4.Resultat och analys
5.5 Idé till fortsatt forskning
En viktig aspekt jag funderat kring i denna studie är det faktum om undervisningen i sex och samlevnad skiljer sig åt beroende på om läraren är man eller kvinna. Under en av de gjorda intervjuerna kom läraren att diskutera just problematiken med att vara man och undervisa i sex och samlevnad. Något som kom upp var de fördomar samhället har mot män som arbetar med yngre barn, och att arbetet med sex och samlevnad förstärkte dessa fördomar. Problematiken verkar därför ligga i samhällets ögon och jag vill tro att några större skillnader i undervisningen inte behöver finnas. Min erfarenhet är även att mellanstadiet är en period som fortfarande domineras av kvinnliga lärare och att de därför blir normen i att undervisa om sex och samlevnad.
När jag går tillbaka och granskar resultaten från mina fem intervjuer finns inga större skillnader mellan såväl utformning eller innehåll i undervisningen. De små skillnader jag kan hitta mellan de manliga och kvinnliga lärarna tänker jag snarare handlar om personen i fråga och vad denna anser
före kön. Frågan kunde ha fått en större plats i min studie men eftersom syftet med studien hade en annan riktning blev så inte fallet. Kanske kan detta vara en fråga för fortsatt forskning? Eller kanske skulle man snarare hjälpa till att befästa skillnader mellan manliga och kvinnliga lärare och därför förstärka de normer kring kön som redan finns.
En annan idé till fortsatt forskning anser jag vara just det perspektiv som handlar om den mångkulturella skolan och de möjligheter men även svårigheter som faktiskt finns med att undervisa i sex och samlevnad. Jag tror det kan vara ett viktigt perspektiv där man faktiskt måste lyfta fram fördomar och diskutera dessa, där man kan mötas och dela kunskaper med varandra. Jag tror även att det skulle kunna ge viktiga redskap till de lärare som tycker det är obehagligt att lyfta dessa frågor med rädsla för föräldrars reaktioner. Samtidigt tror jag att ju fler som uppmärksammar ämnet sex och samlevnad genom att skriva uppsatser och dylikt faktiskt bidrar till att skola och lärarutbildningar inte längre kan hoppas över detta livsviktiga ämne i brist på ´WLG´RFK kunskap. Jag vill avsluta detta avsnitt med att lyfta fram ett bra metodmaterial. Under mitt arbete som informatör åt RFSU kom jag som nämndes i inledningen av denna uppsats att intressera mig för sex och samlevnadsundervisning i mellanstadiet. Materialet ´)UnJD FKDQV´ är utgivet av Lafa (2005) och är ett material jag själv använt mig av på min partnerskola. Här samlas allt från förberedelse till konkret arbete och pärmen som är indelad i kapitel har ett ständigt genusperspektiv. Materialet ger även tips på litteratur och film som kan användas i sex och samlevnadsundervisningen, Lafa Stockholm driver även hemsidan ´frågachans´ en rolig och innehållsrik hemsida för barn och ungdomar. Metodmaterialet från Lafa
Referenser
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Andra upplagan. Lund: Studenlitteratur Bryman, A. (2001). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 1:5. Egypten: Liber AB
Centerwall, E. (1995). Kärlek känns förstår du: Samtal om sexualitet och samlevnad i skolan. Referensmaterial. Stockholm: Skolverket.
Centerwall, E. (2005). Obligatorisk sexualundervisning. I: Hela livet, 50 år med sex och samlevnad. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Centerwall, E. (2005). Upplevelsen finns inom oss. I: Hela livet, 50 år med sex och samlevnad. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. Fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur
Evenshaug, O, Hallen, D. (2001). Barn och ungdomspsykologi. Andra upplagan. Danmark: Studentlitteratur
Foxhage, D. (2009-12-16). Varför behöver en 11åring sexualundervisning? RFSU.
>http://www.rfsu.se/sv/Sexualundervisning/Artiklar-och-reportage/Planera/Varfor-behover- en-11-aring-sexualundervisning/< 2010-09-20
Gårdfeldt, L. (2007) I: Franck, O (Red). Genusperspektiv i skolan - om kön, kärlek och makt. Lund: Studentlitteratur.
Homburger, Eriksson, E. (1969) Ungdomens identitetskriser. Första upplagan. Stockholm: Natur och Kultur
Jämställd skola och förskola. (2007-10-04) Vad är jämställdhet - Genus och genusteori. >http://www.jamstalldskola.se/vad-ar-jamstalldhet/vad-ar-jamstalldhet.shtml<
>http://www.jamstalldskola.se/vad-ar-jamstalldhet/genus-genusteori.shtml< 2010-10-05 Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervju. Lund: Studentlitteratur
Landstinget förebygger aids (2005). F råga Chans, sex och samlevnad för 10 ± 13 åringar. Stockholm: Lafa
Lärarförbundet (2006). Lärarens handbok, Lpo 94 ± rektorns ansvar. Sjätte upplagan.
Nilsson, A. (2005) Sexualitet och samlevnad ± ämnesövergripande!? I: Hela livet, 50 år med sex och samlevnad. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Nilsson, A. (2008). Vägval - Undervisning om sexualitet och samlevnad ± motiven har förändrats över tid. Tidskrift för föreningen för svensk undervisningshistoria. Årgång 8. Nr 4>http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/52/51/Artikel%20ur%20V%E4gval.pdf<
2010-09-05
Olsson, H & Sörensen, S. (2001). Forskningsprocessen, kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Första upplagan. Stockholm: Liber
Regeringen, Utbildningsdepartementet. (2008-06-12). Regeringsbeslut 1:2. Uppdrag till
Myndigheten för skolutveckling att genomföra jämställdhetsinsatser i skolan. Stockholm. >http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/25/57/Regeringsuppdrag%20j%E4mst%E4lldhet sinsatser%20i%20skolan.pdf< 2010-09-15
RFSL. Begreppslista. >http://www.rfsl.se/?p=107< 2010-09-14
Sahlström, J. (2006). En utmaning för heteronormen ± lärares kunskapsbehov och ansvar inom områdena sexuell läggning och homofobi. (Elektronisk) Stockholm: Under ytan.
Skolverket. (2000-07). Kursplan för samhällsorienterande ämnen.
>http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3882/titleId/SO1010%20- %20Samh%E4llsorienterande%20%E4mnen< 2010-09-15
Skolverket. (2006). Publikationer. Redovisning av uppdrag om översyn av målen i grundskolans kursplaner avseende sex- och samlevnad.
>http://www.skolverket.se/sb/d/193/url/0068007400740070003a002f002f007700770077003 4002e0073006b006f006c007600650072006b00650074002e00730065003a00380030003800 30002f00770074007000750062002f00770073002f0073006b006f006c0062006f006b002f007 7007000750062006500780074002f0074007200790063006b00730061006b002f0052006500 63006f00720064003f006b003d0031003600340037/target/Record%3Fk%3D1647< 2010-09- 27
Skolverket. (1999). Nationella kvalitetsgranskningar. Skolverkets rapport nr 180. Stockholm: Skolverket, s 52-99.
Skolverket, 2010-03-22. Bilaga 6. Förslag till kursplaner för grundskolan inklusive kunskapskrav.
>http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/97/74/Bilaga_6_Alla_grundskolans_kursplanefor slag.pdf< 2010-09-29.
Socialstyrelse (2007). Ungdomars sexuella hälsa, internationella kunskapssammanställningar och svenska erfarenheter av förebyggande arbete. Stockholm
>http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9208/2007-123- 34_200712335.pdf< 2010-09-26.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk ± samhällsvetenskaplig forskning. >http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/H0014.pdf< 2010-09-20.
Bilagor
Bilaga A
Brev 1
Hej!
Mitt namn är Emelie Andersson och jag kommer ursprungligen från Norrköping. Jag läser till lärare i grundskolans tidigare år vid Malmö Högskola i Malmö och har just börjat skriva på min c- uppsats.
Jag söker lärare i mellanstadiet som arbetar med sex och samlevnadsundervisning på något vis och som skulle kunna tänka sig att ställa upp på en intervju. Intervjun beräknas ta mellan 45-60 minuter och kommer att spelas in, du kommer vara helt anonym, inga namn eller uppgifter om var du arbetar kommer att lämnas ut.
Känner du att du skulle vilja ställa upp på en intervju? Maila mig så hör jag av mig med mer information.
(Vore tacksam om ni kunde vidarebefordra detta mail till rektorer eller lärarlag åk4 och åk5) Vänliga hälsningar/
Emelie Andersson
emelie_cecilia@hotmail.com 0702-036236
Brev 2
Hej!
Mitt namn är Emelie Andersson och jag läser till lärare i grundskolans tidigare år vid Malmö Högskola i Malmö. Jag kommer ursprungligen från Norrköping och letar nu efter lärare som kan tänka sig att ställa upp på intervju till min c-uppsats.
Jag söker lärare på mellanstadiet som arbetar med sex och samlevnadsundervisning på något vis. Jag kommer att befinna mig i Norrköping under hela vecka 38 och önskar hålla intervjuerna då. Skulle det av någon anledning inte gå just då är jag självklart flexibel. Intervjuerna kommer att ta mellan 45-60 minuter och spelas in. Du kommer vara helt anonym, inga namn eller uppgifter om var du arbetar kommer att lämnas ut.
Känner du att du skulle vilja ställa upp på en intervju? Maila mig så hör jag av mig med vidare information.
(Vänligen vidarebefordra detta mail till lärarlag i mellanstadiet) Vänliga Hälsningar/
Emelie Andersson
emelie_cecilia@hotmail.com 0702-036236
Bilaga B
Intervjuguide
1.
Kan du berätta för mig vad sex och samlevnad innebär för dig?2.
När och under vilka former samtalar/undervisar du om sex och samlevnad?3.
Vad tänker du att målet är med din sex och samlevnadsundervisning?4.
På vilket sätt för du in och arbetar med frågor om jämställdhet och sexuell läggning i din sex och samlevnadsundervisning?Bilaga C
Begreppsdefinitioner:
Sex och samlevnad
Enligt Lafa Stockholm är sex och samlevnad något brett, sex och samlevnad handlar både om fakta och etiska frågor men även genusfrågor och jämställdhet, könsroller och sexuella identitet såväl som självkänsla, mänskliga relationer och den psykosexuella utvecklingen hos oss människor. Jämställdhet
3nKHPVLGDQ´MlPVWlOOGVNROD´NDQPDQOlVDDWWMlPVWlOOGKHWEUXNDUGHILQLHUDVVRPOLNDUlWWLJKHWHU möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män. Jämställdhet handlar om maktförhållanden och relationer mellan kvinnor, män, flickor och pojkar. Jämställdhet är besläktat med begreppet jämlikhet, som beskriver relationer mellan andra grupper i samhället, vanligen utifrån från faktorer som ålder, klass, sexuell läggning, etnicitet, funktionshinder med mera
Jämställdhet handlar om rätten att utan begränsningar på grund av sitt kön, till exempel omvärldens olika förväntningar på vad flickor respektive pojkar ska vara och göra, kunna ha inflytande både i sitt eget liv och i samhället. Jämställdhet är alltså en demokrati- och UlWWLJKHWVIUnJDPHQDU´-lPVWlOOGVNROD´
Heteronormativitet
Enligt RFSL Sverige betyder heteronormativitet att samhället förutsätter att alla är heterosexuella. Normer kring sexuell läggning och könsidentitet är det som kallas heteronormativitet. I ett heteronormativt samhälle förutsätts att det kön som du ser ut att tillhöra också är det som du känner dig som och identifierar dig med menar RFSL. Spridningen av heteronormen kan till
exempel bestå i att små barn förväntas leka könsspecifika lekar och i tanken om att alla barn bor i en heterosexuell kärnfamilj.
Sexuell läggning
Enligt RFSL Sverige är bisexualitet, heterosexualitet och homosexualitet sexuella läggningar. Man menar att sexuell läggning beskriver om en person blir förälskad i eller attraherad av tjejer, killar eller både tjejer och killar.