Undantaget bekräftar regeln - En studie om normbrytande yrkesval

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

Undantaget bekräftar regeln

En studie om normbrytande yrkesval

The exception proves the rule

A study about norm-breaking career choices

Elin Gustafsson

Maria Häggqvist

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp

ABSTRACT

Internationally Sweden is celebrated for our gender equality. But despite an increased awareness of gender roles, we still have a gender-segregated labor market, women and men are working in different sections. The aim of this study is to display individuals norm-breaking career choices and what lead to the choice. Norm-breaking in this study is defined by an individual working in a occupation dominated by the opposite gender. Following questions will be answered:

• How did the informants choose their norm-breaking career?

• What are the experiences in regards to a norm-breaking career choice?

The data was qualitatively collected by semistructured interviews with individuals activ in a occupation dominated by the opposite gender. The data was analyzed with the terms habitus, capital, field and horizons of action from the Careership Theory. To explain norms, gender and career choice the terms circumscription, compromise and

self-creation from Gottfredson’s theory was added, as well as femininity and masculinity.

The results show that there are three main factors that leeds to norm-breaking career choices. They are employability, important persons and influenced experiences and interests and abilities. Despite the norm-breaking career choice the result points to the fact that they are aware and affected by structural norms in relation to gender. Experiences in regards to the career choice are mostly positive, although negative consequences may occur. The informants agree that an even distribution between genders would be optimal in order to avoid negative experiences that may occur when one gender dominates.

SAMMANFATTNING

Sverige har trots sitt hyllade jämställdhetsarbete och en ökad medvetenhet kring könsroller än idag en arbetsmarknad som är könssegregerad, kvinnor och män arbetar inom olika branscher. Syftet med följande undersökning är att synliggöra individens normbrytande yrkesval och individens erfarenheter av valet. Normbrytande syftar i undersökningen till individens kön och valet att arbeta i en bransch som enligt statistik domineras av motsatta könet. Följande frågeställningar ämnas besvaras:

- Hur kom informanterna fram till sina normbrytande yrkesval? - Vilka upplevelser finns gällande det normbrytande yrkesvalet?

Empirin samlades in genom åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med individer som arbetar i ett yrke dominerat av motsatta könet. Empirin behandlades med hjälp av begreppen habitus, kapital, fält och handlingshorisont från Careership teorin. För att beskriva normer, kön och yrkesval tillämpades begränsningar, kompromisser och

självuppfyllelse från Theory of Circumscription, Compromise and Self-creation samt

begreppen maskulinitet och femininitet.

Resultaten visar att det finns tre huvudsakliga orsaker som påverkar valet, de är

anställningsbarhet, viktiga personer och influerade upplevelser samt intressen och förmågor. Trots att informanterna gjort ett normbrytande yrkesval i relation till kön

tyder resultaten på att de är medvetna och påverkade av könsnormer. De har främst en positiv upplevelse av sitt yrkesval trots att det kan förekomma negativa följder. Samtliga informanter är eniga om att en jämn fördelning mellan könen skulle vara det optimala för att undvika negativa upplevelser som kan uppstå när motsatta könet dominerar.

FÖRORD

Vi vill tacka våra informanter för deras deltagande som gjorde denna undersökning möjlig. Vi vill även tacka vår handledare Mikael Ottosson för hans engagemang och vägledning genom processen av att författa denna uppsats.

Vi som författare har mestadels arbetat gemensamt med delat ansvar för samtliga delar. Det som delades upp var intervjuerna där vi hade ansvar för genomförande samt transkribering av fyra intervjuer var. Bearbetningen av empirin och författandet av samtliga kapitel skedde tillsammans.

Innehållsförteckning

1. INLEDNING...7

1.1 Syfte och frågeställningar ...8

1.2 Disposition...9

2. TIDIGARE FORSKNING...10

2.1 Könsstereotyper och valet av studier och yrken...10

2.2 Maskulinitet och femininitet ...12

2.3 Sammanfattning ...14

3. TEORETISK REFERENSRAM...15

3.1 Yrke och könsnormer...15

3.2 Careership...16 3.3 Sammanfattning...18 4. METOD...19 4.1 Val av metod...19 4.2 Urval ...20 4.3 Presentation av informanterna...20 4.4 Datainsamling...21 4.5 Analysmetod...22 4.6 Etiska ställningstaganden ...23 5. RESULTAT...25

5.1 Hur informanterna kom fram till sina normbrytande yrkesval...25

5.1.1 Anställningsbarhet...25

5.1.2 Viktiga personer och influerade upplevelser...26

5.1.3 Intressen och förmågor...27

5.2 Upplevelser av att göra ett normbrytande yrkesval...29

5.3 Sammanfattning av resultatet...31

6. ANALYS...33

6.1 Hur kom informanterna fram till sina normbrytande yrkesval...33

6.2 Upplevelser av att göra ett normbrytande yrkesval...36

6.3 Sammanfattning av analys...38

7. DISKUSSION ...40

7.1 Resultat- och analysdiskussion...40

7.1.1 Hur kom informanterna fram till sina normbrytande yrkesval...40

7.1.2 Upplevelser av att göra ett normbrytande yrkesval...42

7.2 Teoridiskussion...43

7.3 Metoddiskussion ...44

7.4 Slutdiskussion ...45

REFERENSLISTA...47

1. INLEDNING

I Sverige strävar vi efter ökad jämställdhet, vi har bland annat lagar och politiska målsättningar som syftar till att ge kvinnor och män en jämn maktfördelning, samma rättigheter och möjligheter (Regeringen 2016a). Sverige hyllas även internationellt för sitt höga jämställdhetsindex som med sina 82.6 poäng av 100 möjliga påvisar att Sverige med sitt jämställdhetsarbete ligger i framkant bland länderna i Europa (Regeringen 2017).

Dock finns det motsättningar och argument som kan framföras för att påvisa motsatsen. Det finns yrken som är starkt dominerade av ett kön, exempelvis är majoriteten av byggarbetare män och majoriteten av förskollärare kvinnor. Arbetsmarknadens könsfördelning är ett aktuellt ämne som diskuteras och debatteras. Exempelvis i Nyhetsmorgon där en kvinnlig snickare intervjuades om sina upplevelser av att arbeta i ett mansdominerat yrke. Hon beskriver situationer där hon upplever att hon blir ifrågasatt gällande sina yrkeskunskaper men även om sin styrka och förmåga. Hon säger att det är normer och struktur i samhället som gör att det är ett komplext och långt steg för kvinnor att söka sig till mansdominerade branscher (TV4 2018).

Könssegregering på den svenska arbetsmarknaden syns även vertikalt där kvinnor i förhållande till män sällan innehar en maktposition (SOU 2004:43, 45-46). Ytterligare en dimension av segregeringen mellan könen kan förklaras i termer av intern segregering. Män och kvinnor inom samma yrke arbetar ofta med olika uppgifter och/eller inriktningar. Det betyder att även om ett yrke har en jämn könsfördelning arbetar män och kvinnor inom samma yrke sällan med samma inriktningar och arbetsuppgifter (SOU 2004:43, 57-59). Som en intressant parentes kan man även konstatera att de yrken som idag har en relativt jämn könsfördelning tidigare har varit mansdominerade. Att kvinnodominerade yrken drar till sig fler män och jämnar ut balansen är ovanligt vilket tyder på att yrken som är kvinnligt kodade är yrken som är extra svåra att balansera (SOU 2004:43, 55). Forskning påvisar att förväntningarna på

kvinnor och män är traditionella vilket styrker att normer är seglivade och svåra att bryta. Det finns även forskning som tyder på att kvinnors ökade deltagande på arbetsmarknaden bidrar till att reproducera de traditionella könsnormerna snarare än att förändra dem. Samtidigt kan man i forskning påvisa att det finns ett positivt samband mellan arbetshälsa och en jämn könsfördelning, vilket är ett argument som talar för en jämnare könsfördelning (Arbetsmiljöverket 2013, 39). Ytterligare argument för en jämn könsfördelning på arbetsmarknaden är den ekonomiska aspekten. Genomsnittslönen för kvinnor 2015 var cirka 87% av männens. Det betyder att kvinnor i genomsnitt tjänar cirka 4 400 kronor mindre i månaden än män (Regeringen, 2016b). För att uppnå en ökad jämställdhet behöver dagens könssegregerade arbetsmarknad problematiseras och undersökas. Denna studie syftar till att göra just det genom att kvalitativt undersöka individers upplevelser av att göra ett normbrytande yrkesval.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med följande undersökning är att synliggöra individens normbrytande yrkesval och individens erfarenheter av valet.

Normbrytande syftar i undersökningen till individens kön och valet att arbeta i en bransch som domineras av det motsatta könet. I förhållande till statistik klassas ett yrke som relativt balanserat om det är fördelat på 40-60 procent mellan könen. I denna undersökning valdes yrken med en fördelning högre än 90-10 procent vilket påvisar en kraftig könsdominans (Statistiska centralbyrån [SCB] 2018, 3-4).

I förhållande till syftet kommer följande frågeställningar tillämpas och besvaras. - Hur kom informanterna fram till sina normbrytande yrkesval?

1.2 Disposition

Uppsatsens kommande delar presenteras som följande: 2 Tidigare forskning, 3 Teoretisk referensram, 4 Metod, 5 Resultat, 6 Analys och slutligen 7 Diskussion. Samtliga kapitel inleds med dispositioner för respektive kapitel.

2. TIDIGARE FORSKNING

Följande kapitel redogör för tidigare forskning som är relevant för undersökningen. I förhållande till syftet som är att synliggöra individens normbrytande yrkesval och individens erfarenheter av valet redogör avsnitt 2.1 för forskning som är relaterad till könsstereotyper och yrkesval. Avsnitt 2.2 redogör för tidigare forskning som är relaterad till maskulinitet och femininitet, normer i förhållande till kön.

2.1 Könsstereotyper och valet av studier och yrken

En kvantitativ studie genomförd i Sverige av Samantha Sinclair redogör för tre huvudsakliga faktorer som påverkar ungdomar att genomföra könsstereotypiska val gällande studier och yrken (Sinclair 2015, 42). En första studie tyder på att hur ungdomar identifierar sig i förhållande till sitt kön är en påverkande faktor. De som är osäkra på sin könsidentitet, inte känner sig tillräckligt manliga respektive kvinnliga, tenderar att välja studier och yrken som inte hotar könsidentiteten ytterligare. Det i sin tur kan leda till reproduktion och förstärkning av de traditionella könsnormerna (Sinclair 2015, 54).

Den andra studien undersöker hur ungdomars sociala krets kan bidra till könsstereotypiska preferenser. Resultaten tyder på att ungdomar kan göra studieval utifrån vänners preferenser då de prioriterar att få vara med sina vänner över sina egna intressen och förmågor. Män och kvinnor har även generellt sett flest vänner av samma kön vilket gör att val utifrån den sociala kretsen och vänners preferenser även tenderar att reproducera könsstereotypiska val (Sinclair 2015, 55).

Den tredje och sista av Sinclairs studier undersöker uppfattningen om könsdiskriminering och dess betydelse för studier och yrkesval. Undersökningen tyder

på att både män och kvinnor tror att kvinnor riskerar att bli diskriminerade på grund av sitt kön, speciellt inom mansdominerade branscher, vilket minskar attraktionen för de mansdominerade yrkena. Det visar sig även att både män och kvinnor tror att diskriminering är mer förekommande än vad statistik och tidigare forskning uppger att det är (Sinclair 2015, 58-61).

Det finns ytterligare studier som uppnått liknande resultat som Sinclairs första studie, att yrkesval påverkas av kön och könsstereotyper. Bland annat en kvantitativ studie genomförd i USA som undersöker varför det trots en ökad medvetenhet kring könsroller fortfarande till stor del görs könsstereotypa yrkesval. Resultaten visar att när individer anpassar sig till könsroller och gör normativa yrkesval i förhållande till kön riskerar kompetens och förmågor gå förlorade. Det leder till att det skapas en form av självreglering gällande de yrkesval som görs (Evans och Diekman 2009, 235-236). Män och kvinnor sätter upp olika typer av mål där kvinnor inriktar sig på omvårdnad och att ta hand om andra medan män istället inriktar sig mer mot ekonomiska mål. Studier visar att könsskillnader inom yrkesinriktningar alltså överensstämmer med traditionella genusroller. Evans och Diekman vill med sin studie ta reda på huruvida könsrollerna utgör ramen för vilka val som görs. Det gjordes genom att studera rollrelaterade faktorer, exempelvis omsorgsmål som att kvinnor tenderar att planera med familjelivet i åtanke och män tenderar att eftersträva ekonomisk vinning (Evans och Diekman 2009, 237).

De påvisar att det finns yrken som är dominerade av ett kön samt att en orsak till det kan vara att det inom mans- och kvinnodominerade yrken finns olika målsättningar med karriären. Män tenderar att eftersträva status och makt medan kvinnor eftersträvar en karriär som möjliggör även för familjelivet, i enlighet med de omsorgsmål som antas komma av könsrelaterade normer. De granskar även huruvida könstereotypa skillnader i karriärintresse för män och kvinnor leder till individens känsla av att uppnå sina respektive manliga och kvinnliga målsättningar med karriären. De föreslår även en socialpsykologisk modell där interna könsroller förutsäger avlägsna mål, och dessa mål förutsätter i sin tur karriärintresse (Evans och Diekman 2009, 238). Resultatet av studierna visar att det är viktigt att ta hänsyn till hur omedvetna rollrelaterade mål är förknippade med könsbestämda karriärpreferenser. Studierna visar att könsskillnader genomgås av socialt erkännande, det vill säga att känslor måste utläsas och utvecklas

med traditionella genusroller (Evans och Diekman 2009, 246).

2.2 Maskulinitet och femininitet

Beverly Skeggs är en brittisk författare som i sin bok “Att bli respektabel” vill belysa respektabilitet som ett av de mest synbara tecken för klasstillhörighet. Skeggs gjorde inför boken en studie med 83 stycken vita arbetarklasskvinnor i nordvästra England där respektabilitet anses vara ett ständigt och återkommande problem. Just respektabilitet präglar vårt sätt att agera, hur vi ser på vår omgivning samt hur vi ser på oss själva som individer. De människor som anser att respektabilitet är något att sträva mot är oftast de som anses ha minst av den skriver Skeggs. De väljer därför ofta att benämna de som anses vara respektabla för “de andra”, de som anses ha både legitimitet samt besitter ett större värde (Skeggs 2000, 9). För att kunna förstå kvinnors sociala rörelser i olika kontexter genom exempelvis utbildningar, familjer och produktionen av sin subjektivitet måste man ha en kunskap och förståelse kring klasspositionens påverkan. Trots denna stora påverkan har just klass till stora delar helt försvunnit från de feministiska analyserna. Detta har gett upphov till spekulationer om huruvida orsaken till detta kan vara att just klass kan vara svårt att definiera. Andra frågor som också väcks är om hur klass förhåller sig till arbetsdelningen efter kön och är klass orsak eller verkan (Skeggs 2000, 17).

Skeggs skriver att femininitet kan ses som en form av kulturellt kapital. Femininiteten är den position som könsrollerna ges tillgång till och som kvinnor förväntas att tillhöra. Denna tillhörighet präglas av det nätverk av sociala positioner tillhörande kön, klass, sexualitet, ålder, ras och region som säkerställer att den kommer att upptas på diverse sätt. Maskulinitet anses ofta mer gällande och genererar även större förmåner på arbetsmarknaden medan femininitet fortfarande tilldelas begränsad tillgång till potentiella maktformer. Femininitet anses istället vara mer socialt användbart än strategiskt (Skeggs 2000, 24). Skeggs har tidigare påvisat att den feministiska ståndpunktsteorins huvudsakliga budskap är att all kunskap har sin härkomst i erfarenhet och att just kvinnors erfarenhet bär på en specifik kunskap vilket är en förutsättning för att kunna trotsa förtryck. Det är just i kvinnors kamp mot förtryckande

krafter och makt som denna kunskap har stor betydelse då det genererar en ökad förståelse inför andra sätt att förstå samt även ger upphov till andra kunskaper (Skeggs 2000, 46).

Den normativa bilden av vad som anses maskulint och feminint påverkas av sin kontext, exempelvis finns det vissa geografiska skillnader. Men generellt finns det egenskaper och förmågor som anses feminina respektive maskulina, vilket Mimmi Schippers beskriver som socialt konstruerade ideal (Schippers 2007, 91). Eftersom även yrken påverkas av normer och föreställningar kodas i förlängningen även yrken som feminina och maskulina.

Som Skeggs visar i sin studie är det inte så enkelt som att påstå att man är maskulin eller feminin. Det är kön i förhållande till diverse kontexter som skapar en grad av vad hon benämner som respektabilitet (Skeggs 2000, 24). Hegemonisk maskulinitet är en teori av Raewyn Connell som tar sin utgångspunkt i kön och dess förhållande till diverse kontexter. Kort sammanfattat förklarar Connell hur maskulinitet och dess makt är något som skapas och förändras över tid där den hegemoniska maskuliniteten ses som normen. Det anses finnas olika kategorier av maskulinitet där den hegemoniska maskuliniteten är överordnad (Connell och Messerschmidt 2005, 851). Teorin om hegemonisk maskulinitet har gett upphov till inspiration för flertalet studier om maskulinitet och även femininitet. Exempelvis vill Schippers i sin artikel utveckla hur det även inom femininiteter, så väl som maskuliniteter, finns hegemoniska över- och underordningar (Schippers 2007, 85-87). Schipper menar att det precis som inom maskulinitet även inom femininitet finns attribut som efterfrågas eller fördöms vilket skapar en hierarkisk ordning mellan olika femininiteter, precis som inom maskuliniteter (Schippers 2007, 92). Män som frångår den hegemoniska maskulinitetens norm faller hierarkiskt ett par steg men generellt anses övriga maskuliniteter alltid överordnad femininiteter. Kvinnor som tillämpar maskulina attribut som exempelvis auktoritär, våldsam eller driven kan inte klättra på den hierarkiska stegen som utgörs av maskulina och feminina underordningar. Tvärtom beskrivs det hur kvinnor som inte förhåller sig till feminina normer utan eftersträvar de hegemoniskt maskulina attributen leder till en mindre önskvärd variant av femininitet och en position långt ner på den hierarkiska stegen (Schippers 2007, 95).

2.3 Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan man genom flera olika studier se tecken för att kön påverkar valet av yrke och studier. De könstraditionella valen av yrke beror på de socialt konstruerade normerna och individens förståelse för vad den ser som möjligt. Exempel på normativa föreställningar som påverkar yrkesvalet är mäns önskan om att tjäna pengar och att göra karriär eller kvinnors önskan om ett yrke som kan kombineras med familjelivet. Att individer väljer yrke utifrån könsstereotyper ökar risken för att arbetsmarknaden går miste om potentiell personal och att individen inte fullt ut får användning av sin kapacitet.

De könsstereotypiska valen handlar om de socialt konstruerade föreställningarna som utgör maskulinitet och femininitet. Maskulinitet och femininitet används exempelvis i förhållande till individens fysik, egenskaper och förmågor vilket sedan skapar en bild av individen som även leder till en hierarkisk position. Exempelvis kan en kvinna anses feminin genom könstillhörigheten men kan samtidigt tillämpa maskulina egenskaper som att vara fysiskt stark eller våldsam. Att som kvinna tillämpa maskulina attribut leder dock inte till en hierarkisk position motsvarande en maskulin man. Att utmana maktstrukturer och normer i förhållande till kön leder oftast till en lägre maktposition. Något som även intresserar Skeggs i hennes undersökning av kvinnor och klasstillhörighet (Skeggs 2000, 9). Även där framkommer det att det finns en normativ mall för hur man blir en respektabel kvinna eller med andra ord en hegemonisk femininitet eller maskulinitet.

3. TEORETISK REFERENSRAM

Följande kapitel redogör för teorier som kommer tillämpas i analysen. Avsnitt 3.1 behandlar yrken och könsnormer med delar av Gottfredson´s Theory of Circumscription, Compromise and Self-creation samt teorier som förklarar maskulinitet och femininitet som en social konstruktion. Avsnitt 3.2 redogör för de delar av Hodkinson och Sparks karriärteori The Careership Theory som längre fram tillämpas i analysen. Kapitlet avslutas med avsnitt 3.3 som redogör för en sammanfattning och förtydligande över hur teori kommer tillämpas.

3.1 Yrke och könsnormer

Gottfredson´s Theory of Circumscription, Compromise and Self-creation är en karriärteori som grundar sig på sociologiska och psykologiska grunder. Teorin ämnar att förklara hur valet av studier och yrken begränsas av socialt konstruerade faktorer som kön och klass (Gottfredson 2002, 93). Dessa begränsande omständigheter, circumscriptions, börjar att ske redan runt tre års ålder och fortsätter upp till vuxen ålder att påverka och forma individen (Gottfredson 2002, 98-100). Begränsande omständigheter påverkar vad individen ser som möjligt och realistiskt, ofta utan någon objektiv grund utan dessa begränsningar görs ofta baserat på individens subjektiva tolkning av de sociala strukturer som omger dem.

Flera kompromisser, compromise, sker under beslutsprocessen för att individens målsättning ska passa in i den subjektiva struktur som omger dem. Kompromisserna kan vara stora eller små och är beroende av individens tidigare begränsande omständigheter, intressen, förmågor och engagemang. Det sker en avvägning mellan individens

självbild, den önskade positionen och vilket engagemang som krävs för att ta sig dit (Gottfredson 2002, 101-103).

De strukturellt betingade normativa föreställningarna om kön, status och klass menar författaren är de främsta begränsande strukturer som individer kompromissar med på vägen till self-creation eller så kallad självuppfyllelse (Gottfredson 2002, 129).

Strukturellt betingade föreställningar om kön kan förklaras i termer om maskulinitet och femininitet. Egenskaper, fysiska attribut och förmågor kodas mer eller mindre medvetet som maskulina eller feminina. I samband med att de kodas tillskrivs de även ett värde. Maskulina attribut är alltid överordnade de feminina vilket gör att de kodas med mer makt och värde än de feminina attributen. Maskulinitet och femininitet är starkt förenat med en hierarkisk maktordning som bestäms av strukturen och dess ideal (Connell och Messerschmidt 2005, 848).

Samtidigt finns det även inom maskulinitet och femininitet olika kategorier som gör att det inte är så enkelt som att man är antingen maskulin eller feminin. Det är individens kombination av maskulina samt feminina attribut som bidrar till en viss maktposition i förhållande till strukturen. Hegemonisk maskulinitet beskrivs som den optimala formen av maskulinitet som är överordnad alla andra maskuliniteter och femininiteter. Att bryta mot strukturens ideal av maskulinitet och femininitet är ofta förenat med negativa konsekvenser för individen. Exempelvis genom ett aktivt avståndstagande eller hånfullt bemötande som ett led i att frånta makt och påvisa individens hierarkiskt lägre maktposition (Schippers 2007, 92-95).

3.2 Careership

Hodkinson och Sparks karriärteori “The Careership Theory” tar hjälp av Pierre Bourdieus begrepp gällande individers habitus, kapital och fält i förhållande till karriärbeslut (Hodkinson och Sparks 1997, 29). Deras studie visar att ungdomar många gånger väljer yrkesinriktning baserat på antingen personlig erfarenhet eller råd de får till sig från omgivningen. Studien visar även att ungdomars val är pragmatiska snarare än systematiska där det även går att konstatera att besluten är kontextrelaterade utifrån exempelvis ungdomarnas ursprung. De pragmatiska valen kan förklaras som en form av

trygghetsval, individen tar ett beslut som tros ges största möjliga vinning för individen. Det skulle kunna förklaras som att ansträngningen och engagemanget som krävs för att nå målet ställs mot belöningen som tillskrivs av att uppnå målet.

Begreppet habitus kan förklaras som individens helhet. Habitus är summan av exempelvis individens kropp, tro, förmågor, och uppfattningar. Det är kombinationen av individens subjektiva självbild och de objektiva strukturer som omger individen som skapar habitus (Hodkinson och Sparks 1997, 33). Redan i barndomen byggs en bild upp hos individen som kan användas för att tillgodogöra sig en förståelse kring sina erfarenheter. Allt eftersom nya erfarenheter skapas ändras bildens struktur vilket medför att habitus är föränderligt över tid och ständigt utvecklas. Man kan aldrig frångå sitt habitus vilket innebär att val och vägen till ett val aldrig kan vara fritt från habitus och kontext (Hodkinson och Sparks 1997, 34).

Kapital är individens tillgångar och kan vara ekonomiskt, socialt, kulturellt eller symboliskt. Exempelvis att besitta ett stort ekonomisk kapital kan vara en tillgång för individen inom vissa kontexter och andra inte. Individens kapital är föränderligt och till viss del följden av en subjektiv tolkning. Ytterligare exempel är det sociala eller kulturella kapitalet som snabbt kan få ett högre eller lägre värde om individen flyttar sig mellan olika kontexter. Olika kontexter benämns som fält, det är den aktuella spelplan där individer verkar, exempelvis anställningsfältet som består av arbetsgivare och arbetsmarknader. Inom fälten har individer olika mycket kapital vilket även genererar makt att kunna influera fälten (Hodkinson och Sparks 1997, 37). Vidare kommer kapital inte särskiljas som ekonomiskt, socialt, kulturellt eller symboliskt utan ses som en helhet där de olika kapitalen samverkar inom fälten.

Enligt Careership gör ungdomar sina val utifrån sin handlingshorisont vilket är individens uppfattning om vad som är möjligt att genomföra och även vilka beslut som är möjliga att ta. Om handlingshorisonten är snäv eller bred kan förklaras som en konsekvens av samspelet mellan individens habitus, kapital och fält. Handlingshorisonten är alltså inte en objektiv konstruktion utan en subjektiv tolkning av individen. Individer kan genom medvetenhet för sitt habitus, kapital och fält förändra sin handlingshorisont och därmed bredda sina valmöjligheter (Hodkinson och Sparks 1997, 34-36).

3.3 Sammanfattning

Theory of Circumscription, Compromise and Self-creations förklarar hur normer och föreställningar om femininitet och maskulinitet påverkar individer i deras yrkesval. Det förklaras som en begränsande process där individen genom hela livet tillämpar diverse kompromisser mellan sina drömmar och den subjektiva struktur normerna skapar. Dessa normativa föreställningar om femininitet och maskulinitet förhåller sig även till maktstrukturer. Det finns en idealbild av femininitet och maskulinitet där en individs förhållningssätt till dessa ideal bidrar till en hierarkisk maktposition.

Careership tillämpar begreppen habitus, kapital och fält för att påvisa hur individens handlingshorisont påverkas i förhållande till karriärbeslut. Habitus är individens helhet och utgörs av den subjektiva självbilden men påverkas även av objektiva strukturer i individens omgivning. Individens resurser, kapital, ställs i relation till de olika fälten som individen rör sig inom där de tillskrivs olika värden. Exempelvis inom anställningsfältet där vissa kapital efterfrågas och andra inte, kontexten individen befinner sig i är därav centralt för beslutsprocessen. Handlingshorisonten är resultatet av individens habitus, kapital och fält. Inga beslut kan tas utanför individens handlingshorisont och därmed kan beslut inte ske kontextfritt. Individer kan genom medvetenhet för sitt habitus, kapital och fält förändra sin handlingshorisont och därmed bredda sina valmöjligheter.

För analysen kommer begreppen habitus, kapital och fält användas för att tolka och beskriva individens handlingshorisont. Begreppen tillämpas som en gemensam kodning för informanternas individuella erfarenheter och upplevelser. Theory of Circumscription, Compromise and Self-creations bistår med begreppen begränsningar,

kompromisser och självuppfyllelse. De två teorierna har vissa likheter i avseendet att de

bistår med en förklaring till hur val av yrken sker. Syftet är att synliggöra individens normbrytande yrkesval och individens erfarenheter av valet vilket Gottfredsons förklaring av könsnormativa föreställningar och hur de påverkar yrkesval bistår med. Begreppen maskulinitet och femininitet används för att förklara strukturella könsnormer som antas påverka individer i valet av yrke och studier.

4. METOD

Metodkapitlet består av avsnitt 4.1 som redogör för val av metod. Avsnitt 4.2 redogör för urvalet av informanterna. Under avsnitt 4.3 presenteras informanterna. Avsnitt 4.4 redogör för datainsamlingen. Avsnitt 4.5 redogör för analysmetod. Kapitlet avslutas med 4.6 som redogör för etiska ställningstaganden.

4.1 Val av metod

Inför uppsatsen formulerades syftet som är att synliggöra individens normbrytande yrkesval och individens erfarenheter av valet. Kvalitativ metod är lämplig vid undersökningar där fokus är att förstå snarare än att förklara ett fenomen, vilket även är en del av svaret till varför kvantitativ metod valdes bort. Kvantitativa metoder förutsätter mätbara data vilket är nödvändigt och bäst lämpat för vissa undersökningar. I detta fallet var dock individers upplevelser det centrala. Även arbetets omfattning och det begränsade antalet som ingår i urvalsgruppen motiverade att välja bort kvantitativa metoder som kräver fler informanter för att uppnå generaliserbarhet (Larsen 2009, 24). Den främsta anledningen till kvalitativ metod grundade sig alltså i syftet med undersökningen som är att synliggöra ett fenomen. Om undersökningen hade syftat till att konstatera ett fenomen hade istället kvantitativ metod tillämpats.

Undersökningen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. En semistrukturerad intervju innebär att det finns utrymme för individuella följdfrågor men även förutbestämda frågor vilket säkerställer att samtliga informanter svarar på frågor relaterade till syfte och frågeställningar (Larsen 2009, 83-84). Dock leder det även till en nackdel med metoden, det framkommer mycket material i kvalitativa intervjuer som i sin tur tar mycket tid att bearbeta och analysera.

4.2 Urval

Urvalet av respondenter skedde genom en form av kvoturval (Larsen 2009, 78). Eftersom undersökningen ämnar synliggöra individers normbrytande val krävdes det att informanterna tillhörde gruppen som gjort normbrytande yrkesval.

Urvalet begränsades även gällande utbildningsnivå. De flesta yrken med mer än 90 procent män motsvarar enligt statistik utbildning på gymnasial nivå (SCB 2018, 5). Det ledde till att även urvalet för män inom kvinnodominerade branscher avgränsades till yrken med motsvarande gymnasial utbildning. Beslutet tog utgångspunkt i att olika utbildningsnivåer skulle gett flera olika aspekter att ta hänsyn till vid analysen med tanke på uppsatsens omfattning. Det är inte heller utbildningsnivån i sig som är viktigt för undersökningen utan att informanterna arbetar i ett yrke som är starkt dominerat av det motsatta könet.

Baserat på statistik som påvisade att elektrikeryrket består av mer än 90 procent män och att undersköterskeyrket består av mer än 90 procent kvinnor (SCB 2018, 5) kontaktades diverse företag och verksamhetsansvariga inom dessa branscher som sedan vidare förmedlade kontakten till anställda som uppfyllde kriterierna. Även snöbollsmetoden tillämpades i ett fall då en informant förmedlade vidare kontakten till ytterligare en informant som kontaktades och intervjuades för undersökningen (Larsen 2009, 78). Informanterna fick genom detta tillvägagångssätt själva ta ställning till om de önskade delta i studien vilket stärker det frivilliga deltagandet.

4.3 Presentation av informanterna

Samtliga informanter bor på mindre orter i västra delen av Sverige. De fyra kvinnorna är till yrket elektriker och de fyra männen är undersköterskor. Informanterna kommer genom arbetet vara anonyma och nämnas vid sina alias som presenteras nedan.

Isabell, 30 år, bor tillsammans med sina barn. Uppvuxen med mamma som är undersköterska, pappa som är elinstallatör och syster som är säljledare. Stina, 30 år, bor med man och hundar. Uppvuxen med mamma som är

byggnadsingenjör, pappa är renhållningsarbetare, en syster är renhållningsarbetare och en syster som är civilingenjör inom flyget.

Agnes, 30 år, bor med sambo. Uppvuxen med mamma som är barnskötare, pappa som är elektriker och en bror som är utbildad på högskola och arbetar med olika projekt. Cajsa, 21 år, bor med sin sambo och väntar barn. Uppvuxen med mamma som är ekonomiansvarig, bonuspappa som är lastbilschaufför, pappa som är svetsare/alltiallo, en syster som studerar till jurist och en syster som fortfarande går i grundskolan.

Aaron, 40 år, bor med fru och barn. Uppvuxen med pappa som varit egenföretagare inom restaurang, mamma har arbetat inom restaurang, syster som är lärare i matematik, syster som är lagerarbetaren och en bror som är taxichaufför.

Tore, 24 år, uppvuxen med mamma som är kock och pappa som har varit egenföretagare inom åkeri och idag arbetar som rekondare.

Jacob, 44 år, bor med sin fru och hund. Uppvuxen med pappa som arbetade på Försäkringskassan, mamma var tidigare hemmafru och utbildade sig senare på högskola inom textil och en syster som arbetar för SIFO.

Magnus är 48 och bor med sin fru och barn. Uppvuxen med pappa som var yrkesmilitär och mamma som var hemmafru.

4.4 Datainsamling

Empirin har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer. Det kan förklaras som en kombination mellan strukturerade och ostrukturerade intervjuer. Fördelarna med att blanda dessa former av tillvägagångssätt för intervjuer var att dra nytta av fördelarna i de båda angreppssätten. Via den strukturerade intervjuformen togs en intervjuguide fram som sedan användes under samtliga intervjuer. En fördel med intervjuguiden var att samma frågor ställdes till samtliga informanter vilket garanterade svar som var relevanta i förhållande till syfte och frågeställningar för undersökningen. Det visade sig även vara en fördel vid bearbetningen av empirin då transkriberingen synliggjorde en struktur när frågorna ställts i samma följd för samtliga informanter.

utifrån det som framkom under intervjuerna för att på djupet få ta del av deras upplevelse (Larsen 2009, 84). De individuella följdfrågorna bidrog till att stärka validiteten genom att säkerställa att svaren var relevanta och svarade till syftet med undersökningen.

Samtliga informanter godkände att intervjuerna spelades in vilket underlättade bearbetningen av empirin. Det var en fördel då det säkerställer att empirin motsvarar informanternas historier och att de tydligt särskiljs från varandra. Varje intervju tog mellan 45-60 minuter och genomfördes under fysiska träffar med informanterna. Med undantag för en intervju som av logistiska skäl skedde via telefonkontakt men även den intervjun spelades in, transkriberades och bearbetades i övrigt likt de övriga sju intervjuerna.

Största nackdelen med intervjuer, speciellt där man fysiskt träffar informanten, är den så kallade intervjueffekten. Det kan ses som sannolikt att den som intervjuas i viss grad påverkas av den som intervjuar, exempelvis genom att de svarar vad de tror är rätt svar (Larsen 2009, 28). Risken för intervjueffekten minskades genom ett öppet förhållningssätt under intervjuerna samt tydlighet om det frivilliga deltagandet som antogs underlätta för informanterna att svara sanningsenligt.

Att tolka resultat felaktigt påverkar reliabiliteten, tillförlitligheten med undersökningen. I en kvalitativ undersökning är det relativt svårt att nå hög reliabilitet och generaliserbara resultat, det är inte troligt att exakt samma resultat skulle uppnås igen. Dock kan reliabiliteten i en kvalitativ undersökning stärkas av tidigare forskning med liknande resultat. Även att empirin behandlas noggrant och säkert stärker reliabiliteten. Det gjordes exempelvis genom att de olika informanterna tydligt skildes åt i bearbetningen och analysen.

4.5 Analysmetod

För att empirin skulle bli överskådlig och mönster skulle kunna urskiljas valdes en analysmetod som fokuserar mot meningen i intervjun, så kallad meningskoncentrering.

För att hitta den egentliga meningen använder man sig utav reducering och kodning för att långa uttalanden eller stora stycken med text ska bli överskådliga (Kvale och Brinkmann 2014, 246-247). Intervjuerna som spelats in och transkriberats bearbetades sedan ned ytterligare och kodades i korta uttalande för att sammanställa svaren som utifrån syfte och frågeställningar var relevanta att analysera vidare. Det kodade materialet sorterades även i teman som ett ytterligare steg för att på ett tydligt vis kunna påvisa mönster i intervjuernas mening.

En form av meningstolkning tillämpades där empirin omskrevs och tolkades utöver enbart de ord och meningar som informanterna använt (Kvale och Brinkmann 2014, 249). En risk med att använda sig av meningskoncentrering och meningstolkning är att tolkningen av texten får för stort utrymme och att innebörden ändras från vad informanten avsåg med sitt uttalande (Kvale och Brinkmann 2014, 259-260). Dock försvaras valda analysmetoden med att hänsyn och medvetenhet om potentiella risker under analysens gång minskade negativa följder och säkerställde att informanternas mening bibehölls i såväl koncentrering som tolkning.

4.6 Etiska ställningstaganden

Inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning finns det fyra vedertagna etiska förhållningsregler att förhålla sig till (Vetenskapsrådet 2002, 6). Följande avsnitt beskriver närmare dessa fyra förhållningsregler i förhållande till undersökningen. Informationskravet tillgodosågs genom att informanterna fick information om syftet med studien, hur det insamlade materialet skulle bearbetas och vem som skulle ha tillgång till materialet. De informerades även om att deltagandet var frivilligt och att de hade rätten att närsomhelst avsluta deltagandet. Innan intervjuerna genomfördes fanns även möjlighet för informanterna att ställa frågor om studien och dess syfte för att säkerställa att de var införstådda med syftet för intervjuerna och deltagandet (Vetenskapsrådet 2002, 7).

Samtyckeskravet tillgodosågs genom att samtliga informanter var myndiga och kapabla att ta ställning till informationen som omfattas av informationskravet,

exempelvis det frivilliga deltagandet och att deltagandet kunde avbrytas närsomhelst (Vetenskapsrådet 2002, 9).

Konfidentialitetskravet tillgodosågs genom att materialet och information om informanterna har hanterats med varsamhet och enbart behöriga har haft tillgång till denna information genom processen (Vetenskapsrådet 2002, 12).

Nyttjandekravet tillgodosågs genom att informanterna i enlighet med informationskravet fick tydlig information om undersökningens syfte och ändamål. Materialet som insamlats användes sedan enbart för syftet med undersökningen och denna uppsats (Vetenskapsrådet 2002, 14).

5. RESULTAT

Följande kapitel redogör för resultatet av empirin. Avsnitt 5.1 besvarar den första frågeställningen, hur kom informanterna fram till sina normbrytande yrkesval? Avsnitt 5.2 besvarar den andra frågeställningen, vilka upplevelser finns gällande det normbrytande

yrkesvalet? Kapitlet avslutas med en sammanfattning över samtliga avsnitt under 5.3.

5.1 Hur kom informanterna fram till sina

normbrytande yrkesval?

Genom intervjuerna och bearbetningen av empirin kunde tre huvudsakliga bakomliggande orsaker urskiljas som avgörande inför informanternas yrkesval. Orsakerna som är anställningsbarhet, viktiga personer och influerande upplevelser samt

intressen och förmågor presenteras i följande kapitel under enskilda avsnitt.

5.1.1 Anställningsbarhet

Stina, Cajsa, Agnes, Magnus och Tore uppgav samtliga att den främsta orsaken till deras respektive yrkesval var att det var lätt att få jobb efter avslutad utbildning samt att de såg sitt yrke som bestående genom tid.

Stina valde att i vuxen ålder skola om sig eftersom hon upplevde att hennes tidigare studie- och yrkesval inte längre kändes som rätt val för henne. Ett annat skäl var att det var ont om arbeten att söka efter tidigare avslutad utbildning. Just efterfrågan på yrkesgruppen och tillgången på arbete är något som är viktigt för Stina där hon själv

beskriver elektrikeryrket som ett trygghetsval. Magnus valde också att i vuxen ålder skola om sig efter tidigare arbetslivserfarenheter inom teknik och logistik. I samband med arbetslöshet fick Magnus upp ögonen för yrket undersköterska, “jag tänkte att vårdyrken dom behövs alltid”.

Inför gymnasievalet valde Cajsa elprogrammet relativt slumpmässigt. Redan innan gymnasiet fanns det en skoltrötthet som gjorde att hon enbart övervägde yrkesprogram. Hon menar själv att det viktigaste för henne just då var att välja en utbildning som skulle leda direkt till arbete men säger samtidigt att det likaväl kunde blivit fordons- eller byggprogrammet som hon också övervägde. Sista dagen innan valet skulle vara registrerat bestämde hon sig dock för elprogrammet. Hon fick även höra av omgivningen att hon som tjej i en mansdominerad bransch skulle ha ännu lättare för att få arbete vilket var det viktigaste för Cajsa och bidrog till att motivera valet av elprogrammet. Att få arbete direkt efter avslutad gymnasieutbildning var det viktigaste även för Agnes som även hon valde elprogrammet till gymnasiet. Inför valet övervägde Agnes diverse hantverksyrken, “jag ville inte plugga vidare, jag ville bara jobba”. Även Agnes övervägde inför gymnasiet enbart program som var mansdominerade.

Tore valde att söka till vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet delvis utifrån sina intressen men arbetsmarknadens behov sågs som ett stort plus och hade stor påverkan inför valet “det kommer alltid finnas jobb i vården”. Fem av åtta informanter har gjort trygghetsval vid sina val av yrke. Att det finns en stor efterfrågan på arbetsmarknaden samt att det ses som bestående över tid var de viktigaste orsaken till valet av yrke.

5.1.2 Viktiga personer och influerade upplevelser

Isabell, Stina, Agnes, Jacob, Magnus och Tore var alla på olika vis påverkade och inspirerade utav personer i deras omgivning gällande valet av yrke. Isabell har sedan barndomen inspirerats av sin pappa som är elektriker och menar själv att det har påverkat henne i yrkesvalet “jag ville ju så gärna vara som han och jag tyckte det var roligt”. Hon fick genom sin pappa chansen att vara med och utföra lättare sysslor, exempelvis dra kablar. Med tiden skapades en grundförståelse och intresset för yrket elektriker ökade. Men den största bidragande orsaken för Isabells yrkesval var pappan som hon själv beskriver som sin bäste vän.

Även Agnes pappa är elektriker och bidrog på sätt och vis inför valet av yrke. Dock menar Agnes att hennes pappa har inspirerat till viss del men samtidigt visste hon inte så mycket om vad hennes pappa arbetade med heller. Det var en praovecka på en el-verkstad i årskurs nio som verkligen fångade hennes intresse då hon fick chansen att själv prova på yrket elektriker. För Stina som upplevde ett behov av ett stabilt yrke och efterfrågade trygghet var det ett besök av en släkting som själv var elektriker som gjorde att just det yrket blev aktuellt “ja det är klart att jag ska bli elektriker”.

Tre av de fyra kvinnliga elektrikerna som intervjuats berättar även att de föredrar att umgås med män framför kvinnor vilket lett till att valet av ett mansdominerat yrke inte sågs som ett dilemma utan som en fördel, som Cajsa beskriver umgänget med de manliga vännerna “lite lättare och inte så mycket drama”.

Jacob ställdes i vuxen ålder inför att som följd av sjukdom behöva byta karriär. Det var i samband med kompletterande studier som han träffade en studie-och yrkesvägledare. Det var det mötet som öppnade upp för tanken att studera in gymnasiebehörigheten med inriktning mot vård- och omsorgsprogrammet. Även tidigare erfarenheter som kontaktperson och det faktum att hans mamma i tidig ålder drabbades av en stroke menar Jacob har påverkat honom att söka sig till yrket undersköterska. Som även tidigare beskrivet valde Magnus också att i vuxen ålder skola om sig och i samband med arbetslöshet fick Magnus upp ögonen för yrket undersköterska. Hans fru som arbetade inom vården inspirerade Magnus och gav honom en inblick i branschen vilket bidrog som en påverkade orsak inför valet.

För Tore var det förutom möjligheterna till anställning även hans mamma som jobbade som kock på ett äldreboende som öppnade upp ögonen för vården. Men även positiva erfarenheter av vården under barndomen och en dröm om att få arbeta på sjukhus ledde till valet att bli undersköterska.

5.1.3 Intressen och förmågor

Samtliga informanter har uppgett individuella intressen och förmågor som de i olika grad kopplar till sitt yrkesval. Isabell beskriver sig själv som en kreativ människa där hon på olika sätt får ge uttryck för sin kreativitet och där ett färdigt resultat är av stor vikt vilket hon på många sätt kan koppla till just elektrikeryrket. Det menar även Agnes

är viktigt “jag tycker det är kul när det blir fint”, att få skapa och se ett färdigt resultat menar hon är en tillfredsställelse som kommer med yrket.

För Stina var det inget nytt att arbeta praktiskt då hon under hela sin uppväxt varit intresserad av att meka med bilar där det primära för henne var att laga, förändra och förbättra. Tidigare uppfattade sig Stina som teoretiker men kom senare i livet på att hon ville ha ett yrke som innefattar både teori och praktik, vilket lockade med elektrikeryrket när hon skulle skola om sig. Hon såg yrket som praktiskt men även intellektuellt då det även krävs förmåga till problemlösning. Problemlösningen som en del av yrket elektriker innebär lyfter även Isabell och Cajsa fram som en lockelse i valet av yrke.

Tre av de fyra kvinnliga elektrikerna talar om ett intresse för ellära vilket de menar underlättat valet men även studietiden. Motivationen för att klara studierna menar de höjs när det finns ett intresse. Agnes som trots skoltrötthet och svårigheter med matematiken i grundskolan berättar att gymnasiet var lättare “det är lite så att vill man så kan man”.

Interaktionen med andra människor var det som Magnus ansåg vara det viktigaste för honom med ett yrke. Det i kombination med hans sommarjobb inom rättspsykiatrin ledde till valet att studera till undersköterska. Även Tore menar att intresset av att arbeta med och för människor var avgörande inför valet av yrke. Jacob har som framkommit även under tidigare avsnitt fått ett intresse för att arbeta med människor genom tidigare arbeten. Det stora intresset för yrket som undersköterska väcktes efter påbörjade studier där han under den första praktiken kände att han hittat rätt. För Aaron var det från början ett intresse av att studera vidare till sjukgymnast som ledde till valet av vård- och omsorgsprogrammet. Det fanns från början ingen avsikt med att arbeta som undersköterska men han menar att även att drömmen om att bli sjukgymnast grundade sig i intresset för att arbeta med människor. Trots att han sedan pendlade mellan vård- och restaurangbranschen under många år menar han att de branscherna har något gemensamt, nämligen att arbeta med människor.

5.2 Upplevelser av att göra ett normbrytande

yrkesval

Agnes menar att könsfördelningen i sig är logisk om man ser till ett historiskt perspektiv. Hon poängterar även att elektrikeryrket, speciellt inom vissa områden, är ett fysiskt tungt arbete. Något som hon menar kan vara lättare för män som generellt är starkare, vilket även Stina och Isabell berättar om. Agnes, Cajsa och Isabelle menar dock att det finns fördelar med att vara kvinna inom elektrikeryrket då det behövs noggrannhet och ett estetiskt perspektiv. Något alla tre talar om som kvinnliga drag och egenskaper. Vid arbetsuppgifter som innefattar smådelar menar Agnes att det kan vara en fördel att ha mindre händer, vilket samtidigt även är en nackdel då verktygen som används oftast är anpassade efter större och starkare händer. Detta är något även Isabelle påvisar där hon beskriver att hon gärna hjälper sina manliga kollegor med de små pilliga sakerna och finslipar på finishen som hennes manliga kollegor inte har tålamod med. Isabell, Stina och Agnes menar även att männen vid behov kan bidra med den fysiska styrkan vilket gör att man i slutändan kompletterar varandra på ett bra sätt. Även Stina har reflekterat kring kläder, verktyg och hjälpmedel i förhållande till elektrikeryrket:

“Allting är anpassat efter bilden av att mannen han klarar allt han är stor och stark då behöver man inte utveckla verktyg, det är som att man inte har förstått att även mannens kropp går sönder”.

Stina, Isabell och Cajsa upplever även att de som kvinnor i högre grad blir ifrågasatta. För Cajsa var det värst under studietiden och hon upplevde att lärare hade högre krav för henne än vad de hade för hennes manliga klasskompisar “det var många som visade tydligt att de inte ville ha mig där”. Stina berättar att man blir “ifrågasatt väldigt mycket, dels om man klarar av det sen om det inte är jobbigt och varför man överhuvudtaget är där”. Hon tror att många tjejer väljer att hoppa av yrket eftersom dom möts av så mycket motstånd från andra yrkesgrupper inom byggbranschen.

det är jargongen som orsakar att många tjejer väljer att hoppa av yrket, för att de helt enkelt inte orkar med det. En jargong som även de andra tre talar om som en självklarhet inom mansdominerade branscher. Som Agnes beskriver det “PK (politiskt korrekt) existerar inte i byssan”. Samtliga av de kvinnliga elektrikerna talar dock om en öppenhet och positiv syn från chefer och byggbranschens håll. De ställer sig positiva till att anställa och få in fler kvinnor inom mansdominerade yrken. Agnes och Cajsa menar även att de inför rekryteringar sticker ut som kvinnor och att de kanske fångar intresset hos arbetsgivare på ett annat sätt än vad män gör.

Agnes, Cajsa och Isabell beskriver sig själva med ordet pojkflicka vilket de menar gör att de upplever sig lättare passa in i en mansdominerad bransch. Isabell berättar:

“Jag upplever inte det som att jag inte är mig själv för jag identifierar mig väldigt mycket med den här grabbiga Isabell också och den kvinnliga så det är inte att jag känner att jag kommer hit och tar på mig en fasad utan jag har bara en annan typ av kläder på mig”.

Uppfattningen att man måste vara stark i sig själv “ha skinn på näsan” och stå upp för sig är något samtliga av de kvinnliga informanterna har varit eniga om. De säger att det är en tuff jargong och att man inte får vara lättkränkt inom mansdominerade yrken. Även Jacob vittnar om att det många gånger är en tuff jargong inom vissa yrkesgrupper. Innan han började arbeta inom vården arbetade han inom ett mansdominerat yrke och när han jämför jargongen där med den jargongen som finns inom vården så beskriver han det som en otrolig skillnad. Hans uppfattning är att det behöver vara en jämnare balans mellan antalet män och kvinnor inom alla yrken för att därigenom få en annan stämning. Jacob, Aaron och Magnus nämner också att det inom kvinnodominerade yrken blir en speciell typ av dialog, tjat och skvaller som inte uppstår mellan män.

Samtliga av de manliga undersköterskorna tror att de låga lönerna är en stor orsak till att många män väljer bort yrken inom vården. Gamla förlegade normer som säger att det är mannens ansvar att försörja sin familj lockar dem till mer välbetalda yrken. De tror också att okunskap och gamla fördomar som ligger kvar gällande vårdyrket och vad det innebär påverkar att män väljer bort att arbeta som undersköterskor. Som Jacob beskriver finns det ett visst ointresse från män i omgivningen gällande hans yrke vilket

han tror beror på okunskap och att undersköterska inte är ett statusyrke. Magnus tror även att om männen fick en ökad förståelse för vad det innebär att arbeta som undersköterska skulle det bygga på mannens respekt för kvinnan rent generellt.

Ingen av de manliga undersköterskorna upplever dock att de blir direkt ifrågasatta gällande sitt yrkesval utan att de ofta möts utav frågor kring hur det kommer sig att de börjat arbeta inom vården från sin omgivning. En annan upplevelse de delar är att de ibland möts av motstånd från kvinnliga vårdtagare gällande intimhygien och dusch där vårdtagaren inte vill ha hjälp av dem på grund av att de är män. De ser dock inte detta som något problem utan är eniga om att man brukar lösa det i arbetslaget på ett positivt sätt där man stöttar upp varandra när en sådan situation uppstår.

Endast Jacob av de manliga informanterna upplever att han i en grupp med kvinnliga kollegor kan behöva synliggöra och bevisa sin kompetens. Han menar att det kan bero på gamla föreställningar om att en man inte är lika noggrann eller andra könsrelaterade normer som kan få dem att förbise hans kompetens “ibland kan jag tänka det att dom tror att jag inte är riktigt lika kunnig”.

5.3 Sammanfattning av resultatet

Empirin tyder på att det finns tre huvudsakliga bakomliggande orsaker till informanternas yrkesval. Anställningsbarhet, viktiga personer och influerade

upplevelser samt intressen och förmågor var de tre orsaker som kunde kopplas i olika

grad till alla informanterna.

Upplevelserna av ett normbrytande yrkesval tyder på vissa likheter men också skillnader mellan kvinnor och män. De kan alla mötas utav svårigheter i sitt yrke som de kopplar till sitt kön. Exempelvis talar männen om kvinnliga vårdtagare som inte vill ha hjälp från en man med intimhygienen. Kvinnorna talar om fysiska svårigheter som mindre styrka och verktyg som är anpassade för män. Både män och kvinnor talar positivt om en blandad arbetsmarknad och menar att män och kvinnor kompletterar varandra.

Kvinnorna talar om ett ifrågasättande bemötande från omgivningen men menar att arbetsgivare och branschen är positiva och strävar efter att få in fler kvinnor i mansdominerade branscher. Att bli ifrågasatt av omgivningen upplever dock inte majoriteten av männen men de upplever alla att det finns en okunskap för vad yrket undersköterska innebär och att det behövs mer information och högre löner för yrket om man ska få in fler män inom vården. En av männen upplever däremot att hans kompetens kan förbises i en grupp med kvinnliga kollegor som följd av att han är man. Hans upplevelse är att de förutsätter att han ska vara mer slarvig samt inte besitta den naturliga känslan för yrket eftersom han är man.

Både männen och kvinnorna upplever att det blir en viss typ av dialog att anpassa sig efter när man arbetar i ett yrke som domineras av ett kön. Männen menar att kvinnor tenderar att tjata och skvallra medan kvinnorna beskriver det som att män har en tuff jargong.

6. ANALYS

Följande kapitel redogör för analysen av empirin som framkommit under intervjuerna. Analysen sker med hjälp av tidigare forskning och teorier som presenterats under tidigare kapitel. Avsnitt 6.1 redogör för den första frågeställningen, hur kom

informanterna fram till sina normbrytande yrkesval? Avsnitt 6.2 redogör för den andra

frågeställningen, vilka upplevelser finns gällande det normbrytande yrkesvalet? Analysen avslutas med en sammanfattning under avsnitt 6.3.

6.1 Hur kom informanterna fram till sina

normbrytande yrkesval?

De pragmatiska valen görs baserat på den relativt begränsade information individerna har för att uppnå största möjliga vinning i förhållande till ansträngningen som krävs för att nå målet. Det är ett sätt att rationellt väga för och nackdelar för att synliggöra den väg som ger individen mest vinning i förhållande till ansträngning. Samtidigt vägs individens kontext oundvikligen in i beslutsprocessen, det går inte att bortse från individens omgivning. Majoriteten av informanterna talar om personer, möten och upplevelser i sin omgivning som har inspirerat dem i sina yrkesval. Det tyder på att kontexten individerna rört sig i har påverkat deras habitus och handlingshorisont genom att bredda för möjligheten att trotsa könsnormer i förhållande till yrken och därmed föranlett de pragmatiska yrkesvalen (Hodkinson och Sparkes 1997, 33).

När resultatet ställs mot teorin Circumscription, Compromise and Self-creation blir det tydligt att informanterna inte har blivit märkbart begränsade av normativa föreställningar gällande kön och yrken. Trots att de visste om att respektive yrken var

dominerade av det motsatta könet sågs det inte som en tillräckligt stor orsak för att kompromissa med genuina intressen och önskade yrken. Enligt teorin har informanterna valt att frångå strukturella begränsningar för att istället uppnå självuppfyllelse (Gottfredson 2002, 129).

Det kan även ses som ett aktivt val att söka sig till de strukturer som omger de yrken som domineras av det motsatta könet. För tre av de kvinnliga informanterna Agnes, Ida och Cajsa sågs det som en fördel att arbeta i en mansdominerad bransch då de föredrar att umgås med män framför kvinnor. Att välja yrke utifrån sociala kontexter kom även Sinclair i sin andra studie fram till är vanligt. Dock påvisar hennes resultat att kvinnor tenderar att umgås med kvinnor och män umgås med män vilket leder till att yrkesrelaterade val ofta reproducerar könsstereotyper (Sinclair 2015, 55). Vidare tyder resultaten på att en medvetenhet om könsstereotyper tenderar att reproducera könsnormer vilket inte verkar ha varit fallet för informanterna i denna undersökningen. Dock kan informanternas normbrytande yrkesval eventuellt förklaras med att de är trygga i sin könsidentitet och att yrkesvalet inte hotande individens självbild (Sinclair 2015, 42). Agnes, Ida och Cajsa beskriver sig själva med ordet pojkflicka vilket med Gottfredsons teori kan tolkas som att de genom uppväxten inte har låtit sig begränsas av normativa föreställningar om kön utan valt att inte kompromissa med sina intressen. Det i sin tur kan ha föranlett den trygga och stabila könsidentiteten som Sinclair menar underlättar för könsöverskridande yrkesval (Gottfredson 2002, 98-100; Sinclair 2015, 54).

Det kan även förklaras med hjälp av Careerships begrepp habitus, kapital och fält (Hodkinson och Sparks 1997, 29). Habitus skapas och formas under uppväxten genom erfarenheter individen tillskriver sig och har en direkt påverkan för individens handlingshorisont. Informanternas handlingshorisont kan ses som relativt breda där de ser det som möjligt att röra sig inom flera olika fält som följd av deras samlade kapital. En omgivning som inspirerat och uppmuntrat deras yrkesval bidrog till det samlade kapitalet som stärkte yrkesvalet. Dock kan det även tolkas som att informanternas handlingshorisont i sig varit normbrytande och därmed inte mer vidgad än hos dem som gör traditionella yrkesval. De kvinnliga informanterna som eftersträvade en trygg framtid där de alltid kommer ha en anställning övervägde enbart mansdominerade yrken. Trots att det finns kvinnodominerade yrken med stor efterfrågan på arbetsmarknaden, exempelvis undersköterska som de manliga informanterna valde.

Samtliga av de kvinnliga informanternas samlade kapital kan alltså även tolkas som styrande då val inte kan ske kontextfritt (Hodkinson och Sparks 1997, 33). De talar samtidigt i tydliga termer om egenskaper och förmågor som maskulina eller feminina vilket påvisar att deras kontext är präglad av strukturella könsnormer där de aktivt väljer bort fält dominerade av kvinnor. För att återgå till Gottfredsons teori kan deras val alltså även ses som starkt präglat av de normer som anses begränsa yrkesval, i deras fall har begränsningen skett genom att motsätta sig kvinnodominerade yrken (Gottfredson 2002, 98-100).

De manliga informanterna hade olika orsaker som bidrog till yrkesvalet där intressen

och förmågor var den enda gemensamma nämnaren för alla fyra. Att arbeta med

människor var det intresset som bidrog mest när yrket undersköterska valdes. Informanterna gjorde ett val i motsats till tidigare forskning där könstraditionella normer som påvisar den ekonomiska vinningen som en grundläggande orsak för mäns yrkesval (Evans och Diekman 2009, 238). Detta trots att även samtliga av de fyra manliga informanterna beskriver egenskaper och förmågor i termer av maskulina eller feminina vilket i enlighet med de kvinnliga informanterna tyder på en medvetenhet om strukturella könsnormer.

För männen var det dock inte en enhetlig historia utan individuella historier som sedan föranledde valet av just undersköterskeyrket. För två av informanterna, Jacob och Magnus, var det tillfälligheter, möten med människor i omgivningen och tidigare upplevelser. Tidigare omständigheter i yrkeslivet krävde en förändring och i den brytpunkten sammanställdes tidigare upplevelser, tillfälligheterna på vägen och deras intressen samt förmågor till att bredda handlingshorisonten (Hodkinson och Sparks 1997, 34-36). Även för Aaron var det tillfälligheter som orsakade att han valde att återgå till yrket undersköterska. Trots att han studerade vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet var avsikten då aldrig att arbeta som undersköterska utan sågs då som ett avstamp på vägen mot högre studier. Det var först i vuxen ålder i samband med utveckling av habitus och nya kontexter som yrket hamnade i handlingshorisonten (Hodkinson och Sparks 1997, 34).

Tore var den enda av de manliga informanterna utan tidigare arbetslivserfarenheter, han valde vård- och omsorgsprogrammet till gymnasiet och har sedan dess verkat inom yrket. Inga andra alternativ nådde upp till hans önskade position på arbetsmarknaden då hans främsta drivkraft var att få göra nytta för sina medmänniskor. Samtidigt är han

präglad av tidigare positiva erfarenheter och upplevelser av vården vilket tidigt väckte ett intresse för branschen. Den positiva synen är givetvis en del av Tores kontext då habitus liksom val alltid ställs i förhållande till kontexten (Hodkinson och Sparks 1997, 33).

Flera av informanterna påvisar vikten av att man måste ha ett stort intresse framförallt under studietiden där dom menar att motivationen då höjs. Resultaten i Evans och Diekmans studie påvisar att kvinnor många gånger väljer bort en yrkesinriktning inom teknik och att män väljer bort yrken inom omsorg trots att de många gånger har en naturlig fallenhet för det. De menar att traditionella könsroller påverkar yrkesvalen och risken för individen är att man hamnar i en position på arbetsmarknaden där ens fulla kompetens och kapacitet inte kommer till sin rätt (Evans och Diekman 2009, 237). Genom att göra ett normbrytande val kan man utifrån Evans och Diekman anta att informanterna som valt yrken utifrån sina intressen och förmågor trots att det bryter mot könsnormer valt ett yrke där de i större utsträckning kan utnyttja sin kompetens och kapacitet.

6.2 Upplevelser av att göra ett normbrytande

yrkesval

Både manliga och kvinnliga informanter talar i termer om manligt och kvinnligt. De talar om fysiska skillnader men även om egenskaper och beteenden som benämns som antingen manliga eller kvinnliga. Att könet förknippas med diverse attribut stämmer överens med bilden av de socialt konstruerade ideal som utgör femininitet och maskulinitet (Schippers 2007, 91). Dock skapas det en kontrast då informanterna gjort ett normbrytande yrkesval trots att de talar öppet om en normativ bild av män och kvinnor. Könsideologin som struktur kan därav ses som närvarande även för de som gjort ett normbrytande yrkesval.

De sociala preferenserna var inte avgörande för yrkesvalet men samtliga av informanterna berättar om att det påverkar upplevelsen. Männen menar att kvinnor tenderar att tjata och skvallra och kvinnorna berättar om en manlig jargong vilket de

menar ställer vissa kvar på att kunna anpassa sig och hantera dialogen. Återigen blir det tal om feminina och maskulina inställningar och beteenden (Schippers 2007, 91). Samtliga informanter talar om ett negativt gruppbeteende som uppstår när ett kön dominerar och menar att det skulle motverkas av en jämnare könsfördelning. De talar om att kvinnor och män kompletterar varandra, de ser det som en fördel att hjälpas åt med olika uppgifter som anses lättare för kvinnor respektive män. Det kan ses som en reproduktion av bilden att män och kvinnor är olika och kan olika saker vilket förstärker den strukturella könsideologin snarare än att motverka den. Trots ett normbrytande yrkesval har individernas habitus en prägling av det maskulina och feminina som inte verkar kunna frångås (Hodkinson och Sparks 1997, 34).

Den normativa bilden av män och kvinnor är något som fyra av informanterna berättar lyser igenom även i mötet med omgivningen. De upplever ett motstånd där de behöver försvara sin kompetens och yrkesroll för att de tillhör det motsatta könet. Även det kan ses som ett tecken på hur kön och olika kontexter består av normativa föreställningar. Att frångå dessa strukturella normer om feminint och maskulint är också att utmana de maktstrukturer som följer femininitet och maskulinitet vilket kan vara en förklaring till det motstånd som informanterna upplever (Schippers 2007, 85-87; Connell och Messerschmidt 2005, 851). Att tre av dessa fyra som upplever motstånd från omgivningen är kvinnor stämmer även med teorin om att femininiteter som inkräktar på maskulina domän faller hierarkiskt trots att det maskulina i grunden är en överordning. Det tas ett aktivt avstånd från dem, exempelvis ifrågasättande om de är starka nog att klara av jobbet. Upplevelsen av att bli ifrågasatt som kvinna kan stärkas av tidigare forskning som påvisar att både män och kvinnor tror att kvinnor inom mansdominerade branscher i högre grad riskerar att bli diskriminerade (Sinclair 2015, 58-61).

Dock upplever en del av kvinnorna att deras femininitet är en styrka i mansdominerade branscher, då i förhållande till arbetsgivare och arbetsmarknaden som efterfrågar en jämnare könsfördelning. Att kapitalets värde ställs i förhållande till vilket fält individen rör sig som Careership beskriver skapar i detta fall en maktstruktur där kvinnorna upplever sig dominera männen och vid anställning har en fördel av att vara just kvinnor (Hodkinson och Sparks 1997, 37). Den manliga informantens upplevelse av ett ointresse från omgivningen gällande hans yrkesval kan förklaras med att han faller hierarkiskt i förhållande till den hegemoniska maskuliniteten som utgör normen för maskulinitet (Connell och Messerschmidt 2005, 851).