Hur  beskrivs  det  att  myndigheter  arbetar  med  profilering?

I vårt resultat och i tabell 10 har vi kunnat se att en majoritet av myndigheterna i undersökningen verkar sträva efter att arbeta konsekvent med sin profil.

Anledningarna till att göra detta kan tänkas vara för att man vill skapa enhetlighet, internt och externt i myndigheten. Detta skulle alltså kunna tänkas stärka

samhörigheten och gemenskapskänslan inom organisationen samt att utåt skapa ett enat varumärke som alltid kan definieras och stärkas av myndighetens värderingar. En fråga som kanske blir obesvarad dock är huruvida om vissa myndigheter arbetar inkonsekvent med sina profiler.

Starka varumärken i den privata sektorn bedriver konsekvent arbete med sina profiler. Detta är något som blivit regel snarare än undantag och som också stödjs av de flesta forskarna och präglar branding teorier, såsom Corporate branding etc. Men den privata sektorn och den offentliga sektorn följer inte samma spelregler. Därför finner vi resultatet att de flesta myndigheter har en ambition att arbete konsekvent med sin profil intressant.

Myndigheters verksamhet består som sagt av många olika mål, värderingar och paradoxer. För att kunna fylla sina funktioner att förse oss invånare med respektive samhällstjänster, så har de utvecklat kapacitet för att simultant balansera och hantera alla de olika värdeorienteringar och identiteter som finns. Därför är myndigheter inkonsekventa i sin natur och detta karaktärsdrag existerar för att samhället i sig är inkonsekvent och består av många identiteter. Detta karaktärsdrag, inkonsekvens, gör det utmanande för myndigheter att hitta en precis och konsekvent definition på vad de är och gör (Waeraas 2008). Vi tar skatteverket som exempel, vars samhällsuppdrag är att ta in skatter, sköta folkbokföringen, registrera bouppteckningar och vara borgenär åt staten (http://www.skatteverket.se). Skatteverket profilerar sig som en proaktiv,

pålitlig och hjälpsam myndighet, fast man egentligen är en kontrollinstans. Inget av dessa värdeord talar för att skatteverket är en auktoritär, kontrollerande och regulativ verksamhet. Man utelämnar alltså att det faktum att man i grund och botten är en kontrollinstans. Skatteverket är inte enbart service organisation, inte heller enbart en regulativ verksamhet – det är en kombination av båda. Detta kan leda till att anställda inte identifierar sig med de givna värderingarna eller ser sin relevans inom

myndigheten. Om anställda inte känner ett samband med den givna identiteten finns en chans att de inte heller tar den till sig, speciellt om det är en påtvingad identitet.

Oavsett svårigheterna som finns med att skapa konsekvens i myndighetsverksamheter så verkar det ändå, vad vi kunnat utläsa, prägla de flesta. Myndigheter verkar alltså ha en ambition att bedriva profileringsarbeten på samma sätt som de bedrivs i den privata sektorn, även fast dessa följer olika regler. Målen som finns med konsekvent arbete är att skapa enhetlighet och tydlighet samt att myndighetens värderingar ska definiera och kommunicera dess identitet.

I  tabell  6  kunde  vi  utläsa  vilka  motiv  som  vanligast/ovanligast  förekom  

tillsammans.  Det  vanligaste  var  enhetlighet  och  tydlighet,  följt  av  tydlighet  och   varumärket,  enhetlighet  och  varumärket,  enhetlighet  och  konsekvens,  tydlighet   och  konsekvens,  varumärket  och  konsekvens,  enhetlighet/tydlighet  och  

autenticitet  samt  minst  förekommande  som  var  konsekvens  och  autenticitet.      

Enhetlighet  och  tydlighet  förekom  i  väldigt  många  fall  tillsammans.  Kategorierna   i  sig  är  snarlika  och  bygger  också  på  varandra.  Egentligen  skulle  man  kunna  säga   att  alla  de  motiv  som  vi  har  hittat  bygger  på  varandra  och  går  att  placera  

tillsammans.  Vi  tar  enhetlighet  och  tydlighet  som  exempel  –  är  man  enhetlig  så  är   man  ju  på  sätt  och  vis  tydlig.  Har  man  ett  starkt  varumärke  så  kan  man  tänkas  ha   bättre  förutsättningar  för  att  skapa  en  stark  trovärdighet.  Är  man  konsekvent  i   sitt  sätt  att  handla  så  blir  man  enhetlig.  Och  så  vidare.    

Något  intressant  vi  kunde  se  i  korstabellen  var  att  autenticitet,  när  det  väl   nämndes,  i  95  %  av  fallen  förekom  tillsammans  med  enhetlighet  och/eller   tydlighet.  Autenticitet  skulle  därför  kunna  utläsas  som  ett  mål  myndigheter  har  

och  vill  uppnå  genom  att  vara  enhetlig  och  tydlig  med  sin  profilering.  Eftersom  vi   kunnat  se  autenticitet  är  vanligare  förekommande  med  enhetlighet  och  tydlighet   än  exempelvis  varumärket  så  skulle  man  kunna  dra  slutsatsen  att  myndigheter   anser  att  dessa  två  förstnämnda  motiv  är  mer  effektiva  i  målet  om  att  uppnå   trovärdighet.  Detta  har  med  Fombrun  och  van  Riels  dimension  transparens  att   göra.  De  menar  att  genom  att  vara  enhetlig  och  tydlig  så  ökar  transparensen,  det   vill  säga  att  man  som  ”åskådare”  får  insyn  i  och  förstår  hur  verksamheten  ser  ut.   Om  myndighetens  olika  divisioner  definieras  av  samma  uttryck  kan  alltså   trovärdigheten  öka  och  detta  verkar  vara  målet  baserat  på  vad  som  skrivits  i  de   berörda  profilmanualerna.  Man  skulle  å  andra  sidan  kunna  hävda  att  de  

kategorierna  tillsammans  är  motsägelsefullt.  För  myndigheters  autenticitet   bygger  någonstans  på  att  återspegla  verksamheten  som  den  egentligen  är,  dvs.   diversifierad,  mångfacetterad  och  i  sin  natur  inkonsekvent  –  oenhetligt  med   andra  ord.  Genom  att  då  få  ”insyn”  i  myndigheten  så  blir  ju  oenhetligheten   uppenbar  och  går  emot  sitt  syfte.  På  detta  spår  skulle  man  också  kunna  dra   slutsatsen  att  det  är  därför  autenticitet  generellt  sett  har  en  tämligen  sällsynt   förekomst  i  profilmanualerna,  alltså  för  att  myndigheter  i  sin  natur  präglas  av   inkonsekvens  och  oenhetlighet.    

Något  som  vi  också  fann  intressant  var  förekomsten  av  enhetlighet  och  

konsekvens  tillsammans.  Vill  man  uppnå  enhetlighet  på  en  myndighet  känns  det   kanske  rationellt  att  verksamheten  och  de  anställda  förhåller  sig  konsekvent.  Det   kan  dock  tänkas  att  profilering  redan  början  inte  är  ett,  inom  verksamheten,   enhetligt  beslut  och  därför  orimligt  att  det  ska  återspegla  det  ju  inte  hela   organisationen.  Detta  blir  skevt  då  man  också  förväntar  sig  att  de  anställda  ska   förhålla  sig  konsekvent  till  den.  Som  anställd  på  en  myndighet  kan  det  därför   tänkas  att  den  t  ex  interna  samhörigheten  man  vill  uppnå  även  skulle  kunna   försämras,  om  inte  alla  är  överens  om  beslutet  och  att  de  anställda  känner  sig   mindre  samhöriga  med  verksamheten.  Myndigheten  skulle  teoretiskt  sett   snarare  kunna  bli  fragmenterad  av  detta.    

I  tabell  3  kunde  vi  se  att  det  endast  var  sex  myndigheter  som  angav  ett  motiv,   alla  andra  hade  flera.  Det  vanligaste  bland  myndigheternas  profilmanualer  är  

fyra  olika  angivna  motiv  till  sin  profilering.  Undersökningen  visar  i  tabell  8  att   majoriteten  av  myndigheterna  anger  flera  motiv  till  att  bedriva  arbete  med   grafisk  profilering.  Enligt  resultatet  anger  94.1%  av  myndigheterna  att  de  ha  fler   än  1  motiv.  Markteting  Theory  tar  upp  möjligheterna  med  att  implementera   konceptet  corporate  branding  och  belyser  hur  de  starkaste  varumärkena  som   existerar  tillämpar  fler  motiv.  Det  skall  vara  möjligt  att  definiera  organisationens   kärnvärden  genom  tydlighet  och  sammanhållna  budskap  och  profilering  pekar   på  hur  de  starkaste  varumärkena  är  konsekventa,  enhetliga  och  tydliga  i  sin   kommunikation  (källa:  marketing  theory).  Baserat  på  vad  myndigheter  anger   vara  motiv  för  att  bedriva  arbete  med  profilering  kan  man  se  att  myndigheter,   kanske  oavsiktligt,  blir  allt  mer  företagslika  i  sin  verksamhet,  vilket  uttrycker  sig   i  hur  de  beskriver  att  de  arbetar  med  profilering.