Hur är det med jämställdhet och sexuell läggning?

Samtliga informanter i denna studie kommer under sina intervjuer in på vikten av att prata om sexuella läggningar med eleverna. En av informanterna menar på att homosexualitet är något som dessa barn är uppväxta med via media och kanske till och med bekanta. Av resultatet från de fem intervjuerna visar det sig att samtal kring sexuell läggning oftast handlar om homosexualitet, just bisexualitet och transsexualitet är mindre förekommande. Att prata om sexuella läggningar menar Gårdfeldt (Franck, 2007) är av stor vikt och pekar på att man annars tenderar att exkludera homo-, bi- och transsexuella elever. Samma sak pekade även Skolverkets granskning (2005) på då man ansåg just frågor om jämställdhet, homo-, bi- och transpersoner getts för lite utrymme i skolans läroplaner.

>«@´de ska veta dels att det är en lag, att man får ha vilken religion man vill i Sverige och att VDPPDVDNJlOOHUVH[XHOOOlJJQLQJ´/lUDUH(

´9LSUDWDUMXP\FNHWRPVH[XHOOWOLNDEHUlWWLJDQGHDOOWVnKRmosexualitet och vi pratar liksom om kärlek mellan kille och kille och tjej och tjej på samma sätt som vi pratar om att vara heterosexuell, sen har vi ju arbHWHPRWNUlQNDQGHEHKDQGOLQJ´/ärare C)

Endast en av de fem informanterna tar upp olika familjekonstellationer under intervjuns gång detta trots att skolan länge kritiserats för att vara heteronormativ. Detta pekar Foxhagen (2009) på och menar att skolan inte kan vara med och bryta normer kring kön, kärlek och sexualitet om inte samtal kring frågorna finns. I förslagen till ändringar i läroplanen (2010) kan man även läsa att undervisningen i årskurs 4-6 skall ta upp just familjen och olika samlevnadsformer.

Lärare D berättar

´9LKDUMXHQIOLFNDLNODVVHQVRPKDUWYnPDPPRUGHWlUMX|YHUKXYXGWDJHWLngen som funderar på det, för det är väl samma sak där, ja hennes två mammor och så pratar vi om att någon annans PDPPDNDQVNHlUNlULHQNLOOHRFKI|URVVlUGHWMXLQJHWNRQVWLJWDWWPDQNDQSUDWDRPGHWKlU´

´-DJWDUMXXSSVH[XHOOOlJJQLQJPHQRIWDlr det homosexualitet och bisexualitet då, att man måste respektera varje individ, men det får ju inte bli skam att vara heterosexuell heller, men det ska ju så NODUWLQWHYDUDQRUPHQ´/lUDUH$

En av fem informanter berättar att denna samtalat med eleverna om transpersoner då eleverna stött på en transvestit och diskussionen kommit upp.

´'HVNUDWWDUMX nWGHQSHUVRQHQRFKWURUGHQlUVMXNPHQGHWlUMXHWWEHKRYPDQKDUVlJHUMDJ´ (Lärare B)

Sexuella läggningar verkar hos samtliga lärare vara lättare att prata om än just ämnet jämställdhet. Gårdfeldt (Franck, 2007) menar att läraren måste diskutera sina egna åsikter och tankar kring kön och sexualitet för att få in det i undervisningen. På jamstalldskola.se (2007) kan man läsa att för att skolans arbete med jämställdhet skall kunna utvecklas krävs kunskap i frågan. Samtliga informanter menar på att jämställdhetsarbetet är alldeles för vagt och att det är något som bör arbetas mer med.

>«@ ´Yi har en lärare här på skolan som har utbildning i de här frågorna om genus och hon har haft OLWH I|UHOlVQLQJDU RFK Vn PHQ MDJ WURU LQWH KRQ EOLYLW XWQ\WWMDG WLOOUlFNOLJW P\FNHW HJHQWOLJHQ´ (Lärare E)

´-lPVWlOOGKHWVNDYLDEVROXWMREEDPHUPHGNDQPDQMXVlJDDEVROXWGHWERUGHYLGHWOLJJHUYLQRJ efter med, att MREEDDNWLYWPHGGHWGHWERUGHPDQ´/lUDUH'

Samtliga fem informanter tar upp likabehandlingsplanen som skolan har, på en av skolorna har man haft tema om sexuellt likaberättigande, en av informanterna menar dock att likabehandlingsplanen ofta bara tas fram och används om någonting hänt.

Av de fem informanterna är det ingen som arbetar aktivt med jämställdhetsfrågor, en av lärarna diskuterar innebörden med mig och kommer in på genus och menar att det är svårt, att koderna är starka och man lätt blir blind i sin egen klass. I Regeringens granskningsuppdrag (2008) skall fokus på jämställdhet vara ledande i skolorna och könsroller, könsidentitet och sexuell läggning

skall lyftas fram till år 2010. Regeringen menar att myndigheten skall erbjuda personal i grund- och gymnasieskolan fortbildning i sex- och samlevnadsundervisning med tydligt syfte att främja jämställdhet mellan könen. Under intervjun ställer jag frågan vad informanten tror krävs för att jämställdhetsfrågor ska få större utrymme i skolan.

´'HW sitter ju i, det gör det, för många vuxna är det nog skamligt överhuvudtaget att ta upp de här frågorna för man vet inte själv var man står och jag tror det måste tryckas på mer från skolverket men även rektorer måste bli tydligt informerade om vad som gäller om jämställdhet, samma sak med sex och samlevnad det ska ju inte handla om vilken lärare du har för att få sex och samlevnadsundervisning men tyvärr är det nog så´/ärare B)

´9LMREEDU ju ibland med jämställdhet men jag kan tycka att det faktiskt är för lite, jag tror att det kanske beror på att det inte ingår som en tydlig del i undervisningen i kursplanernas ämnen och det lUOlWWDWWPDQNDQVNHVRUWHUDUERUWGHWPDQEOLUMXNDQVNHOLWHKHPPDEOLQG´/lUDUH(

I de intervjuer som genomförts i denna studie framgår att sex och samlevnadsundervisningen på mellanstadiet inte ingår som ett obligatoriskt område. Även om de fem informanterna som deltar i denna studie själva arbetar med ämnet sex och samlevnad var det inte självklart att andra lärare och övrig pedagogisk personal också arbetade med ämnet. I min studie visar sig ämnet sex och samlevnad vara ett område man arbetar med som ett tema. Skolornas plan för undervisningen är vag men de fem informanterna visar trots detta ett starkt engagemang i frågor rörande sex och samlevnad. Samtliga informanter anser ämnet vara av stor relevans för eleverna. De fem informanterna pratar om ämnet sex och samlevnad i positiva ordalag och elevernas frågor tas på största allvar. Informanternas mål för vad man vill uppnå med sex och samlevnadsundervisningen har i stora drag innehållsliga likheter, dock är det endast en av informanterna som har tydligt nedskrivna mål. Samtliga fem informanter anser det vara viktigt att prata med eleverna om sexuella läggningar, dock visar sig sexuella läggningar till största del handla om homosexualitet och inte alls något om bi- och transsexualitet.

Jämställdhetsarbetet på skolorna är vagt, funderingar kring varför så är fallet är förkommande och flera av lärarna ger känslan av att detta är aningen oroväckande. Att läroplanen anses ge för

vaga direktiv om hur arbetet ska kunna se ut är något som påpekas. Resultatet visar på en stor likhet i undervisning med små innehållsliga skillnader.

5.Slutdiskussion

I det avslutande kapitlet kommer jag att sammanfatta det resultat jag fick fram i min studie. Jag kommer även att ta upp och diskutera mitt val av tillvägagångssätt, den litteratur jag valt samt ge förslag till fortsatt forskning.

Uppsatsskrivandet har varit en lärorik resa. Eftersom ämnet ligger mig varmt om hjärtat har det hela tiden funnits ett starkt engagemang från min sida, jag har även träffat fem informanter som gett mig många nya tankar att fundera på. Jag är så klart väldigt glad att jag fick intervjua dessa fem informanter och är de evigt tacksam för sitt deltagande, tack vare de kunde jag ju genomföra min studie trots att det från början såg svårt ut att hitta informanter. Materialet har gett mig vidare kunskap i andra lärares tankar kring att arbete med ämnet sex och samlevnad, jag har fått en ökat förståelse kring hur det till viss del fungerar ute i klassrummen. Självklart är jag medveten om att mitt material är för tunt för att dra några generella slutsatser, men jag är nöjd med min egen insats och har sammanställt denna studie med största respekt för informanternas berättelser.

Innan denna studie tog sin början och under mötet med mina informanter hade jag många förutfattade meningar kring undervisningens utseende ute i mellanstadiet. Detta är något jag under arbetets gång till viss del kommit att slå hål på. En del av mina tankar stämde delvis, dock har jag funderat mycket kring mina fördomar om vuxnas kunskap i frågor runt barn och sexualitet men även vuxnas kunskap om genus och jämställdhet. Att fördomarna vuxit sig så starka anser jag till stor del har att göra med mina erfarenheter från verksamhetsförlagd tid och övrigt arbete jag gjort på skolor. Min erfarenhet har varit att sex och samlevnad är ett ämne som få lärare arbetar med och detsamma gäller genus och jämställdhetsfrågor.