Sammanfattning

Syftet med studien var att undersöka myndigheters arbete med profilering. Resultaten som presenterats i resultatkapitlet används här för att försöka finna svar på den övergripande frågeställningen.

Genom de resultat som vår undersökning gett oss framgår det vilka bakomliggande motiv (tydlighet, enhetlighet, varumärket, konsekvens och autenticitet) som finns i myndigheters arbete med profilering. Genom de kategorier som valts ut för

undersökningen har denna även gett resultat på vilka motiv som bedrivs i störst respektive minst utsträckning. Majoriteten av myndigheterna anger att tydlighet är ett motiv till att bedriva arbete med grafisk profilering och tycks även vara den viktigaste faktor för övrigt arbete inom profilering. Sammanfattat kan vi konstatera att den viktigaste faktor och de drivande motiven som myndigheter har gällande att bedriva profileringsarbeten är att man vill framstå som en tydlig och enhetlig verksamhet. Vidare finns också en ambition att ha ett starkt, attraktivt och föredömligt varumärke som präglas av trovärdighet och pålitlighet. Det vore dock felaktigt att hävda att dessa är de enda förekommande motiven bland myndigheter men den här studien har visat att dessa är de definitivt vanligast förekommande. Majoriteten av svenska

Gällande frågan om myndigheter bedriver profilering konsekvent stötte vi på ett mörkertal, det vill säga ett antal myndigheter som vi inte kunde utläsa hur de bedrev arbetet – konsekvent eller inkonsekvent. Här har vi en hypotes om att det förmodligen är fler myndigheter än vad vi sett i kodningen som arbetar konsekvent. Hypotesen grundar sig i att inte en enda myndighet nämnt att de präglas av inkonsekvens som ett alternativ. Mot detta kan man ju ställa det faktum att myndigheter är inkonsekventa och att de verkar finnas en strävan efter att inte vara det. Detta skulle kunna vara skäl till att autenticitet var det minst förekommande motivet. Anledningen till att tydlighet och enhetlighet är de vanligast förekommande motiven kan handla om kontroll. Man vill kontrollera hur man uppfattas. Detta innebär bland annat att anställda måste förhålla sig enligt riktlinjer.

7.  Diskussion  

I detta avslutande kapitel summeras kortfattat uppsatsen syfte, frågeställning, undersökningsupplägg samt huvudresultaten av undersökningen. Vidare förs en diskussion kring undersökningens resultat och slutsatser i relation till tidigare forskning som följs av förslag till vidare forskning kring ämnet.

Syftet med denna uppsats var att undersöka varför myndigheter bedriver arbete med profilering och hur man som myndighet motiverar detta. Uppsatsens frågeställningar löd: Hur beskrivs att myndigheter arbetar med profilering? Vilket är det/de vanligast förekommande motiven bland myndigheter i sitt arbete med profilering? Vad

motiverar profileringsarbetet? Den övergripande frågeställningen för detta arbete var: varför vill man profilera sig som myndighet?

Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvantitativ metod där 102

myndigheters profilmanualer undersöktes. För att få en så representativ bild som möjligt av hur myndigheter arbetar med profilering blev urvalet alla de myndigheter som har grafiska profilmanualer tillgängliga.

Undersökningens resultat visade vilka bakomliggande faktorer som myndigheter beskriver motivera sitt arbete med profilering – tydlighet, enhetlighet, varumärket,

konsekvens och autenticitet. Resultatet visade också att det vanligast förekommande motivet var tydlighet följt av enhetlighet, varumärket, konsekvens och autenticitet. Vi undersökte också hur myndigheter beskriver att de arbetar med profilering, vilket visade att en majoritet av myndigheterna har en strävan efter konsekvens. I sista frågeställningen ”hur” tog vi också en titt på hur många av dessa olika motiv som förekom och vilka motiv som vanligaste förekom tillsammans. Där kunde vi utläsa att det vanligaste var att myndigheter beskrev ha 4 motiv följt av 2, 3, 5 och sista 1 motiv. När vi tittade på vilka motiv som vanligaste förekom tillsammans ställde vi upp dessa i en korstabell. Där kunde vi se att de vanligaste motiven tillsammans var tydlighet och enhetlighet och det minsta förekommande var konsekvens och

autenticitet.

Vi har alltså kunnat se att det vanligaste som myndigheter beskriver motivera sitt arbete med profilering är tydlighet.

Detta resultat visade på skillnader i hur många motiveringar de hade och hur vilka motiv som angavs flest respektive minst samt hur myndigheterna arbetar med profilering. Majoriteten av myndigheterna angav tydlighet, enhetlighet, varumärket och konsekvent användande som motiv till att bedriva arbete med profilering. Minoriteten angav att autenticitet skulle vara ett motiv till att arbeta med profilering, endast ett fåtal myndigheter angav detta som motiv.

Efter att ha analyserat vårt empiriska material uppfattar vi det som att majoriteten av myndigheter vill ha stor kontroll över hur man profilerar sig själv. 57.8 % av

myndigheterna anger att man skall vara konsekventa i hur de arbetar med profilering.

Även fast den offentliga sektorn på många sätt skiljer sig från den privata finns det ett flertal likheter. Konkurrens finns både inom den offentliga sektorn, bland och emellan myndigheter, och med den privata sektorn. Konkurrensen mellan myndigheter handlar om att uppnå större acceptans från offentligheten men även att öka sitt värde.

Konkurrensen med den privata avser arbetskraft. Det finns både skillnader och likheter mellan dessa sektorer men det vore fel att hävda att de spelar på olika planer,

även om de följer olika principer. Kanske är det därför vi kan se en trend av att myndigheter i ett allt större omfång arbetar med profilering.

Det verkar finnas ett visst kontrollbehov. Majoriteten av myndigheterna anger att konsekvens är ett sätt för att uppnå målen med profileringsarbete, där beskrivs det bla att samtliga anställa ska förhålla sig konsekvent, alltså inte avvika, till profilens riktlinjer. Genom att kontrollera detta inom myndigheten så verkar det finnas en förväntning på att detta återspegla den identitet och de värderingar som myndigheten vill utstråla. Man vill kontrollera hur till exempel intressenter och medborgare

uppfattar myndigheten, hur arbetssökande uppfattar myndigheten som arbetsplats, hur man syns när man figurerar i media etc.