Omforma - Forskning genom design – en undersökning om omformning av oanvända produkter i hemmet

Omforma

Forskning genom design – en undersökning om omformning

av oanvända produkter i hemmet.

Transform

Research through design - a study by a transformation of

unused products in the home.

Kajsa Hollsten

Huvudområde: PRODUKTDESIGN Kandidatexamen

14 HP VT19

Handledare: Anders Emilsson Examinator: Li Jonsson

Sammanfattning

Våra hem fylls med produkter baserade på behov och önskemål och användningen av produkterna avtar efter en kortare tid då behovet att ersätta produkterna med nya känns lockande. Samhället är byggt för att avfallssystemet skall kunna ta över våra produkter som vi inte längre använder.

Den här studien undersöker hur man genom design kan uppmuntra till att använda befintliga produkter i hemmet som man tröttnat på genom att omforma dem. Studien stöds av teoretiska grunder såsom hållbar utveckling, cirkulär ekonomi, emotionell design, re design och kritisk design. Empirin bestod av pilotstudie och semistrukturerade intervjuer med studiens målgrupp, som är miljömedvetna med en strävan efter en mer hållbar livsstil och som inte är direkt trendsökare.

En omformning av en befintlig produkt studeras genom re design som målsättning för ett mer hållbart designförslag. Kritisk design som ett perspektiv diskuterar hur samhällets linjära ekonomi bör utvecklas och yrkesrollens kontext skulle kunna se ut i ett fiktivt, holistiskt system. Syftet är att förebygga ersättandet av nya produkter när man tröttnat på dem genom omformning av en befintlig produkt eller att produkter hamnar i avfallstrappan.

Studiens slutsats visar ett alternativt designförslag genom prototyp i skala 1:1 av en omformning av en befintlig klädställning, som respondent tröttnat på i sitt hem. Designförslaget med en strävan mot ett mer hållbart alternativ som kan ge nytt liv till produkten och med hopp om återanvändning. Detta sker främst genom personlig design som designinriktning, som är baserat på användarens uppfattning och tycke. Ett fiktivt system presenteras i studiens diskussions del genom kritisk design och som även framför för hur studiens designförslag kan appliceras i ett större system.

Nyckelord: Redesign, värde, behov, personlig design, critical design, holistiskt system

Abstract

Our homes are filled with products based on needs and desires and the use of the products decreases after a shorter period of time, when the need to replace the products with new ones feels attractive. Society is built to allow the waste system to take over our products that we no longer use.

This study examines how, through design, you can encourage the use of existing products in the home that you are tired of by reshaping them. The study is supported on theoretical grounds such as sustainable development, circular economics, emotional design, redesign and critical design. The empirical study consisted of a pilot study and semi-structured interviews with the study's target group, who are environmentally conscious with a desire for a more sustainable lifestyle and who are not directly trendsetters.

A redesign of an existing product is studied through redesign as the goal of a more sustainable design proposal. Critical design as a perspective discusses how the linear economy of society should develop and the context of the professional role could look like in a fictional, holistic system. The purpose is to prevent the replacement of new products when they are tired of them by reshaping an existing product or that products fall into the waste staircase.

The study's conclusion shows an alternative design proposal through a 1: 1 scale prototype of a reshaping of an existing clothing rack, which the respondent tired of in his home. The design proposal with a quest for a more sustainable alternative that can give new life to the product and with the hope of reuse. This is mainly done through personal design as a design orientation, which is based on the user's perception and liking. A holistic, fictitious system is presented through critical design that is part of the study discussion that also forms the basis for how the study's design proposals can be applied in a circular system.

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 Syfte och mål ... 2

1.2 Frågeställning ... 2

1.3 Fördjupningsområden inom designforskning... 2

1.4 Avgränsningar ... 3 2 Teoretiskt ramverk ... 4 2.1 Centrala begrepp ... 4 2.2 Hållbar utveckling ... 5 2.2.1 Cirkulär ekonomi... 6 2.3 Designinriktningar ... 6 2.4 Emotionell design ... 6 2.5 Redesign ... 7 2.6 Personlig design ... 8 2.7 Kritisk design ... 9 3 Metod ... 10

3.1 Enkät undersöker målgrupp och problemområde ... 10

3.2 Intervjuer med vald målgrupp ... 11

3.3 Prototyp ... 11

3.4 Redesign som strategi och mål ... 12

3.5 Personlig design ... 13

3.6 Konceptualisering... 13

4 Genomförande: Resultat och Analys ... 14

4.1 Resultat av enkät ... 14

4.2 Resultat av intervjuer ... 15

4.2.1 Produkter i hemmet som respondenter tröttnat på ... 17

4.3 Resultat av prototyp ... 20

4.3.1 Hörnhyllan ... 20

4.3.2 Köksstegen, Bekväm från Ikea ... 21

4.3.1 Klädställningen, Mulig från Ikea ... 22

4.5.1 Hur väl redesign målsättningarna uppfylldes ... 26

4.6 Resultat omforma den befintliga klädställningen... 30

5 Diskussion ... 32

5.1 Studiens resultat och utformning... 32

5.2 Hur väl är syftet uppnått? ... 34

5.3 Vidareutveckling av studien ... 35

5.3.1 Holistiskt system ... 35

5.3.2 Jämförelse av nyproducerade produkter och omformning ... 39

6 Slutsats ... 41 7 Källförteckning ... 42 Internetkällor ... 43 8 Figurförteckning ... 46 9 Bilagor ... 49 9.1 Bilaga 1 - enkätfrågor ... 49

9.1.1 Sammanställning av pilotstudie, enkätsvar ... 49

1 Inledning

I dag lever vi i hem fyllda med produkter som möter våra behov samt är funktionella i vår vardag. Den rådande linjära ekonomin i vårt samhälle innebär en ständigt ökande produktion av föremål som förbrukas och slutligen kastas (Aktuellthållbart, 2018). Leonard, A (2006) menar att 1950 talet var startskottet för det konsumtionssamhälle vi lever efter idag. Samhället informerar oss om vad som är nytt, snyggt, billigt och bra för oss som konsumenter att ha. Men vad händer när vi har tröttnat på produkter i vårt hem och som inte längre används? Oftast ställs de produkter undan i förråd eller hamnar någonstans i avfallstrappans system. Trots medvetenhet om konsumtionssamhället vi lever i, har vi ett stigande begär för fler prylar som orsakar den pågående ökningen av konsumtion i Sverige. John. M. Roos (2018) informerar om konsumtionen som har ökat med 22% under förra året och visar hur det stadigt stiger i landet. Kan yrkesrollen som produktdesigner tillföra något utan att bidra till rådande konsumtionshets av nya produkter till hemmet när man tröttnat på dem gamla? Vihma (2011) anser att vi har nog med varor och den västerländska konsumismen är baserad på individens begär. Design av produkter förser oss med fler antal artefakter men också ständig produktion av nya produkter som aldrig tar stopp. Vihma (2011) fortsätter med att beskriva hållbar utveckling genom den kulturen som vi lever i idag som är materialistisk. Design handlar mycket om att möta behov hos användaren och denna studie ämnar undersöka möjligheten att uppfylla behoven hos användaren genom ett designförslag. Arbetet utforskar hur produkt designer kan omforma befintlig produkt som redan finns i hemmet med målet att förebygga konsumtion av nya produkter. Omformningen undersöker hur och vida det är lätt eller svårt att omforma en befintlig produkt. Studiens diskussion lyfter fram hur ett fiktivt, cirkulärt system med ett holistiskt perspektiv kan föra oss närmre ett mer hållbart alternativ.

1.1 Syfte och mål

Syftet med denna studie är att undersöka hur man kan motverka att produkter hamnar i avfallstrappan eller ersätts av nya. Målet med designförslaget är att hitta designingångar till hur man kan höja värdet för användaren på den befintliga produkten i hemmet som man användaren tröttnat på. Målet är att motverka att produkten hamnar i avfallstrappan och därmed minska onödig konsumtion. Syfte och mål med strävan för ett mer hållbart långlivat designförslag som kritiskt riktas mot ett alternativt- och cirkulärt system som är fiktivt. i ett alternativt, fiktivt system som är cirkulärt.

1.2 Frågeställning

Hur kan man genom design väcka nytt liv i en produkt i hemmet som man inte längre använder?

1.3 Fördjupningsområden inom designforskning

I studien behandlas problematiken kring produkter som konsumeras allt oftare, användas under en kortare tid och som användaren sedan gör sig av med. Detta leder till konsumtion av nya produkter som ersätter den gamla. Fördjupningsområdena studeras genom

• Emotionell design och personlig design som studeras genom användarens behov av produkter samt förhållandet mellan produkt och användare. • Hållbar utveckling studeras genom cirkulär ekonomi för att undersöka hur

produkter kan motverka att hamna i avfallstrappan eller ersättas med nya. • Redesign studeras genom ett designförslag som formas av målsättningar

• Personlig design studeras genom användarens personliga åsikt som bearbetas genom designförslaget.

• Kritisk design studeras med designförslaget som ifrågasätter den rådande linjära ekonomin i relation till produkter. En presentation av ett alternativt förhållningssätt görs genom ett fiktivt system.

1.4 Avgränsningar

Denna kandidatuppsats var avgränsad till elva veckor och är därför avgränsad till den tidsramen. Studien har inte fokuserat på närliggande områden som produktens livscykel, befintliga cirkulära system eller marknadsföring av produkter.

Studiens undersökningar och metoder har gjorts i Malmö stad, med fokus på det svenska samhället. Fokusgruppen som deltagit har varit i åldern 20–35 år. Målgruppen är personer med intresse för miljö och har en strävan efter en mer hållbar livsstil.

Studiens utgångspunkter vid utförda metoder har varit konsumtionsvanor, värdet av produkter, Sveriges avfallssystem samt användarens relation med produkter. Utländska källor har använts då innehållet varit relevant för undersökningen.

Ekonomiska vinstdrivna resultat är inte strävan i studien och att hitta en lösning är inte prioriterat som inte heller har varit fokus i denna studien. Utan istället ett

ifrågasättande och utmanade tankesätt.

Studien inkluderar inte elektroniska produkter då annan kompetens och

erfarenhet krävs för denna produktkategori. Studien fokuserar på produktkategorierna möbler och inredningsdetaljer i hemmet. Produkterna som studeras är inte trasiga utan är fullt

fungerande produkter som personerna i studien har tröttnat på. Studien har inte tagit särskild hänsyn till hållbar utveckling vid framtagning av designförslaget då fokus i första hand har varit att göra produkten mer tilltalade för användaren.

Studiens etiska övervägningar har gjorts då respondenterna har haft olika uppfattningar och åsikter om konsumtionssamhället har samtliga valt att vara anonyma så det upplevts som privat information.

2 Teoretiskt ramverk

Studiens teoretiska ramverk är en grundläggande beskrivning av användares relation till produkter och hur behovet av en produkt kan se ut. Detta presenteras genom emotionelldesign teori. Studien är baserad på teorierna hållbarutveckling genom cirkulärekonomi, re design, personligdesign och kritisk design där metoder är valda utefter dessa.

2.1 Centrala begrepp

Begreppen nedan förklaras och är viktiga för att förstå det teoretiska ramverket, som är centrala och genomgående i studien.

· Redesign – Används som förklaring när en produkt förändrar utseende. Studien använder sig av det svenska ordet Omforma och är det ordet som används genom studien.

· Omforma är ett begrepp som betyder att ge annan form eller egenskaper åt något, i denna kontexten är något en produkt (Svenska Akademien, 2018)

· Behov – Ordet beskriver ett målinriktat beteende hos människan (Wikberg Nilsson, Ericson och Törlind, 2015).

· Avfallstrappan – Ordet används som förklaring för hanteringen och skötsel av avfall i Sverige. Avfallstrappans steg beskrivs som en hierarki över hur vårt avfall hanteras. Trappstegen börjar längst ner med deponering, andra är energiutvinning, efter det återvinning och högre upp på trappan har vi återanvändning samt minimering av avfall. Det är dem högsta trappstegen som är önskvärda att uppnå (Hässleholm Miljö AB, 2019).

· Holistiskt system - Ordet beskrivs genom Holism och förklaras som en

vetenskapsteoretisk riktning där man studerar helheten och inte genom en summa av delar (Svenska Akademien, 2018)

· Långlivad – Ordet används som förklaring när en produkt används under en längre tid.

· Cirkulär –Används som beskrivning för en sluten sfär, ett kretslopp som inte har ett slut utan är pågående (Tim Brown, 2016).

· Hållbart- Ordet används för att beskriva någonting är långsiktigt, strävande för en bättre möjlighet och gynnar de ekonomiska, ekologiska och sociala områdena.

· Personlig design –Ordet förklarar det utrymme för personligt tycke och önskemål inom givna ramar där användaren är delvis beslutstagande vid utseendet och funktionen av en produkt.

· Kritisk design –Beskrivs genom spekulativt designförslag som synliggör diskussioner om hur någonting skulle kunna vara (Dunne and Raby, 2007).

2.2 Hållbar utveckling

Wikberg Nilsson, Ericson och Törlind (2015) beskriver att hållbar utveckling är ett globalt och långsiktigt perspektiv som skall sträva efter utveckling av de sociala, ekologiska och ekonomiska förhållandena som fyller dagens behov och kommande generationers. Ansvar för en hållbarhet i produkter bör ske över en längre tid och produkten bör vara långlivad. Thorpe (2007) menar att genom design påverkar man andra människor och det kan uttryckas genom objekt. Hon menar att samspelet mellan de tre huvudområdena ekologi, ekonomi och social hållbarhet kan leda till nya idéer och resonemang kring begreppet hållbarhet och med eller utan kontexten av design, föremål och processer.

2.2.1 Cirkulär ekonomi

Tim Brown (2016) beskriver den industriella ekonomin idag som ett rakt streck som börjar med att gräva upp resurser ut marken, i mitten av detta strecket skapas något värdefullt som konsumenten köper och använder. I slutet av änden kastas dem sakerna. Problematiken menar han är att det som skapats och är av resurser (material) som längre inte har ett värde. Istället skapa en sluten cirkel av sträcket, där det som skapas har ett värde för konsumenten och då bibehålla det värdet. När värdet då bli långlivat och fortlöper menar författaren att det sluter cirkeln och resulterar i en cirkulär ekonomi. Ellen Macarthur (2011) berättar att första steget i cirkulärekonomi är att designa bort avfall och föroreningar. Detta är då främst riktat till produktion av produkter som bör ta ansvar för sitt avfall. Andra steget är att bibehålla och förlänga produkter och materialet. Grunden för cirkulärekonomi önskas appliceras i företag stora som små men också för individens sätt att leva på och som konsument.

2.3

Designinriktningar

För att kunna undersöka problematiken som beskrivits i tidigare avsnitt används olika designinriktningar. Nedan presenteras beskrivningar av dem valda designinriktningar som fört studien framåt.

2.4 Emotionell design

Van Gorp och Adam (2012) menar att de känslomässiga upplevelserna vi har med andra personer, upplever vi också med produkter. Vi uppfattar både personligheter och känslor i saker, som kan vara både medvetna och omedvetna. Glädje, stolthet, ilska, sorg och skam upplevs genom produkt användningen. Produkterna som är känslomässigt knutna till oss, styr våra handlingar och beslut. Därför påverkar produkter oss på flera nivåer samt hur vi tolkar situationer. Solomon (1983) skriver att produkt symbolism används för att definiera sin relation med andra men också för att definiera sig själv.

McDonagh (2002) menar att ergonomin vid användandet av produkten går hand i hand med funktionen och de känslomässiga faktorerna. Författaren menar också att det är komplicerat att göra övervägande mellan funktionalitet och de känslomässiga behoven. Jordan (2002) menar att produkten behöver vara funktionell för att ha en nytta, för att göra nytta behövs funktion. För att uppfylla personens behov på denna nivå behöver de involverade (exempelvis designer och ingenjör) vid framtagningen av produkten ha förståelse för vad produkten kommer användas till och kontexten samt omgivningen produkten kommer användas. Författaren menar att det finns tre typer av behag med en produkt. Behaget med produkten är det emotionella, hedoniska (lustkänsla) och det praktiska. Det är nöjet med produkten som kommer från själva förhållandet mellan personen och produkten. Därför är interaktionen med produkten, behagligheten och är inte egenskapen hos själva produkten. Chapman (2015) berättar att produkter kan skapa en mindre mängd empati vid just köptillfället. Efter det tillfället är produktens livslängd beroende av hållbarheten av empatin. Empatin som skapas mellan användaren och produkten avlägsnar är ett förhållande till en ny produkt mer lockande. Detta motiverar användaren att köpa en ny produkt då författaren menar att produkter reflekterar vår identitet. Produkten konstruerar en känsla av individuell identitet och speglar vårt personliga liv, i en verklig tid. Reflektionerna hjälper oss att känna en vägledning som strävan och drömmar. Kan produktdesign skapa ett nytt förhållande och värde av en befintlig produkt för användaren? Thorpe (2007) menar att tillgången vi har till materiella ting har gett oss tillgång att tillverka varor och redskap för att tillfredsställa andra mänskliga behov.

2.5 Redesign

Shana. S, Gregory. S, Ying-ting. S (2012) beskriver re design som en förändring av produktens kvalitet och re design används om det finns konflikter mellan användarbehov och befintlig produkt. Ellen Macarthur (2011) tyder på att om vi faktiskt utvecklar och tänker om kan en produkt bli mer hållbar i längden.

Chapman Jonathan (2005) menar att strävan efter återanvändning kan underhålla behoven som i sin tur kan minimera konsumtion och att

2.6 Personlig design

Margaret Rouse (2007) beskriver på engelska personalized som ett samlings ord för att något är designat av just användaren. Då användaren har möjligheten att vara beslutstagande i det estetiska i produkten, inom givna ramar. Personlig design används både som metod och strategi i ett företag men också för just användarens upplevelse. Ett exempel på ett företag som använder sig av personlig design är Nike. Nike (2019) erbjuder konsumenten möjligheten att personligen designa sina egna skor. På hemsidan beskriver Nike att du kan designa dina egna skor med ett uttryck av din stil och visa din perosnlighet. Nike använder personlig design inom en viss ram av valmöjligheter, valet av kulör på olika delar av skon samt text kan adderas som ornament på baksidan av skon. Denna möjligheten kan ge användaren sitt personliga uttryck och önskemål av skons utseende.

2.7 Kritisk design

Kritisk design myntades av Anthoney Dunne och Fiona Raby och sägs vara många

designernas startskott för att arbeta med ett kritiskt perspektiv. Dunne och Raby beskriver i Manifesto #39 från 2007 hur kritisk design främst är ett perspektiv och är utmanande antaganden. Målsättningen med att öka medvetenhet om hur någonting skulle kunna vara genom designförslag som kan göras genom de sociala, kulturella och etiska problem som ställs till allmänheten. Kritiskt ifrågasättande om hur någonting kan förändras och bli utgångspunkten för att designa vår komplexa värld. Att designa för människor är oerhört komplext i relation till hur våra önskningar, fantasier, hopp och rädslor ser ut menar Anthony Dunne och Fiona Raby. Kritisk design är menat att vara utmanande, vara i frågasättande och gestalta någon fiktion som startar debatter för allmänheten. Kritisk design används i studien som ett kritiskt tankesätt för att utmana och undersöka hur omformning av en befintligt produkt kan appliceras i ett större, fiktivt system.

3 Metod

I den här studien genomfördes empiriska metoder för att undersöka hur användaren upplever sin relation till produkter i hemmet som man tröttnat på. Där emotionell design fick driva pilotstudiens frågor i enkät samt de semistrukturerade intervjuerna med målgruppen.

● Pilotstudie i form av en enkät användes för att ta förstå hur personers

konsumtionsvanor ser ut, användande av produkter, behovet som finns av produkter och dess egenskaper. Enkät användes för att få svar kring respondenternas behov, åsikter och beteende inom de givna områdena.

● De semistrukturerade intervjuerna användes för att förstå målgruppen och deras upplevelser med utrymme för reflektion.

● Prototyp i skisser och illustrationer används som kommunikationsmedel som förtydligar designförslaget och görs mellan yrkesrollen produkt designer och respondenten.

● Redesign används som målsättning för att omforma en befintlig produkt som ett mer hållbart förslag.

● Personlig design som involverar användarens uttryckta behov och uppfattning. ● Konceptualisering av ett designförslag som kopplar teorin om personlig design och

designförslaget.

3.1

Enkät undersöker målgrupp och problemområde

Enkät gjordes som förstudie och verka som grund för vidare undersökning samt

frågeställningar som förstudien behövde besvaras. Det var viktigt för studien att ta fasta på grundfrågorna kring behov och användning av produkter i hemmet. McLeod S.A (2018) beskriver enkät som ett snabbt medel för att få fram data av beteenden, åsikter och synsätt. Därför ställdes frågor om: produkters egenskaper, produktanvändning, konsumtionsvanor av produkter till hemmet, produktkategori som används minst. Enkätsvaren orienterade studiens problemområde som vidareutvecklades vid semistrukturerad intervju. Studiens målgrupp

fångades också upp här som var betydande för undersökningen. Enkätens svar var kvalitativa och kvantitativa och har analyserats samt sammanställts. Se bilagan 1 för enkätfrågor och svarsalternativ samt sammanställning av enkätsvar.

3.2

Intervjuer med vald målgrupp

Studien fokuserar på respondenternas åsikter, uppfattningar och behov och därför var semistrukturerade intervjuer viktigt för studien. Enligt IDEO.org är det viktigt att börja intervjun med bredare frågor om personens livsstil, önskemål och behov för att sedan smala av för mer inriktade frågor om just studien. Vid intervjutillfället fick respondenterna möjlighet för reflektion och det gav studien en förståelse för deras uppfattning. Områdena som intervjuerna erhöll var konsumtionsvanor, livsstil i förhållande till hållbar utveckling och de valmöjligheter som finns i dagens avfallstrappa. Intervjuerna gjordes separat med varje enskild respondent och valdes att vara anonyma då informationen upplevdes som privat. Av de tre personer som intervjuades valde en person att gå vidare i undersökningen. Personen som valde att gå vidare i studien är det designförslag som redovisas. Se bilaga 2 för intervjufrågor.

3.3

Prototyp

Metoden prototyp används som ett tillvägagångssätt för att utveckla idéer. Prototyperna används för att testa utformningen av re designförslaget. Skisser som första prototyp gjordes för att visualisera tankar och idéer om hur produkten kunde förändras och som senare ledde till omformning av den befintliga produkten i skala 1:1. Användningen av prototyp metoden är främst för att kunna utveckla och utforska alternativa förslag och som också undersöker hur väl förståelsen och funktionen är gestaltad (Wikberg Nilsson, Eriksson Å., Törlind P. 2015). Fysiska prototyper i ståltråd används senare i processen för att skapa en mer levande

upplevelse av formerna och lösningarna. Metoden tillåter att utforska den kreativitet som kan skapa idé höjd som senare kan användas till konceptualiseringen av designförslaget.

3.4

Redesign som strategi och mål

Ellen Macarthur (2011) menar att om vi utvecklar och tänker om kan designen bli mer hållbar i längden och valet av re design har därför använts för att just vidareutveckla designen.

Redesign mallen används som strategi vid framtagning av ett designförslag. Stegen har en stark anknytning till studiens teorier som önskar uppnå en cirkulär lösning genom en omformning och används därför som metod i studiens undersökning. Listan hämtades från Redesigndesign.org och agerar bock lista med målsättningar som med strävan att uppfylla målen i det designförslaget. Listans olika delar innefattade hur designen skulle kunna erbjuda och skapa en högre nivå för en mer hållbar design. Målsättningarna är ursprungligen på engelska och har därför översatts till svenska (se figur 2 nedan). Redesign.org (2010) uppmanar att använda mallen som strategi, mål, utmaning och som utveckling i ett projekt.

Figur 2. Redesign som strategi för framtagning av designförslag som är en omformning av befintlig produkt.

3.5 Personlig design

Undersöker hur en personlig design kan appliceras i ett designförslag. Den personliga inverkan påverkar det emotionella bandet mellan användaren och produkten som författarna Van Gorp och Adam, 2012 beskriver. Den personliga designen stod i centrum vid intervjutillfället. Respondenten fick uttrycka sin uppfattning om den befintliga produkt som användaren tröttnat på och diskussionen ledde till punkter som kunde appliceras senare i designförslaget. Uppfattningarna som uttrycktes kunde då vägleda till en mer känslomässig koppling för designförslaget. Chapman (2015) beskriver empatin användaren får för produkten och utforskar hur väl en empati kan skapas med hjälp av personlig design vid framtagning av designförslaget.

3.6

Konceptualisering

För att kunna visualisera och återkoppla med förslag till respondenten, behövdes ett koncept visas upp. På ett kommunikativt sätt visa upp enkla skisser för respondenten, skisser som visar alternativa lösningar. Skisserna visar i sin helhet hur den omformade produkten skulle kunna fungerar, skapa mening för användaren och uppfylla behoven som efterfrågats. En mindre presentation över designförslag visar en övergripande vision över de olika förslagen. Användarens behov behöver uppfyllas och detta behövs uttryckas av respondenten som gjordes vid återkoppling av konceptualiseringen (Wikberg Nilsson, Eriksson Å., Törlind P. 2015). För att undersöka den del som står för hur någonting skulle kunna se ut, valdes

konceptualisering. En visualisering gjordes med hjälp av tidiga skisser i processen, prototyper och senare visades också produktbilder på designförslaget.

4

Genomförande: Resultat och Analys

I detta kapitlet redovisas resultaten av metoderna som utfördes i studien. Samtliga resultat analyseras utifrån det teoretiska ramverket.

4.1

Resultat av enkät

Enkäten verkade mellan perioden 2019.02.18 – 2019.02.21 med svar från 21 personer. Enkäten utfördes som en start på studien, en digital enkät som bestämde studiens målgrupp som också fokuserar på. Målgruppen är personer som är miljömedvetna som strävar efter en mer hållbar livsstil och som inte är direkt trendsökande. Respondenterna som svarade på enkäten har spridit via sociala kanaler därför resulterat i den målgrupp som är angiven. Enkäten gav förtydligande av respondenternas konsumtionsvanor, behoven av produkter och användningen av produkter i hemmet. Enkäten var kvalitativ i bemärkelsen att relationen mellan produkt och användare kunde analyseras. Respondenternas svar har sammanställts och baserats på det högst procentuella talet.

Figur 3. En del av frågorna som ställdes i enkäten med svar som kunde analyseras till empiriskt material.

En mer beskrivande sammanfattning av enkätens empiri visar att: Respondenternas bostadsyta är mellan 40-60 kvadratmeter och delas främst med annan person. Förvaring av produkter sker främst i lägenheten men också på vind eller i källare. Respondenterna köper produkter främst för att dem vill ha nya produkter och köp av nya produkter till hemmet sker varje månad. Produkterna som konsumeras är delvis för framtida användning. Respondenterna upplever att både estetik och funktion i produkter är likvärdiga egenskaper. Det finns produkter i hemmet som respondenterna inte använder men samtidigt önskar använda sig mer av. De äger flertal produkter i hemmet med liknande funktion. Produkter i hemmet som inte längre användes var främst köksmaskiner, bruksföremål, inredningsdetaljer och möbler.

Empirin visar på en strävan för en mer hållbar livsstil som möjliggör att en återanvändning av produkter som redan finns i hemmet. Användarna kan då tänka sig att produkterna som idag inte längre används kan möjligtvis återanvändas om de tilltalade dem mer.

4.2

Resultat av intervjuer

Semistrukturerade intervjuer utfördes med den angivna målgruppen och gjordes efter pilotstudien. Intervjuerna med individerna kunde identifiera respondenternas behov, upplevelser och uppfattning om deras konsumtionsvanor, livsstil i förhållande till hållbar utveckling och relationen med produkter. Respondenterna fick reflekterade frågor som gav studien en bredare förståelse för varje individs åsikt. Intervjuerna har varit semistrukturerade för att skapa utrymme för reflektion och vidare diskussion. Intervjuerna pågick under 60 minuter och utfördes lokalt i Malmö. Respondenterna fick i uppgift innan intervjun att fundera ut en produkt i hemmet som man tröttnat på, där produktkategorin avgränsades till inredningsdetaljer och möbler. Tre personer intervjuades och deras olika uppfattningar och åsikter gav studien värdefull information. Varje respondent hade med sig en produkt som de upplevde ha tröttnat på. Varje produkt har blivit prototyp av skisser som förslag för omformning.

Beskrivning av Respondent 1:

Personen är bosatt en bit utanför centrum och handlar saker till hemmet relativt ofta. Nya produkter upplevs som fräscha och mer tilltalande än begagnat. Respondenten sparar på dem produkter som inte används och vet att det alltid kommer ett tillfälle då de kommer till användning. Hemmet beskrivs som välbonat, stillrent och modernt. Det är främst dyrare möbler som upplevs som bra köp och att de produkter kommer vara med länge i livet. Köpen som görs till hemmet är spontanköp men upplever att köpen inte är sämre för det. Personen roterar med produkterna som förvaras på vinden för att skapa ny omgivning i hemmet för att inte tröttna på uttrycket och känslan i bostaden.

Beskrivning av Respondenten 2:

Personen är bosatt i Malmö och upplever att ingenting bör köpas nytt, detta är ett motto som personen lever efter och menar också att det är onödigt att köpa nytt eftersom det finns så mycket som redan är tillverkat och går att använda igen. Inredning som inte används ger bort eller sparas till andra tillfällen. Önskar att ta hand om sina saker bättre genom att putsa upp dem eller reparera efter slitage. Hemmet beskrivs som enkelt och är väl genomtänkt. Trender ses som en fälla, försöker att inte hamna i den fällan att köpa saker som känns trendiga för stunden. Saker som kostar mycket ses inte som ett högre värde - om produkten inte används. Föredrar produkter som kan användas till fler saker än vad dem är ämnade för.

Beskrivning av Respondenten 3:

Personen är bosatt med sin sambo lokalt i Malmö. Beskriver sitt hem som en oas av växter och fyllt med auktions fynd. Uppskattar återanvända möbler och inredning. Trender anses vara prylar som uppskattas under en viss tid och går att finna återanvänt. Utmaningen för paret är att undvika köp av nya saker till hemmet. Småprylar till hemmet känns inte som genomtänka köp och ses som helt onödiga. Produkter i hemmet bör vara funktionella och användbara, främst praktiska och inte bara estetiskt tilltalande. Personen menar att ljuslyktor är en sådan produkt som är helt onödig. Den har oftast ett lägre pris och därför upplevdes som en samlarprodukt som inte var en produkt med mycket funktion. Men uppskattar speciella produkter som upplevs unika.

4.2.1 Produkter i hemmet som respondenter tröttnat på

Som uppgift fick respondenterna att fundera ut en produkt i hemmet som man tröttnat på eller inte längre används. Respondenterna fick utrymme för reflektion kring produkten dem tröttnat på. Nedan beskriver respondenternas sin reflektion över de valda produkterna från sina hem och en analys har gjorts efter intervjutillfället.

Respondent 1: Hörnhylla, okänt vart den är köpt och respondenten beskriver den: ” Egentligen gillar jag den eftersom den är perfekt/praktisk i annars så dåligt utnyttjade hörn. Men jag har väldigt svårt för de stilistiska ändarna på metallstommen, ”spiralerna”. De förstör helhetsuttrycket för mig som föredrar enklare former”.

Figur 4. Hörnhylla i respondent 1 bostad.

Reflektionen kring produkten visar sig vara en väldigt praktisk produkt, den fyller sin funktion men har också en tendens till att fyllas med grejer som inte behöver förvaras på just den möbeln. Diskussionen kring hyllförvaring var intressant och resulterade i att vi var enade om att hyllor egentligen kanske är menade för att visa upp särskilda produkter snarare än förvara andra. Hyllor i sig är bra för att kunna förvara prylar på olika nivåer i

ansågs hörnhyllan vara en väldigt bra design i sig då hörn annars inte används för någonting annat än just en vinkel av två mötande innerväggar. Reflektionen kring förvaring uttrycktes också vara den funktion som det fanns mest av på marknaden. Upplevdes att människan har en tendens till att vilja organisera och kategorisera sina ägodelar i specifika förvaringsmöjligheter och utformningar. Hörnhyllan kändes också som ett historiskt föremål från gamla folkhemmet på 1920-talet och användes främst i kök som förvaring av kastruller och andra köksredskap. Respondenten upplevde att den kändes gammal i sin design speciellt med ornamenten av hyllans ben. Benen är i metall och diskussionen resulterade i till att benen kanske är det störigtmomentet som önskades kunna förändras till något mer modernt.

Respondent 2: Köksstegen, Bekväm från Ikea upplevde respondenten ha tröttnat på och beskriver den: ”En praktisk möbel men jag ogillar att den är vitmålad eftersom det snabbt ser smutsigt ut och mycket annat i mitt hem är vitt. Jag har helt enkelt tröttnat på den men uppskattar dess praktiska funktion”.

Figur 5. Köksstege, Bekväm från Ikea.

Produkten köksstege upplevs som relativt begränsad av sina möjligheter att kunna omforma. Stegen har en fast konstruktion och kan redan idag användas på flera sätt än vad den är ämnad att göra. Diskussionen med respondenten visar att produkten idag används mer utöver att kunna stödja på för att komma åt saker som står på högre höjder. Den används också till att förvara böcker på, agera nattduksbord vid sängen och även förvaring av växter. Respondenten upplevde att den hade en tråkig kulör och att den enkla formen i kombination med materialet

sågs som sterilt och blev förbi sedd. Reflektionen kring köksstegen visade sig också vara intressant då produkten inte behövde sticka ut i hemmet eller vara en iögonfallande kulör eftersom den gjorde sitt jobb. Slutligen kom vi fram till att kanske det endast var funktionen som ansågs vara mer intressant än själva utseendet av köksstegen men att produkten upplevdes trotts allt som tråkig och oviktig.

Respondent 3: Klädställningen Mulig från Ikea var den produkt som användaren tröttnat på och beskriver den: ”Den känns tråkiga typ, den är ranglig och inte direkt stabil. Det känns också som alla har sådana eller iallafall har haft - det är Ikea liksom. Inget unikt. Jag vill ha golven fria i lägenheten, försöker få upp allt från golven och denna är ju golvstående så vi vill ju kasta den. Idag står den på vinden och dammar”.

Figur 6. Klädställning Mulig från Ikea.

Produkten som togs med var en klädställning från Ikea som inte längre användes i hemmet av flera anledningar enligt respondenten. Produkten skapade en diskussion om hur produkten kunde bemöta användarens behov bättre, alternativa förändringar av dess utseende samt kritiska övervägningar om produktens funktion. Respondenten beskriver klädställningen som en ovanligt ranglig och ostabil klädställning. De negativa delarna var stabiliteten som saknades, upplevdes som tråkig då många äger en sådan och att produkten täckte större delar av golvytan i hemmet. Det positiva med produkten var att den var billig och kunde användas tillfälligt som exempelvis loppis eller vid evenemang. Fler positiva egenskaper hos produkten var att den upplevdes vara enkel att kunna omforma och vi båda såg flera möjligheter för att kunna göra den mer

attraktiv för ögat. Slutligen kom vi fram till att produkten fortfarande skulle kunna fungera som en klädställning men med andra egenskaper som också påverkar utseendet.

4.3

Resultat av prototyp

Respondenternas olika produkter som de hade tröttnat på valdes att skissas fram och målet med prototyperna var att kommunikativt visa upp alternativa förslag som senare kunde presenteras för respondenterna.

4.3.1 Hörnhyllan

Hörnhyllan var en större produkt i hemmet som respondent 3 tröttnat på i sitt hem och som upplevde att hyllan uttrycktes som smart då hörn i inte ansågs var ytor som annars inte användes. Skisserna visar på hur ornamenten som den befintliga hyllan hade kan istället få vara en del av konstruktionen och mindre som ornament genom att forma avsluten på benen som resterande konstruktion. Alternativt kan hörnhyllan användas mer som en förvaring än en uppvisning av prylar, uppradade för display. Förvaringen kan då kläs in med plåt som får en mer rustik och industriell upplevelse med addering av plåtdörr som låter förvaringen bevaras bakom en fasad som lockar till nyfikenhet. Materialvalet kan också vara av trä för en mer naturlig känsla.

Figur 10. Visar hur en omformning av hörnhyllan kan ske med hjälp av två olika materialval som plåt eller trä för att skapa ett nytt utseende och uppfattning.

Benens ornament kan formas utefter produkt befintliga form istället för att upplevas som ornament.

4.3.2 Köksstegen, Bekväm från Ikea

Köksstegen ansågs vara mer av en praktik produkt än något i hemmet som bör lyftas fram eller stå ut från mängden. Därför skissades enklare former fram baserat på stegens

ursprungliga form och skapade ett mer robust uttryck. Stegen får då signalera som en pjäs i hemmet som är till för att användas vid praktiska tillfällen. Praktiskt sätt skulle den då kunna användas som en sittmöbel när den inte används för att nå saker i hemmet på högre höjder. Första skissen visar hur stegen kan användas och signalera stol när den befinner sig i ett rum. Andra skisser visar på den robusta utformningen som kan se ut med andra former som mer avrundade ytor eller mer skulpturalt. Sista skissen visar på en liknelse av en flyttkartong som också kan signalera att stegen är flyttbar men som är användbar av egenskapen att kunna trampa på den för att komma åt något högre.

4.3.1 Klädställningen, Mulig från Ikea

Prototyper i skiss av klädställningen gjordes genom olika designförslag som första delen av processen, i både på papper och senare i ståltråd. För undersökandet av klädställningens former användes ståltråd som fysisk prototyp och som fick representera klädställningen. De fysiska prototyperna används för att kunna utforska hur väl förslagen uppnår användarens behov och önskemål. Ståltråd som material valdes som material för att efterlikna metallen som den befintliga klädställningen har och som gestaltar olika förslag på former.

Visualiseringen gav respondenten förståelse för produktdesignerns utformningar av

klädställningen som baserats på värdena samt önskemålen som uttryckts vid intervjutillfället. Respondenten uppskattade monteringsalternativen vägg eller innertak då det kunde hjälpa respondenten att behålla golven fria i hemmet. Respondenten önskade behålla produktens praktiska egenskaper och det påverkade utformningen av klädställningen. Prototyperna i ståltråd gav respondenten en vision om hur klädställningens nya utformning kunde monteras i vägg och tak. Respondenten uppskattade enklare former och uttryckte sina favoriter av de skissade designförslagen. Deltagandet med respondentens personliga design satte prägel på det designförslag som valdes att arbeta vidare med i studien.

Figur 8. Prototyper i ståltråd som gjordes för att underlätta förståelse för alternativa och möjliga fästningar.

4.4

Resultat av konceptualisering

Prototyp, skisser och bilder på designförslagen visades som en helhet för respondenten. Respondent 3 valdes att gå vidare i undersökningen och baserades på produkten som användaren tröttnat på i sitt hem. Produkten som användaren tröttnat på var en klädställning Mulig från Ikea och var den produkt som ansågs ha flest möjligheter att kunna omforma. Respondentens respons upplevdes som positivt efter visat konceptualisering och klädställningen valdes att utforskas i studien och omformades senare i skala 1:1.

Nedan visar Figur 11 de tre designförslag som respondenten fick uttrycka sin upplevelse av. Figuren visar hur produkterna kan monteras både i innertak och på väggar, då respondenten uttryckt att klädställningen från början tog upp golvyta i bostaden. Författarna Van Gorp & Adam (2012) beskriver det komplexa bandet vi har med produkter påverkas av upplevelsen vi har av produkten. Bilderna som illustrerar hur designförslagen kan se ut i sin kontext upplevdes skapa en vision hur produkterna kunde upplevas i respondentens hem. Respondenten berättar sin uppfattning om konceptualiseringen:

”Nu upplever jag att klädställningen är mer användbar, speciellt i den formen eftersom jag inte kan överbelasta den med för mycket kläder på. Jag kan också lättare anpassa den efter rummet och vad jag vill använda den till. Kan ju använda den till mer än bara klädförvaring. Den kan också användas som en rumsavdelare och kanske något slags stöd för klätterväxter. Tidigare upplevdes produkten tog upp stor plats, nu upplever att den tar upp mindre - den känns mer anpassat för ett mindre boende nu”.

Tim Brown (2016) beskriver hur något värdefullt skapas som sedan kastas medan det värdet och då författaren Jordan (2002) menar att relationen mellan produkten och användaren kan vara avgörande för produktens öde. Respondenten uttryckte att produkten, klädställningen skulle användas om den var mer användbar och passade in bättre i bostaden. Personlig design bör därför appliceras vid just omformningen av produkten för att användaren skulle kunna skapa ett mer långvarigt band med produkten och som i sin tur kan påverka om klädställningen hamnar i avfallstrappan eller byts ut till en ny produkt.

Figur 11. Illustrativa bilder som visar designförslagen i sin kontext. Designförslagen visar förslag på montering av vägg och innertak.

4.5

Resultat Redesign som strategi och mål

Redesign som strategi och målsättning användes som metod för att uppfylla mer hållbar design vid omformningen av den befintliga produkten. Redesign strategin använde vid prototyp och därefter vid omformningen av den befintliga produkten. Målet med strategin var att hjälpa omformningen nå en mer hållbar design. Med en stävan efter ett cirkulärt designförslag genom respondentens personliga design. Strategins punkter kunde till största del uppfyllas i prototypstadiet men som sedan visade sig vara svårare i den fysiska prototypen. Nedan listas punkterna upp som designförslaget lyckats och inte lyckats med.

Figur 12. Redesign som användes som målsättning vid omformningen av den beifntliga produkten som resulterar i designförslaget.

4.5.1 Hur väl redesign målsättningarna uppfylldes

Nedan beskrivs samtliga steg hur dem kunde uppfyllas eller inte. Med hjälp av Redesigndesigns mall formades riktlinjer vid själva utförandet av omformningen av den befintliga produkten klädställningen Mulig från Ikea.

✓ Reclaim undersökte en befintlig produkt som användaren tröttnat på, klädställning från Ikea. Materialet som produkten erhöll var av bockat stål och valdes att bibehållas som grund även i designförslaget.

✓ Recreate undersökte respondentens personlig design som är studiens designinriktning och respondentens koppling till objektet. Respondenten uttryckte värden vid intervjutillfället som kunde användas vid omformningen: ”… Jag vill ha golven fria i lägenheten och försöker få upp allt från golven - och denna är ju golvstående…”. Då vinkeljärn adderades som fästen i den befintliga formen där vinkeljärnen möjliggör att klädställningen kan monteras i

innertak eller på vägg som alternativt förslag. De alternativa

monteringsmöjligheterna kan då hålla bostaden golvytor fria.

Figur 14. Ihopsatta delar, tre delar från en befintliga produkten som är ihopmonterade med struv och mutter samt en addering av vinkeljärn.

- Recycle undersökte om återanvänt material kan användas vid omformningen. Respondenten uttryckte att den befintliga klädställningens konstruktion upplevdes som: ”

…

den är ranglig och inte direkt stabil”. Det fick därför övervägas att addera material som inte fanns i den befintliga konstruktionen. Vinkeljärnen som adderas till klädställningen var av stål och var inte återanvända. Denna punkten kunde därför inte uppfyllas då adderingen av vinkeljärnen inte var material som var återvunnet.

Figur 15. Vinkeljärn monterades ihop med den nya ihopsatta kombinationen i designförslaget.

- Reduce undersöktes för att minimera en slösaktig användning av energi och material vid omformning. Samt om den omformade produkten är

multifunktionell eller ökar en medvetenhet om resursanvändning.

Slösaktig användning av energi och material var utmanande då skruv behövde adderas och monteras lika så fästena. Det gjordes med hjälp av skruvdragare och för att addera estetik i form av kulör behövde stommen sandpappras och gjordes förhand. Kulören som adderades var svart och köptes för att sprejmåla designförslaget. Denna punkten kunde därför inte uppfyllas då resursanvändning behövdes i form av el till skruvdragaren och lika så materialen som behövde adderas för en mer stabil konstruktion, som respondenten uttryckt var ett problem med den befintliga klädställningens konstruktion.

Figur 16. De ihopsatta delarna sprejmålade i svart, matt metallfärg för ett mer unik upplevelse.

✓ Remake, designen erbjuder kostnadseffektiv demontering som kan utföras förhand eller med hjälp av skruvdragare. Återvinning eller återanvändning av samtliga delar är möjligt om så önskas och därför kunde denna punkten uppfyllas.

✓ Remind, resulterar i den omformade produkten framkallar minnen, påminner om att uppskatta karaktäristiska egenskaper som produkten får. Genom den personlig designen baserat på respondentens behov och önskemål verkar produkten upplevas som mer användbar

”Nu upplever jag att klädställningen är mer användbar, speciellt i den formen…”.

- Resource, designen erhåller förnybara naturmaterial, fastställa ett hållbart alternativ. Förnybara material erhåller designen inte då samtliga delar är av stål. Materialet är utvunnet, bearbetat och format av producent.

✓ Respond, att designen erbjuder till användning. I detta fallet erbjuder designen en återanvändning av en befintlig produkt som man tröttnat på. Hur och vida designförslaget använts över tid har inte undersökts i studien och därför svårt att uppfylla den delen av punkten som är en framtida målsättning för designförslaget.

- Reuse, att designen erbjuder kreativ användning av färdig, befintlig produkt och delar. Denna punkten uppfylls i hopp om att produkten faktiskt används efter redesign. En vidare undersökning och återkoppling med respondenten hade behövts för att utvärdera just denna punkten i redesign strategin.

4.6

Resultat omforma den befintliga klädställningen

Redesign gjordes med en befintlig produkt, klädställning som omformades utefter respondentens personliga design som baserats på uttalade behov och önskemål. Detta i relation till redesign målsättningarna som satte ramarna för vad som var möjligt vid omformningen av klädställningen. Omformningen påverkades av redesign målen som önskades uppfyllas för att kunna repesentera en mer hållbar omformad produkt. Omformningen utfördes av produktdesignern för att utvärdera hur svårt eller lätt det var att faktiskt omforma en befintlig produkt. Omformningen av den befintliga produkten gav en förståelse för svårigheterna att förändra den befintliga produkten och att omforma alla produkter skulle troligtvis inte vara möjligt. Beroende av studiens tidram blev omformningen av den befintliga produkten begränsad. Det som hade behövts för en funktionell produkt är en hantverkare med kunskap och erfarenhet av just materialet varit optimalt. Hantverkaren hade då kunnat jämföra prototyperna som designern tagit fram och utvärdera om det är möjligt eller inte i förhållande till hantverkarens erfarenhet och kunskap utöver produkt designerns.

Klädställningens befintliga material var till stor fördel vid omformningen. Det var lätthanterad stomme av stål där de olika delar gick att separera och sätta samman i varandra. Konstruktionen var ihopsatt med skruv i ställningens ben och kunde enkelt demonteras med handverktyg. Monteringen av nya sammansatta delar kunde enkelt utföras och benen kunde sammanföras i de mindre delarna. Produktens befintliga plastpluggar som var ett skydd under ställningens ben valdes att ta bort för att kunna montera ihop delarna. Benen hade en fästning som satt ihop med övriga delar och valdes att sågas bort. Stålet var pulver lackerat med en vit kulör och spekulativt formgavs med bockningsmetod.

Största utmaningen vid omformningen av klädställningen var

konstruktionens hållfasthet. Behovet som användaren uttryckt vid personlig design var en mer stabil klädställning. Användaren önskade också att produkten inte upplevdes som en Ikea ställning då det ansågs att många hade en sådan hemma och ville ha något annat uttryck. Annat behov och önskemål var att klädställningen inte tog upp plats av hemmets golvyta. För att applicera användarens personliga design adderas vinkeljärn för att ge möjligheten att

montera på vägg eller innertak i hemmet. Konstruktionen fick också fler skruvar som mer stabilitet i konstruktionen som krävde handborr för att skapa hål och sedan montering med grövre skruv.

Figur 17. Bildsamling som visar den nya sammansättningen av delar som skapar ett nytt utseende och konstruktion av en klädställning som kan monteras i innertak.

5

Diskussion

I denna delen diskuteras hur väl projektets syfte och mål har uppnåtts och vidareutveckling av studiens designförslag.

5.1

Studiens resultat och utformning

Designförslaget som utfördes har flera inriktningar som kan leda till diskussion. Meningen med designförslaget var att undersöka hur och vida det var enkelt eller svårt att omforma en befintlig produkt från yrkesrollens perspektiv. Målgruppen upplevdes som mer tilllåtande som strävar efter en mer hållbar livsstil vilket underlättade att få positiv respons av designförslaget. Klädställningens befintliga konstruktion möjliggjorde att skapa fler antal produkter ut ifrån det befintliga material som klädställningen erhöll. Klädställningens olika delar gick att separera och sätta samman i varandra som underlättade omformningen. Respondenten fick utrymme till en personlig design inom givna ramar och som påverkade resultatet av klädställningens omformning. Omformningen som presenterades vid visualiseringen gav studien en god respons med ett uttalade om att klädställningen skulle nu efter omformningen troligtvis återanvändas. Omformningen av klädställningen gav produkten ett nytt liv som respondenten upplevde blev mer intressant, användbar och unik. Omformningen skapade ett mervärde för användaren då deltagandet upplevdes positivt och skapade förhoppningar för omformningen. Designförslaget klädställningen upplevdes som en ”ny” produkt för respondenten. En annan studie skulle behövas utföras för att veta hur klädställningen skulle användas över tid och för att undersöka om den omformade produkten hamnar i avfallstrappan och skulle den bytas ut över tid. Det hade också varit intressant att undersöka hur andra produkter hade upplevts att utföra en omformning av. Designförslaget är inte mer hållbart än att konsumera nya produkter då resurser krävs för att omforma en produkt man tröttnat på och visar sig också vara större än bara att omforma produkter i slutändan.

Det finns kanske mer intressanta diskussioner kring hur en förändring och ett förhållningssätt bör utvecklas för att nå ett steg åt rätt riktning.

Designinriktningarna i studien hade olika syften då redesign användes som strategi för att möjliggöra en mer hållbart designförslag. Redesign blev mer som en riktlinje för mig vid själva utförandet av omformningen av den befintliga produkten.

Personlig design som fick lyfta användarens behov och önskemål blev slutligen det som vägde upp mest i studiens resultat. Personlig design var mer knutet till emotionell design som också resulterar i hur användaren upplevde designförslaget i slutändan. Skulle produkten få en större användning om lokala designers och hantverkare hade möjligheten att omforma produkterna och skulle det kunna ge användaren ”nya” och mer unika förhållande till produkten.

Kritisk design användes för att ifrågasätta vårt begär för nya produkter sker varje månad enligt empirin och att produkterna vi tröttnat på med enkla medel kan tilltala användaren att återanvända produkten utan att den hamnar i avfallstrappan eller ersätts. Kritisk design visade sig också bli en öppning för möjligheten att applicera tanken om att omforma produkter vi tröttnat på i hemmet som ett system. Istället för att göra sig av med produkterna som vi tröttnat på kan vi istället applicera i ett holistiskt system. Designförslaget blev därför ett ifrågasättande av vårt tankesätt kring produkter i vårt liv som vi tröttnar på och valen vi gör av produkten. Designförslaget blev ett kritisk tänkande om hur vi med enkla medel hade kunnat skapa nytt värde i produkter som vi tröttnat på, utan att konsumera nya eller ersätta dem. Istället ta vara på de produkter som redan finns i hemmet, men som användaren tröttnat på och väljer idag att göra sig av med dem.

Produktdesignerns roll kan kritiseras genom att se över hur produkter blir designade från början för att kunna omformas när det önskas. Om designen tillåter att omformas med enkla medel kan då användningstiden ske under en längre tid? Skulle den personliga designen spela större roll redan från det tillfället produkten konsumeras. Utifrån yrkesrollen som produktdesigner kan ett tätare samarbete med lokala hantverkare utveckla möjligheten att omforma produkter för användare om så önskas.

5.2

Hur väl är syftet uppnått?

Syftet med projektet var att undersöka hur ett designförslag skulle kunna förebygga att produkter som man tröttnat på hamnar i avfallstrappan eller ersätts med nya produkter. Målet var att designförslaget skulle kunna ge ett mer värde till befintliga produkter som man redan har hemma men som man tröttnat på. Detta med en sträva efter ett långlivat designförslag i ett cirkulärt system. Målsättningen var också att den befintliga produkten inte skulle hamna i avfallstrappan och istället omformas var kanske en enkel målsättning. Då produkten faktiskt blev omformad och då inte hamnade i avfallstrappan men om den omformade produkten där efter hamnar i avfallstrappan hade krävts en vidare utveckling av undersökningen. Själva omformningen kan gynna samhället i det avseendet att konsumering av en ny produkt valdes bort framför en omformning av en befintlig produkt.

Etiskt sätt skulle inte omformning av gamla produkter vara mer hållbart då konsumtion av nya produkter till hemmet inte går att bromsa och det skulle kräva att individen själv gör valet att inte konsumera nyproducerade produkter till hemmet. Designförslaget kan inte ersätta valet att inte konsumera nya produkter till hemmet. Ur ett hållbarhetsperspektiv kräver omformningen ytterligare användning av material samt energiåtgång. Det är beroende på produkt och hur den mängden skulle se ut. Valen som görs vid omformningen kräver också att produkten omformas med hjälp av verktyg och maskiner.

Själva återanvändningen efter omformningen kan endast uttryckas av respondenten själv och en undersökning om själva användandet hade behövt en ytterligare undersökning. För att studera just förebyggandet av konsumtion av en ny produkt som ersätter den respondenten tröttnat på, hade andra metoder behövts läggas till. Metoder som är självreflekterande och mer beteende undersökande som visar empiri över handlingar och agerande.

Det krävs mer än bara en omformning av befintliga produkter i hemmet för att skapa en mer hållbar livsstil. Återanvändningen och omformningen skulle eventuellt kunna bromsa konsumtionen av en ny produkt som ersatte den man tröttnat på. Den omformade produkten skapar ett mer värde för användaren som har personligen varit beslutstagande vid omformningen som kan förebygga behovet att köpa ny produkt.

5.3

Vidareutveckling av studien

I denna delen beskrivs ett fiktivt system som innefattar ett kritiskt förhållningssätt som kan öppna upp nya tankesätt som kan föra utvecklingen framåt. En jämförelse mellan

nyproducerad produkt och designförslagets omformning ställs mot varandra diskuteras kritiskt. Det finns flera perspektiv att se systemet från, nedan presenteras olika tankar,

kontexter och idéer om hur systemet kan implementeras, användas samt nya frågor det skulle kunna lyfta för att kunna kritiseras.

5.3.1 Holistiskt system

Den kritiska idéen om att omforma produkter som finns i hemmet skulle behöva appliceras i ett större system som kan erhålla och erbjuda användare att omforma produkter dem redan har. En hel industri är inte möjligt att förändra och en lösning är inte det som kan upplösa problemen i samhället idag. Målet med studiens designförslag blev ett mer kritiskt

förhållningssätt som kunde diskuteras vidare i en större kontext. Anthony Dunne och Fiona Raby beskriver i en intervju i Paris 2011, Design for Change. Critical Design F.A.Q.

”What is it for? Mainly to make us think. But also raising awareness, exposing

assumptions, provoking action, sparking debate, even entertaining in an intellectual sort of way, like literature or film”.

Idéen om ett holistiskt system kan vara ett alternativ för att komma närmre ett mer hållbart tankesätt som kan öppnas upp för samhället och få kritiseras. Kritisk design används oftast för att kritiskt kunna titta på produkter eller produktförslag som kan gestaltas genom att belysa problem. Denna studien har istället använt sig av kritisk design som ett verktyg, genom att titta på problematiken som studien lyfter fram. Studiens vidareutveckling tar ett steg längre genom att titta på ett alternativt förslag som inte ger en lösning utan mer ett tankesätt för hur någonting skulle kunna vara (Dunne & Raby, 2016).

Systemet innefattar användare som tröttnat på produkter i sitt hem och för en omformning av den befintliga produkten ta hjälp av produkt designers som konsultation. Designern tar då fram möjliga prototyper och förslag genom uttryckta behov får användaren, med utrymme för

då skapa ett starkt band mellan användare och produkt som är viktig för att produkten skall uppskattas (Jordan, 2002). Underlagen som designern tas fram bearbetas och slutligen

beslutas om en omformning. Produkten som omformas återgår sedan till användaren ihop om en återanvändning. Den befintliga produkten som blivit omformad kan användaren då

återanvända, som nu har ett nytt värde och som kan förebygger konsumtion av en ny produkt. Återanvändningen kan skapa ett underhåll av behovet av produkten. Systemet kan hjälpa målgruppen som inte önskar att produkten man tröttnat på hamnar i avfallssystemet. Nedan illustration (figur 18, 19) visar dagens händelseförlopp och förhållandet mellan användaren och produkten. Illustrationen visar också hur systemet istället skulle kunna förlänga livet på den befintliga produkten. Systemets funktion och utformning hade behövts undersökas och testas för att utvärdera hur och vida det skulle vara ett möjligt steg mot ett mer hållbart alternativ.

Ett mer hållbart alternativ skulle inte nödvändigtvis vara att systemet var en service. Men om vi leker med tanken att systemet är en service och är implementerad i Ikeas egna varuhus. Servicen skulle kunna erbjuda konsumenten som har en produkt som man tröttnat på, ett möte med en produkt designer om produktens möjligheter för en omformning och hur det skulle kunna se ut.

Studien erhåller klädställningen Mulig och ursprungspriset är 99 kronor för produkten på Ikea. Omformning skulle troligtvis fördubbla priset i slutändan och det skulle inte vara mer ekonomiskt för användaren. Dessutom krävdes mer resurser samt tid av produkt designern vid utförandet av omformningen. Detta skulle då behöva adderas på klädställningens slutpris. Servicen skulle heller inte bidra till en mer hållbar utveckling då resurser som material, tillverkning, produktion och transport tillkommer i processen för omformning av en produkt. Detta resulterar i att servicen som skulle kunna erbjudas är inte en lösning på den linjära ekonomin som vi lever i idag. Den linjära ekonomin leder sin väg mot en produkts död men kan denna fiktiva ide ge den en kanske längre, linjär sträcka. Ur ett kritiskt synsätt skulle servicen kunna lyfta tankarna om en riktning åt en mer cirkulär ekonomi.

En annan tanke om det fiktiva systemet skulle vara att servicen kan jämföras med Ikeas befintliga servicetjänst som erbjuder Personlig köksplanering. Det skulle kunna innebära att konsumenten tar med sin produkt som hen tröttnat på för att få konsultations tid på plats i någon av Ikeas varuhus (Ikea, 2019). Servicen kan då vara mer indirekt för konsumenten och få ta ställning om hur och vida en omformning skulle påverka användandet av produkten hen tröttnat på och kanske öppna upp för ett nytt tankesätt. Om alternativet skulle finnas i Ikeas varuhus skulle också konsumenten bli medveten om att den servicen finns. Skulle det ge

användaren en fundering om ett beslut. Ett beslut som spekulativt också innebära att välja en omformad produkt, unik och personligt tilltalande till användaren istället för annan, färdig produkt från Ikea varuhus. Systemet skulle då kunna bli mer komplext och det skulle också utveckla tydligare ansvar för producenterna och företagen som faktiskt erbjuder produkter som konsumenter sedan tröttnat på. Genom att bibehålla produkterna som Ikea säljer, under samma tak utveckla ett större ansvar som företag att arbeta med produkter som inte längre används eller byts ut mot andra i sortimentet. Kan Ikeas miljömål då ta ansvar, direkt i sina egna varuhus och med hjälp av produkt designers, nå sina mål ytterligare. Eller skulle produkterna på Ikea ses som ett mer kortsiktigt begär för ny och billig produkt.

Skulle servicen kunna vara en del av IKEA of Sweden AB som är verksam inom industri – och produktdesignverksamhet eller någon av deras andra verksamheter så som IKEA Industry AB i Malmö (Allabolag, 2019). Det skulle innebära att servicen är en del av Ikeas verksamhet och skulle då kunna finansiera omformningens resursanvändning, tillverkning, transport och löner.

Ett annat kritiskt tänkande kan vara de befintliga produkter som idag tillverkas, hur det transporteras och vad produkternas potentiella användning skulle kunna vara. Kanske ett kritiskt synsätt åt Ikeas modul, billiga produkter och som finns i mängder av på lager. I frågasättandet kan visa nya sätt att förhålla sig till sina produkter. Frågor väcks hos mig om just tillverkning, i relation till Ikeas befintliga istället kunde ske lokalt. Tillverkningen som sker i Asien bland annat skulle ske i Sverige, hur skulle det stärka Ikea som varumärke. Ikea som är svenskt borde också använda sig av svensk handkraft, tillverkningsmetoder och skulle det vara mer symboliskt för Sverige.

Servicen får även mig att fundera över hur rollen som produkt designer kan utvecklas för att förstå användandet av produkter och även behoven som kan vara enkla men också

komplexa för att omformningen skall bli lyckad. Kan produkt designers roll utvecklas samt bli en användarcentrerad och kanske co-design orienterad service. Precis som studien visar att en personlig design väger tungt för uppfattningen av den omformade produkten, som i sin tur kan leda till en förändrad användning av produkten. Kan servicen motverka att konsumenten i varuhuset, handlar nya produkter och istället väljer att omforma de på plats. Hur och vida implementeringen av systemet skulle påverka konsumenten, samtliga aktörer, Ikea som varumärke och produkt designerns roll är spekulativt.

Figur 18. Holistiskt system som innefattar en cirkulär ekonomi med omformning av befintliga produkter.

Figur 19. Illustrationen visar händelseförlopp utifrån empirin, användningen av produkt i den grå sfären och resterande visar ett alternativt- och holistiskt system.