08-08

Figur 12. Redesign som målsättning, omskriven till svenska. 2019. [Egen illustration]. 2019-08-08

Figur 13. Klädställningens befintliga delar. 2019. [Egen bild]. 2019-08-08

Figur 14. Ihop monterade delar av klädställningens befintliga delar. 2019. [Egen bild]. 2019-08-08

Figur 15. Clas Ohlson. Vinkeljärn. 2019. [Bild]. https://www.clasohlson.com/se/Vinkeljärn/21-1797-3 Hämtad: 2019-08-08

Figur 16. Ihopsatta delar sprejmålade i svart. 2019. [Egen bild]. 2019-08-08

Figur 17. Ny sammansättning av delar. 2019. [Egen bild]. 2019-08-08

Figur 18. Holistiskt system. 2019. [Egen illustration]. 2019-08-11

Figur 19. Händelseförlopp, empiri och användning. 2019. [Egen illustration]. 2019-08-11

Figur 19. Holistiskt system. 2019. [Egen illustration]. 2019-08-08

Figur 20. Uppskattningsvis jämförelse mellan en omformning och att köpa ny produkt. 2019. [Egen illustration]

9 Bilagor

9.1 Bilaga 1 - enkätfrågor

Nedan visar en sammanställning av frågor samt svaren på enkäten som gjordes som pilotstudie innan vald målgrupp.

Jag är -man, kvinna, annat.

Min bostads storlek är -20 kvm, 20-40kvm, 40-60kvm, större än 60 kvm, övrigt. Min förvaring av produkter sker -i lägenheten, på vinden, i källaren, övrigt. Jag bor i ett hushåll tillsammans med någon annan -Ja, nej, övrigt.

Jag köper nya produkter till hemmet -Ofta, månadsvis, kvartal, per år, mer sällan. Jag köper ny produkt för att -Jag kan, jag vill ha ny, jag behöver ny, jag köper inte ny produkt, övrigt.

Jag köper produkter för att det kan komma ett tillfälle för att använda dem -Håller helt med, delvis, inte direkt, inte alls.

Jag tycker estetik är viktigt i produkter -Skala 1–5.

Jag tycker funktion är viktigt i produkter -Skala 1–5. Produkter i mitt hem speglar min personlighet -Skala 1–5. Jag uppskattar produkter som tilltalar mig -Ja, nej, övrigt. Jag har produkter i mitt hem som jag använder mindre -Ja, nej.

Jag har produkter i mitt hem som jag önskar använda mer -Ja, nej, övrigt. Jag äger fler tal produkter med samma funktioner -ja, nej, kanske, övrigt.

Ge exempel på en produkt som du har i ditt hem och som inte används -Valfritt svar, fritext.

Jag skulle används produkten (mitt exempel ovan) mer om den tilltalade mig -Skala 1–5. Jag skulle använda produkten (mitt exempel ovan) mer om den var estetiskt tilltalade för mig -Skala 1–5.

Jag skulle använda produkten (mitt exempel ovan) mer om den var funktionell -Skala 1–5. Jag sparar produkter för framtida tillfällen -Skala 1–5.