Hur ser samarbetet och ansvarsfördelningen, mellan lärare och

Hur samarbete och ansvarsfördelning, mellan lärare och studiehandledare, ser ut i de fall vi undersökt, bekräftar mycket av det vi läst i tidigare forskning. Resultatet visar att samarbetet är fungerande men också på många sätt problematiskt. Skolverket (2015, s12) och Skolinspektionen (2016, s36) säger att bristande språkkunskaper och kompetens försvårar samarbetet. Problematiken i bristande kompetens är dock inget vår undersökning bekräftar. Vårt resultat visar istället att samarbetet försvåras av tidsbrist och bristande kommunikation. Vikten av ett gott samarbete mellan lärare och studiehandledare är något som Skolinspektionen (2014, s22) och Avery (2017, s411-412) betonar. Majoriteten av våra informanter uppger att samarbetet fungerar bäst när studiehandledaren är knuten till endast en skola.

I resultatet framgår det att bättre struktur efterfrågas. Önskan om bättre struktur är inget vi sett i tidigare forskning, däremot kritiserar Skolinspektionen (2014, s8) organiserandet av studiehandledning då de menar att det inte finns någon samsyn på skolorna. Skolinspektionen (2016, s36) lyfter även att organisatoriska aspekter ofta går före elevens behov av stöd. Detta framkom även i våra intervjuer. Resultatet visar också att studiehandledningen varierar i sin utformning. Detta bekräftar det vi skrivit i Tidigare forskning, där flera av de presenterade författarna nämner just denna problematik (Nilsson & Axelsson 2013, s138; Reath Warren 2016, s137-138; Skolinspektionen 2014, s8; Avery 2017, s409-410). Frågan om organisation och styrning från skolans ledning har varit ett återkommande ämne i våra intervjuer. Vår undersökning bekräftar det vi sett i Tidigare forskning om att studiehandledningen ofta fungerar olika från skola till skola och fall till fall (Avery 2017, s409-410; Skolverket 2015, s21). Vi ser inte denna problematik som något som kan härledas till lärarnas och studiehandledarnas förmåga att samverka, utan att det snarare beror på bristande styrning från ledningen. Vår tolkning av intervjuerna är att det råder en okunskap i hur studiehandledningen kan användas och vilket ansvar som ligger på vem. Just nu ligger mycket av ansvaret för planerandet och genomförandet av studiehandledningen på den enskilda läraren eller studiehandledaren. Vilket i sin tur påverkar hur väl eleverna kan bli inkluderade och hur väl framgångsfaktorn angående samarbete uppfylls. Detta kan knytas till Skolinspektionen (2014, s8) som skriver att kvaliteten beror på lärarens engagemang och initiativ. Trots den problematik vi fått fram i vårt resultat kan vi se att många av intervjuobjekten har en stark vilja att använda studiehandledningen optimalt.

7.4 Metoddiskussion

Fördelen med att vi valt kvalitativ metod är att informanternas bakomliggande tankar och resonemang fått synas, samt att vi kunnat ställa följdfrågor till de svar vi fick. En positiv aspekt med undersökningen är att både studiehandledare och lärare deltog, vilket resulterat i att vi fått ett djupare resultat, där båda parter blivit hörda. Ett problem med vår metod är att de semistrukturerade intervjuerna kan ha lett till att vi missat information som lärare haft då samtalen i intervjuerna gått i olika riktningar. Hade intervjuerna varit mer strukturerade hade vi säkerställt att alla informanter gett oss information om samma saker, bland annat gällande framgångsfaktorerna. Detta hade gjort svaren mer jämförbara. Vårt tillvägagångssätt gjorde att vi eventuellt missade svar som ytterligare hade kunnat

stärka vårt resultat. Vi anser det också som problematiskt att SO-perspektivet inte framgått tydligare i våra intervjusvar. För att säkerställa det hade vi i högre utsträckning kunnat rikta våra frågor mer mot SO. Vårt val av metod kan problematiseras ytterligare, hade vi valt att göra en kvantitativ studie hade vi kunnat få en större volym av material att analysera. Detta hade kunnat göra resultatet mer övertygande och studiens reliabilitet hade ökat. Alvehus (2014, s22) beskriver reliabilitet som att resultatet ska vara upprepningsbart, helst även om studien utförs av någon annan. I nuläget har vi endast tankarna från nio personer som får representera en hel profession och vi, som intervjuare, har påverkat innehållet och formen på intervjun.

7.5 Slutsats

I vår undersökning kan vi konstatera att många av de brister som råder i hanteringen av studiehandledning beror på skolans förmåga att stötta och leda sin personal. Lärarnas intresse och engagemang är inget som saknas, men vi tror att de behöver tydligare direktiv från ledningen för att optimera handledningen och dess effekter. Vad vi ser som intressant är att Skolverkets fem framgångsfaktorer inte nämner ledning eller organisation, utan fokuserar endast på lärares och studiehandledares förmåga att samverka. Vår slutsats är att denna samverkan inte kan fungera om inte lärare och handledare får den stöttning de behöver, i form av riktlinjer och direktiv om en tydlig ansvarsfördelning, konkreta mål med handledningen och utvärdering som utreder effekterna. Problematiken om organisation bekräftas även i tidigare forskning. Vi föreslår därför en tydligare styrning från skolans ledning som tillägg till Skolverkets framgångsfaktorer.

Vi kan konstatera att studiehandledning kan verka både inkluderande och exkluderande. Det kan i vissa fall ge ökad trygghet i klassen vilket bidrar till gemenskap men kan också vara särskiljande då olikheterna förstärks. Mycket av hur studiehandledning verkar för inkludering handlar om hur fenomenet används, hur det läggs fram av läraren och att lösningarna anpassas efter varje elev. Vi anser att studiehandledningen inte kan vara välfungerande om den inte verkar för inkludering. Dock ser vi det som att inkluderingsperspektivet kan läsas in i Skolverkets framgångsfaktorer. Då vårt tydligaste resultat visar på en frånvaro av styrning föreslår vi att framtida forskning riktar sig mot detta. Det hade varit intressant att titta på skolledares syn på studiehandledning och vilka direktiv och styrning de har från till exempel huvudman.

8 Referenser

8.1 Litteratur

Alvehus, Johan, (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber AB

Avery, Helen, (2017). At the bridging point: tutoring newly arrived students in Sweden.

International Journal of Inclusive Education, 21(4), s. 404-415

Bryman, Alan, (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2a uppl. Malmö: Liber AB

Kiel Ewald, Syring Marcus & Weiss, Sabina (2017. How can intercultural school development succeed? The perspective of teachers and teacher educators. Pedagogy,

culture & society - Journal of educational discussion and debate, 25(2), s. 243-261

Nilholm, Claes & Göransson, Kerstin (2013). Inkluderande undervisning: vad kan man

lära av forskningen. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten

Nilsson, Jenny & Axelsson, Monica. (2013). ““Welcome to Sweden…”: Newly arrived students’ experiences of pedagogical and social provision in introductory and regular classes”, International Electronic Journal of Elementary Education, vol. 6, nr. 1, s. 137- 164

Nilsson, Jenny & Bunar, Nihad, (2016). Educational Responses to

Newly Arrived Students in Sweden: Understanding the Structure and Influence of PostMigration Ecology, Scandinavian Journal of Educational Research, 60(4), s. 399- 416

Reath Warren, Anne, (2016). Multilingual study guidance in the Swedish compulsory school and the development of multilingual literacies, Nordland: nordisk tidsskrift för

andraspråksforskning, 11(2), s. 115-142

SFS 2011:185. Skolförordningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet

Wedin, Åsa, (2010). A restricted curriculum for second language learners, a self- fulfilling teacher strategy?. Language and Education, 24(3), s. 171-183

8.2 Elektroniska

Skolinspektionen (2014). Utbildningen för nyanlända elever. (Rapport 2014:03) Stockholm: Skolinspektionen

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kva litetsgranskningar/2014/nyanlanda/nyanlanda-rapport-03.pdf Hämtdatum: [2018-01-24]

Skolinspektionen (2016). Skolinspektionens årsrapport 2016. Stockholm: Skolinspektionen

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/regeringsrapporter/arsrap porter/arsrapport-2016/arsrapport-skolinspektionen-2016.pdf Hämtdatum: [2018-01-24]

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Reviderad 2017) [elektronisk]. Stockholm: Skolverket [elektronisk]

http://www.skolverket.se/publikationer?id=3813 Hämtdatum: [2018-02-13]

Skolverket (2012). Greppa språket - ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet [elektronisk] https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild- publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2573.pdf%3Fk%3D2573. Hämtdatum: [2017-12-20]

Skolverket (2015). Studiehandledning på modersmålet [elektronisk]. https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3038.pdf%3Fk%3D3038. Hämtdatum: [2017-12-21]

Skolverket (2016). Undervisa nyanlända elever [elektronisk]

https://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nyanlandas-larande/undervisa- nyanlanda-1.237660#sprakutveckling. Hämtdatum: [2017-12-22]

Vetenskapsrådet (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning [elektronisk] Stockholm: Vetenskapsrådet.

www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Hämtdatum: [2018-02-12]

8.3 Källor

Intervju med Adam, 2018-02-15

Intervju med Amanda, 2018-02-05

Intervju med Huda, 2018-02-05

Intervju med Maria, 2018-02-08

Intervju med Omar, 2018-02-14

Intervju med Stina, Carin & Lina, 2018-02-15

9 Bilaga

Intervjuguide

Bakgrundsfrågor:

 Yrkestitel  Yrkeserfarenhet

 Utbildning + ev. fortbildning

 Vilka åldersgrupper är barnen du undervisar eller har erfarenhet av att undervisa i relation till studiehandledning?

Studiehandledningens betydelse:

 Vilka effekter kan du se av studiehandledningen?

o Måluppfyllelse, mer/mindre gemenskap, ökat/minskat självförtroende, annan självbild?

 Kan du se några specifika effekter av handledningen för SO-ämnena? Förståelse, måluppfyllelse, osv.

Attityder & förväntningar kring studiehandledning:

 Vad önskar du ska uppnås genom studiehandledning?

 På vilket sätt tror du att studiehandledning kan bidra till förståelse i specifikt SO?

 Vilken inställning har du till studiehandledning? Positiv/negativ

 När upplever du att studiehandledningen fungerar allra bäst? Ge exempel.  Hur tycker du att denna skolas intresse/attityder är för studiehandledning? Ex.

lärares attityder, fortbildning, ngt som nämndes vid anställning, tas det upp vid

Samarbete, organisation & ansvarsfördelning:

 Hur fungerar era planeringsmöten? Gemensamma? På skolan eller modersmålsenheten?

 Finns det en samsyn på skolan kring studiehandledning?

 Hur går det till när det beslutas om studiehandledning för en elev?  Vem ansvarar för innehållet i studiehandledningen? Vem planerar

 När sker studiehandledningen? Under skoldagen, efter skoldagen, parallellt med ord. undervisning i klassrummet?

 Vilka förändringar önskar du se i studiehandledningen? Organisation, samarbetet, effekter, osv. Varför?

 Vad upplever du som positivt och negativt i samarbetet med studiehandledningen?

 Finns det en röd tråd i skolarbetet från det som sker i klassrummet till det som görs under handledningen (om handledningen inte sker i klassrummet)?

o Vet läraren vad som sker under handledningstillfällena och vet handledaren något om vad som sker i klassrummet?

Frågor enbart till lärare:

 Hur många studiehandledare har du i din klass? Alt. Hur många elever som är i behov av studiehandledning har du i din klass?

 Hur ofta har du elever som har studiehandledning?

 Hur jobbar du med de elever som har behov av studiehandledning? (Får du tips från handledaren eller någon annan? Får du verktyg från handledningen som kan användas i ordinarie undervisning? Är detta något klasslärarna diskuterar, hur stötta andraspråkselever?)

Frågor enbart till studiehandledare:

 Hur många elever handleder du?

 Hur många lärare har du att samarbeta med kring studiehandledningen?  Hur ofta har du studiehandledning? (Totalt i veckan och med varje elev)

 Hur ser din anställning ut? (Vem är din chef? Funkar det bra? Har det alltid varit så? Andra upplevelser?

In document ”Plötsligt står dom där i dörren” - Lärare och studiehandledares syn på studiehandledningens roll och funktion för SO-undervisning i F-3 (Page 37-44)