Att eleverna ska röra varandra i dansen är även det en progression i ämnet. Idrottslärare C:s arbetssätt med att använda band är där ett exempel. Det blir en progression hos eleverna när de går från att hålla i bandet, för att stegvis förkorta bandet, till att de håller i varandras händer. Där har eleverna har tagit ett steg framåt i sin dansprogression. Samtliga idrottslärare strävar även efter att eleverna ska lära sig rytm och takt till musiken och i dansen. Idrottslärare C beskriver elevernas progression genom dansens olika svårighetsgrader. Genom att börja med en långsam låt och dans, för att trappa upp tempot där eleverna dansar snabbare, utvecklar de en komplex rörelseförmåga.
Många av idrottslärarna använder dansspelet Just Dance för att utveckla elevernas
färdigheter, som även kan ses som en undervisningsmetod. Lärarna framhåller att Just Dance kan leda till en progression där eleverna börjar uppskatta dans och tycka att det är roligt. I sin tur blir Just Dance ett hjälpmedel för eleverna att utveckla olika motoriska färdigheter
(Nyberg & Meckbach, 2017). Har eleverna fått intresse för dansen kan mer utveckling och en progression ske. Tembrioti & Tsangaridou (2013) menar på att en progression är att eleverna, genom dansspel, kan lära sig att reflektera över sitt eget lärande och förstå hur man arbetar med kroppen när man dansar. Gibbs studie (2016) visade på att dansspel kan hjälpa lärares planering i dansundervisningen, vilket överensstämmer med vad idrottslärare A berättar. Idrottslärare A använder dansspel till att lära sig nya danssteg för att i sin tur kunna lära ut dessa danssteg till sina elever. Därmed hjälper dansspelet idrottslärare A:s planering och utförande av dans i undervisningen. Idrottslärare D kan ibland använda dansspel som ett hjälpmedel för bedömning. Gibbs (2016) påpekar att dansspel kan fungera som ett
bedömningsverktyg. Idrottslärare A, C och D använder alltså dansspelet Just Dance på olika sätt i dansundervisningen, men de alla uttalar sig om att eleverna verkar tycka att dansspel är roligt. Gibbs (2016) förklarar i sin studie att dansspel kan bidra till en positiv stämning i idrottshallen, vilket kan ses i denna studie att det gör. Under observationstillfällena tjatade eleverna om att de ville dansa Just Dance någon gång under lektionens gång och idrottslärarna berättar att de uppmärksammar elevernas entusiasm till dansspelet som positivt. Idrottslärare C förklarar att Just Dance fungerar som ett verktyg där eleverna ska börja känna sig trygga i dansen och känner eleverna sig bekväma med att dansa, kan det bli lättare för dem att
utveckla sina färdigheter. Nyberg och Meckbach (2017) klargör att dansspel kan hjälpa elever att utvecklas inom dansen.
5.2 Metoddiskussion
En av studiens svagheter kan vara att enbart fyra idrottslärare deltog i studien och resultatet går därmed inte att generalisera. Anledningen till att fyra idrottslärare intervjuades och inte fler var dels på grund av den tidsperiod som fanns för att utföra denna studie och dels för att alla idrottslärare som kontaktades för ett deltagande i studien inte svarade eller kunde delta. Sammanlagt kontaktades 15 idrottslärare där fyra lärare kunde delta i studien. Ungefär en tredjedel av idrottslärarna svarade inte på det mail som skickades ut och resterande lärare som kontaktades svarade med att de tyvärr inte hade tid eller möjlighet till att delta i studien. Gällande observationer var det från början en önskan att observera idrottslektioner hos
inte möjlighet till att jag som student kunde observera deras idrottslektioner med dans som innehåll. Det berodde på att dansperioden för två idrottslärare var över för terminen samt att en idrottslärare var handledare för lärarstudenter från universitetet, då studenterna utförde sin verksamhetsförlagda utbildning. Dessa lärarstudenter höll därmed i de idrottslektioner som idrottsläraren hade och det fanns då ingen möjlighet till att genomföra en observationsstudie på den skolan. Sammanfattningsvis var det en av fyra idrottslärare som kunde medverka i både en intervju samt observation. Skulle dock mer tid ha funnits till förfogande i utförandet av studien hade det möjligtvis existerat ett större antal tillfällen för observation på fler idrottslärares danslektioner och det hade kunnat bli en styrka i studien. Gällande observationernas utförande fanns inte samtycke från vårdnadshavare att videofilma
lektionerna och jag fick därför föra anteckningar under observationernas gång. Aspers (2011) förklarar att videofilmning av observationer kan underlätta arbetet för forskaren, där forskaren har möjlighet att se videoinspelningen flera gånger. Genom att kunna se observationerna flera gånger kan forskaren därmed finna nya saker som är intressanta och användbara för studien (Aspers, 2011). Detta går dock inte att genomföra om observationerna inte får videofilmas, vilket var fallet i denna studie. Jag som observant kunde enbart förlita mig på de anteckningar jag fört under observationernas gång och det som jag minns att jag har sett. Det leder till att jag inte kan återse observationerna och göra nya eller fler tolkningar. En positiv aspekt är att jag hade möjlighet att genomföra både intervjuer och observationer, om än att det enbart var en idrottslärare som kunde delta i observationerna. Genom intervjuerna, vad respondenterna har berättat och uttalat sig om, kan observationerna förstås och stärkas i kombination med intervjuerna (Aspers, 2011).
Under datainsamlingens gång gällande genomförandet av intervjuer fick intervjuguiden ändras vid ett tillfälle. Efter två utförda intervjuer fick en frågeställning läggas till (se bilaga 2) för att försöka få svar på en av studiens frågeställningar rörande idrottslärarnas beskrivande av elevernas personliga uttryck i dansen. En styrka i studien är att transkribering av intervjuer skedde samma dag eller dagen efter utförd intervju. Aspers (2011) klargör att ju tidigare transkriberingen genomförs desto bättre, på grund av att intervjuaren kan uppfatta sådant som inte kan dokumenteras via ljudinspelning. Respondenten kanske visar ett ansiktsuttryck under intervjuns gång eller att annat uppmärksammas. Utförs transkriberingen i ett snabbt skede kan dessa uppfattningar och observationer under intervjuns gång skrivas ned i transkriptet innan de glöms bort, då uppfattningar och observationer i vissa fall kan vara betydande för studiens resultat (Aspers, 2011).