Resultat och analysdiskussion

Syftet med följande undersökning är att synliggöra individens normbrytande yrkesval och individens erfarenheter av valet. Under avsnitt 7.1.1 behandlas undersökningens första frågeställning, hur kom informanterna fram till sina normbrytande yrkesval? Avsnitt 7.1.2 behandlar den andra frågeställningen, vilka upplevelser finns gällande det

normbrytande yrkesvalet?

7.1.1 Hur informanterna kom fram till sina normbrytande yrkesval

Resultaten i vår undersökning påvisade att anställningsbarhet, viktiga personer och

influerade upplevelser samt intressen och förmågor var orsaker som styrde yrkesvalet.

Tidigare forskning fastställer att de strukturella normerna gällande kön i förhållande till yrke tenderar att styra valet (Sinclair 2015, 54; Evans och Diekman 2009, 235-236). Enbart anställningsbarhet förklarar därav inte varför informanterna gjort ett normbrytande yrkesval. Det finns flertalet bristyrken där en trygg anställning kan nås

inom branscher där det egna könet dominerar, vilket också synliggörs av det faktum att informanterna är både kvinnor och män. Därav kan slutsatsen dras att yrkesval är komplexa och består av flertalet dimensioner. Informanternas kontext, omgivning och tidigare erfarenheter, blir centrala vid frågan om vilka orsaker som var styrande för yrkesvalet. Det synliggörs i analysen med hjälp av Careership där individens kontext oundvikligen är en del av beslutprocessen, det går inte att bortse från individens omgivning. Majoriteten av informanterna talar om personer, möten och upplevelser i sin omgivning som har inspirerat dem i sina yrkesval (Hodkinson och Sparkes 1997, 33). Det sociala nätverket som informanterna är en del av kan därav tolkas som gynnande eller hindrande för ett normbrytande yrkesval, vilket även Sinclair kom fram till i sin studie (Sinclair 2015, 55).

Samtidigt talade flera av informanterna om att de aldrig övervägt ett yrke som domineras av det egna könet vilket även påvisar att de valt bort flertalet yrken utan någon större insikt eller förståelse för vad som valdes bort. Handlingshorisonten kan ses som bred vid första anblicken av informanterna baserat på deras normbrytande yrkesval. Men vid närmare anblick kan deras handlingshorisont anses som relativt begränsad eftersom majoriteten av informanterna inte övervägt så många andra alternativ innan de valde sina respektive yrken. Kontexten kan därav tolkas som en begränsning snarare än gynnande för informanterna (Hodkinson och Sparkes 1997, 33). En parallell kan dras till teorin Circumscription, Compromise and Self-creation som synliggör hur individens valmöjligheter, handlingshorisont, begränsas av strukturella könsnormer (Gottfredson 2002, 93). Det blir extra tydligt att strukturen delvis har begränsat dem, framför allt gällande de kvinnliga informanterna som enbart övervägde mansdominerade yrken. Att aktivt välja bort och undvika det som är feminint kodat är ett annat sätt att begränsa sina valmöjligheter och därmed även sin handlingshorisont. Det är även intressant då tidigare nämnda forskning fastställer att yrkesval tenderar att ske mellan yrken det egna könet dominerar (Sinclair 2015, 54; Evans och Diekman 2009, 235-236).

Därav finns det egentligen inget som tyder på att valet av ett normbrytande yrke är annorlunda än vad man kan tänka att det är för dem som gör könsstereotypa val. Den gemensamma orsaken för samtliga informanter var intressen och förmågor där de själva uppger att de identifierar sig med sin yrkesroll. Om något kan det tolkas som att de har en normbrytande könsidentitet där de inte motsätter sig att inneha maskulint respektive

feminint kodade egenskaper.

7.1.2 Upplevelser av att göra ett normbrytande yrkesval

Resultatet och analysen påvisade att informanterna trots ett normbrytande yrkesval samtidigt talar i termer om femininitet och maskulinitet. De menar att det finns en skillnad fysiskt men de talar även om egenskaper och förmågor som manliga respektive kvinnliga. Det är ett intressant resultat då det är lätt att tro att de som gjort normbrytande yrkesval inte skulle påverkas av de socialt konstruerade ideal som utgör femininitet och maskulinitet (Schippers 2007, 91). Informanternas utsagor tyder dock på att de sannolikt är lika påverkade av könsstereotyper som vilken individ som helst. För de kvinnliga informanterna blir det extra tydligt då de även vittnar om att de föredrar att umgås med män och undviker områden kvinnor dominerar. I förhållande till teorier om maskulinitet och femininitet är det ett intressant resultat då kvinnorna själva ser det feminina som oönskat och hierarkiskt underordnade (Schippers 2007, 85-87; Connell och Messerschmidt 2005, 851). En parallell kan även dras till Skeggs, deras avstånd från femininiteten kan vara ett försök att uppnå respektabilitet på ett annat fält än det feminina (Skeggs 2000, 24).

Områden som är dominerade av ett kön menar samtliga informanter har sina nackdelar och att det optimala skulle vara en jämnare könsfördelning. De ser det som att män och kvinnor kompletterar varandra vilket också är ett tecken på att maskulinitet och femininitet som kategorier i högsta grad är närvarande. Informanternas resonemang påvisar att könsideologin som struktur inte har frångåtts och man kan ställa sig frågan om de är normbrytande eller i själva verket bidrar till reproduktionen av rådande könsnormer.

Deras yrkesval ses dock som normbrytande på en strukturell nivå, enligt statistik, vilket även visar sig i mötet med omgivningen. Tre av de kvinnliga informanterna samt en av de manliga talar att de möts av motstånd i relation till sitt yrke och kön. Det är föga förvånande om man ser till de tidigare nämnda teorierna som förklarar att maskuliniteter alltid är överordnad femininiteter. Kvinnorna i mansdominerade yrken får per automatik en lägre maktposition och kan tänkas vara lättare att utmana. Deras upplevelse stärks även av tidigare forskning som styrker att det hos ungdomar finns en uppfattning om att kvinnor löper en ökad risk för att bli diskriminerade (Sinclair 2015,

58-61). Att majoriteten av männen i kvinnodominerade yrken inte upplever motstånd kan också ses som en naturlig följd av strukturen. Att de valt ett kvinnodominerat område säkerställer istället deras maktposition och skulle kunna tänkas vara en fördel. Tanken om maskulinitet och femininitet som särskilda med olika hierarkiska maktpositioner kan bistå som en del av förklaringen till att arbetsmarknaden är uppdelad (Schippers 2007, 85-87; Connell och Messerschmidt 2005, 851). De manliga informanterna menade att män väljer bort yrket undersköterska för att det är lågavlönat vilket motsätter den normativa bilden av mannen som familjeförsörjare. Kvinnorna talar om att de tror kvinnor väljer bort mansdominerade yrken för att de inte orkar med den hårda jargongen som följer mansdominerade yrken. Mannen som familjeförsörjare och att mansdominerade yrken har en hård jargong är exempel som synliggör hur maktpositionerna som följer maskulinitet och femininitet utgör ett hinder för jämnare könsfördelning. Skeggs, Connell och Schippers fastställer alla att det finns normativa föreställningar i förhållande till kön (Skeggs 2000, 17; Schippers 2007, 91; Connell och Messerschmidt 2005, 851). Könsfördelning på arbetsmarknaden kan istället ses som ett symptom på ett mycket större problem där förlegade normativa föreställningar om kön uppenbarligen lever kvar och utgör grunden till problematiken med den könssegregerade arbetsmarknaden.