Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivå
´0DQInUMXLGHQWLWHWVNULVDQQDUV´
Om mellanstadielärares arbete med sex och samlevnad
´
Otherwise you will suffer from identity crises
´
Primary teachers' working with sex and relationships
Emelie Andersson
Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare Samhällsorienterade ämnen och barns lärande
2010-11-03
Examinator: Charlotte Paggetti Handledare: Maja Nordenankar Lärarutbildningen
Samhällsorienterade ämnen och barns lärande
Förord
Jag vill tacka mina informanter för sitt deltagande i detta examensarbete, utan er hade det inte blivit något arbete. Jag hoppas att ni fortsätter ert arbete med sex och samlevnad och önskar er lycka till i framtiden. Jag vill även tacka min handledare Maja för att hon alltid får mig att känna att jag som person och mina kunskaper är bra och viktiga. Jag kommer att sakna arbetet med detta examensarbete men ser fram emot att gå vidare i livet.
Emelie Andersson
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för mellanstadielärares tankar och arbete med sex och samlevnad, jag vill i denna studie även ta reda på om mellanstadielärare för in frågor om jämställdhet och sexuell läggning i sin undervisning. I min studie deltar fem lärare i mellanstadiet, tre kvinnor och två män, samtliga lärare på fem olika skolor i två olika städer. I arbetet har jag använt mig av forskning och litteratur där ämnet sex och samlevnad behandlas. Utifrån dessa har jag knutit samman och problematiserat de resultat jag fått men även under arbetets gång lärt mig mer om ämnet. Jag har i examensarbetet utgått från ett kvalitativt tillvägagångssätt och genomfört denna studie med hjälp av semistrukturerade intervjuer.
Genom min studie har jag fått en ökad förståelse kring mellanstadielärares tankar och arbete med sex och samlevnad. I resultatet som framgår av de fem intervjuerna kan man se likheter i undervisning och syfte. Något som blivit tydligt är bristen på sex och samlevnad som ett ämnesintegrerat område. Det visade sig även att undervisningen är lärarens egen angelägenhet och detta trots att läroplanen (1994) skriver att rektor har det största ansvaret. Samtliga lärare menar att sex och samlevnad är ett viktigt ämne som de gärna arbetar med. De pekar dock på jämställdhet som ett ämne med låg prioritet, och vid flertalet gånger nämns läroplanens innehåll som ett problem i arbetet med sex och samlevnad.
Begreppsdefinitioner: Heteronormativitet, Jämställdhet, Sex och samlevnad, Sexuell läggning
Innehållsförteckning
INLEDNING 8
Syfte 9
Problemställning 9
KUNSKAPSBAKGRUND 10
Sex och samlevnad, ett historiskt perspektiv 10
Vad säger Läroplanen 11
Granskningsrapporter 12
Skola, normer och jämställdhet 14 Varför sex och samlevnadsundervisning? 15 Barnets sökande efter identitet 17
METOD 19
Metodens utgångspunkt 19
Generaliserbarhet, validitet och reliabilitet 20
Urval 21
Tillvägagångssätt 22
Bearbetning och analys 24
RESULTAT OCH ANALYS 25
Sex och samlevnad, vad innebär det? 25 Hur ser undervisningen ut? 27 Vilka mål har undervisningen? 29 Hur är det med jämställdhet och sexuell läggning? 31
SLUTDISKUSSION 35
Diskussion av metod 35
Diskussion av litteratur 36
Diskussion av resultat 38
Didaktisk diskussion 39
Idé till fortsatt forskning 40
REFERENSER 42 BILAGOR 46 Bilaga A Informationsbrev 1 46 Bilaga A Informationsbrev 2 47 Bilaga B Intervjuguide 48 Bilaga C Begreppsdefinitioner 49
1.Inledning
Varför skall man egentligen prata med 11 -13 åringar om sex och samlevnad, och vad innebär det egentligen? Sexualupplysaren och författaren Centerwall (2005) menar att det handlar om att förbereda elever inför framtiden och att jämställdhet bör stå som grund i arbetet med sex och samlevnadsfrågor. Vidare menar han att det handlar om saker som att lära sig sätta gränser, att uttrycka känslor, ge redskap att ifrågasätta traditionella könsroller men även diskutera sexuella risker.
Frågor om jämställdhet är även något som Regeringen lyft fram och granskat med hjälp av Myndigheten för skolutveckling. Ett av uppdragen som startade 2008 kom att handla om ökade jämställdhetsinsatser i skolan, uppdraget som skall slutföras 2010 har även i uppgift att lyfta fram frågor kring könsroller, könsidentitet och sexuell läggning.
Då jag arbetat ute på gymnasieskolor som informatör åt RFSU kom jag att fundera över min kommande yrkesprofession som grundskollärare. Hur ser sex och samlevnadsundervisningen ut på mellanstadiet? Hur förhåller sig lärare där till att arbeta med sex och samlevnadsfrågor? Men även hur lyfter man fram och arbetar med frågor om jämställdhet och sexuell läggning i XQGHUYLVQLQJHQ" , UDSSRUWHQ ´(Q XWPDQLQJ I|U KHWHURQRUPHQ´ DY SURMHNWHW <WDQ NRP sexuell läggning att visa sig vara ett ämne som få lärare pratade med sina elever om, sex och samlevnadsundervisningen menade rapporten utgick från heterosexualitet och exkluderade homo-, bi - och transpersoner.
Eftersom sex och samlevnadsfrågor är något som engagerar mig var ämnet för detta examensarbete hela tiden självklart. Den största frågan handlade dock om på vilket sätt jag velat ta mig an ämnet, vilka frågor jag ville ha svar på samt den största utmaningen, att hitta lärare som ville ställa upp. Inför min kommande yrkesprofession anser jag ämnet sex och samlevnad vara en bärande del i skolans uppdrag. I kursplanen för de samhällsorienterade ämnena skall enligt
VNROYHUNHW LQJn DWW ´GLVNXWHUD RFK UHIOHNWHUD |YHU EHJUHSS VRP LGHQWLWHW VH[XDOLWHW NlUOHN RFK MlPVWlOOGKHW VDPW NODUW WD VWlOOQLQJ PRW VnGDQW VRP LQQHElU NUlQNQLQJDU DY DQGUD PlQQLVNRU´ Skolverket (2000-07)
Jag vill vara en del i att ge eleverna redskap att se på samhället och förhålla sig till dess individer, respektera och ta hand om varandra, förstå olikheter och likheter, lära sig om kroppen och att bejaka och se positivt på sin egen sexualitet.
1.1 Syfte
Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för mellanstadielärares tankar och arbete med sex och samlevnad. Jag vill även ta reda på om mellanstadielärare i sin undervisning för in frågor om jämställdhet och sexuell läggning. Jag har i problemställningen valt att använda mig av benämningen sexuell läggning och inte ordet HBT vilket är en fortkortning för homo ± bi och transpersoner, att jag valt bort ordet HBT har som syfte att försöka lyfta fram både homo ± bi ± trans och heterosexualitet på under ett samlat begrepp vilket jag anser ordet sexuell läggning vara.
1.2 Problemställning
x Hur ser mellanstadielärare på ämnet sex och samlevnad? x Hur ser arbetet med sex och samlevnad ut?
2.Kunskapsbakgrund
I kunskapsbakgrunden har jag valt att fokusera på områden jag anser har relevans för syfte och frågeställning i denna studie. Efter att ha läst forskning och litteratur om sex och samlevnad har jag märkt hur mycket fokus som ligger på högstadiet och gymnasiet men desto mindre på sex och samlevnad i mellanstadiet. För att få en ökad förståelse kring ämnet har jag valt en historisk tillbakablick, jag har även valt att beskriva läroplanens skrivningar om ämnet sex och samlevnad samt sexualupplysares syn i frågan.
2.1 Sex och samlevnad, ett historiskt perspektiv
Varje årtionde har haft sina motiv till sex och samlevnadsundervisning menar Nilsson (Vägval, 2008) och pekar på att det oftast handlat om förebyggande av samhällsproblem. Oavsett vilka motiv som finns för sex och samlevnadsundervisningen måste det viktigaste vara att barn och unga känner stöd i sin utveckling fortsätter Nilsson (2008). Hon går tillbaka till 1800- talet där ämnet sex och samlevnad symboliserades av tystnad och tabun, även vetenskapen hade sina budskap som handlade om det skadliga med onani. På 1920 talet började synen på sexualiteten att lösas upp och bryta med 1800- talets förlegade syn, det skulle dock dröja till 1945 innan den första handledningen för sex och samlevnadsundervisning kom ut. (Nilsson, 2008)
År 1955 blev sexualundervisningen i skolan obligatorisk i Sverige, ett viktigt skäl till den obligatoriska undervisningen beskrevs vara föräldrars okunskap i frågan fortsätter Centerwall (1995). Samma år utkom även den nya handledningen, i handledningen låg mycket av fokus vid XSSO\VQLQJ RFK EHWRQDGH DWW ´, VNRODQV VH[XDOXQGHUYLVQLQJ PnVWH GHQ VWnQGSXQNWHQ KlYGDV DWW avhållsamhet från sexuellt samliv under uppväxtåren är det riktiga från såväl medicinsk och
Nilsson (2008) var exakt utformad och talade klart om tydligt om vad läraren skulle säga och göra. I handledningen låg även mycket av fokus vid pojkars homosexuella böjelser samtidigt som homosexualitet helt förkastades. Onani benämndes inte som farligt men skulle inte uppmuntras. I handledningen pekade man även på pojkar som det sexuella könet och flickor som det mer passiva, man ville hjälpa flickor att säga nej till framfusiga pojkar fortsätter Nilsson (2008).
Under 70 talet kom den nya synen på sexualitet och sexualupplysning in i Svenska skolor, och 1977 utkom handledningen för hur skolans arbete skulle se ut. Man kan se det menar Centerwall (2005) som en period med stor omsorg om unga människor. Nilsson (2008) beskriver just 70 talet och den nya handledningen som en period med friare syn på sexualitet, där kvinnan sågs som MlPVWlOOG PHG PDQQHQ 6DPPD VDN JlOOGH Gn PDQ LQI|UGH GHW Q\D EHJUHSSHW ´VDPOHYQDG´ KlU menar Nilsson (2008) att just samlevnaden kunde ses som en del av att sexualiteten inte längre endast var hänvisad till äktenskapet. Ett tydligt syfte i den nya handledningen var att uppnå en samsyn och en harmoni inom det debatterade område som sexualiteten varit. Handledningen från 1977 pekade på en önskan om att ämnet sexualundervisning skulle ingå i skolans alla ämnen.
8QGHU WDOHWV E|UMDQ EOHY VH[XDOXQGHUYLVQLQJHQ ´HQ IUnJD RP OLY RFK G|G´ skriver Centerwall (2005, 43). Hiv/aids hade kommit att visat sig vara ett dödligt virus och spridningen av viruset ökat, vidare skriver Centerwall (2005) att man nu skärpte sexualundervisningen och menade att arbetet måste få större utrymme i skolundervisningen. Sexuella risktaganden blev ett stort ämne under 80 talet och projekt runt hela Sverige startade upp, med huvudsyfte att upplysa och samtala med elever om säkert sex. Organisationen Lafa Stockholm (Landstinget förebygger Aids) startade upp med syfte att arbeta kring sex och samlevnadsfrågor samt att fortbilda lärare.
2.2 Vad säger Läroplanen
I nuvarande läroplan som utkom 1994 är sexualundervisningen ett ämne som skall ingå ämnesövergripande i skolans undervisning, något som även 1970 talets handledning pekade på. Här finns dock få beskrivningar kring undervisningens utseende, att rektor har huvudsakliga ansvaret för att ämnet integreras i undervisningen går att läsa menar Centerwall (2005). I Läroplanen (1994, 21) talar man om sex och samlevnadsundervisning som ett ämnesintegrerat
kunskapsområden integreras i undervisningens olika ämnen, sådana kunskapsområden är exempelvis, miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt risker med tobak DONRKRORFKDQGUDGURJHU´1LOVVRQ PHQDUPDQDWWOlURSODQHQLGDJ JHUVWRUW XWU\PPH I|U reflektion kring ämnet men att ämnet inte utnyttjas fullt ut av rektorer och övrig skolpersonal.
3n VNROYHUNHWV KHPVLGD L ´NXUVSODQHUQD I|U GHW REOLJDWRULVka skolväsendet och de VDPKlOOVRULHQWHUDGH lPQHQD´ -07) står skrivet att ämnet sex och samlevnad skall byggas XWLIUnQGHQYlUGHJUXQGVRPVNRODQYLODUSn,lPQHQVNDOOLQJn´DWWGLVNXWHUDRFKUHIOHNWHUD|YHU begrepp som identitet, sexualitet, kärlek oFK MlPVWlOOGKHW´ ´,QRP NXQVNDSVRPUnGHW EHKDQGODV också samlevnad och relationer, människosyn och språkbruk så att möjligheten att diskutera YlUGHIUnJRU L GHWWD VDPPDQKDQJ XWQ\WWMDV´ , GHW VDPKlOOVRULHQWHUDQGH SHUVSHNWLYHW LQJnU DWW orientera om olika uppfattningar, men även ta ställning mot sådant som innebär kränkningar av andra människor avslutar Skolverket (2000-7).
2.3 Granskningsrapporter
Skolverket genomförde (1999) en kvalitetsgranskning av skolans sex och samlevnadsundervisning. I granskningen konstaterades att den fria tolkningen i läroplanen för hur sex och samlevnadsundervisningen skulle kunna inkluderas i undervisningen varit ett problem. En anledning till detta visade sig vara en alldeles för vag handledning vilken påpekades kunde försvåra lärarens arbete. Man kom i kvalitetsgranskningen (1999) att granska 80 skolor och deras arbete med sex och samlevnadsundervisning, undersökningen genomfördes med tydligt fokus på jämställdhet vilket skolverket menade skulle var ett obligatoriskt område i skolan. I resultaten av undersökningen visade det sig att det fanns en allt för stor variation mellan skolornas arbetade med sex och samlevnadsundervisning, en variation som Skolverket menade även yttrat sig inom skolor. Resultatet hade ett tydligt mönster, 51 av skolorna saknade nedskrivna mål för undervisning i sex och samlevnad. I endast fyra av grundskolorna och fem av gymnasieskolorna utövade rektor styrning över undervisningen. Något som även kom att diskuteras i rapporten (1999) var definitionen av ordet sex och samlevnad vilken ansågs vara en aning diffus, anledningen till detta visade sig vara otydliga eller inga nerskrivna mål för undervisningen. Jämställdhetsarbete visade
menade Skolverket var att ämnet sex och samlevnad skulle ha svårt att uppfylla kravet på ämnesintegrering.
Efter kvalitetsgranskningen (1999) började man se sex och samlevnad som en viktig del i unga människors identitetsskapande, man ville stärka elevens kritiska ögon och lära dem att fatta egna beslut. Områden som ansågs vara av stor vikt var arbete med självkänsla, mobbing och alkohol men även hur man kunde skydda sig mot könssjukdomar. Sex år senare, (2005) kom Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet åter igen att granskas, denna gång på uppdrag av Regeringen som menade att värdegrundsfrågorna måste belysas i skolans sex och samlevnadsundervisning. Man hade tagit ett beslut om att se över och granska målen för grundskolans sex och samlevnadsundervisning. Redovisningen sköttes av Skolverket tillsammans med Myndigheten för skolutveckling samt aktörer ur Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU), Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL samt RFSL-ungdom), Landstinget förebygger aids (LAFA) och Länshälsolaget i Östergötlands län.
Redovisningens (2005) syfte var att komma fram till förslag till ändringar i grundskolans kursplaner, man ville även försöka utöka kursplanernas innehåll. Tillsammans kom man fram till att frågor om jämställdhet, homo-, bi- och transpersoner (HBT) samt handlingar som kan anses vara kränkande behandling getts för lite utrymme i skolans läroplaner och kursplaner. Allt detta WURWV DWW GHW L OlURSODQHQ VWnU DWW ´VNRODQ KDU HWW DQVYar för att motverka traditionella könsmönster, den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina LQWUHVVHQREHURHQGHDYN|QVWLOOK|ULJKHW´,5HGRYLVQLQJHQ kom granskningsaktörerna fram till de mål som berörde ämnet sex och samlevnad skulle klargöra områden som tidigare varit för dåligt definierade. Målen skulle även ta upp och reflektera kring människors olika syn på och förståelse kring sex och samlevnad.
Ett av ämnen som skulle granskas var hur skolan skulle kunna öka sin HBT kompetens, detta beskriver även Gårdfeldt (Franck, 2007) då han menar att många elever känner sig exkluderade i sexualundervisningen. Han menar att lärare kan spela en stor roll i uppgiften att inkludera homo-, bi- och transsexuella elever genom att öppet tala om och diskutera fördomar. Vidare menar Gårdfeldt (Franck, 2007) att upplysningen måste ta upp olika sexuella läggningar på samma sätt som den främjar en trygg skolmiljö där ingen skall bli kränkt eller hotad. Skolpersonal behöver skaffa sig kunskap om homo-, bi- och transpersoner vilken även innebär en ökad förståelse kring
hur skolan är heteronormativ. Läraren behöver även ifrågasätta och diskutera sina egna åsikter och tankar kring kön och sexualitet avslutar Gårdfeldt (Franck, 2007).
I mars 2010 lades förslagen till ändringar i läroplanen ut på nätet. På skolverkets hemsida i bilaga 6 (2010-03-22) ligger förslagen till kursplaner för grundskolan, i bilagan ingår även kunskapskrav för respektive ämne. Inom ämnet Biologi - kropp & hälsa för årskurs 4-6 går att läsa I|OMDQGHUDGHURPKXU´XQGHUYLVQLQJHQL%LRORJLVNDOOEHKDQGODI|OMDQGHFHQWUDODLQQHKnOO´
x Hur hälsan påverkas av sömn, kost, motion och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
x Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.
x Människans pubertet, sexualitet och reproduktion, samt frågor om identitet, relationer, kärlek och ansvar.
I förlagen framgår även att centrala delar i samhällsorienterade ämnen och samhällskunskap i årskurs 4-6 skall ta upp och diskutera
x Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, genusmönster och jämställdhet. x Hur sexualitet och genus framställs i medier och populärkultur
2.4 Skola, normer och jämställdhet
Ämnet jämställdhet har länge debatterats och frågor om jämställdhet lyfte Regeringen och skolministern fram tillsammans med myndigheten för skolutveckling. Ett av uppdragen som startade 2008 handlade om att granska jämställdhetsinsatserna i skolan. Uppdraget som skall slutföras år 2010 har även i uppgift att lyfta fram frågor kring könsroller, könsidentitet och sexuell läggning vilket innebär samtal kring såväl heterosexualitet, bisexualitet och homosexualitet i skolan. Regeringen (2008) menar att myndigheten skall erbjuda personal i grund- och gymnasieskolan fortbildning i sex och samlevnadsundervisning med målet att främja jämställdhet
mellan könen. Vidare menar Regeringen (2008) bör fortbildningen ta upp frågor och ge redskap till hur personalen utifrån ett värdegrundsperspektiv kan arbeta med frågor kring aborter, oönskade graviditeter, sexuellt överförbara sjukdomar, könsroller, könsidentitet och sexuell läggning. Syftet med fortbildningen fortsätter Regeringen (2008) skall vara flickor och pojkars rätt till kroppslig och sexuell integritet med respekt för individens egenvärde. Förväntningar på fortbildningen är att en bättre sex och samlevnadsundervisning ska förebygga en del av de problem som i samhället tidigare varit svåråtkomliga avslutar Regeringen (2008).
För att skolan skall kunna arbete med jämställdhet menar jamstalldskola.se (2007) att det EHK|YV NXQVNDS L WHRUL RFK IRUVNQLQJ 9LGDUH PHQDU ´-lPVWlOOG VNROD´ EHK|YHU GHQ HJQD verksamheten problematiseras och ges nya vinklar att se på saker för att förändring skall kunna ske. För att förstå läroplanens beskrivningar av arbetet med jämställdhet behöver man förstå hur JHQXVVNDSDVRFKSnYLONHWVlWWGHWVNDSDVLROLNDSHGDJRJLVNDYHUNVDPKHWHUIRUWVlWWHU´-lPVWlOOG skoOD´ /lUDUI|UEXQGHW PHQDU DWW MlPVWlOOGKHWVDUEHWH RFK genuskunskap alltid bör ingå i skolans undervisning. Genom att ständigt arbete med detta kan man undvika att ämnet förminskas och att eleverna nu och i framtiden får svårt att dra kopplingar till samhället och de situationer som uppstår ute i världen fortsätter Lärarförbundet (2006).
´-lPVWlOOGVNROD´ SHNDUSnYLNWHQDYDWWI|UVWnDWWN|QKDUWYnEHW\GHOVHUGHWNXOWXUHOOD och sociala könet, med dessa två konstruerade kön menas bland annat de förväntningar vi har på pojkar och flickor och föreställningar kring vad som anses vara manligt respektive kvinnligt. *HQXV PHQDU ´-lPVWlOOG VNROD´ lU QnJRW VRP KHOD WLGHQ I|UlQGUDV RFK Q\D QRUPHU NULQJ N|Q uppstår i olika situationer, kulturer och tidsepoker, genus är även något som skapas omedvetet hos DOOD2IWDVWWHQGHUDUJHQXVDWWYDUDLQOlUWRFKVYnUWDWWLIUnJDVlWWDIRUWVlWWHU´-lPVWlOOGVNROD´RFK menar att i skola och förskola sker en ständig genusordning och att det därför behövs en ökad medvetenhet hos personalen för att kunna bryta traditionella könsroller hos pojkar och flickor.
2.5 Varför sex och samlevnadsundervisning?
Kuratorn Foxhagen (2009) pekar på vikten av att könsroller ifrågasätts och bryts redan i tidig ålder. Normer kring kön, kärlek och sexualitet är ofta något man brukar kalla för
KHWHURQRUPDWLYLWHWLEODQGXQGHUEHQlPQLQJHQ´KHWHURQRUPHQ´RFKVNRODQlUHQGHOLDWWI|UVWlUND dessa normer menar Foxagen (2009).
I Socialstyrelsen kunskapssammanställning (2007) om ungdomars sexuella hälsa skriver Urwitz (Chef, Enheten för hivprevention Socialstyrelsen) om sex och samlevnad som ett ämne där det satsas för lite. Urwitz (2007) menar att man inte nått ut till unga i frågan och att resurser och vilja saknas, även tabut kring sexualitet och kring genusrelaterade frågor tenderar att vara starkt. Urwitz (2007, 5) menar att ämnet ofta kanske upplevs som pinsamt eller vulgärt men att det förebyggande DUEHWHW lU HQ YLNWLJ VDPKlOOVDQJHOlJHQKHW RFK DWW ´VH[XHOO KlOVD EHK|YHU Qn DOOD XQJD L Dlla nUVNXOODU LJHQ RFK LJHQ RFK LJHQ´ 6YnULJKHWHU PHG VH[ RFK VDPOHYQDGVDUEHWH WURU &HQWHUwall (1995) kan handla om lärarens brist på självinsikt, att arbete med sex och samlevnad kräver av läraren att gå tillbaks till den egna tonårstiden och reflektera kring hur det var då, vilka egna erfarenheter man har samt hur de normer som då var aktuella och införlivade i undervisningen såg ut. Genom att tänka kring och inse vad man själv hade behövt under sina tonår kan leda till en ökad förståelse kring elevernas behov och känslor avslutar Centerwall (1995).
Några som arbetat fram material kring sex och samlevnad är Lafa Stockholm som 2005 utkom PHG PHWRGPDWHULDOHW ´)UnJD &KDQV´ HWW PDWHULDO L DWW DUEHWH PHG VH[ RFK VDPOHYQDGVIUnJRU Sn mellanstadiet. Materialet byggdes i syfte att ge redskap till de lärare som frågar sig själva vart man kan börja och hur. Lafa (2005) menar att en sex och samlevnadsundervisning måste börja med elevernas frågor men även att vi som pedagoger frågor oss själva vad sex och samlevnad innebär för oss. Lafa (2005) pekar även på att definitionen av sex och samlevnad länge spretat och varit diffus för många men att arbetet med sexualupplysning måste medverka till att stärka elevers självbild och ge en positiv bild av sexualiteten som helhet.
Sex och kärlek hör till de mest hemliga områdena i en människas liv menar Lafa (2005) och skriver om barn i en period mellan 10 -13 år, en period mellan barndom och pubertet som rymmer många frågor och förändringar. Just mellanstadietiden bör tas tillvara fortsätter Lafa (2005) och menar att detta är en period där det fortfarande finns en öppenhet inför livets frågor. Foxhage (2010) skriver att frågor kring Vem är jag? Hur vet man när man är kär? Hur vet man att man är kåt? Är exempel på frågor som tar stor plats i hos barn i just 11-13 årsåldern. Syftet med sex och samlevnad bör handla om att normalisera och individualisera, att ge barn och ungdomar en viktig känsla av att man faktiskt inte är ensam i sina tankar kring sex och samlevnad menar både Foxhage
(2010) och Lafa (2005) och pekar på att en tidig sex och samlevnadsundervisningen ger livsviktiga redskap inför framtiden.
2.6 Barnets sökande efter identitet
Utvecklingspsykologen Homburger, Erikson (1969) beskriver slutet av barndomen och början på tonåren som slags kris där barnet försöker skapa sig en jagidentitet. Teorin om identitetsskapandet är en del av hans större teori om de åtta stadierna i den psykosociala utvecklingen. Perioden mellan barndom och ungdom menar Homburger, Erikson (1969) kantas av en rad stora förändringar där barnet skall försöka acceptera sin nya kropp och de sexuella känslor och impulser som är vanliga i detta skede, puberteten. Samtidigt blir barnet mer socialt medveten och söker en samhörighet i sin nya jagidentitet där barnet vill försöka passa in i samhället. Barnet försöker nu förhålla sig till de nya krav som ställs och de roller och ideal som karaktäriserar en vuxenvärld fortsätter Homburger, Eriksson (1968).
Sökandet efter jagidentiteten menar Homburger, Erikson (1969) är en process där barnet även är i stort behov av bekräftelse och anknytning till sina vänner, samtidigt söker alla sin identitet i kamratgruppen och behovet av att hitta sin roll kan bli starkt men även påfrestande för barnet. Det nya identitetsskapandet handlar ofta om aspekter så som vilka val man gör i livet, hur man är inför andra samt synen man har på sig själv som man och kvinna. Homburger, Erikson (1969) menar på att sökandet efter en ny jagidentitet kan vara en påfrestande och svår tid för tonåringar och ungdomar och leda till det han kallar identitetskris. Identitetskrisen kantas ofta av förvirring och beskrivs som en slags kamp i att hitta fram till sin egen stabila identitet avslutar Homburger, Erikson(1969).
Kritiken mot identitetsteorin menar Evenshaug & Hallen, (2001) vänder sig ofta mot just ordet kris. Kritikerna menar att Homburger, Eriksson har rätt i att tonåren ofta innebär ett ifrågasättande av barndomens värderingar för att komma fram till en mognare identitetsbildning. Dock vänder sig kritikerna mot ordet kris som anses vara något starkt dramatiskt ofta kantat av en plötslig förvandling av jaget. Kritikerna menar vidare att denna kris visst är möjlig då många i identitetssökandet kan genomgå ett förlopp fyllt av både problem och smärta men att de flesta på
ett relativt odramatiskt sätt faktiskt hittar fram till den man är och vad man vill i livet. (Evenshaug & Hallen, 2001)
3.Metod
3.1 Metodens utgångspunkt
I följande avsnitt kommer jag att problematisera mitt eget val av metod, i avsnittet kommer jag bland annat ta upp generaliserbarheten, validiteten och reliabiliteten i min studie. Denna studie bygger på kvalitativ undersökning där jag använt mig av semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien var få en ökad förståelse för mellanstadielärares tankar och arbete med ämnet sex och samlevnad, valet av metod kom därför att grunda sig i den personligare kontakt jag som forskare kan få med mina informanter genom intervju. Med hjälp av metodlitteratur kom jag att väga den kvalitativa och kvantitativa forskningen mot varandra, jag kom under inledningsfasen av arbetet även in på hermeneutiken vilken menar Olsson och Sörensen (2001) är en kvalitativ metod där forskaren tolkar och försöker få en förståelse för människors erfarenheter och situation. Metoden bör dock byggas på forskarens syfte med det studerade ämnet samt vilket perspektiv uppsatsen ämnar ta fortsätter Olsson och Sörensen (2001).
Vad är då syftet med kvalitativ forskning? En kvalitativ forskning kan enligt Hammersley (Bryman, 2001) skilja sig från kvantitativ forskning då den förstnämnda låter orden presentera samhällsanalysen, informantens uppfattning styr undersökningen, här läggs även vikten på den personliga kontakten och möten där forskaren vill förstå informantens syn på sin omvärld. Detta står helt i motsats till den kvantitativa forskningen som fokuserar mer på sifferresultat, där forskaren styr genom sina frågor. Samma sak gäller vid mötet då många kvantitativa forskare menar att mötet kan förstöra det för uppsatsen värdefulla resultatet om objektiviteten hotas.
Olsson och Sörensen (2001) menar att kvalitativ forskning kan ha flera insamlingsmetoder så som intervju, fallstudie och fokusgrupp men även observation och skrivna berättelser. De menar vidare att det är viktigt att förstå att den kvalitativa forskningen inte kan beskriva vare sig storlek,
metod menar Kvale (1997) att forskaren måste se metoderna som verktyg där användbarheten helt beror på vilka frågor forskaren ämnar ställa. Verktygen avslutar Kvale (1997) kräver därför olika kompetens för att lyckas analysera den värld man vill undersöka.
När jag ställde den kvalitativa forskningen mot den kvantitativa blev alltså det personligare mötet avgörande för mig, samma sak gällde svaren från insamlat data då jag anser att intervjun kunde ge mig mer omfattande och djupgående svar än just den kvantitativa forskningen. Intervjun är den process som jag anser ha högst relevans för slutresultatet av min studie men den är även den mest använda av metoder menar Bryman (2001). Han pekar även på att intervjun kan erbjuda en stor flexibilitet i forskningen samt att kvalitativ intervju kan innefatta flera olika sorters intervju. I detta fall där jag valt att utföra en kvalitativ intervju ligger fokus på en mindre strukturerad utformning av intervju som syftar till att intervjupersonens egna uppfattningar och frågor formulerade kring detta blir ledande. Även intervjuns riktning skiljer sig i hög grad åt i kvalitativ respektive kvantitativ intervju menar Bryman (2001). Vidare fortsätter han och pekar på att den kvalitativa intervjun gärna låter sig röras i olika riktningar beroende på informantens uppfattning om relevans.
Då min frågeställning krävde utvecklade svar ansåg jag den kvalitativa intervjun vara av stor nytta då den tenderar att ge fylligare svar än den kvantitativa. Om materialet vid ett senare skede behöver utökas är även möjligheten vid en kvalitativ intervju större då informanten kan kontaktas för fler frågor. (Bryman, 2001)
3.2 Generaliserbarhet, validitet och reliabilitet
Eftersom min studie endast bygger på intervju med fem informanter anser jag att resultatet inte är generaliserbart. Syftet med denna studie var att försöka få en ökad förståelse och tolka en urvalsgrupps tankar kring ställda frågor. Jag ville i min studie göra ett försök att gå på djupet och problematisera de frågor jag anser vara relevanta, men även få en förståelse för att det kan ha uppfattats olika av olika människor. (Kvale, 1997)
I forskningsprocessen är det viktigt att forskaren reflekterar och problematiserar kring reliabiliteten och validiteten i insamlad data. Reliabiliteten i en uppsats menar Ejvegård (2009) har
Fortsättningsvis menar Olsson och Sörensen (2001) att ger det valda mätinstrumentet samma resultat vid varje mätning tyder detta på hög reliabilitet. Bryman (2001) tar även han upp hur reliabiliteten är något som bör säkerställa för läsaren att alla beskrivningar av forskningsprocessen är fullt kompletta och tillgängliga. Viktigt är även att forskaren kan förmedla till läsaren att innehållet i uppsatsen helt och fullt blivit till med goda avsikter och med ett innehåll som inte hävdad sig vara fullständigt objektivt.
I min studie ville jag försöka gå på djupet och sätta mig in i mina informanters tankar kring de frågor som ställdes under intervjun. I och med detta bör forskaren menar Guba och Lincoln (Bryman, 2001) vara sin egen granskare och försöka se kritiskt på sin egen text genom hela arbetet. Vidare menar dem, handlar det mycket om att forskaren inte låtit sina egna värderingar påverka just slutsatsen i undersökningen utan ge en så rättvis bild som möjligt. Validiteten menar Kvale (1997) även handlar om forskarens hantverksskicklighet, hur väl forskaren tolkar, kontrollerar och kan ifrågasätta sitt material.
En svårighet jag stött på under studiens gång är att vara sin egen granskare, något jag tror tar tid och kräver övning för att hålla bästa kvalitet. Materialet har dock både ifrågasatts och diskuterats under arbetes gång, materialet har även problematiserats med koppling till tidigare forskning. I min studie har jag även lagt ned stor noggrannhet vid både intervju och transkribering av insamlat material. Guba och Lincoln (Bryman, 2001) pekar på vikten av att forskaren ger en rättvis bild av de svar som uppgetts i undersökningsgruppen är en del av validiteten, så väl som att fråga sig själv om undersökningen gett informanten en förståelse eller insikt i sin egen situation. Min förhoppning är även att informanten vid läsning av den gjorda studien vill eller kan använda materialet vidare.
3.3 Urval
Urvalet i min studie består av mellanstadielärare på fem olika skolor, valet av grupp kom att bli mellanstadielärare och deras arbete med sex och samlevnad, jag ville även ta reda på om dessa mellanstadielärare för in frågor om jämställdhet och sexuell läggning i sin undervisning. För mig var denna urvalsgrupp av största relevans då syftet med studien var att försöka få en ökad förståelse för hur mellanstadielärares arbete med sex och samlevnad kan se ut. Innan jag valde
jag att ta hjälp av Bryman (2001) som ger exempel på hur en kvalitativ forskningsprocess kan gå till, valet av frågeställning blev alltså grunden för val av undersökningsgrupp. Jag bestämda mig för att gå på djupet med fem informanters tankar och detta vägde för mig högre än den mängden av svar jag om möjligtvis skulle ha fått med hjälp av enkät.
Valet av grupp kan även kopplas till min framtida yrkesprofession då mellanstadielärare är något jag själv förhoppningsvis kommer att arbeta som. För att hitta mina informanter sökte jag mig till två medelstora städer i sydöstra och södra Sverige, anledningen till detta var att jag ansåg chansen till fler svar vara större om jag valde två städer istället för en.
Jag fick vänta länge på svDURFKGHVYDUVRPMDJWLOOHQE|UMDQNRPDWWInLQQHK|OORIWD´W\YlUU KDUYLLQWHP|MOLJKHWDWWVWlOODXSS´VDPW´YLKDUP\FNHWMXVWQX´(IWHUVRPMDJILFNInVYDUHIWHU första utskicket valde jag att vända mig till kontakter i form av gamla klasskamraters föräldrar. Via två rektorer i min gamla hemkommun lyckades jag få kontakt med tre lärare på olika skolor. Då informanterna behövde vara minst fem skickades samma brev ut ännu en gång och denna gång inkom två positiva svar och resterande nej. Det slutliga resultatet kom att bli fem informanter, tre kvinnor och två män som arbetar på olika skolor i två olika städer, två av de fem skolorna ligger centralt, tre av de fem skolorna i intilliggande områden. Fyra av de fem skolorna har många barn med olika etnisk och socioekonomisk bakgrund, en av skolorna har färre barn med annan etnisk bakgrund men barn med olika socioekonomisk bakgrund. De fem informanterna är mellan 30 och 50 år och har varit yrkesverksamma som lärare mellan 3 och 13 år, bland informanterna finns även yrkeserfarenhet från förskola och fritidsverksamhet. Informanterna till denna studie valdes alltså inte genom något speciellt urval. Då ämnets karaktär verkat få många att tveka bestämde jag mig för att nöja mig med den grupp som valt att tacka ja, vilket alltså kom att bli fem lärare på mellanstadiet.
3.4 Tillvägagångssätt
För att få tag på informanter tog jag hjälp av Internet och lotsade jag mig fram via respektive kommuns hemsida där jag fann varje skolas kontaktuppgifter. Då jag ansåg det vara av stor relevans att den e-post jag skickade gick via rektor skickades brevet ut till rektorer där jag ombad
och vad jag sökte samt för syftet med uppsatsen, i brevet framgick även de etiska regler som gäller om en respondent väljer att ställa upp.
Efter att ha fått tag på mina respondenter bestämdes tid och plats för intervju. Då de flesta intervjuer skulle hållas i min gamla hemkommun ville jag göra intervjuerna under den period jag beräknat vara där. Tid och plats lät jag informanterna själva bestämma och platser för intervjuerna kom alla att hållas på respektive informants skola. Två av intervjuerna hölls i informantens klassrum, en av intervjuerna i arbetsrum och två i övrigt grupprum. Innan intervjuerna konstruerade jag en intervjuguide (se Bilaga 2) där jag valde att använda mig av semistrukturerade frågor. Resultat blev fyra basfrågor med huvudsakligt syfte att täckta det undersökta området. (Bryman, 2001)
Intervjuerna som genomfördes i denna studie tog mellan 40 och 60 minuter. Jag valde i min studie att ställa frågorna i den ordningsföljd de konstruerats just för att jag tror det ökar undersökningens tillförlitlighet. Oavsett val av intervjuform menar Kvale (Olsson & Sörensen, 2001) måste forskaren vara öppen och lyhörd för det informanten berättar och lära sig lyssna till det som också sägs mellan raderna. Följdfrågorna som jag använde mig av återkom i alla fem intervjuer men i varje enskild intervju kunde även frågor med olik karaktär ställas beroende på vilka nya vinklar intervjun tog. Samtliga fem intervjuer i denna studie spelades in med diktafon. I brevet som tidigare skickats ut till de fem mellanstadielärarna hade även informerats om detta och respektive fem lärare hade godkänt. Anledningen till att jag valt att spela in intervjuerna var just det faktum att kunna fokusera på informanten medan den talade och inte vända bort blicken i ett anteckningsblock. Även det faktum att jag inte skulle behöva stanna upp informanten för att hinna skriva vägdes in. Jag ansåg heller inte anteckningarna vara tillräckligt ordagranna för att i ett senare läge våga mig på att citera informanten.
Vid en av de gjorda intervjuerna kom diktafonen att haka upp sig, detta löste sig genom att jag ordagrant skrev ned informantens svar i mitt medhavda anteckningsblock. Vid varje intervju medtog jag alltid extra batterier samt anteckningsblock, detta för att vara beredd på oanade incidenter. Varje intervju flöt på bra, i vissa enstaka fall blev frågorna tvungna att omformuleras då de upplevdes på ett annat sätt än konstruktionen var menad.
Under arbetet med min studie har jag varit mycket noggrann med de etiska regler som finns. Till min hjälp hade jag Vetenskapsrådet (2002) och jag följde noggrant de krav som ställdes på mig i min forskarroll. I arbetet med denna studie ville jag ta största hänsyn till nyttjandekravet
vilket innebär att forskningen endast ska användas i det vetenskapliga syfte som den är avsedd för. Vid varje intervjutillfälle började jag därför samtalet med att presentera mig själv och berätta lite mer om min studie. Jag fortsatte med det Vetenskapsrådet (2002) pekar på då jag uppmärksammade informanterna om just nyttjandekravet, om anonymiteten hos informanten samt att materialet kommer att behandlas konfidentiellt. Även samtyckeskravet togs upp där jag informerade om informantens rätt att medverka samt rätt att avbryta eller dra sig ur när som helst under arbetets gång. Eftersom ämnet om sex och samlevnad är något jag är intresserad av och insatt i tror jag även förståelsen mellan mig och informanterna ökade.
3.5 Bearbetning och analys
Efter varje gjord intervju var jag noggrann med att transkribera mitt material så snart efter intervjun som möjligt. Detta eftersom jag då kunde anteckna de händelser eller reaktioner som kommit upp under intervjun och som jag ansåg vara av stor vikt för denna studie. Det transkriberade materialet sparades på dator och usb-minne, detta för att försäkra mig om att inget av det insamlade materialet skulle kunna försvinna. Samtliga intervjuer skrevs ut och lästes vid flertalet gånger igenom, detta för att få en övergripande förståelse för vad som sagts under de gjorda intervjuerna.
I bearbetningen av materialet valde jag att dela upp svaren i kategorier utifrån de frågor som ställdes. Jag tog vid genomgången av insamlad data hjälp av överstrykningspennor i olika färger för att lättare kunna se likheter i de fem intervjuerna. Under bearbetningen av mitt transkriberade material var jag noga med att gå tillbaka och leta i min kunskapsbakgrund, kunde jag se kopplingar mellan innehållet i insamlad data och den tidigare forskningen ansåg jag detta vara av stor vikt för studiens resultat. Syftet med denna studie var ju att försöka förstå och fördjupa mig i hur mellanstadielärare arbetar med sex och samlevnad. I resultatet har jag därför valt att använda mig av många citat för att göra läsningen levande. De svar jag ansåg vara av störst relevans för studiens resultat analyserades i löpande text och kopplades till tidigare forskning. Resultatet delades upp i underrubriker av samma typ som de frågor jag ställt i mina intervjuer.
4.Resultat och analys
I följande avsnitt kommer jag att presentera resultat och analys av mitt empiriska material. Jag har i avsnittet valt att dela upp materialet i teman som kopplas till de frågor jag ställt i mina intervjuer. Fortlöpande i texten följer analysen som kopplas till den tidigare forskning jag tog upp i litteraturgenomgången, även ny forskning kan finnas med. Informanterna i denna studie kommer att benämnas lärare A, B, C, D och E och citaten som presenteras från de gjorda intervjuerna är autentiska och tagna från det transkriberade material jag fått från mina ljudinspelningar.
Informanterna i denna studie är fem lärare på fem olika skolor, tre kvinnor och två män. Gemensamt för dem alla är att de är lärare i mellanstadiet som på något vis undervisar i sex och samlevnad. I intervjuerna som gjordes ställdes fyra basfrågor varav följdfrågor som kunde skilja sig åt beroende på intervjuns riktning. I alla fem intervjuer besvarades de fyra huvudfrågorna och dessa kommer alla att analyseras i detta avsnitt. Så som jag beskrivit tidigare i min uppsats var syftet med denna forskning att undersöka hur mellanstadielärare ser på ämnet sex och samlevnad samt hur de arbetar med sex och samlevnad. Syftet var även att ta reda på om jämställdhet och sexuell läggning fick utrymme i undervisningen. Frågorna som ställdes under intervjun ställdes eftersom jag ansåg de ha relevans för studiens syfte och frågeställning, jag var hela tiden noggrann med att frågorna besvarades.
4.1 Sex och samlevnad, vad innebär det?
För att få en personligare inblick i informanternas tankar kring sex och samlevnad valde jag att inleda intervjuerna med en öppen fråga. Just definitionen av sex och samlevnad har länge spretat och varit diffus för många menade Lafa (2005).
Tre av fem informanter berättar att sex och samlevnad för dem handlar mycket om just relationer, två av de fem informanterna besvarar frågan genom att koppla till sig själv. En av de fem informanterna menar att man sällan tänker så mycket på innebörden utan att det bara är något som finns naturligt. Att reflektera kring sex och samlevnadens innebörd är även något som Centerwall (1995) menar att läraren bör göra, då minnet av de egna tonåren kan öka förståelsen för elevernas behov av ämnet sex och samlevnad.
Lärare E berättar.
´6H[RFKVDPOHYQDGlUMXKXUYLI|UKnOOHURVVWLOOYDUDQGUDRFKPlQQLVNRUHPHOODQKXUPDQ ser på sig själv och sin kropp och sånt, ehm, sitt inre helt enkelt och hur man är i förhållande till andra, och när man behandlar ämnet med ungdomar så är det ju mycket hur det är att växa upp och IUDPI|UDOOWSHULRGHQGlUHPHOODQ´
En av informanterna kommer in på sex och samlevnadsundervisningen som en del i att hjälpa eleverna i sökandet efter sig själva, informanten menar att eleverna annars tenderar att få en så kallad identitetskris. Att söka sin identitet var även något Homburger, Eriksson (( beskrev i sin teori och skapandet av jagidentiteten, där barnets syn på sig själv kantas av att försöka acceptera både de fysiska och psykiska förändringar som sker i puberteten.
´1lUGHWJlOOHUEDUQHQlUGHWMXI|UVWRFKIUlPVWDWWGHWKDQGODURPGHUDVHJQDkroppar, att man ska kunna gå in i puberteten och ingen skall känna att någonting är konstigt, man ska våga fråga och DYGUDPDWLVHUD PDQ PnVWH E|UMD WLGLJW L nOGUDUQD W\FNHU MDJ PDQ InU MX LGHQWLWHWVNULV DQQDUV´ (Lärare B)
Något som även kommer upp under tre av intervjuerna är just det faktum att det finns elever med annan etnisk bakgrund där sexualitet anses mer tabu och svårt att diskutera. I regeringens granskning (2005) pekade man på vikten av att de nya målen för skolan som kom att läggas fram skulle ta upp och reflektera kring människors olika syn på och förståelse kring sex- och samlevnad. Lärare B berättar
´bYHQ IDVW YL KDU PXVOLPHU L NODVVHQ VRP NDQVNH DEVROXW LQWH DFFHSWHUDU DWW SUDWD RP VH[ RFK samlevnad så är det ändå viktigt att prata om att i vissa religioner och vissa människor har åsikter PHQDWWLNODVVHQSUDWDUYLRPGHWKlUI|UMDJYLOOOlUDXWDWWDOOWlURNHMRFKDWWLYnUVNRODlUGHWVn´ ´9L lU MX HQ YlOGLJW PnQJNXOWXUHOO VNROD YL KDU MX PXVOLPHU n GlU lU GHW MX PHU WDEX överhuvudtaget och det innebär ju att så fort man ska prata om sex och samlevnad så bör man ju DOOWLGNRQWDNWDI|UlOGUDUQDRFKEHUlWWDDWWGHWKlUVNDYLSUDWDRP´ /lUDUH$
4.2 Hur ser undervisningen ut?
En viktig aspekt jag ville undersöka var hur de fem informanterna arbetar med sex och samlevnad. Skolverkets rapport från 1999 kom att visa på en allt för stor variation i sex och samlevnadsundervisningen mellan skolor, i rapporten visades även att ämnet sex och samlevnad alldeles för sällan integrerades i skolans övriga undervisning.
I resultatet från de fem intervjuerna framgår att ämnet sex och samlevnad till största del fungerar som ett tema, fyra av de fem informanterna beskriver temat som ett arbete i årskurs fem eller sex beroende på mognadsgrad, tre av de fem informanterna berättar att temat är något som pågår under ungefär en månad och att arbetet i regel sker i femman eller sexan.
´9LKDUMXPHVWVRPHWWHQVNLOWWHPDLVH[DQLVH[DQWDUYLXSSVDNHUVRPVN\GGRFKVnQWRFKVn pratar vi om vad som händer i kroppen och så att de lär om vad som händer i varandras kroppar och att allt är okej så länge man vill det själv, och om rätten till sin egen kropp, men sen kan vi ha GHWRFNVnOLWHHIWHUEHKRY´ /lUDUH&
>«@´Yi kan säga att det är lite som tema, då är det gärna några veckor, jag förbereder de innan att den veckan ska vi prata om sex och samlevnad och sen undervisar jag även för tjejerna om killarna RFKNLOODUQDRPWMHMHUQD´ /lUDUH%
kopplas till ämnet biologi menar Nilsson (2005) trots att det i läroplanen även står att ämnet skall ingå ämnesövergripande.
>«@´L vår är det stora projektet, då är det liksom kroppen och då läser vi säkert om det i vad kan det vara, fem sex veckor men då är det hela kroppen, då är det ju mer fakta om man säger så då är det ju mer biologi´ /ärare D)
En av de fem informanterna pekar vid flertalet gånger på vikten av att inte ha sex och samlevnad som ett isolerat tillfälle.
´'HWVNDOOSnPLQQDVom det hela tiden, det får inte bli som en happening och bara det och inget mer, utan man ska ta det QDWXUOLJWVnP\FNHWGHWJnU´ /ärare A)
Av svaren från de fem informanterna framgår att arbetet med sex och samlevnad vanligtvis startar upp i årskurs fem eller sex men att diskussioner kring frågor som kommer även tas upp oberoende av temat. Lafa (2005) menar att sex och samlevnadsundervisningen måste börja med elevernas egna frågor. Fyra av fem informanter berättar att de brukar ha frågelådor där eleverna får lämna frågor anonymt.
Lärare E berättar
´(WWYlOGLJWSRSXOlUWLQVODJlUDWWMDJKDUKDIWHQIUnJHOnGDGlUHOHYHUQDInWWOlPQDIUnJRURFK de kan vara anonyma, och sen så tar jag upp det under arbetets gång ibland är det sånt som vävs in RFKLEODQGVDNHUMDJWDUXSSHIWHUKDQGPHQMDJVYDUDUSnDOOW´
´-DJI|UEHUHGHUGHMXLQQDQRFKGnVlJHUMDJDWWKDUQL IUnJRUVnNDQQL OlJJDLER[HQVn har de QnJUDYHFNRUSnVLJDWWOlJJDDQRQ\PWGn´ /lUDUH%
Tre av fem informanter menar att de gärna arbetar med att dela upp eleverna i tjej och killgrupper, detta för att alla ska våga prata och fråga utan att känna sig uthängda. Frågor som handlar mer om det respektive könet är något som är ledande. Detta är något som Lärarförbundet (2006) skriver om
och menar att könssegregerad undervisning hjälper till att befästa skillnader mellan könen snarare än att bryta.
Lärare B berättar
´-DJXQGHUYLVDUlYHQIör tjejerna om killarna och killarna om tjejerna, så att tjejerna även förstår sig på killarnas mognad och vad som händer i deras kroppar och så tvärt om. Men det blir så laddat när de är tillsammans, det blir så fjompigt, så det har varit jättebra att ha tjejgrupper och NLOOJUXSSHU´
´'HOLWHPHUSULYDWDIUnJRUQDWDUYLPHVWLVPnJUXSSHUMDJKDUMREEDWOLWHPHGV\VWHURFKGHWlUYL VRPGHODWXSSJUXSSHUQDPLQXSSOHYHOVHlURIWDDWWNLOODURFKWMHMHULQWHKDUVDPPDW\SDYIUnJRU´ (Lärare C)
De två lärare som inte arbetar med tjej och killgrupper menar att alla frågor bör tas i helklass eftersom det handlar om att förstå och lyssna på de andra.
´'HWPHVWDKDUMDJWDJLWPHGWMHMHURFKNLOODUWLOOVDPPDQVGlUI|UDWWGHWlUYLNWLJWDWWGHInUOlUDVLJ mycket om det motsatta könet och att man kan ha olika frågor. (Lärare E)
4.3 Vilka mål har undervisningen?
I Skolverkets kvalitetsgranskning (1999) menade man att den fria tolkningen i läroplanen för sex och samlevnad kunde leda till problem på grund av den vaga handledningen och försvåra för lärarens arbete i skolan.
Jag kom under de fem olika intervjuerna att ta upp om läraren och skolan har några gemensamma mål för sex och samlevnadsundervisningen, detta eftersom Läroplanens mål för sex och samlevnadsundervisningen i grundskolan kommit att granskas (2005). Tre av fem informanter menar att det inte alls finns några specifika mål för undervisningen i sex och samlevnad. I Läroplanen (1994) står skrivet att ansvaret för att sex och samlevnad integreras i skolans
undervisningen är vad läraren själv anser vara av störst relevans för eleverna, men att skolan som helhet saknar gemensamma mål.
Två av fem informanter menar att deras mål är utformade med hjälp av läroplan och kursplaner, en av informanterna berättar att den utformat målen tillsammans med kollegor och visar mig de nedskrivna målen.
´-DJE\JJHUMXPLWWDUEHWHPHGKMlOSDYPnOHQLNXUVSODQHQ´ (Lärare A)
´-a målen är ju att de är ju att de ska få kunskap om vad som faktiskt sker i kroppen och att det ser olika ut för olika människor, respekt för andra också och vi pratar mycket med tjejerna också om DWWYnJDVlJDQHM´ /ärare D)
Tre av de fem informanterna menar att kursplanen är aningen diffus, uppföljning av undervisningen är också något som skiftar menar tre av de fem informanterna. En av informanterna beskriver att mycket kunskap hämtas från andra aktörer så som RFSU och Kamratposten.
´-DJWURUGHWPnVWe stå mer specifikt i läroplanen och i kursplanen, att det skall ingå och i vilken ålder. Just sex och samlevnad upplever jag kommer inte in naturligt i undervisningen just för det finns för lite hjälp hur (Lärare B)
Syftet med sex och samlevnad bör handla om att normalisera och individualisera menar Lafa (2005) och pekar på vikten av att ge barn och ungdomar känslan av att man inte är ensam i de tankar och funderingar man har. Av svaren från respektive fem intervjuer framgår att målen oavsett utformning i stora drag ser relativt lika ut. Hos samtliga fem informanter handlar de mål som finns till största del om att ge eleverna förståelse kring vad som händer i kroppen under puberteten, hur ett barn blir till samt om kärlek och känslor.
4.4 Hur är det med jämställdhet och sexuell läggning?
Samtliga informanter i denna studie kommer under sina intervjuer in på vikten av att prata om sexuella läggningar med eleverna. En av informanterna menar på att homosexualitet är något som dessa barn är uppväxta med via media och kanske till och med bekanta. Av resultatet från de fem intervjuerna visar det sig att samtal kring sexuell läggning oftast handlar om homosexualitet, just bisexualitet och transsexualitet är mindre förekommande. Att prata om sexuella läggningar menar Gårdfeldt (Franck, 2007) är av stor vikt och pekar på att man annars tenderar att exkludera homo-, bi- och transsexuella elever. Samma sak pekade även Skolverkets granskning (2005) på då man ansåg just frågor om jämställdhet, homo-, bi- och transpersoner getts för lite utrymme i skolans läroplaner.
>«@´de ska veta dels att det är en lag, att man får ha vilken religion man vill i Sverige och att VDPPDVDNJlOOHUVH[XHOOOlJJQLQJ´ /lUDUH(
´9LSUDWDUMXP\FNHWRPVH[XHOOWOLNDEHUlWWLJDQGHDOOWVnKRmosexualitet och vi pratar liksom om kärlek mellan kille och kille och tjej och tjej på samma sätt som vi pratar om att vara heterosexuell, sen har vi ju arbHWHPRWNUlQNDQGHEHKDQGOLQJ´ /ärare C)
Endast en av de fem informanterna tar upp olika familjekonstellationer under intervjuns gång detta trots att skolan länge kritiserats för att vara heteronormativ. Detta pekar Foxhagen (2009) på och menar att skolan inte kan vara med och bryta normer kring kön, kärlek och sexualitet om inte samtal kring frågorna finns. I förslagen till ändringar i läroplanen (2010) kan man även läsa att undervisningen i årskurs 4-6 skall ta upp just familjen och olika samlevnadsformer.
Lärare D berättar
´9LKDUMXHQIOLFNDLNODVVHQVRPKDUWYnPDPPRUGHWlUMX|YHUKXYXGWDJHWLngen som funderar på det, för det är väl samma sak där, ja hennes två mammor och så pratar vi om att någon annans PDPPDNDQVNHlUNlULHQNLOOHRFKI|URVVlUGHWMXLQJHWNRQVWLJWDWWPDQNDQSUDWDRPGHWKlU´
´-DJWDUMXXSSVH[XHOOOlJJQLQJPHQRIWDlr det homosexualitet och bisexualitet då, att man måste respektera varje individ, men det får ju inte bli skam att vara heterosexuell heller, men det ska ju så NODUWLQWHYDUDQRUPHQ´ /lUDUH$
En av fem informanter berättar att denna samtalat med eleverna om transpersoner då eleverna stött på en transvestit och diskussionen kommit upp.
´'HVNUDWWDUMX nWGHQSHUVRQHQRFKWURUGHQlUVMXNPHQGHWlUMXHWWEHKRYPDQKDUVlJHUMDJ´ (Lärare B)
Sexuella läggningar verkar hos samtliga lärare vara lättare att prata om än just ämnet jämställdhet. Gårdfeldt (Franck, 2007) menar att läraren måste diskutera sina egna åsikter och tankar kring kön och sexualitet för att få in det i undervisningen. På jamstalldskola.se (2007) kan man läsa att för att skolans arbete med jämställdhet skall kunna utvecklas krävs kunskap i frågan. Samtliga informanter menar på att jämställdhetsarbetet är alldeles för vagt och att det är något som bör arbetas mer med.
>«@ ´Yi har en lärare här på skolan som har utbildning i de här frågorna om genus och hon har haft OLWH I|UHOlVQLQJDU RFK Vn PHQ MDJ WURU LQWH KRQ EOLYLW XWQ\WWMDG WLOOUlFNOLJW P\FNHW HJHQWOLJHQ´ (Lärare E)
´-lPVWlOOGKHWVNDYLDEVROXWMREEDPHUPHGNDQPDQMXVlJDDEVROXWGHWERUGHYLGHWOLJJHUYLQRJ efter med, att MREEDDNWLYWPHGGHWGHWERUGHPDQ´ /lUDUH'
Samtliga fem informanter tar upp likabehandlingsplanen som skolan har, på en av skolorna har man haft tema om sexuellt likaberättigande, en av informanterna menar dock att likabehandlingsplanen ofta bara tas fram och används om någonting hänt.
Av de fem informanterna är det ingen som arbetar aktivt med jämställdhetsfrågor, en av lärarna diskuterar innebörden med mig och kommer in på genus och menar att det är svårt, att koderna är starka och man lätt blir blind i sin egen klass. I Regeringens granskningsuppdrag (2008) skall fokus på jämställdhet vara ledande i skolorna och könsroller, könsidentitet och sexuell läggning
skall lyftas fram till år 2010. Regeringen menar att myndigheten skall erbjuda personal i grund- och gymnasieskolan fortbildning i sex- och samlevnadsundervisning med tydligt syfte att främja jämställdhet mellan könen. Under intervjun ställer jag frågan vad informanten tror krävs för att jämställdhetsfrågor ska få större utrymme i skolan.
´'HW sitter ju i, det gör det, för många vuxna är det nog skamligt överhuvudtaget att ta upp de här frågorna för man vet inte själv var man står och jag tror det måste tryckas på mer från skolverket men även rektorer måste bli tydligt informerade om vad som gäller om jämställdhet, samma sak med sex och samlevnad det ska ju inte handla om vilken lärare du har för att få sex och samlevnadsundervisning men tyvärr är det nog så´ /ärare B)
´9LMREEDU ju ibland med jämställdhet men jag kan tycka att det faktiskt är för lite, jag tror att det kanske beror på att det inte ingår som en tydlig del i undervisningen i kursplanernas ämnen och det lUOlWWDWWPDQNDQVNHVRUWHUDUERUWGHWPDQEOLUMXNDQVNHOLWHKHPPDEOLQG´ /lUDUH(
I de intervjuer som genomförts i denna studie framgår att sex och samlevnadsundervisningen på mellanstadiet inte ingår som ett obligatoriskt område. Även om de fem informanterna som deltar i denna studie själva arbetar med ämnet sex och samlevnad var det inte självklart att andra lärare och övrig pedagogisk personal också arbetade med ämnet. I min studie visar sig ämnet sex och samlevnad vara ett område man arbetar med som ett tema. Skolornas plan för undervisningen är vag men de fem informanterna visar trots detta ett starkt engagemang i frågor rörande sex och samlevnad. Samtliga informanter anser ämnet vara av stor relevans för eleverna. De fem informanterna pratar om ämnet sex och samlevnad i positiva ordalag och elevernas frågor tas på största allvar. Informanternas mål för vad man vill uppnå med sex och samlevnadsundervisningen har i stora drag innehållsliga likheter, dock är det endast en av informanterna som har tydligt nedskrivna mål. Samtliga fem informanter anser det vara viktigt att prata med eleverna om sexuella läggningar, dock visar sig sexuella läggningar till största del handla om homosexualitet och inte alls något om bi- och transsexualitet.
Jämställdhetsarbetet på skolorna är vagt, funderingar kring varför så är fallet är förkommande och flera av lärarna ger känslan av att detta är aningen oroväckande. Att läroplanen anses ge för
vaga direktiv om hur arbetet ska kunna se ut är något som påpekas. Resultatet visar på en stor likhet i undervisning med små innehållsliga skillnader.
5.Slutdiskussion
I det avslutande kapitlet kommer jag att sammanfatta det resultat jag fick fram i min studie. Jag kommer även att ta upp och diskutera mitt val av tillvägagångssätt, den litteratur jag valt samt ge förslag till fortsatt forskning.
Uppsatsskrivandet har varit en lärorik resa. Eftersom ämnet ligger mig varmt om hjärtat har det hela tiden funnits ett starkt engagemang från min sida, jag har även träffat fem informanter som gett mig många nya tankar att fundera på. Jag är så klart väldigt glad att jag fick intervjua dessa fem informanter och är de evigt tacksam för sitt deltagande, tack vare de kunde jag ju genomföra min studie trots att det från början såg svårt ut att hitta informanter. Materialet har gett mig vidare kunskap i andra lärares tankar kring att arbete med ämnet sex och samlevnad, jag har fått en ökat förståelse kring hur det till viss del fungerar ute i klassrummen. Självklart är jag medveten om att mitt material är för tunt för att dra några generella slutsatser, men jag är nöjd med min egen insats och har sammanställt denna studie med största respekt för informanternas berättelser.
Innan denna studie tog sin början och under mötet med mina informanter hade jag många förutfattade meningar kring undervisningens utseende ute i mellanstadiet. Detta är något jag under arbetets gång till viss del kommit att slå hål på. En del av mina tankar stämde delvis, dock har jag funderat mycket kring mina fördomar om vuxnas kunskap i frågor runt barn och sexualitet men även vuxnas kunskap om genus och jämställdhet. Att fördomarna vuxit sig så starka anser jag till stor del har att göra med mina erfarenheter från verksamhetsförlagd tid och övrigt arbete jag gjort på skolor. Min erfarenhet har varit att sex och samlevnad är ett ämne som få lärare arbetar med och detsamma gäller genus och jämställdhetsfrågor.
Under studiens gång har jag sett det som en utmaning att ständigt problematisera och granska mig själv som forskare, detta har varit svårt men nödvändigt då jag inte arbetat tillsammans med någon utan ensam. Svårigheter jag stött på har därför inte lika enkelt kunnat diskuteras och inte heller har någon annans idéer och synvinklar funnits med naturligt. Att arbeta ensam har lärt mig om mig själv både som forskare och författare av akademisk text och jag anser att mitt arbete håller en hög språklig nivå. Jag tror att min studie kan väcka nya och intressanta tankar och perspektiv för den som läser den. Jag anser även att innehållet är både välarbetet och intressant även om det till slut enbart blev fem informanter. I efterhand anser jag mig kunnat utforma mina brev bättre, jag anser även att jag gav upp för tidigt med rädslan för att vara påstridig. Eftersom detta var mina första intervjuer på egen hand kan jag dock försäkra att jag med de medel jag haft gjort mitt yttersta för att uppfylla det syfte jag haft med min studie.
Vid de genomförda intervjuerna kom i enstaka fall en av frågorna (Se bilaga B) att misstolkas en aning och fick därför omformuleras under intervjuns gång. Jag anser att frågorna borde ha testats på flera personer innan intervjuerna genomfördes, detta är något jag kommer att ha i åtanke om vidare forskning blir aktuell. Vid ett tillfälle kom diktafonen att haka upp sig, detta löste sig dock genom att de sista meningarna skrevs ned ordagrant i anteckningsblock. Då jag vid varje intervju var noggrann med att medta batterier anser jag att jag vid varje intervju var väl förberedd på oanade incidenter men att just fallet med den upphakade diktafonen var en engångsföreteelse och löstes med bästa möjliga medel. Kontakten jag fick med mina fem informanter var lyckad och samtalen flöt på bra utan större komplikationer eller missförstånd.
5.2 Diskussion av litteratur
Under de intervjuer som genomfördes i denna studie var jag som nämndes tidigare noggrann med att frågorna skulle innefatta den frågeställning och det syfte jag haft med min studie. Eftersom ämnet sex och samlevnad sett olika ut genom tid och rum ville med hjälp av litteratur försöka beskriva detta. Jag anser att det historiska perspektivet ger en bra inblick i sex och samlevnadsundervisningens utveckling, det är viktigt att förstå att ämnet inte alltid varit lika
självklart och att innehållet ständigt ändrats i takt med samhällets utveckling. Jag anser det även finnas stora svårigheter med att kastas in i ett ämne utan att förstå bakgrunden till det.
Med hjälp av Läroplan och gjorda granskningar kring ämnet sex och samlevnad har jag i denna studie kunnat problematisera ämnet och även koppla till det resultat jag fick fram. Jag anser att detta haft hög relevans för arbetet med denna studie, jag tänker att stödet i läroplanen är en viktig del då jag vela förstå och försökt problematisera just sex och samlevnadsundervisningens brister. Jag har även haft som avsikt att peka på det utrymme sex och samlevnadsundervisningen faktiskt bör ha i skolans undervisning. Ämnet sex och samlevnad var något jag hade hoppats skulle ha tagit mycket plats och ingått som en naturlig del i skolans undervisning. Av resultatet att döma var så inte fallet, dock är jag medveten om det tematiska arbetssätt som är vanligt förekommande i just de lägre åldrarna och förstår därför informanternas goda syfte. Informanterna handlar alla med elevernas bästa framför sig och visar sig ha relativt god planering med sina tematiska arbeten.
Vid de intervjuer som genomfördes i denna studie kom just läroplaner och kursplaner att nämnas som ett problem, bland annat när det kom till utformandet av sex och samlevnadsundervisningen. Problemen med läroplanens tolkning var även något som skolverkets granskning (1999) visade på då man menade att handledningen var vag när det kom till frågan om ämnet sex och samlevnad. Tre av informanterna pekar på att läroplanen inte är mycket att ha när det kommer till att hjälpa dem i deras arbete. Informanterna har i stor mån sökt hjälp på annan väg, de två av informanterna som inte ansåg läroplanen vara för otydlig kanske i sig hittat några stöttepelare att bygga sina mål utifrån och detta tycker jag så klart är positivt. Det viktigaste tänker jag dock handlar om att informanterna tänkt mycket på just ämnets relevans för eleverna och visar engagemang för den undervisning som finns.
I denna studie tog jag hjälp av psykoanalytikern Homburger, Eriksson (1969) och en del av hans teori om identitetsskapande. För att koppla teorin till dagens samhälle måste vi ta hänsyn till samhällsklimat, medier och den överdrivna sexualisering som dessa barn även utsätts för dagligen, vi måste även se till att vårt samhälle är föränderligt och aldrig detsamma genom tid. Jag anser dock att teorin om identitetssökandet konkretiserar den krock många barn och ungdomar går igenom och den värld som barnet exponeras för då barnet skall bryta upp med barndomen. Teorin av Homburger, Eriksson (1969) anser jag ha relevans för kopplingen till ämnet sex och samlevnad då syftet med sex och samlevnadsundervisning faktiskt tar sin grund i att vägleda och ge redskap åt barn och unga när de själva söker sin identitet.
Något jag även lade stor vikt vid var därför att få sexualupplysare och författares syn på frågor rörande sex och samlevnad, detta eftersom många av dessa aktörer ständigt arbetar med elever och lärare och har en bred kunskap i att både undervisa och upplysa i dessa frågor. Jag anser därmed att jag lyckats beskriva det viktiga med en god sex och samlevnadsundervisning med tydligt stöd hos dessa författare och sexualupplysare.
5.3 Diskussion av resultat
Som jag tidigare nämnt var syftet med denna uppsats att ta reda på hur mellanstadielärare arbetar med ämnet sex och samlevnad, i studien ville jag även ta reda på om frågor kring sexuell läggning och jämställdhet fördes in i undervisningen. Av resultatet som framkommit i denna studie kan jag se likheter med de resultat som Skolverkets granskning från 1999 visade på. I resultatet kan jag se att de enskilda skolorna saknar gemensamma mål för hur sex och samlevnadsundervisningen kan se ut och vid flertalet gånger nämns läroplanens innehåll som ett problem. Resultatet visar även på att ämnet sex och samlevnad separeras från den övriga undervisningen, att skolornas jämställdhetsarbete är vagt och att det saknas garantier för att alla elever på skolorna får undervisning i sex och samlevnad.
Det skrämmer mig att skolan som helhet inte verkar agera tillsammans i frågor kring sex och samlevnad. Intressant är att rektor under ingen av de gjorda intervjuerna kom att nämnas som en delaktig aktör i arbetet med sex och samlevnad, inte heller verkade rektor agera när det kom till frågor om jämställdhet. Problematiken anser jag har två möjliga syndabockar, till stor del den lärarutbildning jag själv är en del av, där sex och samlevnad varken är eller varit ett obligatoriskt område. Men även läroplanens dubbla budskap om å ena sidan en ämnesintegrering men å andra sidan en separering till idrott ±hälsa och biologi dit ämnet ofta förpassas. Frågan jag ställer mig är vad som egentligen blir skillnaden efter den nya läroplanens tillkomst, här är ämnet fortfarande indelat i specifika ämnen och lärarhandledningen, var är den? Jag fastnade mycket för lärare A och dennes tankar om risken med sex och samlevnad som en happening. Så länge ämnet hålls separerat från övrig undervisning är det väl just det sex och samlevnad blir, en happening med en början och ett slut.
