Undersökningens fokus ligger på hur eleverna värderar de olika kompetenserna i relation till varandra. Inom området lärarkompetens finns det tillgång till både litteratur och tidigare forskning. Detta innebär att vi anser tillförlitligheten högre beträffande denna del av undersökningen. Vår undersöknings resultat överensstämmer dock inte helt med den forskning som vi har studerat. Den sociala kompetensen viktades lägst
men ändå nästan lika högt som de övriga kompetenserna. Tillförlitligheten i denna undersökning är begränsad i kategorierna Genus, Etnicitet och Makt. Mycket av detta kan tillskrivas bristen på litteratur och tidigare forskning inom dessa områden. Dessutom är de resultat som framkommit i dessa kategorier svåra att tolka. Vi anser oss inte ha underlag att dra några generella slutsatser avseende resultatet med tanke på urval och undersökningens storlek.
Under vår väg mot läraryrket har vår uppfattning om vikten av att lärarens personlighet har betydelse för elevernas trivsel i skolan stärkts. Vi har en uppfattning om att det är flera olika kompetenser som är med och formar lärare i sitt yrke. En av dessa är social kompetens som enligt oss är en förutsättning för att det ska kunna ske en kommunikation. Detta leder i sin tur fram till en dialog som i sin tur ger möjlighet till en relation.
Vi tror inte att man kan vara en komplett lärare endast med hjälp av stor social kompetens. Naturligtvis måste vi som lärare i ämnet matematik också ha en stor ämneskompetens och förmåga till att bedöma sina elever på rätt grunder, det vill säga ha en bedömningskompetens. Detta beskrivs av följande citat där eleven har uttryckt vikten av både lärarens personlighet, ”jätterolig och snäll”, lärarens didaktiska kompetens, ”förklarar tydligt” och sociala kompetens, ”bryr sig om”.
Hon är jätterolig och snäll. Hon förklarar tydligt. Hon bryr sig om elever. m.m.
Vilken nytta har vi då av undersökningens resultat i vårt framtida yrke? Som lärare måste man ha en bred kompetens inom vitt skilda områden. Man kommer inte att nå framgång utan att ha balans mellan undersökningens tre olika kompetenser. Beträffande
Ämneskompetens får vi som studenter på lärarutbildningen med huvudämne Matematik och Lärande en bra grund att stå på. När det gäller Bedömningskompetens får vi som studenter grundläggande kunskaper men långtifrån tillräckliga med tanke på lärarens ansvar inom detta område. Detta gäller speciellt i grundskolans senare del där slutbetyg sätts som faktiskt påverkar elevens framtida val och möjligheter. Med anledning av att både tidigare forskning och vår undersökning pekar på vikten av Social kompetens läggs det för lite tid och fokus på denna kompetens i vår lärarutbildning.
6 Avslutning
Som avslutning vill vi passa på att tacka följande personer för deras hjälp och medverkan. Handledare Anders Jakobsson för hans kloka råd och vägledning samt lärarutbildare Mats Lundström för hans guidning i SPSS. Vidare vill vi rikta ett tack till de elever, lärare och skolledare, som ställt upp med sin tid och sitt engagemang.
Litteraturförteckning
Arfwedson, Gerhard (1994). Nyare forskning om lärare. Stockholm: Gotab.
Ask, Ingvor (1996). I den mångkulturella skolan. I Hultinger, Eva-Stina, Wallentin, Christer (red.) 1996, Den mångkulturella skolan (s. 11-22). Lund: Studentlitteratur. Bauersfeld, Heinrich (1998). Radikalkonstruktivism, interaktionism och
matematikundervisning. I Engström, Arne (red.) 1998, Matematik och reflektion (s. 54-81). Lund: Studentlitteratur.
Bergem, Tryggve (2000). Läraren i etikens motljus. Lund: Studentlitteratur.
Bodine, Antoine (1993). What does to asses mean? The case of assessing mathematical Knowledge. I Niss, Mogens (red.), Investigations into assessment in mathematics education (s. 113-141). Dordrecht: Kluwer Academic Publishers.
Cederwald, Elisabeth (2006). Reflektion och självinsikt i ”den kommunikativa
pedagogiken”. Lunds Universitet.
PDF: http://fou.skolporten.com/artikel.aspx?typ=art&id=a0A20000000DgsZEAS Carlgren, Ingrid, Marton, Ference (2001). Lärare av i morgon. Kristianstad:
Kristianstads Boktryckeri AB.
Einarsson, Charlotta (2003). Lärares och elevers interaktion i klassrummet: betydelsen
av kön, ålder, ämne och klasstorlek samt lärares uppfattningar om interaktionen.
Linköping: Univ. (S. l.: Parajett)
Ejlertsson, Göran (1996). Enkäten i praktiken: En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur, 2005.
Enkvist, Inger (2001). Feltänkt. Kristianstad: Kristianstads Boktryckeri AB. Glaserfeld, Ernst von (1998). Kognition, kunskapsproduktion och undervisning. I Engström, Arne (red.) 1998, Matematik och reflektion (s. 34-53). Lund:
Studentlitteratur.
Handal, Gunnar, Lauvås, Per (1999). På egna villkor En strategi för handledning. Lund: Studentlitteratur, 2000.
Holm, Ulla (1987). EMPATI Att förstå andra människors känslor. Finland: WSOY, 1992.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olof (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Lärares yrkesetik (2006). Grafsign.
Utbildningsdepartementet (1996). Krock eller möte: Om den mångkulturella skolan. Stockholm: Norstedts Tryckeri AB
LØgstrup, K. E. (1971). Etiske begreber og problemer. I Wingren, G. (red.) (1971), Etik och kristen tro. Lund: Gleerup.
Löwing, Madeleine (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning: en studie
av kommunikationen lärare - elev och matematiklektionens didaktiska ramar. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Pehkonen, Errki (2001). Lärares och elevers uppfattningar som en dold faktor i
matematikundervisningen. I Grevholm, Barbro (red.) (2001), Matematikdidaktik – ett
nordiskt perspektiv (s. 230-253). Lund: Studentlitteratur.
Schön, Donald A (1983). The Reflective Practitioner. Bodmin: NPG Books Ltd. Skolverket (2003). Lusten att lära – med fokus på matematik. Örebro: db grafiska. Skolverket (2006). Lusten och möjligheten – om lärares betydelse, arbetssituation och förutsättningar. Stockholm: Edita.
Skolverket (2000). Med demokrati som uppdrag. Ödeshög: Danagårds Grafiska. Svenska språknämnden (2000). Svenska Skrivregler. Stockholm: Liber.
Trost, Jan (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Wedege, Tine (2002). Numeracy as a basic qualification in semi-skilled jobs. For the Learning of Mathematics, 22(3), 23-28.
WeirsØ, Bodil (2002). Empatisk kommunikation Giraffspråket i pedagogiken. Lund:
Studentlitteratur, 2004.
Wistedt, Inger (2001). Rum för samtal. I Grevholm, Barbro (red.) (2001),
Bilaga1
Enkätfrågorna
Hur viktigt är det att din lärare …
1) kan få dig intresserad av matte? 2) kan förklara så att du förstår?
3) kan lösa matteproblem som dyker upp? 4) låter dig påverka vad du lär dig i matte? 5) kan förklara bättre än din kompis?
6) erkänner om han/hon gör matematiska fel vid en genomgång? 7) kan förklara en sak på flera olika sätt?
8) visar att han/hon trivs med sitt jobb?
9) kan ditt namn?
10) låter dig påverka hur du lär dig matte? 11) hjälper dig när du behöver det?
12) lyssnar på dig när du har något att berätta? 13) uppmärksammar om du uppträder annorlunda? 14) är rättvis?
15) accepterar att han/hon inte kan allt? 16) är en person som du kan lita på?
17) kan lösa konflikter som uppstår i klassrummet under en lektion? 18) ger dig tillräckligt med uppmärksamhet under lektionen?
19) kan prata med dig om annat än matte? 20) är rolig och kan skämta?
21) vet vad du kan?
22) låter dig svara när han/hon ställer en fråga? 23) rättar din matteläxa?
24) ger synpunkter på det som du gör?
25) påpekar om du gjort ett bättre eller sämre resultat än vad du brukar? 26) ger dig tillfälle att visa vad du kan?
Malmö Högskola Bilaga 2 Lärarutbildningen
NMS, inriktning Matematik och Lärande
Till Rektorn!
Vi är två studenter som läser på Lärarutbildningen vid Malmö Högskolan. Vårt huvudämne är Matematik och Lärande, inriktning mot grundskolans senare år. Vi ska skriva vårt examensarbete nu under höstterminen. Examensarbetet ska handla om (sett utifrån elevperspektivet) vad som är viktigast, lärarens kompetens i matematik och/eller dennes förmåga att känna empati/förståelse för den enskilde elevens behov.
Vår datainsamling ska bestå av anonyma elevenkäter som vi sedan bearbetar med hjälp av SPSS. Detta blir sedan underlag till vårt examensarbete.
Till vår hjälp behöver vi därför ”låna” elever i årskurs 8 och 9 i början av en matematiklektion. För att underlätta för undervisande lärare kommer vi att närvara. Beräknad tid är cirka 20 minuter inklusive presentation och insamling.
Vänliga hälsningar,
Malmö Högskola Bilaga 3 Lärarutbildningen
NMS, Matematik och Lärande
Elevenkät
Vi är två studenter som läser till matematiklärare på Lärarutbildningen vid Malmö Högskola. Vårt examensarbete är inom området Kommunikation och Lärande. Era svar behövs för att vi ska kunna göra detta arbete.
Tjej
□
Kille□
Årskurs: _______Vilket hemspråk har du? (Har du fler än ett skriv alla.)
____________________________________________________________
Tycker du att din matematiklärare har makt? Ja□
Nej□
Vet ej□
Om ja, på vilket sätt?
______________________________________________________________________
____________________________________________________________
Markera hur viktiga följande påståenden är för dig.Hur viktigt är det att din lärare… Mycket viktigt
Viktigt Mindre viktigt
Inte alls viktigt
kan få dig intresserad av matte? kan förklara så att du förstår?
kan lösa alla matteproblem som dyker upp?
låter dig påverka vad du lär dig i matte?
kan förklara bättre än din kompis? erkänner om han/hon gör
matematiska fel vid en genomgång? kan förklara en sak på flera olika sätt?
visar att han/hon trivs med sitt jobb? kan ditt namn?
låter dig påverka hur du lär dig matte?
Hur viktigt är det att din lärare… Mycket viktigt Viktigt Mindre viktigt Inte alls viktigt
hjälper dig när du behöver det? lyssnar på dig när du har något att berätta?
uppmärksammar om du uppträder annorlunda?
är rättvis?
accepterar att han/hon inte kan allt? är en person som du kan lita på? kan lösa konflikter som uppstår i klassrummet under en lektion?
ger dig tillräckligt med uppmärksamhet under lektionen? kan prata med dig om annat än matte?
är rolig och kan skämta? vet vad du kan?
låter dig svara när han/hon ställer en fråga?
rättar din matteläxa?
ger synpunkter på det som du gör? påpekar om du gjort ett bättre eller sämre resultat än vad du brukar? ger dig tillfälle att visa vad du kan? låter dig förklara hur du tänker?
Tack för din hjälp och lycka till med matten
☺
Bilaga 4
Enkätundersökning Examensarbete
Hej framtida kollegor,
Vi, Peter Hansson och Kerstin Englund, som går sista terminen på Lärarutbildningen behöver er hjälp. Vi skriver på vårt examensarbete och vi samlar data till detta via en enkätundersökning. Vi har pratat med er skolledare och fått godkännande men utan er står vi oss slätt. Det kommer inte att innebära något arbete eller engagemang från er sida då vi är närvarande och genomför det hela. Däremot behöver vi ”låna” era elever i skolår 8 och 9 under lektionstid. Det hela tar 20 minuter (max) och kommer att genomföras under början av lektionen. Undersökningen kommer att genomföras under veckorna 46 och 47 (skolår 8 endast). Om det är så att vi inte kan komma på något lektionspass vore vi tacksamma för besked om detta snarast. Vi kommer givetvis att skicka ut en plan för våra besök så fort vi sammanställt den.
Tackar på förhand
Bilaga 5
Tabell avseende medelvärde, totalt, kompetenser, fråga, kön
Lärar- Antal svar Fråga Medelvärde
kompetens Fråga Kompe- Totalt
Tjej Kille Totalt tens
290 1 3,47 3,51 3,49 290 2 3,85 3,81 3,83 290 3 3,49 3,42 3,46 Ämnes 286 4 3,23 3,35 3,29 3,46 290 5 3,22 3,32 3,27 285 6 3,54 3,34 3,44 287 7 3,46 3,46 3,46 288 8 3,10 3,18 3,14 290 9 3,37 3,34 3,35 289 10 3,30 3,34 3,33 290 11 3,79 3,76 3,77 290 12 3,65 3,56 3,60 289 13 3,03 3,07 3,05 Social 288 14 3,72 3,74 3,73 3,31 3,36 290 15 3,46 3,34 3,40 289 16 3,22 3,40 3,31 289 17 3,43 3,41 3,42 286 18 3,06 3,19 3,13 289 19 2,56 2,77 2,67 290 20 3,13 3,24 3,19 289 21 3,49 3,50 3,49 289 22 3,36 3,44 3,40 284 23 2,91 2,96 2,94 Bedömning 287 24 3,08 3,24 3,16 3,35 288 25 3,39 3,46 3,43 290 26 3,54 3,48 3,51 286 27 3,54 3,47 3,50