Hur kan samhället minska användningen av kontanter?

Resonemanget kring småbelopp är också intressant att belysa med tanke på att kortmarknaden är en så kallad two-sided market. Handlarnas åsikt att det är för dyrt med kortbetalningar vid småbelopp visar på att prisstrukturen är felaktig om samhället har som mål att fler betalningar ska ske med kort. I teorin kring two-sided markets och kortbetalningar ses privatpersoner som mer priskänsliga än handlare. Vad gäller småbelopp är dock handlarna så pass priskänsliga att de föredrar kontanter framför kort och försöker påverka sina kunder att de betalar med kontanter i större utsträckning. Det har de lyckats med eftersom privatpersoner ogärna betalar med kort vid småbelopp. För att lyckas öka antalet kortbetalningar krävs därför att prisstrukturen ses över för kortbetalningar. Med tanke på att bankerna genererar vinst på kort, men förlust för kontanter, borde det innebära att det ligger i deras intresse att öka kortbetalningarna än mer. Det skulle förmodligen kunna göras genom att sänka transaktionskostnader för kort vid lägre belopp.

Ett annat tillvägagångssätt för att minska kontantanvändandet skulle vara att höja avgifterna för kontantuttag. För att på det sättet tydliggöra de kostnader som kontanter ger upphov till, vilket tas upp under rubrik 2.2 (Kontantmarknaden). Avgiftsbelagda kontantuttag skulle göra att privatpersoner i mindre utsträckning använder sig av kontanter. Vår undersökning visade att 56 procent skulle ta ut mindre kontanter om uttagen avgiftsbeläggs. Det skulle då vara svårare för handlarna att påverka kunder att betala med kontanter vid småbelopp eftersom privatpersoner har kostnadsincitament för att använda kort. Tydlig prissättning för kontantbetalning skulle således kunna vara en väg att gå för att öka antalet kortbetalningar,

36 vilket tidigare forskning redan pekat på (se Humphrey et. al 2001). Det skulle även kunna innebära att privatpersoner blir uppmärksamma på de kostnader som finns kopplade till kontanter, vilket skapar ett problem för dem. Som det är nu finns inget problem med att använda kontanter, det är gratis, och om det inte finns något problem finns det ingen anledning till förändring för privatpersoner. Detta resonemang grundar sig i vad som teorin kallar ”Otillräcklig logik vid förändring”. Människor ändrar inte sitt beteende om det inte

finns något problem.

Oavsett om priset på kontantuttag höjs för privatpersoner eller om kostnaden för korttransaktioner minskas för handlarna leder troligtvis de båda alternativen till en minskad kontanthantering. Förändringen är beroende av hur bankerna agerar eftersom det är de som bestämmer priserna, vilket kommenteras under rubrik 3.4 (Bankernas prissättning av betalningsmedel). Vikt bör läggas vid att lyssna på hur handlarna upplever den nuvarande prissättningen och vilka uppfattningar och faktorer som påverkar privatpersoners val. Bankerna bör utöver en dialog med handlarna fokusera på att få de kunder som fortfarande inte använder sitt kort att komma igång med detta. I vår studie var det 9 procent som aldrig använde kort som betalningsmedel. De grupper som ansträngningen bör fokuseras på är de äldre, men också de med endast en grundskoleutbildning. Vidare bör bankerna och kortföretagen fortsätta arbeta för att öka förtroendet för kortbetalning. Vår studie visade att 11 procent av privatpersonerna vid vissa köp använde kontanter därför att de inte litade på kortsäkerheten hos en del handlare.

Avslutningsvis är det av intresse att reflektera kring att 68 procent av privatpersonerna och 64 procent av handlarna genomför mer kortbetalningar idag än för tre år sedan. Det visar på att den generella utvecklingen går mot minskat kontantanvändande.

6.4 Diskussion

Genom analysen har vi tolkat våra resultat från enkätundersökningarna. Vi har funnit en rad samband och uppfattningar som privatpersoner och handlare har vad gäller betalningsmedel. Viktigt är dock att reflektera kring att vår undersökning inte täcker alla faktorer som påverkar valet av betalningsmedel och att undersökningen kan ha vissa begränsningar vad gäller population och urval.

Vad gäller faktorer som inte undersökts i vår studie kan exempelvis nämnas diskussionen som förs kring integritetsproblematiken med kortbetalningar, vilket nämns i teoridelen där för- och nackdelar med respektive betalningsmedel tas upp. Hade ett sådant problem lyfts in i enkäten

37 riktad till privatpersoner skulle vi kunnat få ytterligare förklaringar till varför kontanter används. En annan faktor som förmodligen till viss del påverkar privatpersoner att använda kontanter är att vissa personer anser sig ha bättre kontroll över sin ekonomi med kontanter och därför undviker att använda kort. Detta är något som vi inte undersökt, men däremot belyses tendenser till detta i uppsatsen skriven av Andersson et al. (2005) som kommenteras i avsnittet om tidigare forskning. Ytterligare en faktor som vi inte har undersökt är den illegala hanteringen av kontanter. Detta är något som vi bestämde oss för att inte ta med i vår studie eftersom det enligt oss skulle vara mer eller mindre omöjligt att undersöka genom enkäter. Således har vi inte kunnat avgöra hur pass stor inverkan den svarta marknaden har. Sammantaget finns det andra faktorer än de som vi har undersökt som påverkar valet av betalningsmedel. Vår undersökning är således inte heltäckande, men däremot förklaras ett antal faktorer som påverkar valet av betalningsmedel.

Vår urvalsmetod och val av population förde med sig vissa begränsningar. Fördelningen av respondenter i förhållande till kön är något snedvriden, vilket kan ha påverkat vårt reslutat. Anledningen till snedvridningen är att vi genomförde ett bekvämlighetsurval och det gjorde det svårt att få rätt andel kvinnor och män samt total fördelning mellan åldrarna. Förmodligen är effekten på resultaten liten eftersom vår analys visar att kön inte påverkar valet av betalningsmedel nämnvärt. Vad gäller ålderssammansättningen skulle vi förmodligen ha fått ett än tydligare resultat om fler av våra respondenter var äldre. Trots detta fick vi dock ett resultat som pekar på att ålder faktiskt påverkar valet av betalningsmedel. Om vi hade en mer jämn fördelning av utbildningsbakgrund bland våra respondenter kunde vi eventuellt ha fått än tydligare resultat kring denna faktors påverkan vid valet av betalningsmedel. Möjligtvis kunde vi även ha fått resultat som indikerade en skillnad mellan gymnasie- och universitetsutbildade. Att undersökningen genomfördes i Vadstena skapar vissa frågetecken kring generaliserbarheten av vår studie. Vi menar inte att undersökningen är en precis återgivelse av hur det ser ut i hela Sverige, snarare kan den användas för att visa på riktlinjer och tendenser för hur det ser ut i landet.

38

7. Avslutning

___________________________________________________________________________ I det avslutande avsnittet presenteras studiens slutsatser kopplade till syfte och förslag till vidare forskning.

___________________________________________________________________________

7.1 Slutsatser

Vårt syfte med denna uppsats har varit att undersöka och analysera de faktorer som påverkar privatpersoner och handlares val av betalningsmedel vid betalningstillfället. Samtidigt vill vi ge förslag på hur samhället kan minska användningen av kontanter utefter de faktorer som vi funnit relevanta.

Privatpersoners val av betalningsmedel beror enligt vår studie på ålder, utbildningsbakgrund och beloppets storlek medan kön inte har någon inverkan. Äldre personer och personer med endast grundskoleutbildning tenderar att använda kontanter som betalningsmedel. Att ålder och utbildningsnivå påverkar var känt sedan tidigare. Om privatpersoner genomför en betalning av ett litet belopp tenderar de att betala med kontanter. Det finns alltså en barriär mot betalning med kort vid småbelopp som vår studie har tydliggjort. Detta samband uppmärksammades även i enkäten riktad till handlare genom att ju högre andel småbetalningar desto fler kontantbetalningar genomförs. De uppvisar, precis som privatpersonerna, en tydlig barriär mot betalning med kort vid småbelopp. För handlarna fann vi att orsaken till deras motstånd mot kortbetalningar vid småbelopp var en kostnadsfråga. Det var inte lönsamt för dem att ta emot kort vid sådana typer av betalningar.

Handlarnas påverkan på valet av betalningsmedel är en av delarna i vår studie som sedan tidigare inte var väl kartlagd. Vi har genom vår studie visat att handlarnas till viss del påverkar privatpersonernas val av betalningsmedel.

För att minska kontanthanteringen i samhället krävs en gemensam ansträngning genom att banker och kortföretag ser över privatpersoner och handlares uppfattningar kring respektive betalningsmedel. Privatpersoner måste få samma möjlighet att betala med kort som kontanter i alla lägen. Samtidigt som handlarna får samma villkor för att ta emot både kort och kontanter. En rättvis prissättning av respektive betalningsmedel är således en nödvändighet för att kortbetalning ska få än större genomslag, vilket bankerna har en stor del i.

39 Sammanfattningsvis visar vår uppsats på att de finns flera faktorer som påverkar valet av betalningsmedel. Om viljan finns där kan samhället minska mängden kontanter genom att bland annat fokusera på de ovan nämnda faktorerna.