Hur boken används för att främja språkutveckling

5.2 Bokens användning för att främja språkutveckling

6.1.2 Hur boken används för att främja språkutveckling

Utifrån att förskollärarna i min undersökning skulle reflektera kring hur boken kunde användas för att främja de yngsta barnens språkutveckling fick de även reflektera över språkutveckling i sin helhet i arbetet med de yngsta barnen, där visar resultatet att förskollärarna såg på språkutveckling som en process som innefattar att kommunicera genom exempelvis mimik och kroppsspråk, vilket även Vygotskij (1999, s. 147) tydliggör utifrån sin tanke om att barnet redan tidigt i livet hittar vägar för att kommunicera med sin omgivning, något som exempelvis blir tydligt genom barnets kropp. Detta syftar då inte bara till vårt verbala språk, utan Vygotskij lyfter bland annat mimik och kroppskontakt. Ett resultat av förskollärarnas tankar om språkutveckling i min undersökning handlade även om betydelsen av medvetna och närvarande pedagoger, något samtliga förskollärare ansåg betydelsefullt för att kunna främja de yngsta bar-nens språkutveckling. Vikten av en medveten pedagog var även något Morrow (2005, s. 13-14) belyste som en förutsättning för att kunna bemöta varje enskilt barn och främja lärande och utveckling. Pedagogens roll och handlingar var även något Säljö (2018, s.171) betonade som en viktig del utifrån Vygotskijs tankar om barnets utveckling. Jag ser även detta som en koppling till vad Vygotskij (1999, s.351) beskrev kring den närmaste utvecklingszonen, utifrån vad pedagogen behöver stötta barnet med i stunden för att utvecklas. Processen i det individuella barnets lärande och utveckling samt hur de yngsta barnen hittar vägar till att erövra nya erfarenheter var något Dooley (2010, s. 120-122) såg i resultatet av sin studie. Även Björklund (2008, s. 16) som haft de yngsta

barnen som utgångspunkt lyfte hur de tidigt samspelar på olika sätt med sin omgivning.

För att främja språkutvecklingen genom böcker beskrev förskollärarna i min undersökning att de använder böcker på olika sätt och att det kunde vara både på barnens och pedagogernas initiativ. Något även Simonsson (2004, s. 109) belyste i resultatet från sin avhandling, däremot handlade det då om att en ak-tivitet som är kopplad till böcker oftare sker på barnens snarare än på pedago-gernas initiativ. Resultatet från min undersökning visar även att böcker an-vänds i samlingar, i temaarbeten samt att boken ofta kan bli en del i barnens lek. I arbetet med böcker var även ett resultat att samtliga förskollärare tar stöd av konkret material för att förstärka innehållet och hålla kvar intresset hos barn-gruppen. Både Dooley (2010, s. 122-128) och Björklund (2008, s. 146) lyfter hur barnet endast ser boken som en möjlighet till att bidra till leken och därför tar även barnen stöd av boken som ett hjälpmedel i leken. Lindqvist (1997, s. 17) beskriver utifrån Vygotskijs teori att det är genom leken barnet skapar be-tydelse, utifrån att barnet möter en fiktiv situation och det möjliggör att barnet kan gestalta sina tankar och handlingar. Utifrån denna tanke kring leken upp-lever jag det som en bidragande faktor till varför förskollärarna i min under-sökning upplevde barnen mer intresserade ifall de använde sig av konkret material till boken, barnen får då något att skapa mening kring och något som ger betydelse till boken.

Björklund (2008, s. 121) ger även ett exempel på hur förskolor kan arbeta med olika teman med koppling till exempelvis berättande och även då ta stöd av olika artefakter för att locka till intresse och skapa en mer levande stund utifrån sagans innehåll. Utifrån hur boken används för att främja språkutveckling kom även förskollärarna i min undersökning in på miljöns betydelse, där främst ord som tillgänglighet och en tillåtande miljö beskrevs. Samtliga förskollärare hade en plats de hade böckerna på men vikten av att de var på barnens nivå och samtidigt med en tillåtelse att förflytta böckerna dit de vill betonades. Utifrån

miljöns betydelse med koppling till det sociokulturella perspektivet kan det liknas med det Säljö (2018, s. 174) lyfter utifrån att Vygotskij ansågs se på förskolan som en central institution, där barnet erbjuds nya sätt att utvecklas och erövra kunskaper i jämförelse med barnets hem. Förskolan innebär också en miljö där barnets utvecklingszoner bemöts. Även Simonsson (2004, s. 94) lyfter utifrån sina observationer att pedagogerna konstruerat miljöer där me-ningen är att barnen ska exempelvis läsa böcker. Samtidigt beskriver Simons-son även att detta innebär att det skapar förutsättningar för hur barnet tillåts använda böcker och inte. Finns det exempelvis regler om var man får ta med böckerna eller hur barnen ska förhålla sig till miljön som helhet?

Några förskollärare i min undersökning lyfte även tanken på att de upplever att boken fått en förändrad roll utifrån att exempelvis tillgängligheten på digitala böcker och ljudböcker ökat i dagens samhälle. Utifrån dessa tankar har jag re-flekterat kring att förskollärarna upplevt det extra betydelsefullt att högläsning nu inkluderas i förskolans läroplan, att det finns något att luta sig mot utifrån att Skolverket skriver att ” Barnen ska erbjudas en stimulerade miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och sam-tala om litteratur och andra texter” (2018, s. 8). Jag upplevde att förskollärarna i min undersökning saknat detta för att på ett ytterligare sätt kunna beskriva varför böcker ska inkluderas i förskolans utbildning och varför det är viktigt.

6.2 Metoddiskussion

Valet av en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer kopplades till att jag var ute efter förskollärarens egna tankar om varför och hur boken används för att främja de yngsta barnens språkutveckling, vilket även Christoffersen och Johannessen (2015, s. 84) beskriver som en passande metod utifrån ändamålet att få djupare beskrivningar och reflektioner från nå-gon annan människa. Det jag kan uppleva som en begränsning med metoden

är att den inte synliggör praktiken på samma sätt som om jag kombinerat in-tervjuer med observationer, däremot så riktade sig min första frågeställning till förskollärarens tankar och inte hur det ser ut rent praktiskt i utbildningen. Min andra frågeställning upplever jag däremot skulle kunna kombineras med ob-servationer utifrån att den syftade till hur böcker används för att främja språk-utveckling och då som en bekräftelse på hur arbetet ser ut. Utifrån den avsatta tiden för mitt arbete valde jag bort att kombinera två olika metoder, då bara bearbetning av data och analys av detta tog tid att göra utifrån mina intervjuer, samt att jag i efterhand upplever att de inspelade intervjuerna besvarade mitt syfte och mina frågeställningar. Inför mitt kommande arbete när jag skulle re-flektera över vilken metod som var lämplig gick jag även igenom ifall enkät skulle vara passande. Christoffersen och Johannessen (2015, s. 151, 156) tar upp att det kräver att man vet vilka frågor man vill ha svar på då det inte går att ställa följdfrågor i samma bemärkelse som under en intervju samt att frå-gorna behöver vara så konkreta som möjligt för att undvika missförstånd eller att personen struntar i att svara. Av denna anledning valde jag även bort enkät som metod då jag inte upplevde att den kunde synliggöra detaljer och reflekt-ioner på samma sätt.

Med koppling till intervju som val av metod beskriver även Christoffersen och Johannessen (2015, s. 83-89) rollfördelningen, kring vikten av att reflektera över om exempelvis valet av plats för intervju och hur intervjuaren uppfattas. Författarna lyfter att platsen exempelvis kan påverka maktpositionen mellan informanten och intervjuaren, utifrån att intervjuaren redan från start uppfattas ha en högre position i jämförelse med informanten. Utifrån valet av plats valde jag att likt beskrivningen i genomförandet låta informanterna välja var inter-vjun skulle genomföras, detta för att jag i så lång utsträckning vill skapa trygg-het för informanten. I den mån det gick utifrån platsen valde jag att inte sitta mittemot informanten utan istället mer snett bredvid utifrån att Hamid Asghari (föreläsning, 30 januari 2019) beskrev att det då kan bidra till en mer avslapp-nad stämning.

Uppbyggnaden på intervjun är även något Christoffersen och Johannessen (2015, s. 85) belyser utifrån att det kan påverka informanten att ge de svar hen tror att intervjuaren efterfrågar. Utifrån detta föll valet på en semistrukturerad intervju då den inte innefattar frågor som kan upplevas ha ett rätt eller fel svar samt att den kan utgå från en intervjuguide som innebär att informanten har möjlighet att styra intervjun dit hen vill inom de angivna ramarna. För att ha reliabiliteten och validiteten i tanke hela tiden valde jag däremot att ställa samma frågor till alla informanter utifrån intervjuguiden, men att följdfrågorna kunde variera utifrån vad informanten valde att betona. Då jag valde att skicka ut intervjufrågorna innan intervjun var jag även medveten om att det kunde påverka intervjun. Däremot hade några av informanterna efterfrågat att se frå-gorna innan och utifrån detta tog jag beslutet att skicka fråfrå-gorna till samtliga förskollärare för att om det då innebar att informanterna skulle känna sig mer trygga ville jag ge dem den möjligheten. Alla informanter hade däremot inte valt att läsa frågorna innan, men de som ville hade i alla fall fått möjligheten.

6.3 Slutsatser

Resultatet från min undersökning visar att förskollärarna såg på boken med ett varierat syfte och funktion för att främja språkutvecklingen hos de yngsta bar-nen, men att syftet ofta grundar sig i att främja språkutvecklingen oavsett om det är en mer spontan aktivitet eller en planerad på barnens eller pedagogernas initiativ. Oavsett om syftet är kopplat till omsorg eller undervisning betonas de som lika viktiga. Att arbetet med de yngsta barnen kräver medvetna och när-varande pedagoger var även något som konstaterades, detta för att kunna följa intressen och främja lärande och utveckling. Förskollärarna lyfte även hur böcker kan kopplas till andra ämnesområden, även fast man samtidigt arbetar med språkutveckling då språket sågs som en grund till allt, oavsett om det handlar om att man kommunicerar genom att uttrycka sig verbalt eller genom sin kropp. När förskollärarna berättade om att böcker självklart går sönder skrattade de ofta till, då de betonade att det samtidigt är viktigt att barnen får veta att man ska ta hand om sina böcker men att det även då är ett tecken på att de används. Detta kan kopplas till att Edwards (2008, s. 27) samtidigt belyser

vikten av att ha böcker tillgängligt för barnets språkutveckling och att det även finns en rädsla att de ska gå sönder direkt, speciellt på en avdelning med de yngsta barnen.

Att förskollärarna arbetar utifrån vad exempelvis Utbildningsdepartementet (2010, s. 7-10) tar upp utifrån att aktiviteter med böcker kan ske i varierade former och att barnen ska erbjudas möjligheter till detta blev tydligt under mina intervjuer. Dessutom att jag innan intervjuerna reflekterat kring det Franzén (2014, s. 58) lyfter kring att de yngsta barnen ofta har olika sätt att kommuni-cera på och att då arbetet med de yngsta barnen kräver verktyg och förutsätt-ningar för det. Det jag tänker blir tydligt utifrån detta är exempelvis förskollä-rarnas sätt att integrera artefakter i arbetet med de yngsta barnen samt att alla använder sig av tecken som stöd för att ingen ska exkluderas. Men även att det är synligt att förskollärarna arbetar utifrån förskolans läroplan och likt utifrån vad Skolverket (2016) beskriver hittar de vägar för att främja varje enskilts barns lärande och utveckling. Dessutom kunde det synas likheter med det She-ridan m.fl. (2011, s. 11) lyfter att förskolans läroplan har en grund i ett socio-kulturellt perspektiv, utifrån att exempelvis förskollärarna ofta betonade språ-kets och samspelets betydelse för barnets lärande och utveckling. Även hur förskollärarna beskrev att barngruppen har betydelse för lärandet och hur de använder sig av olika artefakter för att skapa förståelse för barnen. Detta kan liknas med det Vygotskij (1999, s. 209) beskriver utifrån att teorin syftar till att man i samspel med andra erövrar nya kunskaper och utvecklar sig. Även Säljö (2018, s. 169) lyfter utifrån Vygotskijs teori användandet av artefakter som en del av livet för att underlätta olika situationer och skapa förståelse.

6.4 Förslag på vidare forskning

Jag ser det som intressant att fortsätta denna undersökning med en vidareut-vecklad metod för att se arbetet i praktiken, till exempel genom observationer. Jag ser samtidigt en möjlighet till vidare forskning utifrån att göra urvalet an-norlunda. Skiljer det sig till exempel på hur förskollärare arbetar med böcker i olika kommuner eller skiljer det sig hur förskolor arbetar beroende på om det till exempel är en viss pedagogisk inriktning? Vidare forskning som skulle vara intressant att göra är även utifrån barnens perspektiv, hur ser de på boken och dess användning?

REFERENSER

Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap?: Om vikten

av problem och teori i forskningsprocessen. (3. uppl.) Lund:

Studentlit-teratur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber AB.

Björklund, E. (2008). Att erövra litteracitet: Små barns kommunikativa möten

med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. (Avhandling).

Göte-borg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Hämtad 2019-02-16, från

https://gupea.ub.gu.se/bit-stream/2077/18674/1/gupea_2077_18674_1.pdf?q=aatt

Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för

lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.

Dahlgren, L-O. & Johansson, K. (2015). Fenomenografi. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2. uppl., s. 162-175). Stockholm: Liber AB.

Dominković, K., Eriksson, Y. & Fellenius, K. (2006). Läsa högt för barn. Lund: Studentlitteratur.

Dooley, McMunn C. (2010). Young Children´s Approaches to Books: The Emergence of Comprehension. The Reading Teacher. 64(2), 120-130. DOI:10.1598/RT.64.2.4

Edwards, A. (2008). Bilderbokens mångfald och möjligheter. Stockholm: Natur & Kultur.

Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (red.) (2015). Att bli förskollärare:

Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2. uppl.) Stockholm: Liber AB.

Forssell, A. (red.) (2018). Boken om pedagogerna. (7 uppl.). Stockholm: Liber AB.

Franzén, K. (2014). De yngsta barnen - Exemplet matematik. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.) (2014). Förskollärarens metod

och vetenskapsteori. (s. 58- 68). Stockholm: Liber AB.

Johansson, E. (2016). Möten för lärande: Pedagogisk verksamhet för de yngsta

barnen i förskolan. (2., rev. uppl.) Stockholm: Skolverket.

Karlstads universitet. (2019). GDPR FÖR STUDENTER. Hämtad 2019-04-04, från https://www.kau.se/student/ar-student/it-stod/hjalp/gdpr/gdpr-stu-denter

Lindahl, M. (2015). Småbarn tänker och lär- Ettåringars avsikter och utfors- kande. I Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (red.) (2015). Att bli

förs-kollärare: Mångfacetterad komplexitet. (s. 172-175). Stockholm: Liber

AB.

Lindqvist, G. (1997). Små barns lek: Vuxnas gestaltning och barns menings

skapande. Forskningsrapport 97:10. Karlstad: Högskolan i Karlstad.

Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.) (2014). Förskollärarens

metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber AB.

Löfdahl, A. (2014). God forskningssed - Regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.) (2014).

Mellgren, E. & Gustafsson, K. (2009). Språk och kommunikation. I Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. & Johansson, E. (red.) (2009). Barns

tidi-gare lärande: En tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barns lä-rande. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Morrow, Lesley M. (2005). Language and Literacy in Preeschools: Current Issues and Concerns. Literacy Teaching and Learning. 9(1), 7-19. Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. & Johansson, E. (red.) (2009). Barns

tidigare lärande: En tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barns lärande. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. & Johansson, E. (2011). Förskolan:

Arena för barns lärande. Stockholm: Liber AB.

Simonsson, M. (2004). Bilderboken i förskolan: En utgångspunkt för samspel. Linköping: Linköpings universitet. Hämtad 2019-04-04, från

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:244547/FULLTEXT01.pdf Simonsson, M. (2006). Pedagogers möte med bilderböcker i förskolan.

Linköping: Linköpings universitet. Hämtad 2019-04-08, från

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:258654/FULL-TEXT01.pdf

Skolverket. (2013) Flera språk i förskolan: Teori och praktik. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan: Lpfö 98. (Rev. 2016). Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket. Säljö, R. (2018). L. S Vygotskij - Forskare, pedagog och visionär. I Forssell,

A. (red.) (2018). Boken om pedagogerna. (7, uppl., s. 159-183). Stock-holm: Liber AB.

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Utbildningsdepartementet. (2010). Förskola i utveckling - Bakgrund till

ändringar i förskolans läroplan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Vygotskij, L.S. (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos AB.

BILAGOR

Bilaga 1

Intervjuguide

Inleder med presentation, undersökningens syfte, dokumentation, samtycke.

Hur länge har du arbetat som förskollärare? När tog du din examen? Vad är dina tankar kring språkutveckling, utifrån de yngsta barnen? Hur ser tillgängligheten ut på böcker på förskolan?

Hur arbetar ni med böcker med de yngsta barnen?

Vid vilka tillfällen använder ni böcker med de yngsta barnen? Hur ser du på bokens syfte? (Koppling undervisning).

Vad anser du vara viktigast med en bok sett till de yngsta barnen? Vad ser du för utmaningar med böcker i arbetet med de yngsta barnen? Vad ser du får möjligheter med böcker i arbetet med de yngsta barnen?

Finns det andra tankar och funderingar?

Följdfrågor:

- Ge några exempel? - Kan du berätta mer?

Bilaga 2

Informationsbrev

Hej! Mitt namn är Frida Vilhelmsson och jag läser min sjätte termin på förs-kollärarprogrammet vid Karlstads universitet. Jag skriver nu mitt examensar-bete där syftet handlar om förskollärarens tankar om bokens betydelse för de yngsta barnens språkutveckling. I min undersökning vill jag därför intervjua förskollärare. Jag beräknar att varje intervju kommer ta ungefär 45 minuter, inför intervjun kommer jag att skicka ut frågorna så att du har möjlighet att läsa igenom och förbereda dig. Jag kommer att spela in intervjun samt föra stödanteckningar.

I min undersökning utgår jag från Vetenskapsrådets God forskningssed (2017), vilket innebär att allt deltagande är frivilligt och deltagaren får avbryta sin med-verkan närsomhelst utan att ange orsak. Innan intervjun får du som deltagare skriva på en samtyckesblankett. Namn, arbetsplatser och kommuner kommer vara anonyma och presenteras med fiktiva namn. Materialet kommer endast att användas till mitt examensarbete och inga obehöriga kommer ta del av materi-alet. Efter att arbetet blivit godkänt och registrerat kommer materialet att för-störas. Mitt färdigställda arbete kommer sedan publiceras för att andra ska kunna läsa det.

Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen (dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet på Karlstads universitet är dpo@kau.se.

Jag hoppas att du vill hjälpa mig med mitt examensarbete!

Har du frågor eller funderingar får du gärna kontakta mig via mail eller telefon: Mail: xxxxx.xx @xxxxxx.xxx

Telefon: xxx-xxxxxxx

Min handledare är: Björn Bihl

Universitetslektor, docent vid Karlstads universitet kontaktuppgifter: xxxxx.xxxx@xxx.xx

Bilaga 3

Samtyckesblankett

Jag har skriftligen informerats om syftet med undersökningen, att allt delta-gande är frivilligt och att jag kan avbryta närsomhelst utan att ange orsak, att alla uppgifter hanteras konfidentiellt och ingen obehörig kommer ta del av materialet, att efter att arbetet blivit godkänt kommer materialet att förstöras samt att examensarbetet kommer publiceras när resultatet av undersökningen färdigställts.

Härmed samtycker jag till att delta i denna undersökning om förskollärarens tankar om bokens betydelse för de yngsta barnens språkutveckling. Min un-derskrift nedan betyder att jag väljer att delta i studien och godkänner att Karlstads universitet behandlar mina personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning och lämnad information.

Underskrift: ____________________________________________ Namnförtydligande:______________________________________ Ort och datum:__________________________________________

Student: Frida Vilhelmsson xxxxx.xx@xxxxxxx.xxx xxx-xxxxxxx

Handledare: Björn Bihl

Universitetslektor, docent vid Karlstads universitet kontaktuppgifter: xxxxx.xxxx@xxx.xx

In document Bokens betydelse för de yngsta barnens språkutveckling (Page 39-53)