Hur kom informanterna fram till sina normbrytande yrkesval

De pragmatiska valen görs baserat på den relativt begränsade information individerna har för att uppnå största möjliga vinning i förhållande till ansträngningen som krävs för att nå målet. Det är ett sätt att rationellt väga för och nackdelar för att synliggöra den väg som ger individen mest vinning i förhållande till ansträngning. Samtidigt vägs individens kontext oundvikligen in i beslutsprocessen, det går inte att bortse från individens omgivning. Majoriteten av informanterna talar om personer, möten och upplevelser i sin omgivning som har inspirerat dem i sina yrkesval. Det tyder på att kontexten individerna rört sig i har påverkat deras habitus och handlingshorisont genom att bredda för möjligheten att trotsa könsnormer i förhållande till yrken och därmed föranlett de pragmatiska yrkesvalen (Hodkinson och Sparkes 1997, 33).

När resultatet ställs mot teorin Circumscription, Compromise and Self-creation blir det tydligt att informanterna inte har blivit märkbart begränsade av normativa föreställningar gällande kön och yrken. Trots att de visste om att respektive yrken var

dominerade av det motsatta könet sågs det inte som en tillräckligt stor orsak för att kompromissa med genuina intressen och önskade yrken. Enligt teorin har informanterna valt att frångå strukturella begränsningar för att istället uppnå självuppfyllelse (Gottfredson 2002, 129).

Det kan även ses som ett aktivt val att söka sig till de strukturer som omger de yrken som domineras av det motsatta könet. För tre av de kvinnliga informanterna Agnes, Ida och Cajsa sågs det som en fördel att arbeta i en mansdominerad bransch då de föredrar att umgås med män framför kvinnor. Att välja yrke utifrån sociala kontexter kom även Sinclair i sin andra studie fram till är vanligt. Dock påvisar hennes resultat att kvinnor tenderar att umgås med kvinnor och män umgås med män vilket leder till att yrkesrelaterade val ofta reproducerar könsstereotyper (Sinclair 2015, 55). Vidare tyder resultaten på att en medvetenhet om könsstereotyper tenderar att reproducera könsnormer vilket inte verkar ha varit fallet för informanterna i denna undersökningen. Dock kan informanternas normbrytande yrkesval eventuellt förklaras med att de är trygga i sin könsidentitet och att yrkesvalet inte hotande individens självbild (Sinclair 2015, 42). Agnes, Ida och Cajsa beskriver sig själva med ordet pojkflicka vilket med Gottfredsons teori kan tolkas som att de genom uppväxten inte har låtit sig begränsas av normativa föreställningar om kön utan valt att inte kompromissa med sina intressen. Det i sin tur kan ha föranlett den trygga och stabila könsidentiteten som Sinclair menar underlättar för könsöverskridande yrkesval (Gottfredson 2002, 98-100; Sinclair 2015, 54).

Det kan även förklaras med hjälp av Careerships begrepp habitus, kapital och fält (Hodkinson och Sparks 1997, 29). Habitus skapas och formas under uppväxten genom erfarenheter individen tillskriver sig och har en direkt påverkan för individens handlingshorisont. Informanternas handlingshorisont kan ses som relativt breda där de ser det som möjligt att röra sig inom flera olika fält som följd av deras samlade kapital. En omgivning som inspirerat och uppmuntrat deras yrkesval bidrog till det samlade kapitalet som stärkte yrkesvalet. Dock kan det även tolkas som att informanternas handlingshorisont i sig varit normbrytande och därmed inte mer vidgad än hos dem som gör traditionella yrkesval. De kvinnliga informanterna som eftersträvade en trygg framtid där de alltid kommer ha en anställning övervägde enbart mansdominerade yrken. Trots att det finns kvinnodominerade yrken med stor efterfrågan på arbetsmarknaden, exempelvis undersköterska som de manliga informanterna valde.

Samtliga av de kvinnliga informanternas samlade kapital kan alltså även tolkas som styrande då val inte kan ske kontextfritt (Hodkinson och Sparks 1997, 33). De talar samtidigt i tydliga termer om egenskaper och förmågor som maskulina eller feminina vilket påvisar att deras kontext är präglad av strukturella könsnormer där de aktivt väljer bort fält dominerade av kvinnor. För att återgå till Gottfredsons teori kan deras val alltså även ses som starkt präglat av de normer som anses begränsa yrkesval, i deras fall har begränsningen skett genom att motsätta sig kvinnodominerade yrken (Gottfredson 2002, 98-100).

De manliga informanterna hade olika orsaker som bidrog till yrkesvalet där intressen

och förmågor var den enda gemensamma nämnaren för alla fyra. Att arbeta med

människor var det intresset som bidrog mest när yrket undersköterska valdes. Informanterna gjorde ett val i motsats till tidigare forskning där könstraditionella normer som påvisar den ekonomiska vinningen som en grundläggande orsak för mäns yrkesval (Evans och Diekman 2009, 238). Detta trots att även samtliga av de fyra manliga informanterna beskriver egenskaper och förmågor i termer av maskulina eller feminina vilket i enlighet med de kvinnliga informanterna tyder på en medvetenhet om strukturella könsnormer.

För männen var det dock inte en enhetlig historia utan individuella historier som sedan föranledde valet av just undersköterskeyrket. För två av informanterna, Jacob och Magnus, var det tillfälligheter, möten med människor i omgivningen och tidigare upplevelser. Tidigare omständigheter i yrkeslivet krävde en förändring och i den brytpunkten sammanställdes tidigare upplevelser, tillfälligheterna på vägen och deras intressen samt förmågor till att bredda handlingshorisonten (Hodkinson och Sparks 1997, 34-36). Även för Aaron var det tillfälligheter som orsakade att han valde att återgå till yrket undersköterska. Trots att han studerade vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet var avsikten då aldrig att arbeta som undersköterska utan sågs då som ett avstamp på vägen mot högre studier. Det var först i vuxen ålder i samband med utveckling av habitus och nya kontexter som yrket hamnade i handlingshorisonten (Hodkinson och Sparks 1997, 34).

Tore var den enda av de manliga informanterna utan tidigare arbetslivserfarenheter, han valde vård- och omsorgsprogrammet till gymnasiet och har sedan dess verkat inom yrket. Inga andra alternativ nådde upp till hans önskade position på arbetsmarknaden då hans främsta drivkraft var att få göra nytta för sina medmänniskor. Samtidigt är han

präglad av tidigare positiva erfarenheter och upplevelser av vården vilket tidigt väckte ett intresse för branschen. Den positiva synen är givetvis en del av Tores kontext då habitus liksom val alltid ställs i förhållande till kontexten (Hodkinson och Sparks 1997, 33).

Flera av informanterna påvisar vikten av att man måste ha ett stort intresse framförallt under studietiden där dom menar att motivationen då höjs. Resultaten i Evans och Diekmans studie påvisar att kvinnor många gånger väljer bort en yrkesinriktning inom teknik och att män väljer bort yrken inom omsorg trots att de många gånger har en naturlig fallenhet för det. De menar att traditionella könsroller påverkar yrkesvalen och risken för individen är att man hamnar i en position på arbetsmarknaden där ens fulla kompetens och kapacitet inte kommer till sin rätt (Evans och Diekman 2009, 237). Genom att göra ett normbrytande val kan man utifrån Evans och Diekman anta att informanterna som valt yrken utifrån sina intressen och förmågor trots att det bryter mot könsnormer valt ett yrke där de i större utsträckning kan utnyttja sin kompetens och kapacitet.

6.2 Upplevelser av att göra ett normbrytande

yrkesval

Både manliga och kvinnliga informanter talar i termer om manligt och kvinnligt. De talar om fysiska skillnader men även om egenskaper och beteenden som benämns som antingen manliga eller kvinnliga. Att könet förknippas med diverse attribut stämmer överens med bilden av de socialt konstruerade ideal som utgör femininitet och maskulinitet (Schippers 2007, 91). Dock skapas det en kontrast då informanterna gjort ett normbrytande yrkesval trots att de talar öppet om en normativ bild av män och kvinnor. Könsideologin som struktur kan därav ses som närvarande även för de som gjort ett normbrytande yrkesval.

De sociala preferenserna var inte avgörande för yrkesvalet men samtliga av informanterna berättar om att det påverkar upplevelsen. Männen menar att kvinnor tenderar att tjata och skvallra och kvinnorna berättar om en manlig jargong vilket de

menar ställer vissa kvar på att kunna anpassa sig och hantera dialogen. Återigen blir det tal om feminina och maskulina inställningar och beteenden (Schippers 2007, 91). Samtliga informanter talar om ett negativt gruppbeteende som uppstår när ett kön dominerar och menar att det skulle motverkas av en jämnare könsfördelning. De talar om att kvinnor och män kompletterar varandra, de ser det som en fördel att hjälpas åt med olika uppgifter som anses lättare för kvinnor respektive män. Det kan ses som en reproduktion av bilden att män och kvinnor är olika och kan olika saker vilket förstärker den strukturella könsideologin snarare än att motverka den. Trots ett normbrytande yrkesval har individernas habitus en prägling av det maskulina och feminina som inte verkar kunna frångås (Hodkinson och Sparks 1997, 34).

Den normativa bilden av män och kvinnor är något som fyra av informanterna berättar lyser igenom även i mötet med omgivningen. De upplever ett motstånd där de behöver försvara sin kompetens och yrkesroll för att de tillhör det motsatta könet. Även det kan ses som ett tecken på hur kön och olika kontexter består av normativa föreställningar. Att frångå dessa strukturella normer om feminint och maskulint är också att utmana de maktstrukturer som följer femininitet och maskulinitet vilket kan vara en förklaring till det motstånd som informanterna upplever (Schippers 2007, 85-87; Connell och Messerschmidt 2005, 851). Att tre av dessa fyra som upplever motstånd från omgivningen är kvinnor stämmer även med teorin om att femininiteter som inkräktar på maskulina domän faller hierarkiskt trots att det maskulina i grunden är en överordning. Det tas ett aktivt avstånd från dem, exempelvis ifrågasättande om de är starka nog att klara av jobbet. Upplevelsen av att bli ifrågasatt som kvinna kan stärkas av tidigare forskning som påvisar att både män och kvinnor tror att kvinnor inom mansdominerade branscher i högre grad riskerar att bli diskriminerade (Sinclair 2015, 58-61).

Dock upplever en del av kvinnorna att deras femininitet är en styrka i mansdominerade branscher, då i förhållande till arbetsgivare och arbetsmarknaden som efterfrågar en jämnare könsfördelning. Att kapitalets värde ställs i förhållande till vilket fält individen rör sig som Careership beskriver skapar i detta fall en maktstruktur där kvinnorna upplever sig dominera männen och vid anställning har en fördel av att vara just kvinnor (Hodkinson och Sparks 1997, 37). Den manliga informantens upplevelse av ett ointresse från omgivningen gällande hans yrkesval kan förklaras med att han faller hierarkiskt i förhållande till den hegemoniska maskuliniteten som utgör normen för maskulinitet (Connell och Messerschmidt 2005, 851).

Att det enbart är en av fyra män som upplever motstånd kan med samma teori förklaras av att de som maskuliniteter alltid kommer vara överordnad femininiteter. Genom sina yrkesval rör de sig i fält dominerade av femininiteter och fastställer därmed en hierarkiskt överordning utan konkurrens från andra maskuliniteter.

Samtliga av de manliga informanterna menar att normativa föreställningar om yrket undersköterska inte är förenliga med målsättningen gällande att jämna ut könsfördelningen. Att arbetet är relativt lågavlönat menar de är den största orsaken till att män väljer bort yrket. Enligt tidigare forskning är den slutsatsen trolig då män i sina yrkesval antas eftersträva ekonomiskt vinning och status (Evans och Diekman 2009, 237). Att försörja familjen och uppnå status är även förenligt med idealet av den hegemoniska maskuliniteten som synliggör hur normativa strukturer påverkar individers hierarkiska positioner (Connell och Messerschmidt 2005, 851). Om målet är att nå hegemonisk maskulinitet, eller så nära som möjligt, skapar den låga lönen för undersköterskor ett hinder för fler mäns inträde i yrket.