Hur har arbetsstation förändrats?

5. Analys och diskussion

5.1. Analys del 1

5.1.4 Hur har arbetsstation förändrats?

Att svara på rapportens första frågeställningen blev svårare än vad som var förväntat, när studien inleddes förväntades första frågeställningen kunna besvaras relativt lätt. Det går att se i empirin att arbetsstationerna idag inte går att generalisera på samma sätt som kunde göras förut, utan den ser annorlunda ut för samtliga medarbetare. En gemensam faktor som går att

utvinna från intervjuerna är att de flesta av arbetsstationerna numera befinner sig i hemmet.

Av de tio intervjuade så har sju sin arbetsstation i hemmet, för vissa är det en bestämd plats där de arbetar och vissa flyttar sin arbetsstation ständigt. Det går också att se att den nya arbetsstationen givit mer frihet och flexibilitet och är de faktorer som de anställda tar upp mest när de diskuterar sin nya arbetsstation. Respondent tre förklarar hur de flesta påstår sig uppleva den nya arbetsstationen, arbetet har blivit mer flexibelt och de har numera mer frihet över arbetet.

Den stora förändringen som har skett för de anställdas arbetsstation är att de har genomgått en digitalisering. Arbetsstationerna har med hjälp av ny teknik moderniserats som påverkats hur arbetsstationerna ser ut. Andersson et.al, (2020) menar att vid mer moderna organisationer förändrats regleringen av var arbetet och när det ska utföras. Om detta kopplas till empirin går det tydligt se att samband att med digitaliseringen av företagen så har det skett en

modernisering vilket medfört att medarbetare har fått mer frihet och flexibilitet var arbetet utförs och när arbetet utförs. Med hjälp av ny teknik har företagen kunnat utveckla

möjligheter till att genomföra arbetet hemifrån vilket i sin tur även gör att medarbetarna får mer möjligheter till att kunna arbeta mer flexibelt.

47 5.2 Analys del 2

I denna del av analysen kommer fokus ligga på att analysera medarbetarnas upplevelser. Främst analyser studiens andra frågeställning:

Hur upplever medarbetarna förändringen på deras arbetsstationer?

5.2.1 Arbetsstationen

Den förändrade arbetsstationen upplever många respondenter som en fördel snarare än en nackdel. Det finns såklart några respondenter som inte håller med majoriteten. Den upplevda förändringen är såklart att arbetet förflyttats och det har inneburit en fysisk skillnad i var arbetet numera utförs.

5.2.2 Materiella upplevelsen

Upplevelsen kring den fysiska förändringen innebar för många att det saknades materiella saker som till exempel, kopiator, bekväm arbetsstol, osv. Vilket respondent sex påpekar är att saknaden av det materiella existerar men påpekar inget som tyder på att den materiella

saknaden har en större betydelse på svårigheterna i att utföra själva arbetet. Det Shikdar & Al-Kindi, (2007) säger är att om individen saknar de materiella förutsättningar som krävs för att utföra ett gediget arbete så kommer det försvåra situationen. Vilket i sin tur kan leda till att organisationen påverkas negativt om inte individen kan utföra arbetet (Shikdar & Al-Kindi, 2007).

Det finns även en annan sida av den materiella saknaden som många av respondenterna tyckte att de inte saknade något från kontoret eller de materiella tillhörigheterna. Där respondent fem menar att det inte saknas något alls, där det verkligen finns två olika sidor av förändringen.

Det Niessen et.al, (2010) belyser är att det ses som en positiv effekt av hemmakontoret att individen byter arbetsplats i hemmet. Det anses som en fördel för att det innebär att individen inte sitter kvar på samma ställe, utan rör på sig vilket är positivt.

48 5.2.3 Distansen

Det är aktuellt att belysa den tid som individen besparar genom att inte längre behöva pendla och resa till arbetet var dag. Det är numera för vissa 30 sekunder till arbetsstationen jämfört med innan pandemin så var det uppemot 90 minuter restid till arbetsstationen. Detta ses som en stor fördel där det helt enkelt besparas tid för att individen slipper att behöva pendla till arbetet. Det respondent två belyser är att det är till stor fördel att numera arbeta hemifrån då det sparas mängder med tid, då det numera inte längre behövs pendla till arbetet. Vilket även Taylor & Spicer, (2007) säger är en stark positiv fördel för individen.

5.3 Medarbetarskapet

För att göra en vidare analys av medarbetarens upplevelse kring det förändrade

medarbetarskapet måste vi först diskutera vad som har förändrats kring medarbetarskapet. I och med att förändringen skapat en digital brygga mellan medarbetaren och dess kollegor, därför är begreppen väsentliga och aktuella för att diskutera om de fortfarande har en betydelse för medarbetarskapet. I teoriavsnittet så hänvisades det till två begreppspar som diskuterades, vilket är engagemang och meningsfullhet och ansvarstagande och

initiativförmåga.

5.3.1 Engagemang och meningsfullhet

Engagemang och meningsfullhet innebär enligt Andersson et.al, (2020) att för medarbetaren i en organisation känna sig delaktig och involverad i organisationens men även stöttning från chefer, stöttning från medarbetare, autonomi och feedback (Hällsten & Tengblad, 2006).

Enligt Mcbain (2007) kan det vid mer involvering och stöttning av medarbetaren i

organisationens kan detta leda till att engagemang ökar vilket i sin tur kan innebära en positiv effekt på medarbetaren.

Det Andersson et.al, (2020) belyser inom engagemang är att vid en högre involvering och stöttning av medarbetaren, leder till ett ökat engagemang. Det som går att se i den här

situationen är att medarbetaren har påverkats av en annan faktor som Andersson et.al, (2020) och Mcbain, (2007) inte belyser, vilket är att i och med den ökade friheten så har

engagemanget ökat. Det positiva är att engagemanget ökat trots att Andersson et.al, (2020) belyser att engagemanget ökar med hjälp av stöttning av kollegor och chefer.

Genom intervjuerna så har majoriteten respondenter påpekat att ansvaret ökat vilket har varit en positiv upplevelse. Genom att ansvaret har ökat har också engagemanget ökat och arbetet har blivit mer meningsfullt. Det respondenterna menar är att återkopplingen mellan

medarbetare och cheferna har inte ökat men friheten. Engagemanget har ökat då medarbetaren har fått mer frihet och ansvar för sina egna arbetsuppgifter, vilket i sin tur har lett till att arbetsuppgifterna har blivit mer meningsfulla för medarbetaren, vilket i sin tur lett till att medarbetaren känt sig mer inkluderad och värdefull för organisationen.

5.3.2 Ansvar och initiativförmåga

Tidigare nämnt leder engagemang och meningsfullhet till ett ökat ansvarstagande och initiativförmåga. Respondent fem menar att med hemarbete så har det numera blivit roligare att utföra arbetet. Detta på grund av att det har ställts högre krav på individen då arbetet numera sker i det egna hemmet (Cijan, et.al, 2019). Genom detta så menar respondent fem att det har lett till mer motiverande att utföra arbetet för att individen har blivit mer självständig och måste därmed ta eget ansvar, vilket leder till att individen måste ta mer egna initiativ till arbetet, vilket enligt respondent fem skapar motivation. När en medarbetare känner sig uppskattad och får förtroende av företaget, vilket Andersson et.al, (2020) pekar på att det leder till att medarbetaren vill ta mer ansvar och blir därmed mer engagerad i organisationen.

Respondent åtta menar att genom det mer öppna förhållandet till arbetsgivaren så litar arbetsgivaren mer på att medarbetaren faktiskt gör sina uppgifter, vilket i sin tur leder till att medarbetaren känner att arbetsgivaren litar på medarbetaren vilket skapar en god förutsättning till att medarbetaren uppfyller ett ansvarstagande och initiativförmåga.

Genom det nya sättet att arbeta på känner respondenterna att det är roligare att arbeta när ledningen på företaget litar mer på medarbetaren vilket återigen relaterar till begreppsparen.

Där de finner det nya sättet företaget litar på medarbetaren skapar en ny tändning vilket framkallar medarbetarens ansvar gentemot företaget. Vilket tyder på att både ansvar och initiativförmåga berörs i det nya sättet att arbeta på.

50 5.4 Digitalisering

Tekniken har underlättat för individen och för företagen att kunna utföra distansarbete då den moderna tekniken har funktioner och hjälpmedel som fungerar och underlättar arbetet på distans. Individen har genomgått en digitalisering i form av förändrad arbetsstation där diverse arbetsuppgifter, möten och/eller samtal numera sker på distans och genom olika digitala hjälpmedel. Majoriteten infinner denna förändring och digitalisering som en positiv förändringen och menar att det inte infinner några större bekymmer med den moderna tekniken eller svårigheter i att utföra diverse arbetsuppgifter. Majoriteten menar också att digitaliseringen har hjälpt till att skapa ett mer flexibelt arbetsliv, som även Kniffin, et.al, (2021) påpekar att digitaliseringen kan hjälpa företag och individen att bli mer flexibel.

5.4.1 Arbetsflexibilitet

Upplevelsen av förändringen var för många respondenter positiv. Det som uppskattades mycket var till exempel flexibla arbetstider eller spara tid och pengar på att slippa pendla till arbetet. Arbetsflexibilitet är ett begrepp som är extra värt att belysa då majoriteten

respondenter tyckte att det var mycket positivt att få arbeta var de behagade och vissa respondenter till och med hade friare arbetstider.

Det Angelici och Profeta, (2020) belyser att individen kan få svårigheter att skilja på arbete och fritid. Det som går att fastställa genom respondent ett svar är att vid en högre

arbetsflexibilitet skapar en typ av tillfredsställelse, vilket i detta fall är starkt uppskattat då det passar respondenten väldigt bra. Vilket även Angelici och Profeta, (2020) menar är en fördel och positiv effekt av att flexibilisera arbetsplatser och arbetstider för individen.

Gränsdragningen mellan att vara hemma och utföra arbetsuppgifter är något som inte passar alla där det går att se att en tydlig majoritet tycker att arbetsflexibiliteten passar in.

Respondent två säger att det är svårt att skilja på arbete och fritid och syftade på att innan förändringen så var det bättre då det var lättare att urskilja arbete och fritid när arbetet var på kontoret så utfördes det bara arbete och när det var dags att åka hem så kunde det slappnas av.

Enligt Grzywacz et.al, (2007) så kan detta problem eller negativa effekt påverka individens psykiska hälsa där det kan uppstå stress över att inte kunna urskilja arbete mot fritid.

Flexibiliteten har gett en del olika typer av fördelar och nackdelar som kan summeras till att detta kan vara en positiv förändring som upplevs och återberättas som majoriteten uppskattar

väldigt mycket. Vilket betyder att upplevelsen kring arbetsflexibilitet anses som en positiv förändring, med många olika typer av fördelar och positiva effekter.

5.4.2 Saknad av social kontakt

Som tidigare sagt så var det inte enbart fördelar och positiva sidor som respondenterna berättade om. Några av respondenterna berättade och beskrev vad som var den mest negativa delen med förändringen och hur respondenten upplever detta som ett problem. Teorin plockar upp en del negativa effekter som kan ha påverkan på individen. Det empirin tar upp om utebliven social kontakt, vilket i det här fallet förknippas och anses som ett problem och en negativ effekt. Det Carvalho et.al, (2020) belyser och tar upp är att vid eventuell utebliven social kontakt med andra människor, kan leda till psykiska problem i form av ensamhet, depression, rädsla eller symptom på ångest.

Genom intervjuerna förekom det inget som pekade på att medarbetaren vid det här laget hade upplevt eller att det förekommit någon typ av negativ effekt av den sociala distansen, det vill säga att ingen av respondenterna har påpekat att det förekommit någon form av stress eller psykisk ohälsa som en effekt av den uteblivna integrationen med andra människor. Det som påpekades av flera respondenter var att även om de ansåg hela förändringen som en positiv eller negativ effekt så var det flera respondenter som ansåg att den sociala interaktion var något som verkligen saknades.

Tagliaro och Ciaramella, (2016) belyser den sociala distansen som något positivt. Med det menas att en utebliven eller distansering i det sociala på företagen leder till att medarbetaren eller individen sparar tid och blir mer fokuserad, vilket leder till att arbetet blir mer effektivt med färre störningsmoment som i vanliga fall uppkommer där det finns kollegor. En del respondenter har påverkats på ett annat sätt där det har funnits en social integration även under arbetstimmarna i det egna hemmet, vilket enligt respondent sex och sju har varit en stor positiv del då det numera finns mer tid till att umgås även under arbetstid med nära och kära.

5.6 Analys med övergripande teoretisk illustration av nyckelbegrepp

Genom illustrationen kan vi konstatera att det finns ett fungerande samband mellan dessa tre begrepp. Det vill säga att genom de intervjuer som genomförts så har majoriteten upplevt denna digitala förändring positivt. Där digitaliseringen ur det perspektiv som diskuterats ovan inte ansetts som en negativ förändring. Digitaliseringen har påverkat individen positivt där arbetsstationen har förändrats genom digitaliseringen, vilket har setts som en positiv

förändring, där det faktiskt uppskattas att arbeta hemifrån. Arbetsstationen är numera flexibel, både i form av tid och rum, vilket passar medarbetaren bra. Den flexibla arbetssituationen har mottagits positivt. Medarbetaren har infinit mer, engagemang, meningsfullhet, ansvar och initiativförmåga genom förändringen vilket också är en stor fördel, både för medarbetaren och för företagen.

Figur 2, Källa: Egenillustrerad övergripande teoretisk illustration av nyckelbegrepp

6. Slutsats

I sista kapitel dras en slutsats kring studiens frågeställningar samt diskuteras även studiens bidrag och begränsningar. Studien avslutats med att diskutera förslag för framtida forskning.

6.1 Studiens slutsats

För att besvara studiens första frågeställning: Hur har medarbetarnas arbetsstationer förändrats?

Förändringen av medarbetarnas arbetsstation har gått från tidigare varit på kontor omringad av kollegor till att numera för sju av tio av medarbetarna utför sitt arbete i hemmet.

Arbetsstationens materiella förändring har genomgått en stor förändring när det kommer till de materiella samt de sociala aspekterna och dagens arbetsstationer saknar många av de materiella och de sociala aspekterna som förut var tillgängliga på arbetsstationerna.

Arbetsstationen har förändrats genom att de genomgått en digitalisering vilket medfört att medarbetarna fått mer flexibilitet kring när och var arbetet skall genomföras.

För att besvara studiens andra frågeställning: Hur upplever medarbetarna förändringen på deras arbetsstationer?

Medarbetarens upplevelse har varit positiv till förändringen där sju av tio vill fortsätta arbeta på den nya arbetsstationen. Medarbetaren upplever att den nya arbetssituationen kräver mer av individen, vilket har lett till att medarbetaren upplever mer engagemang till arbetet, arbetsuppgifterna upplevs som mer meningsfulla, mer ansvar har resulterat i högre tillit från företagen vilket resulterat i att medarbetaren tagit mer initiativ och upplever ett roligare arbetssätt.

Medarbetaren upplever en avsaknad av de sociala och materiella aspekterna. Medarbetarna upplever att förändringen gett mer flexibilitet och frihet i både var arbetet utförs och inom vilka tider arbetet skall utföras inom. Den minskade distansen till arbetsstationen sparar medarbetaren mycket tid i form av att inte längre behöva pendla till arbetsplatsen.

Genom analysmodellen kan det dras slutsatsen att den digitala förändringens påverkan på arbetsstationen och medarbetaren, haft en positiv påverkan, där medarbetaren har gynnats snarare än att missgynnats av förändringen.

6.2 Diskussion om slutsats

Medarbetarna upplever avsaknad av den sociala kontexten vilket inte nödvändigtvis hemarbetets fel utan kan ha en påverkan av den rådande pandemin, Covid-19. Där det rekommenderas att undvika en social kontakt i det vardagliga livet. Där medarbetaren möjligtvis upplever en avsaknad av kollegor och sociala kontakt ännu mer, för att pandemin sätter gränser i vardagliga sociala kontakten.

Det social kontexten är troligtvis mindre problematiskt när Covid-19 är över, när det är mer aktuellt att återgå till det ”normala” och de sociala sammanhangen blir lättare att anordna.

Däremot den materiella kräver en större satsning av företagen. Vilket innebär att om alla ska få tillgång till exempel skrivare eller andra allmänna kontorstillgångar som dagligen återfinns på ett kontor, skulle innebära stora ekonomiska satsningar.

En lösning till det materiella och sociala asketerna kan vara att öka arbetsflexibiliteten för medarbetaren och företagen. Där agila arbetsplatser skulle fungera med att ett begränsat antal kontorsplatser är tillgängliga för medarbetaren, där den agila arbetsplatsen fungerar som en lösning på att medarbetaren arbetar från det egna hemmet men möjligheten att arbeta på ett företagskontor också finns. Det leder då till att den materiella saknaden går att lösa då det existerar på arbetsplatsen samt lösningen av den sociala aspekten där avsaknad av kollegor och medarbetare återigen kan diskutera skvaller på fikarasten.

Det går att se att de flesta av medarbetarna är positivt inställda till förändringen och har förhoppningar på att distansarbetet kommer utvecklas och bli ännu bättre. Företagen som vi intervjuade hade inget val utan blev inkastade i förändringen på grund av rådande

omständigheter. Det går att se att medarbetarna upplever redan att förbättringar har skett.

Om företagen får mer tid att utveckla och planera distansarbete så kan företagen ta mer hänsyn till de materiella och sociala aspekterna. Detta hade gjort att medarbetarnas upplevelser hade blivit mer positiva.

55 6.3 Studiens teoretiska och praktiska bidrag

Studiens teoretiska bidrag visar att medarbetarnas engagemang och meningsfullhet ökar inte endast vid stöttning från chefer och medarbetare. I studien framkommer att medarbetarnas engagemang ökar även vid en annan faktor som Andersson et. al, (2020) samt Mcbain, (2007) inte belyser. Med den digitaliserade verksamhet har mer frihet och flexibilitet getts till

medarbetarna vilket varit en faktor som ökat deras engagemang och meningsfullhet.

Praktiska bidraget som studien kan generera är att förståelse för företag hur medarbetaren upplever förändringar av deras arbetsstationer och viktiga aspekter som behövs ta hänsyn till vid förändring av arbetsstationer. Studien kan ge en större inblick för företag som planerar att genomföra förändringar av medarbetenas arbetsstationer. Studien medför en inblick i

medarbetenas upplevelser vid förändring av deras arbetsstationer och därmed kan bidra till ökad förståelse för företag hur de kan genomföra förändringar.

6.4 Studiens begränsningar

Studien är begränsad till tio respondenter vilket begränsar utsträckningen av studien, hade studien haft mer respondenterna hade utfallet kunnat bli annorlunda. Studien är även begränsad till två företag på två olika orter i Sverige. Ifall mer tid hade funnits hade en bredare undersökning kunnat genomföras.

Studien är begränsad till de företag som slängdes in i en förändring på grund av Covid-19.

Medarbetarnas upplevelser kan säkert vara annorlunda ifall företag har fått tid att genomföra förändring och planera den ordentligt. Studien genomfördes mer en ett år efter förändringen skett, vilket gör att medarbetarnas upplevelser är säkerligen mer positiva än om studien genomförts i början av företagens förändringar.

Studien har genomförts genom en kvalitativ metod vilket påverkar studiens generaliserbarhet och trovärdighet vilket medför svårigheter för överförbarhet för andra studier (Bryman &

Bell, 2017). Studien undersökte två företag inom maskinindustrin och kommer därmed ha svårigheter för överförbarhet till studier som undersöker andra områden.

56 6.5 Förslag till framtida studier

Studien har fokuserat på hur medarbetarnas arbetsstation ändrats och hur de upplever

förändringen. Framtida studier hade kunnat se problemet ur ett företagsperspektiv, hur företag kan arbeta effektivt vid förändringar av medarbetares arbetsstationer. Framtida studier kan även undersöka ur ett företagsperspektiv om medarbetarens upplevelser avspeglar företagets syn och resultat av förändringen.

Studien har också tagit upp ytligt medarbetarnas saknad av sociala aspekter och materiella tillgångarna. Framtida studier hade kunnat gå mer djupgående på hur de sociala aspekterna samt materiella tillgångarna påverkat medarbetarna och mer specifikt vad de saknar av

respektive kategori. En framtida studie hade kunnat gå mer djupgående på hur agila processer skulle kunna effektiviseras både för medarbetaren och för företagen.

6.6 Metodreflektion

Författarna bestämde tidigt i studien frågeställningarna och hur studien skulle genomföras.

Studien hade troligtvis kunnat bli bättre ifall författarna hade ett mer öppet synsätt och vart mer flexibla när det kommer till ändringar i studien. Om vi skulle varit mer flexibla skulle studien kunnat bli mer välanalyserad i och med att vi har anpassat den ännu mer efter studiens empiri och insamlade data. Författarna hade också sparat mer tid genom att skriva mindre

In document Medarbetarens perspektiv på arbetsstationernas förändring: En kvalitativ studie om medarbetarnas upplevelser kring förändringen av arbetsstationen (Page 45-68)