Hur läraren kan stimulera elevernas läslust

Flera elever önskar att läraren ska låta dem besöka biblioteket mer frekvent. Enligt eleverna går samtliga klasser till biblioteket ungefär en gång i månaden. Några av eleverna påpekar att det är för sällan, eftersom de läser ut litteraturen långt innan det är dags för att nytt besök. Det som de flesta av eleverna tycker mest om med biblioteket är att det finns mycket litteratur där att välja mellan, vilket är något som deras skolbibliotek och lilla bibliotek saknar. En elev berättar hur denne tycker det är skönare att besöka ett bibliotek än en bokaffär, på grund av att det är lugnt och tyst på biblioteket vilket det inte är i en butik. Flera elever ur en årskurs berättade att de tycker om att ta hjälp av bibliotekarierna att finna rätt litteratur, speciellt när deras lärare inte kan hjälpa dem. En faktor som ett fåtal elever lyfter fram som lite negativt är att det ibland tar väldigt lång tid att välja bok. Enligt dessa elever beror detta på att utbudet är stort och de vill alltid ha den bästa litteraturen, vilket resulterar i att de inte alltid hinna välja något som de verkligen tycker

30

om. Fyra elever ur en av årskurserna önskar att få besöka stadsbiblioteket någon gång, av den orsaken att utbudet där är ännu större och det finns många fler mysiga platser att läsa på. Även de tre lärarna tycker att biblioteket för med sig stora fördelar, framförallt när det kommer till utbudet av litteratur. Samtliga lärare anser dessutom att bibliotekarierna kan vara till stor hjälp för eleverna att hitta litteratur som kan intressera dem. L3 berättade att denne arbetar mycket på biblioteket med att eleverna själva ska lära sig hitta litteratur, vilken nivå de ska ta samt vad det är de vill läsa om. Eftersom dennes klass har med sig tre vuxna när de besöker biblioteket och har tillgång till bibliotekarierna är elevernas vägledning lättare att utföra. Dessutom lånar eleverna litteraturen på lärarens lånekort, vilket gör det enklare för eleverna att dela med sig av böckerna till varandra och de slipper tänka på vilken bok de lånade från början. L2 berättade att denne skulle vilja utöka samarbetet med biblioteket ytterligare och inte bara göra ett besök för att låna böcker. Istället skulle L2 till exempel vilja ha högläsning i biblioteket eller att bibliotekarierna presenterar böcker i olika genrer. Utöver det skulle L2 även vilja ha mer tips och idéer från bibliotekarierna, eftersom att de kan sin sak och redan är duktiga på att stötta och ge eleverna boktips.

Att läraren har högläsning anser de allra flesta eleverna är bra. Däremot är det ungefär hälften av eleverna som föredrar den tysta läsningen framför högläsningen. Dessa elever menar att när de läser själva har de möjlighet att läsa om texten ifall de tappar bort sig, de kan läsa i egen takt och kan stoppa läsningen när de själva vill. Flera elever påpekar att de tycker det är jobbigt när läraren avbryter läsningen för att exempelvis förklara svåra ord. Eleverna föredrar om läraren kan ta upp dessa ord innan eller efter läsningen istället, alternativt fråga eleverna efteråt om det var något de inte förstod. Annars blir det ett störningsmoment som irriterar mer än det hjälper, eftersom de glömmer bort handlingen. Utöver det ser somliga av eleverna boksamtal som något givande, eftersom de får prata och ställa frågor kring handlingen. Det som samtliga elever utom två är överens om är att deras läslust ökar när läraren läser högt för eleverna, speciellt om läraren läser med inlevelse. Eleverna anser att det är viktigt att läraren väljer högläsningsbok utifrån vad de vill lyssna på, samt att läraren måste lyssna på deras förslag. Bland annat vill flera elever att läraren ska läsa Harry Potter, men det blir aldrig av. I en av årskurserna berättade eleverna att läraren endast har högläsning ur boken de har läsläxa i och att de skulle uppskatta högläsningen mer om läraren valde att läsa ur annan litteratur. L3 berättade att högläsning är dennes svaghet och att det inte är något som denne prioriterar av okänd anledning. L3 önskar att denne hade mer högläsning, men i nuläget prioriteras endast högläsning ur boken för läsläxan. L2 berättade att denne väljer att avsluta dagen på ett harmoniskt vis genom högläsningen, eftersom både läraren och eleverna älskar det. L2 inriktar sig mycket på att finna litteratur som både intresserar eleverna, men också läraren själv, eftersom att läraren anser sig själv kunna läsa mer med inlevelse om denne gillar boken. L1 berättade att denne försöker variera könet på huvudpersonen för att alla i klassen ska kunna känna igen sig i handlingen. Även denna lärare inriktar sig mycket mot vad som kan tänkas intressera eleverna, men också mycket på vänskapsböcker eftersom det är ett ämne som klassen kan prata mycket kring. L1 och L2 tänker också på att välja högläsningsbok som passar ett visst tema klassen arbetar med för tillfället. Om klassen exempelvis arbetar med stenåldern väljer de en skönlitterär högläsningsbok med mycket fakta kring det ämnet. På så vis kan eleverna göra kopplingar mellan litteraturen och själva temat. De anser båda två att högläsningen är viktig, eftersom att de tror på att om eleverna har hört mycket olika böcker och texter väcker det en lust till att vilja läsa själva. Under observationen i L3:s klassrum hade läraren

31

högläsning ur en engelsk bok, vilket jag i efterhand inte tror att L3 reflekterade över. Eleverna verkade till synes kunna texten utantill, eftersom de tillsammans med läraren läste högt. Känslan i klassrummet var god med många glada och ivriga elever som var väldigt fokuserade på högläsningen. Observationerna i de andra två årskurserna upplevdes högläsningen även där som positiv, både hos eleverna och lärarna. Detta verkade främst bero på att eleverna fick välja mellan att antingen rita eller bara lyssna, samt att lärarna läste med mycket inlevelse som i sin tur fångade upp elevernas intresse. Samtliga lärare berättade att de tycker det är bra att eleverna kan rita medan de ska lyssna, speciellt för de elever som behöver ha någonting i händerna för att koncentrera sig bättre. Att eleverna fick rita under tiden högläsningen pågick i två av årskurserna fungerade väldigt bra och eleverna verkade till synes ändå hänga med i det läraren läste.

Samtliga elever är överens om att lärarens vägledning är viktig, eftersom att läraren är klassens så kallade ledare. De ser gärna att lärarna ger mer förslag till eleverna vad de kan läsa som passar deras intressen. En elev berättade att denne vill att läraren ska säga att de ska läsa, annars är de lätt att glömma bort, men det ska vara på ett sätt som hjälper och vägleder elever till att vilja läsa mer. Flera elever påpekade även vikten av att läraren själv visar ett intresse för läsningen, eftersom läsningen blir roligare om läraren också tycker om det. En elev berättade hur denne såg andra läsa många olika sorters litteratur och det gjorde att eleven ville läsa ännu mer. Detta grundade eleven på att det blev roligare när denne visste att andra också läste och faktiskt tyckte om det. Även de tre lärarna påpekade hur viktigt det är med den vuxna förebilden som vägleder eleven. Lärarna menar att vägledningen bland annat ska hjälpa eleverna att hitta rätt litteratur som passar den enskilda elevens behov, samt att hitta rätt i biblioteket. Dessutom är lärarna överens om att den vuxna påverkar eleven genom att berätta hur viktigt de tycker det är med läsning och att de själva tycker läsning är både spännande och rolig. På så vis menar lärarna att läslusten kan smitta av sig. L1 talade om hur relationen mellan elev och lärare, men också elev och elev, är viktigt på grund av att det underlättar undervisningen om relationen till varandra är bra. Under samtliga observationer verkade det till synes finnas goda relationer mellan klasskamraterna. Med andra ord att eleverna verkade respektera varandra och där majoriteten av eleverna öppet vågade prata om sina tankar och åsikter, även om vissa elever stundtals kunde störa arbetsron var stämningen bland elever trots allt bra. Även under intervjuerna märktes det att det fanns en trygghet bland eleverna. Vissa elever talade om att de vill att läraren ska se över vilken litteratur eleven får eller ska läsa. Eleverna menade på att de ville ha mer utmanande litteratur på grund av att de i nuläget inte anser att de utvecklas med den litteratur de läser. De anser att litteraturen är för enkel och att mer utmaning skulle vara en motivationshöjande faktor som i sin tur leder till att de vill läsa ännu mer. L3 berättade att denne ständigt arbetar samt försöker se hur eleverna utvecklas och att de därefter får öka svårighetsgraden.

Den sista faktorn som vissa elever lyfter fram är att lärarna ska variera själva arbetet med litteraturen i läsundervisningen. Eleverna ger förslag på att de skulle vilja skapa någonting utifrån handlingen i en bok eller få rita bilder som elever får i huvudet medan denne läser. Ytterligare förslag var läsförståelsefrågor, bokrecensioner, läsa för klass- eller skolkamrater, samt fylla i ord som saknas i meningar från litteraturen. En elev gav förslag på att läraren skulle kombinera läsundervisningen med ett annat ämne, som till exempel matematik. Eleven menar att de först ska läsa ut en bok för att sedan räkna tal eller göra problemlösningar utifrån litteraturens innehåll. Några elever kom med förslag på att de skulle vilja ha boksamtal eller göra teater, dock svarade

32

dessa elever detta efter att de fått en förklaring på intervjufrågan som var lite ledande från min sida. I observationerna märktes det att eleverna var vana vid att arbeta med olika former av läsaktiviteter. Till en början såg eleverna nöjda ut med att läsaktiviteterna ändrades, men desto fler aktiviteter som utfördes desto färre elever var till synes fokuserade på undervisningen. Detta berodde troligtvis på att lärarna hade planerat in extra mycket läsundervisning på en gång för att jag som observatör skulle få se deras olika sätt att arbeta med litteratur i klassrummet. Samtliga lärare bekräftar i intervjuerna att de arbetar med olika läsundervisningsmoment, bland annat tyst läsning, boksamtal, högläsning, kompisläsning, samt att de försöker använda sig av litteratur och andra texter i övriga ämnen än svenska.