Då tidigare forskning bland annat resulterat i att idrottslärare finner dansundervisningen utmanande och svår att genomföra, kan denna studies resultat leda till att idrottslärare får förslag på hur man som lärare kan arbeta med dans och rörelse till musik. Eftersom de fyra idrottslärarna som deltog i studien beskriver och delar med sig av sina pedagogiska arbetssätt och didaktiska val i undervisningen, kan dessa bidra till att andra idrottslärare använder och/eller testar arbetssätten och valen i sin egen yrkesroll. Om studien omfattat ett större antal deltagare hade det kunna bidra med fler vägledande hjälpmedel för andra idrottslärare att använda sig av i sin dansundervisning, eftersom flera idrottslärare i dagens samhälle uttalar sig om att dans är ett svårt moment. Därför är dans i idrottsundervisningen ett viktigt ämne att belysa.
Rörande normer och genuskodade föreställningar i dansen är det något som förekommer i samhället generellt. Därmed är det viktigt att belysa hur idrottslärare kan hantera normer av olika slag i idrottsundervisningen. Några av idrottslärarna i denna studie har arbetssätt som kan göra skillnad inom dansundervisningen. Genom att exempelvis använda ordval som förare och följare kan dansen upplevas som mer ”neutral” i idrottsundervisningen, där eleverna inte behöver känna att de måste inta en roll som är formad efter normer rörande vad som anses vara manlig och kvinnligt i dagens samhälle.
En stor del av tidigare forskning som berör dans och dess effekter på människan, uttalar sig om att dans kan gynna dansaren på många olika plan. I denna studie går det att urskilja en annan ståndpunkt, om än att den inte går att generalisera. Det faktum att idrottslärarna i denna studie antyder att flera manliga elever finner dans som ett känsligt ämne och att de inte alltid vågar dansa, kan ses som problematiskt. Idrottslärarna uttalar sig om att det är fler pojkar än flickor som upplever att dans är känsligt. De positiva aspekterna gällande dansen kanske inte fungerar på det sätt som forskningen då visar. Dansen kan ibland ses som något normativt på ett sätt där ”dans är bra för allt”. Dock behöver det inte vara fallet. Masadis et al. (2019) menar att dans kan få individer att hitta sig själva och skapa en identitet. Kan en person som tycker att det är känsligt att dansa hitta sig själv och skapa en identitet om dansen uppfattas som något jobbigt och stressigt för personen? Enghauser (2007) förklarar att dans kan leda till att personen i fråga får en förståelse för hur kroppen fungerar och kan skapa relationer med både sin egen kropp och med andras. Går det att skapa relationer med andra personer om personen i fråga själv inte vågar skapa en relation till sin egen kropp då hen upplever en rädsla över att röra på sig till musik? Kan en negativ relation till den egna kroppen skapas om en
elev kopplar dans till något känsligt på ett negativt plan? Detta är något som skulle kunna forskas om på ett ytterligare plan. Möjligen undersöka olika anledningar till varför pojkar finner momentet dans och rörelse till musik som känsligt i idrottsundervisningen eller om det överhuvudtaget ser ut på detta sätt på ett mer generellt plan genom en större undersökning. En annan idé till en ny undersökning kan vara om dansen och dess positiva följder för elever kan uppnås i skolväsendet. Det kanske är enklare att uppnå dansens positiva följder genom ett fritidsintresse med danslärare som har en dansutbildning?
6. Slutsats
Som nämnt innan, har tidigare forskning uppmärksammat att vissa idrottslärare uppfattar dansundervisningen som utmanande. Dans upplevs som ett svårt undervisningsmoment och därmed kan det vara betydande att undersöka vilka arbetssätt och didaktiska val idrottslärare använder i en lärandemiljö för dans. Den slutsats jag drar är att idrottslärarna till viss del uppfattar dans som ett utmanande moment i idrottsundervisningen, om än att de hanterar möjliga uppkommande hinder på ett pedagogiskt och didaktiskt sätt. Samtliga idrottslärare i studien har ett syfte med hur dansundervisningens innehåll ska se ut samt vad eleverna ska lära sig. Resultatet tyder på att det existerar flertalet hjälpmedel och didaktiska verktyg idrottslärare kan använda sig av i sin dansundervisning för att underlätta arbetets gång samt för att eleverna ska lära sig och utvecklas utifrån styrdokumentens riktlinjer. Idrottslärarnas innehåll och struktur av sin dansundervisning ser aningen lika ut, oavsett om lärarna arbetar på grundskola eller gymnasium.
Referenslista
Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber AB. Armour, K. & Macdonald, D. (2012). Research Methods in Physical Education and Youth Sports. Routhledge.
Aspers, P. (2011). Etnografiska metoder. Andra upplagan. Malmö: Författarna och Liber AB. Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Första upplagan. Malmö: Liber AB. Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Tredje upplagan. Stockholm: Liber AB. Connell, J. (2009). Dance education: an examination of practitioners´ perceptions in
secondary schools and the necessity for teachers skilled in the pedagogy and content of dance. Research in Dance Education, 10(2), 115-130. doi: 10.1080/14647890903019440
Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. Studentlitteratur AB.
Enghauser, R. (2007). Developing listening bodies in the dance technique class. Journal of Physical Education, Recreation & Dance, 78(6), 33-38. doi:
10.1080/07303084.2007.10598039
Fabri, A. & Mattsson, T. (2009). Betydelsen av praktisk personlig färdighet i idrottslärarutbildningen. Malmö Högskola.
Fejes, A & Thornberg, B. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Författarna och Liber AB. Gibbs, B. (2016). Dansspel som läromedel. I Larsson, H, Lundvall, S, Meckbach, J, Peterson, T. & Quennerstedt, M. (2016). Hur är det i praktiken? Lärare utforskar ämnet idrott och hälsa. Stockholm: Författarna.
Green, J. (2002). Foucault and the training of docile bodies in dance education. Arts and Learning Research Journal, 19(1), 99-125.
Lundvall, S. & Meckbach, J. (2012). Tid för dans. I Larsson, H. & Meckbach, J. (red). Idrottsdidaktiska utmaningar. Andra upplagan. Stockholm: Liber AB.
Masadis, G, Filippou, F, Derri, V, Mauridis, G. & Rokka, S. (2019). Traditional Dances as a Means of Teaching Social Skills to Elementary School Students. Intervantional Journal of Instruction, 12(1), 511-520. doi: 10.29333/iji.2019.12133a
Mattsson, T. (2015). Dansens position i ämnet idrott och hälsa. I Styrke, B. (red.)
Kunskapande i dans. Om estetiskt lärande och kommunikation. Stockholm: Författarna och Liber AB.
Mattson, T. & Lundvall, S. (2013). The position of dance in physical education. Sport, Education and Society, 2013. doi: 10.1080/13573322.2013.837044
Nyberg, G. & Meckbach, J. (2017). Exergames ’As a Teacher’ of Movement Education: Exploring Knowin In Moving When Playing Dance Games In Physical Education. Physical Education and Sport Pedagogy, 22(1), 1-14. doi: 10.1080/17408989.2015.1112778
Pastorek Gripson, M. (2016). Positioner i dans. Om genus, handlingsutrymme och dansrörelser i grundskolans praktik. Konstnärliga fakulteten, Göteborgs universitet. Purvis, D. (2014). Meeting Students On Their Own Ground: Best Practises In Teaching Dance Technique, Grades 9-12. Journal of Dance Education, 14: 35-38. doi:
10.1080/15290824.2013.814918
Sjöstedt Edelholm, E. (2015). Att närma sig kunnande i och om improvisation i dans. I Styrke, B. (red.) Kunskapande i dans. Om estetiskt lärande och kommunikation. Stockholm: Författarna och Liber AB.
Skolverket. (2011). Kursplan för idrott och hälsa 1, gymnasieskola. Skolverket. (2011). Kursplan för idrott och hälsa, grundskola.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2017). Hämtad från: https://www.spsm.se/stod/fraga- en-radgivare/fragor-och-svar/fragor-och-svar/vad-innefattas-i-begreppet-larmiljo/
Styrke, B. (2015). Didactics, dance and teacher knowing in an upper secondary school
context. Research in Dance Education, 16(3), 201-212. doi: 10.1080/14647893.2015.1036021 Tembrioti, L. & Tsangaridou, N. (2013). Reflective practice in dance: a review of the
literature. Research in Dance Education, 15(1), 4-22. doi: 10.1080/14647893.2013.809521 Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskaprsådet.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bilagor
Bilaga 1. Intervjuguide
1. Hur länge har du arbetat som idrottslärare?
2. Vilket innehåll/område tycker du är mest roligt att undervisa om i idrott och hälsa? 3. Minns du första gången du hade dans i din undervisning?
4. Brukar du ha dans vid något specifikt tillfälle varje år/termin eller är det varierande? 5. Hur ofta har du dans i din undervisning?
6. Hur brukar en danslektion se ut i din undervisning?
7. Brukar undervisningsinnehållet se lika eller olika ut för olika årskurser? 8. Ditt mål med en danslektion, hur ser det ut?
9. På vilket sätt brukar du försöka uppnå målet?
10. Vilka kunskaper eller typ av utveckling tror du dans och rörelse till musik kan bidra till hos barn och ungdomar? Tillägg efter två utförda intervjuer: Vilka personliga uttryck? 11. Har du märkt om det är någon skillnad mellan pojkar och flickors uppskattning av dans i undervisningen, eller ser det lika ut?
12. Hur upplever du som idrottslärare att ditt handlingsutrymme och tidsram är gällande planering och utförande av dans och rörelse till musik i undervisningen?
13. Brukar du använda någon typ av verktyg eller hjälpmedel i din dansundervisning? 14. Minns du om du någon gång har stött på någon typ av hinder i din dansundervisning? 15. Utifrån dina egna erfarenheter av dans och rörelse till musik från t.ex. utbildning, arbete eller annat. På vilket sätt har du kunnat använda dig av detta i din undervisning?
16. Om du hade haft mer danskunskaper eller erfarenheter i bagaget, på vilket sätt tror du att det hade påverkat din dansundervisning och ditt arbetssätt?
Bilaga 2. Observationsschema
Vad som eftersöks att observeras/uppmärksammas under observationstillfällena. Lärarens arbetssätt under danslektionerna: vilka pedagogiska val, arbetssätt och
handlingssätt som används. På vilket sätt genomgång och utförande av dans och aktiviteter ser ut. Lärarens olika ordval i undervisningen.
Interaktion mellan elev och lärare.
Beröring under danslektionerna: både beröring lärare/elev samt elev/elev. Genus- och normrelaterade handlingar och händelser.