Vad visar då vår undersökning med avseende på vikten av matematiklärarens Sociala
kompetens i förhållande till Ämneskompetens och Bedömningskompetens?
5.1.1 Tolkning av och diskussion kring undersökningens resultat
Lärarens Ämneskompetens (fråga 1-7) är den kompetens som hos eleverna totalt sett har högst medelvärde. Detta medelvärde ligger påtagligt över de andra kompetensernas. Vi tolkar detta som att Ämneskompetensen är viktigast för eleverna. Fråga 2 (Hur viktigt är det att din lärare kan förklara så att du förstår?) som vi bedömer som en av de tydligaste markörerna för Ämneskompetens har fått högst värde beträffande medelvärdet och besvarades av samtliga informanter.
Fråga 19 (Hur viktigt är det att din lärare kan prata med dig om annat än matte?) som vi bedömer vara en av de tydligaste markörerna för Social kompetens är den fråga, av de specialstuderade, med lägsta andel svarsalternativ ”Mycket viktigt”. Samtidigt uppvisar frågan en mycket stor spridning av de olika svarsalternativen. Detta tyder på att eleverna har mycket olika uppfattning om frågans vikt.
Dessa båda frågors resultat styrker vår tolkning av att eleverna ser Ämneskompetens som viktigare än Social kompetens.
I undersökningens resultat framkommer även faktorer som styrker vår uppfattning om den Sociala kompetensens vikt i lärarrollen. Fråga 11 (Hur viktigt är det att din lärare hjälper dig när du behöver det?) får i enkäten drygt 98 procent av det totala antalet svarsalternativ ”Viktigt” och ”Mycket viktigt”. För oss ingår frågan i Social kompetens men vi är medvetna om att eleverna kan ha en annan uppfattning om frågans kompetenstillhörighet, nämligen lärarens Ämneskompetens. Frågans formulering syftar på att läraren skall se behovet av hjälp hos eleven utan att eleven påkallar uppmärksamhet. Detta innebär för oss Social kompetens. Även fråga 14 (Hur viktigt är det att din lärare är rättvis?) är för oss en tydlig markör på Social kompetens. I
undersökningen visar även denna fråga vikten av den Sociala kompetensens betydelse med sin mycket höga andel svarsalternativ på ”Viktigt” och ”Mycket viktigt”.
5.1.2 Diskussion kring den kvalitativa frågan
Den kvalitativa frågan gav eleverna möjlighet att ge sin syn på lärarens makt. Med makt i detta sammanhang menas huruvida elevernas lärare har möjlighet att påverka deras situation här, nu och på längre sikt. Några av dessa svar visar, enligt oss, klart och tydligt vikten av både ämneskompetens och social kompetens.
Chans att påverka eleverna när det gäller det matematiska tänkandet o hjälpa o förbereda dem inför framtiden.
Det är alltid så att en vuxen lärare eller en vuxen person omedvetet påverkar oss. Just nu står vi eleverna på en riba [ribba] som vi ännu inte vet vad vi vill utav våra liv eller vilka svårigheter som vi kommer utsättas för. En lärare öppnar dörrarna för oss och det enda som vi behöver göra är att stiga in.
Dom väljer ju hur de ska undervisa, och det är ju viktigt för att vi ska förstå. Det som vi lär oss av vår mattelärare borde följa med i resten av våra liv. Så deras makt blir istället ansvar.
Detta med att som pedagog ha förmågan att förklara på ett för eleverna begripligt sätt tar Carlgren och Marton (2001) upp. Som elev verkar det vara av stor vikt att man förstår vad matematiken handlar om för att tycka att det är roligt. Av denna anledning anger Skolverkets rapport (2003) Lusten att lära att det som pedagog kan vara en bra strategi att utifrån arbetsmetod, möjliggöra tillfällen så att elevernas styrkor, svårigheter och svagheter synliggörs så fort som möjligt.
Det fanns också tydliga exempel på att eleverna exponerats för lärare med låg social kompetens och maktutnyttjande.
Han sajer [säger] att vi blatar [blattar] och slänger ut oss med huvet [huvudet] före.
Han tror att han bestämmer över allting och man måste vara tyst och lyda allt, annars kan han ta samtalet med föräldrar och då brukar han hitta på saker som inte har hänt. Ibland följer han inte reglerna och slänger ut elever fast man inte har gjort något.
Det finns en risk att lärare med bristande social kompetens missbrukar sin maktposition. Detta kan ske både medvetet och omedvetet. Kristvik, enligt Bergem (2000), menar att det finns en osynlig gräns som man inte får överträda och man som lärare måste vara medveten om. Därför är det viktigt att man lyssnar och sedan tyder de signaler som eleverna sänder ut. I detta ligger en utmaning för lärares sociala sensitivitet, professionalitet och yrkesetiska medvetenhet.
5.1.3 Slutsatser kring undersökningens resultat
Undersökning styrker inte vår uppfattning om att den sociala kompetensens är den viktigaste i lärarrollen. Den traditionella uppfattningen om ämneskunskapernas vikt hos lärarna framkommer hos eleverna i vår undersökning. Bedömningskompetensen viktades också något högre än den sociala kompetensen. Detta tror vi kan bero på att elever och lärare inte är vana vid att lägga ner stor vikt på just den sociala kompetensen i lärarrollen. Då kommer det också att vara skillnader lärare emellan beroende på deras personlighet. Det kan tyckas att man är ”född” till lärare. Detta nämner också Carlgren och Marton (2001). I Skolverkets rapport (2003) tas detta med personlighet upp. I rapporten frågas det om man kan tala om en professionell kompetens i läraryrket om det är så att det är personligheten hos läraren som påverkar lärarskickligheten. Vi anser att man kan det. Vad är det som säger att man inte kan tillgodoräkna sig en professionell kompetens/kunskap bara för att denna till stor del råkar ligga i ens personlighet.