Resultatdiskussion

Följande avsnitt kommer att behandla resultatet utifrån studiens teoretiska ramverk, samt hur resultatet förhåller sig till bakgrunden.

Studiens teoretiska ramverk är Herzbergs tvåfaktorteori, som är baserad på hygienfaktorer och motivationsfaktorer. Enligt Elam och Widhe (2015) är läslust i skolan sammanfogad med motivationsforskning och eftersom läslust och motivation är två begrepp som är kopplade till varandra var valet av en motivationsteori mest lämplig. Som tidigare nämnt är tvåfaktorteorin enkel att använda i skolsammanhang trots att den ursprungligen används på en arbetsplats. Skolan är elevernas arbetsplats och flertalet av faktorerna som Hein (2012) nämner är viktiga för att identifiera vad som i detta fall gör att eleverna vill eller inte vill läsa litteratur. Teorin möjliggör en identifiering och kartläggning av total situationen som kan påverka eleven att finna sin läslust. I denna studie ville jag ta reda på vilka faktorer som påverkar eleven att finna läslust och som Taube (2007) påpekar kan läsning inte uppstå om läsaren inte är motiverad till att läsa. Det visade sig i studien att flertalet av Herzbergs faktorer hade en avgörande betydelse för elevens läslust. Samtliga informanter berättade att elevens individuella intresse är viktig att ta hänsyn till när det gäller valet av litteratur. Informanterna menar på att elevernas läslust skulle öka om de använde litteratur i läsundervisningen som utgår från deras egna intresse. Detta kan jämföras med det som Fletcher et.al. (2012) påpekar, att om eleven hittar böcker som intresserar och motiverar till läsning i den tysta läsningen ökar det elevens fortsatta läslust. En motivationsfaktor i teorin behandlar begreppet ansvar och Hein (2012) beskriver att ansvar är förknippad med tillfredsställelse som upplevs när individen får ett förtroende att kontrollera sitt eget samt andras arbete. Som en av eleverna berättade i intervjun ligger delvis ansvaret på eleven att välja rätt litteratur. Detta ansvar kan genomföras som eleven beskriver det genom att verkligen läsa vad litteraturen handlar om eller fråga en lärare om hjälp för att kunna hitta en bok som passar. L3 berättade hur denne aktivt arbetar med att eleverna själva ska hitta litteratur på biblioteket. Stensson (2006) tog upp begreppet läsundvikare, vilket är de elever som gör allt än att läsa i läsundervisningen. Observationerna i denna studie visade att de elever som var ointresserad av sin litteratur fokuserade på andra saker än läsningen, pratade eller ofta bytte ut litteraturen. I och med att eleverna får tillgång till litteratur som passar intresset skulle så kallade läsundvikare eventuellt kunna undvikas i större utsträckning.

Ledningen, det vill säga läraren i det här fallet, har även den ett ansvar och inte endast eleven. Enligt Hein (2012) handlar faktorn ledningen om hur ledaren väljer att överlåta ansvar, dela med sig av kunskap och den attityd denne har gentemot de som arbetar under ledningen, vilket i detta fall är eleverna. I skolan har läraren en daglig kontakt med eleverna och dennes influens påverkar elevernas motivation till att vilja läsa. Fridolfsson (2015) påpekar att handledningen har en

37

tendens att minska när eleven har fått ett läsflyt och därtill större valfrihet. När dessa elever själv ska välja en bok i biblioteket finns risken att urvalet är för stort och att de blir förvirrade. Medan de elever som har en låg läsförmåga riskerar att läsa för svår litteratur, eftersom de vill försöka dölja sin låga läsförmåga inför sina vänner. Likt Fridolfsson (2015) tog L2 upp detta under intervjun och L2 har själv märkt detta beteende hos lässvaga elever. Gärdenfors (2010) pratar om hur människan föds med en naturlig nyfikenhet och lust att lära, men att det är en stor utmaning för skolan att vidmakthålla den. I denna studie framgick det att den vuxna är en förebild och att deras vägledning är viktig för elevernas ökade läslust. Lärarna måste själv visa att de tycker om läsning och att det är viktigt, för annars är det problematiskt att motivera eleverna till att vilja läsa. Detta är något som även Renberg och Friberg (2015) menar, att elever blir inspirerade och motiverade till att vilja läsa om läraren själv är intresserad och är mottaglig för nya läsupplevelser. Det som vidare är viktigt för läraren som ledare är bekräftelse, vilket enligt Hein (2012) innebär olika former av handlingar där individen blir antingen uppmärksammad, ignorerad, får beröm eller kritik för sin insats i arbetet. Som Taube (2007) framhäver kan exempelvis ogenomtänkta kommentarer under de första skolåren ha en bestående negativ inverkan på eleven. Detta kan i sin tur resultera i att eleven tappar sin motivation till att vilja läsa, eftersom läraren exempelvis endast ger kritik och inte berömmer eleven i läsundervisningen. Bekräftelse i form av beröm och uppmuntran lyfter flertalet elever och samtliga lärare upp som en positiv bidragande faktor till läslusten. Enligt Elam och Widhe (2015) saknar skolor ofta förmågan att stödja och uppmuntra eleverna i sin läsning, vilket resulterar i ett misslyckande att utveckla elevens läslust. Detta är inget som framkommit som en bristande faktor i studien. Samtliga lärare berättade om hur de ständigt försöker uppmuntra och berömma eleverna i sin läsning, vilket även visade sig tydligt under samtliga observationer.

De interpersonella relationerna omfattar alla olika typer av relationer på en arbetsplats (Hein, 2012). L1 talade om hur relationen mellan elev och lärare, samt elev och elev är viktig eftersom det underlättar i undervisningen om relationen till varandra är bra. Om inte en elev känner sig bekväm och trygg på skolan på grund av dålig kontakt med lärare och andra elever kommer detta att påverka motivationen för skolarbete och eventuellt även läslusten. Det är därför viktigt enligt Jönsson (2016) att både lärare och elever får vara en del av en läsargemenskap. Forskaren fortsätter med att framhäva att denna gemenskap bidrar till bland annat att eleverna får samtala om det de läser. I observationerna framgick det att samtliga elever tillhörde en läsargemenskap där de hade en god relation till varandra och där majoriteten av eleverna öppet vågade uttrycka åsikter och tanker för andra, vilket även visade sig under intervjuerna. Som jag ser det kan läsargemenskapen bidra till en trygghet för eleverna, där de kan bli respekterade för sina åsikter, värderingar och kunskaper inom läsundervisningen. För att läsargemenskapen ska uppnå denna trygghet gäller det för lärarna att verkligen arbeta med gemenskapen i klassen och förebygga utanförskap.

Precis som Skolverket (2017) nämner ska elevernas undervisning utveckla elevernas kunskaper och värden. I tvåfaktorteorin finns begreppet utvecklingsmöjligheter, som syftar till att individen ska få möjlighet att mogna och utvecklas. Om eleverna inte får utvecklingsmöjligheter tappar eleverna motivationen till att fortsätta läsa. Vad som framgick i studien var att detta är något som vissa av eleverna eftersträvar. Det vill säga att de vill ha mer utmanande litteratur som i sin tur kan öka motivationen till att läsa ännu mer, varav en lärare berättade att denne ständigt försöker se över elevernas utvecklingsmöjligheter i sin läsning. Detta kan också härledas till Herzbergs

38

faktor om befordran, vilket enligt Hein (2012) innebär att individen får en förändrad status eller positionsförändring. I detta sammanhang innebär det att eleven får en form av befordran när denne får mer utmanande litteratur. För att få denna befordran krävs det en ansträngning från eleven, vilket kan vara en utmaning eftersom läsning är en tidskrävande process enligt både L2 och Taube (2007). Det framkom i studien att de allra flesta eleverna ser belöning som en motivation till ökad läslust. Dock krävs det även här att eleverna presterar för att kunna få en belöning. Hein (2012) beskriver prestation som en bedrift som ger känslan av framgång, alternativt en frånvaro av denna känsla. Det visade sig i studien att samtliga elever i en av årskurserna tillsammans lyckats prestera för att uppnå det gemensamma målet och få en belöning. Belöningen utspelade sig i detta fall som en bokfest efter att ha läst totalt femtio böcker tillsammans som klass. Det som eftersträvas enligt Imsen (2006) är att eleven ska drivas av inre motivationsfaktorer, det vill säga att individen själv utför en handling som anses vara meningsfull. I fallet med bokfesten är det däremot den yttre motivationsfaktorn som är dominerande, med andra ord att motivationen skapas utifrån och utanför individens kontroll.

Att ge utvecklingsmöjligheter för eleverna är inte det enda som eleverna värdesätter, utan även utvecklingen av de fysiska arbetsförhållandena visade sig vara en väsentlig del i studien. Chambers (2014) beskriver läsningen som en sysselsättning med speciella behov och ett speciellt beteende där individen kan koncentrera sig på boken och ge den uppmärksamheten. Detta är något som i studien visade sig vara värdefullt för samtliga informanter, att ha en plats för eleverna som är lugn och bjuder in till läsning. Hur skolans lokaler stödjer elevernas utveckling av läslust är viktig att se över, speciellt med tanke på att det är i skolans miljö eleverna vistas majoriteten av sin tid på dagarna. I observationerna noterade jag att det inte fanns några naturliga platser i klassrummet för eleverna att läsa på, förutom vid deras egna bänkar. Schultz Nybacka (2012) menar att vana läsare ägnar sig åt flera olika läspraktiker, där läsning kan ske både inomhus som exempelvis i fåtöljer eller på golvet, samt utomhus.

Lilla biblioteket är ett grupprum som flera informanter pratar om och de två lärarna som har sina klassrum angränsande till rummet försöker utnyttja det i den mån det går. Chambers (2014) påpekar att om skolan har tillräckligt med lokaler är ett läsrum att föredra, eftersom att speciella platser som är till för enbart läsning visar läsandets värde. Det som slår mig är att flertalet eleverna önskar att det fanns ett rum som är till för endast läsning, men ingen av dessa nämner att lilla biblioteket finns som en tillgång. Detta kan dock bero på att två av lärarna berättade att lilla biblioteket är hårt bokat under dagarna, eftersom det är det enda grupprummet som finns på skolan. I studien som utfördes av Fletcher et al. (2012) framkom det att om klassrumsmiljön utvecklas visar det på både lärarnas egna passion för läsning och sin kunskap om barnlitteratur. Även om samtliga lärare önskar att eleverna ska få känna sig mer som hemma medan de läser är detta svårt att uppnå, vilket L2 pratade om. Att det finns balansgång mellan utrymmesmässigt och intrycksmässigt. Som en elev föreslog kan stolsdynor vara ett alternativ för eleverna att få sitta mer bekvämt under sin läsning, även om ett rum eller en speciell läsplats i klassrummet skulle vara mer optimalt. Det som är svårt att veta enligt Schultz Nyberg (2012) är om det är läsningen i sig som motiverar människor att läsa i olika situationer eller om det är situationen som skapar möjligheten att läsa mer.

Tanken som slår mig är att skolbiblioteken är viktiga, speciellt med tanke på att extra lokaler för läsrum eller att klassrummen är tillräckligt stora för att rymma läshörnor kan vara ovanligt på

39

skolor. Precis som Pålsson (2015) menar har skolbiblioteken en avgörande betydelse för elevernas läsning, med tanke på att det är i den lokalen som eleverna enklast hittar litteratur för den spontana läsningen. Lärare kan såklart själva sitta på kunskaper som kan hjälpa eleverna att bli motiverade att läsa, men som denna studie har visat är samtliga lärare eniga med att bibliotekarier kan hjälpa eleverna ytterligare. Samtliga lärare i studien påpekar hur de har funnit sin läslust och anser att biblioteken är en stor tillgång för eleverna, speciellt när det kommer till utbudet av litteratur. Bibliotekarier besitter mycket kunskap om litteraturen och att nyttja den kunskapen vore optimalt. Som L2 berättade skulle denne vilja utöka samarbetet ytterligare och mer samarbete med biblioteket skulle föra med sig fördelar. Bland annat fördelen, som tidigare nämnt, att bibliotekarierna besitter en kunskap som eleverna kan ha stor nytta av för att finna sin läslust. Den kunskapen kan hjälpa eleverna att finna litteratur och genrer som intresserar och motiverar eleverna att vilja läsa mer. Dessutom visar studien att flera elever i en av årskurserna tycker om att ta hjälp av bibliotekarierna när deras egna lärare inte kan hjälpa dem. Som både Höglund (2012) och Fletcher et al. (2012) påpekar är biblioteken den vanligaste vägen för yngre personer att skaffa sig böcker och därmed är det viktigt att skolan har ett fungerande bibliotek. Med tanke på att föreliggande studie visar att flertalet elever skulle vilja besöka biblioteket mer frekvent samt att de vill att deras egna skolbibliotek ska utöka utbudet av litteratur, visar det värdet av tillgången på litteratur. Genom att tillgängliggöra och synliggöra litteraturen kan det väcka elevernas nyfikenhet för läsning, som i sin tur ökar läslusten. Chambers (2014) påpekar just detta, att det är grundläggande för en fungerande läsmiljö, men att det kräver ett genomtänkt bokurval och att bokarrangemanget drar tills sig elevernas uppmärksamhet samt väcker nyfikenhet. Somliga elever lyfte fram hur de vill att litteraturen ska vara organiserad på ett enkelt sätt som gör det lätt att hitta. Kulturrådet (2015) menar att tillgängliggöra litteraturen exempelvis kan vara att man underlättar för barn att göra egna val genom böckernas placering.

En annan faktor i tvåfaktorteorin är själva arbetet, vilket enligt Hein (2012) beskriver vad det är som utförs och att det har en betydande roll för hur individen blir motiverad. Studien visar att eleverna får arbeta med olika arbetsmetoder och att somliga elever tycker att det är bra. Om läraren har en stimulerande undervisning kan eleverna få en ökad motivation och på så vis ökar de sin läslust. Eleverna kom själva med förslag på hur de vill arbeta med litteraturen, bland annat rita bilder och skapande. En aspekt som Fletcher et al. (2012) lyfter som viktig att ta hänsyn till är att unga inte alltid tycker att läsningen är en aktivitet som inger status och därför behöver läraren olika strategier som gör läsningen rolig. Det resulterar i att elevernas delaktighet i undervisningen är viktig. Genom att tillåta eleverna att vara delaktiga i planeringen av läsaktiviteter kan de bli mer motiverade till undervisningen i sig. Dessutom skulle delaktighet från eleverna bidra med större förståelse till varför undervisningen är utformad som den är. Detta är något som även Skolverket (2017) lyfter fram, att eleverna ska ges inflytande över utbildningen.

I studien som utfördes av Fletcher et al. (2012) visade det sig att högläsningen är av stor betydelse, vilket även flertalet elever och samtliga lärare i denna studie lyfter som en positiv påverkan på läslusten. Det som kan vara en utmaning för lärarna är att hitta en bok som passar alla elever i klassen. I detta examensarbete framkom det att många elever tycker om bland annat böcker om mysterier. Det som är problematiskt är att även mysterier böcker kan handla om olika teman, som exempelvis hundar eller ishockey. Detta gör att en kompromiss måste ske i klassrummet där läraren väljer en bok som innehåller mysterier, men själva handlingen däremot kan eventuellt

40

tilltala ett fåtal elever på grund av att den handlar om just hundar och inte ishockey. Fast (2006) lyfter fram att högläsningen ger en väg in i samhällets kultur där kunskap om berättelser från olika miljöer är viktigt. Detta är något som L2 och L1 har tagit fasta på, eftersom de tror på att variationen av texter och litteratur är bra för elevernas fortsatta läslust. Fletcher et al. (2012) menar dessutom på att om läraren läser med inlevelse får berättelsen och dess karaktärer liv, vilket enligt forskarna, L2 och L1 stimulerar läslusten ytterligare.

Det som är viktigt att komma ihåg i litteraturläsningen är att samtala om litteraturen enligt Chambers (2014). Chambers menar att när läraren hjälper eleverna att samtala kring det de har läst, hjälper läraren eleverna att kunna uttrycka sig om annat i livet. Studien visade även på att somliga elever ser samtal kring litteratur som något givande och samtliga lärare anser att detta är en viktig process. Samtalet bör dock ske utifrån de behov som eleverna har enligt Chambers (2014), vilket eleverna även påpekar. Eleverna anser att när läraren avbryter högläsningen blir det ett störningsmoment och de föredrar om de kan prata om exempelvis svåra ord innan eller efter högläsningen är avslutad. Resultatet visar att ungefär hälften av eleverna föredrar den tysta läsningen framför högläsning, med argumentet att de själv kan välja att stoppa när de vill vilket de inte kan göra under högläsningen. Som Fridolfsson (2015) menar ska den tysta läsningen vara regelbunden, vilket är särskilt viktigt för elever som inte läser hemma. Förutom att eleverna får öva och utveckla sina språkliga kunskaper talar Kulturrådet (2015) om att den tysta läsningen kan få en ökad benägenhet till läslust senare i livet, ett ökat samhälleligt deltagande, större insikter i mänskligt beslutsfattande, ökad generell kunskap, samt bättre förståelse för andra kulturer. I studien framkom det att detta är något som samtliga lärare strävar efter genom att variera litteratur och texter och variera läsaktiviteter. Precis som Lindö (2005) talade lärarna om vad en bra bok för eleverna ska innehålla. Både forskaren och lärarna menar att boken ska tilltala elever, fånga elevens intresse, locka till att vända blad och utveckla deras språkliga förmåga. Lindö (2005) fortsätter däremot att påpeka hur boken inte endast ska innehålla en fantasivärld, utan även ge sann föreställning om hur samhället och världen ser ut. Forskaren menar bland annat att barnen ska kunna känna igen sig samtidigt som deras föreställningar utmanas. L1 och L2 försöker därför variera högläsningsbok, genom exempelvis att variera könet på huvudpersonen eller välja högläsningsbok utifrån ett speciellt tema klassen arbetar med. Taube (2007) påpekar att om läraren är väl insatt i barnlitteraturen utgör det en tydlig tillgång till läsundervisningen.

För att undervisningen ska bli stimulerande gäller det att företagspolitiken fungerar, det vill säga att lärarna måste få tid avsatt av sin arbetsgivare att planera läsundervisningen. För utan en välplanerad lektion uteblir den praktiskt fungerande undervisningen som både elever och lärare eftersträvar. Ju mer genomtänkt och välplanerad lektionen är, desto mer utvecklande är det för eleverna. Genom att inkludera eleverna i läsundervisningen och få dem att förstå varför det är viktigt med läsningen bidrar det till ökad motivation. Som Öhman (2015) skriver finns det positiva egenskaper och unika förtjänster med litteraturläsning, däribland tränas elevens språkkänsla, ordförråd och kommunikationsförmåga. I studien framkom det att samtliga elever tycker det är viktigt att kunna läsa på grund av att de annars inte kan utbilda sig eller arbeta. Persson (2012) menar att argumenten till varför litteraturläsning ska vara en central del måste granskas och göras kraftfullare i och med den kulturella förändringen i samhället. Precis som en elev påpekar ökar läsningen individens ordförråd, men Öhman (2015) påpekar hur det även är berättelsen som skapar samband och sammanhang, vilket bidrar med att individen kan se tillvaron ur ett nytt perspektiv. Både Fast (2016) och Skolverket (2017) talar om att barnen ska få bygga

41

vidare på tidigare erfarenheter och kunskaper. Fast (2016) menar att de tycks bli mer villiga att investera i skolarbetet då, vilket stämmer in i de resultat som framkommit i studien. Att både elever och lärare anser att det är viktigt att elevernas intresse får vara en del av läsundervisningen. Dock ställer sig Fredriksson och Taube (2012), liksom jag lite kritisk till att endast utgå från elevens perspektiv. Studien visar att litteraturen måste utgå från elevens intresse, men det är minst lika viktigt att eleverna får nya erfarenheter på grund av att eleverna tar med sig olika erfarenheter av läsning till skolan. Detta är något som även L2 påpekade, att denne känner att det är viktigt att ge eleverna en annan läsupplevelse än den de får hemma, där L2 tror att den mesta läsupplevelsen kommer från exempelvis datorer.

Den privata faktorn är viktig att ta hänsyn till, både när det kommer till vilka erfarenheter