• No results found

5. EMPIRISK UNDERSÖKNING

5.3 Hur ser barnbibliotekariernas arbetsuppgifter ut idag?

För att få veta hur barnbibliotekariernas arbetsuppgifter ser ut idag frågade jag bl a vilken uppgift barnbibliotekarierna anser att de har gentemot barnen. På vilket sätt bemöts barnen på biblioteken? Vilka krav har barnen på barnbibliotekarierna? Här ger även övriga intervjupersoner sin syn på barnbibliotekariernas arbetsuppgifter.

Huruvida barnbibliotekarieyrket skiljer sig från andra bibliotekariers arbete är en intressant fråga som det råder delade meningar om. Eftersom jag inte har valt att jämföra barnbibliotekarierna med andra bibliotekarier så frågade jag inte mina intervjupersoner om de ansåg det fanns skillnader mellan de olika grupperna. Men barnbibliotekarierna tog själva upp detta. Eftersom det ger en beskrivning av hur barnbibliotekarierna arbetar har jag valt att ta med detta.

Varken Britta eller Barbro tyckte det var så stora skillnader mellan att vara barn- eller vuxenbibliotekarie. Britta tyckte skillnaden låg i arbetsmetoder. Barnbibliotekarien

arbetar oftast mer med utåtriktad verksamhet än vad övriga bibliotekarier gör. Hon trodde dock att det håller på att förändras på vuxensidan, att man där börjat använda sig mer av denna arbetsmetod.

Det finns ingen utbildning som gör att man blir barnbibliotekarie. Barnbibliotekarie blir man genom att man anställs som detta. Att det kan vara svårt att definiera sin yrkesroll talade två intervjupersoner om. Kajsa tyckte att barnbibliotekarierna måste hitta det som bara de gör. Själv ansåg hon det var uppgiften att sprida budskapet om att det är roligt att läsa. Hon tyckte att nyttoaspekten av läsandet blivit så allenarådande för barnens del.

Hon ansåg att det var skolans sak. Barnbibliotekarierna måste våga stå för att det är upplevelsen som är det viktiga och att det är roligt att läsa. Barbro talade också om vikten av att sprida läsglädje. Hon påpekade också skillnaden mellan barnbibliotekarier och pedagoger när det gäller synen på läsning:

Vi har ett annat anarkistiskt perspektiv på något sätt, att det ska vara roligt. Det är viktigt för oss. […]det behöver inte vara nyttigt i något speciellt syfte. (Barbro)

Sara talade däremot om att barnbibliotekets grund måste vara att lära alla barn läsa. Hon pekade på de siffror idag som visar att många elever går ut skolan utan att kunna läsa.

Hon ansåg att barnbibliotekarierna måste stå på barrikaderna och tala om hur viktigt läsning är. Att man som barnbibliotekarie talar för barnverksamheten och går ut och bokpratar med barn, föräldrar och barnavårdscentralens personal.

Vilket bemötande får då barnen på biblioteket? Kajsa talade om respekten för barns integritet. Det är viktigt att man som barnbibliotekarie känner när man ställer fel frågor och inte frågar ut barnet om sådant det inte vill svara på. Både Barbro och Britta ansåg att det är viktigt att respektera barnen. Britta ansåg att hon som vuxen måste vara en god förebild och att hon måste kunna visa på vad som är ett gott beteende och inte.

Samtidigt sa hon att det gäller att ha balans, barnbibliotekarien får varken vara för intolerant eller för slapphänt.

Britta sa att när barnen kommer in på biblioteket idag är det ofta för att använda datorerna. Biblioteket hon arbetar på har åldersgräns på Internet. Barnen måste gå i årskurs fyra. Hon berättade att bibliotekets policy var att datorerna skulle användas till sådant de kan stå för som biblioteksverksamhet. Hon tyckte de hade stramat upp riktlinjerna bra men medgav att mycket av tiden vid datorerna fortfarande går till att maila. Hon sa så här om mailandet:

Från början tyckte vi inte det skulle användas till det likväl som vi inte bjuder på telefonsamtal så skulle vi inte bjuda på det, men det går inte. Man lär sig väl en del på det också - att skriva.

(Britta)

CD-ROM-program har biblioteket Britta arbetar på endast till utlån. Britta tyckte själv att det mesta var präktigt och pedagogiskt:

Vi har sträckt oss till Pettson och Pingu. Det ska vara något pedagogiskt med det. Vi köper inte actionspel och sådant.

(Britta)

Ett par intervjupersoner talade om barnbibliotekarien som en slags ordningspolis.

Trängseln vid datorerna är ofta stor och det blir ibland högljutt och bråkigt. Många barn har ingenstans att ta vägen och då kommer de till biblioteket. Cecilia sa att det gett en ny dimension till barnverksamheten på biblioteken - barnpassning. Hon tyckte det börjat likna 1970-talet som hon ansåg också hade inneburit mycket barnpassning på

biblioteken. Kajsa såg ordningsfrågan från en annan synvinkel. Hon tyckte

barnbibliotekarierna lade ner onödigt mycket tid på att hålla reda på köordningen vid datorerna. Men hon hade förhoppningar om att det kommer lugna ner sig allt eftersom tekniken blir mer stabil och människor blir vana vid att arbeta med den. Nya medier och hjälpmedel som kommer in på biblioteken kräver mycket tid innan de blir helt

införlivade i verksamheten. Personalen får fundera på vad de ska ha de nya medierna till, vad syftet är och hur det används på bästa sätt enligt Kajsa.

Britta trodde en av kärnorna i hennes sätt att förhålla sig till barnbiblioteksverksamheten var hennes tro på bokens påverkan på människan. Hon menade att en person läser en bok och sedan tar till sig det som finns i boken och att detta i sin tur påverkar den här personen. Därför tyckte hon det var så viktigt vad biblioteken förmedlar. Detta har förändrats med åren. Hon ansåg att barnbibliotekarierna är mer liberala nu än på 1970-talet. Det var striktare på den tiden. Hon tyckte inte att det var helt rätt det heller men hon sa att hon hade en del "sådana åsikter" kvar. Hon lämnade inte ut vad som helst till ett barn, som vuxen har man ett ansvar.

När jag frågade Barbro hur hon såg på sig själv gentemot barnen svarade hon:

Bibliotekarien är inte en mamma, inte en lärare, inte en…utan en klok och god vuxen som lyssnar, hjälper till, samtalar, inspirerar - och som har läst en massa böcker! (Barbro)

Britta trodde barnen hade stort förtroende för biblioteket och personalen där. Barnen litar på att de kan hjälpa dem. Barnens krav tyckte Barbro ofta var konkreta. De vill att hon läser en bok eller hjälper dem med dataspel. Förutom att göra det barnen ber om tyckte hon det hörde till arbetet att själv se och upptäcka barnens oformulerade behov.

Barnen själva säger knappast: 'Jag vill ha kvalitetslitteratur och dansföreställningar'. (Barbro)

Även Kajsa som talat om att barnbiblioteket ska stå för att det är roligt att läsa och att allt inte behöver göras i syfte att det ska vara nyttigt ansåg att det är barnbibliotekariens uppgift att även visa på det som barnen inte själva frågar efter.

Jag tycker det är viktigt att man utgår från det barn frågar. Sedan får man ju lägga till det man tycker att de ska fråga om. Det låter fånigt men man vill ju gärna visa på det de inte har upptäckt också. En balans däremellan. (Kajsa)

Att den privata situationen kan påverka yrkesrollen framkom vid några tillfällen. Ett exempel är åldern. Britta tyckte själv att hon började känna sig lite för gammal:

Jag känner ibland när jag går ut bland tonåringarna att här kommer mormor och berättar. […] När det gäller de små barnen går det bra med att mormor berättar. De yngre. Jag vet inte. Man skulle behöva någon från det svarta folket eller så lite grand, som komplement till mig. (Britta)

Britta menade med detta uttalande att det vore bra att ha någon mer anställd, någon som är lite ungdomligare både i framtoning och tankesätt. Samtidigt ansåg Britta att det är viktigt att även visa fram att den äldre generationen har ett värde. Hon såg fördelar med att hon hade en annan syn på saker och ting p g a sin ålder. Men hon var kluven till det hela och visste inte riktigt hur hon skulle tackla det. Det var en fråga hon funderat väldigt mycket på.

Sammanfattning: Att definiera barnbibliotekariernas yrkesroll är svårt bl a för att man inte utexamineras till barnbibliotekarie utan blir det genom anställning. De flesta tyckte att barnbibliotekariernas viktigaste arbetsuppgift var att sprida läsglädje. Men

barnbibliotekarierna ansåg också att deras uppgift var att visa barnen sådant de inte själva frågade efter. Skillnaden mellan barn- och vuxenbibliotekarier tycktes vara att barnbibliotekarierna arbetar mer med utåtriktad verksamhet. Intervjupersonerna uppfattar att barnen har stort förtroende för biblioteken och dess personal.