De yngsta barnens språkutveckling

För att se till hur böcker kan användas i det språkfrämjande arbetet fick förs-kollärarna först beskriva hur de såg på de yngsta barnens språkutveckling, för-skollärare 1 beskriver begreppet som en stor del i att bli människa, där språk och kommunikation innefattar många delar. Språkutveckling handlar inte end-ast om det verbala språket, utan kroppen som helhet har en viktig roll utifrån att barnet kommunicerar genom både joller, mimik och sitt kroppsspråk. Uti-från begreppet språkutveckling sa förskollärare 2: ” Språkutveckling och barns identitet hör väldigt mycket ihop, därför är det viktigt att varje barn får ett språk.” Samtliga förskollärare var överens om att språkutveckling är en indi-viduell process som tar tid för varje barn och att språket är en grund för arbetet med alla olika ämnesområden.

27

Att arbetet med de yngsta barnens språkutveckling förutsätter en pedagog som bemöter varje enskilt barn hen står inför för att främja lärande och utveckling är något förskollärare 1 betonar som värdefullt, däremot lyfter samtliga förs-kollärare betydelsen av en medveten och närvarande pedagog utifrån att peda-gogens förhållningssätt spelar en viktig roll för förskolans arbete. Detta för att förskollärarna anser att det krävs en pedagog som är medveten kring hur man främjar språkutveckling, då det även handlar om barn med exempelvis ett an-nat modersmål än svenska. Förskollärare 5 betonar att en viktig del i arbetet handlar om att ge varje barn möjligheter att utveckla sitt språk, utifrån vikten att vara medveten kring varje enskilts barn lärande och utveckling. Hur kan jag som pedagog på bästa sätt främja det här barnets utveckling? Vad behöver jag stötta det här barnet med och vad kan jag göra i denna stund? Det förskollärare 5 även lyfter fram syftar till att även reflektera över de stunder då man i efter-hand upplever att man kunde agerat annorlunda eller som en situation att se tillbaka till och ta lärdom av.

En stor grund för hur förskollärarna beskriver sitt sätt att arbeta med de yngsta barnens språkutveckling handlar om att prata mycket med barnen, sätta ord på det de gör, bekräfta och upprepa dem. En viktig del i arbetet syftar även till att våga utmana barnen och locka till intresse, förskollärare 3 beskriver hur det även är en utmaning för sig själv att utmana barnen, genom att till exempel stoppa sig själv från att alltid sätta ord på det barnen gör utan att lämna ut-rymme till barnet att försöka själv. Samtliga förskollärare tar upp att de använ-der tecken som stöd i arbetet med de yngsta barnens språkutveckling, utifrån detta ger förskollärare 3 ett exempel med koppling till beskrivningen ovan att ibland stoppa sig själv i situationer som när ett barn exempelvis tecknar ordet äpple. Antingen kan du då bekräfta barnet genom att direkt säga ordet äpple eller så låter du barnet även förklara vad tecknet betyder. Förskollärare 4 be-skriver att glädjen i barnens ögon när de blir förstådda och bekräftade är en av de bästa delarna av yrket. Att alltid försöka förstå barnet och benämna saker med rätt ord för att skapa en förståelse hos barnet är viktiga delar för de yngsta barnets språkutveckling återger samtliga förskollärare, men samtidigt att detta

28

även kan bli en utmaning i arbetet med de yngsta barnen utifrån att förskollä-rarna beskriver att de många gånger även gör tolkningar av barnet. Samtliga förskollärare lyfter exempelvis att de ibland stannar upp och reflekterar över att ett barn inte uttrycker sig verbalt i form av att säga meningar till exempel, men att de genom sitt samspel med barnet ändå förstår och att de genom krop-pen kommunicerar med varandra. De lyfter att det viktiga inte handlar om att barnet kan säga massa ord eller meningar utan att varje barn ges möjligheter till att utveckla sitt språk i sin takt. Detta för att språket handlar om ett lärande för livet och om en tro på sig själv, förskollärarna lyfter att arbetet med att främja varje barns språkutveckling även syftar till att bygga självförtroende och självkänsla. Att arbetet handlar om att varje barn ska känna att de är viktiga och betydelsefulla.

5.2.3 Bokaktiviteter

Det som under intervjutillfällena även framkom är att användandet av böcker både kan vara spontana tillfällen från både barn och pedagoger eller mer pla-nerade aktiviteter från pedagogen med ett syfte att främja exempelvis språkut-vecklingen. En annan gemensam nämnare som kunde synliggöras under inter-vjuerna är att förskollärarna arbetar med Babblarna som ett språkutvecklande material tillsammans med de yngsta barnen. I sin tur beskriver sedan förskol-lärarna att varje Babblare är kopplad till ett speciellt ämnesområde utifrån för-skolans läroplan. Det som även är gemensamt var användningen av boken med koppling till samlingen på förskolan. Alla förskollärare belyser att arbetet med de yngsta barnen många gånger handlar om upprepning, detta utifrån att det skapar trygghet hos barnen genom att de blir bekanta med boken de exempelvis lyssnar till. Förskollärarna upplever utifrån detta att det innebär att barnet tar till sig nya ord och erövrar ny kunskap. Samtidigt möjliggör även upprep-ningen av böcker utifrån förskollärarnas beskrivningar att det ger dem verktyg till att arbeta med exempelvis berättande och ha en boks innehåll tillgängligt

29

även fast man inte har boken tillgängligt, exempelvis om det sker något spon-tant när man är ute i skogen som man inte räknat med och då inte har böcker med sig.

Förskollärare 3 lyfter att de kunde ha ett temaarbete utifrån olika böcker som de sedan utformar aktiviteter utifrån, en del i arbetet utifrån att arbeta med språkutveckling beskriver förskolläraren även kan handla om att använda böcker bestående av olika ljud som barnen då sedan ska upprepa. För att främja de yngsta barnens språkutveckling genom att använda böcker återger samtliga förskollärare att de använder konkret material till böckerna för att förstärka innehållet för barnen. Det kan handla om att använda dockor eller fingerdockor för att sedan gestalta det som sker i boken eller skapa rim och ramsor utifrån bokens innehåll.

Utifrån en bok kan vi även använda innehållet till en flanosaga, då får barnen möjlighet att till exempel vara med och sätta upp eller plocka ner bilderna från tavlan, jag kan fråga ett barn om jag kan få bilden på katten (Förskollärare 2).

Förskollärarna beskriver även att de upplever att de yngsta barnen visar större intresse om det finns ett material med till boken och att det blir mer konkret för dem att det handlar om exempelvis en boll och att pedagogen då även visar en riktig boll som då skapar förståelse och mening för barnen. Det som framgår utifrån detta är även att förskollärna märkt att barnen genom detta tar med böckerna in i leken, genom att exempelvis upprepa det pedagogen sagt eller gjort. För att främja de yngsta barnens språkutveckling menar förskollärarna även att boken kan vara en utgångspunkt för att illustrera andra situationer man möter i förskolan.

30

Ett annat sätt att använda boken på för att främja språkutveckling och göra barnen mer delaktiga i boken beskriver samtliga förskollärare utifrån att an-vända en projektor. De kan då ta upp boken på en vägg på förskolan och barnen kan då på ett nytt sätt uppleva boken och kliva in i den, samtidigt som det möjliggör att alla barn får bokens bilder samtidigt. Några av förskollärarna lyf-ter däremot även att de kan uppleva att boken som artefakt idag konkurrerar med den digitala boken eller ljudböcker, men att boken som artefakt inte kan ersättas utan att den har en viktig roll i arbetet med barns språkutveckling ge-nom att barnet har möjlighet att både lyssna till boken och se på bilderna sam-tidigt samt hur bara bokens omslag kan möjliggöra samtal mellan barn och pedagoger. Denna beskrivning från förskollärarna skulle även kunna återkopp-las till deras reflektioner kring att barnen visar större intresse när de får möj-ligheten till konkret material och att en ljudbok då inte möjliggör samma sätt för barnet att knyta an till något. Däremot lyfter förskollärarna även en positiv egenskap med utvecklingen av exempelvis de digitala böckerna, då detta möj-liggör att man kan integrera böcker med olika språk i utbildningen och samti-digt få dem upplästa, vilket då innebär att barn med ett annat modersmål även kan få höra på böcker med detta i utbildningen trots att pedagogerna inte be-härskar att annars läsa en bok på ett annat språk. Det som även lyfts som viktigt i aktiviteter med böcker och för betydelsen av en närvarande pedagog beskriver förskollärare 2 till exempel genom: ”Det gäller samtidigt att jag läser och tän-ker med inlevelse och vad jag säger med mitt kroppsspråk.” Detta är även nå-got flera förskollärare reflekterar kring, om du vill skapa en spänning måste du även visa och skapa spänning genom att sänka rösten.

31

6 DISKUSSION

Utifrån litteratur och tidigare forskning diskuteras i detta kapitel mina resultat med koppling till undersökningens syfte och frågeställningar. Även valet av en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer diskuteras, vi-dare redogörs även för förslag på vivi-dare forskning.

6.1 Resultatdiskussion

6.1.1 Hur förskolläraren ser på bokens syfte och funktion i