5 Hur svenska företags miljöarbete kan förväntas påverkas av coronakrisen utifrån vår teoretiska modell
5.2 Huruvida coronakrisen kan förväntas ha en positiv påverkan
Utifrån vår teoretiska modell kan coronakrisen förväntas ha en positiv påverkan på företags implementerade och planerade miljöarbete om företagen upplever att de fått positiv respons gällande sitt miljöarbete från företagens omgivning eller om miljö- arbetet kan likställas med en besparing. Likt ovan kommer vi diskutera och analysera hur företagsledare upplever de två orsakssambanden länkade till huvudkategorin “Positiv påverkan” för att sedan beskriva huruvida coronakrisen kan förväntas ha en positiv påverkan på företags implementerade och planerade miljöarbete eller inte. Först analyserar vi underkategorin “Positiv respons” och därefter underkategorin “En besparing”.
5.2.1 Positiv respons från omgivningen gällande företagens miljöarbete
I tidigare avsnitt 5.1.3 analyseras huruvida svenska företag upplever att de fått respons gällande sitt miljöarbete från företagens omgivning där majoriteten, närmare bestämt 17 av 20 företag, upplever att de har fått respons på sitt miljöarbete. Samtliga respondenter som upplever att de har fått respons gällande företagets miljöarbete menar att det är positiv respons företaget mottagit. Flera respondenter nämner bland annat att de har fått positiv respons vid genomförda föreläsningar för stora kunder, andra företag och till och med FN gällande företagens miljöarbete, men många respondenter menar även att omgivningens positiva respons uttryckts i form av att kunder väljer att göra affärer med företagen på grund av miljöarbetet företaget genomför.
Likt Anders, VD för Värmevärden, som citerats tidigare i avsnitt 5.1.3 och som menar att ett företags miljöarbete inte längre är något utöver det vanliga menar flera företag som upplever positiv respons från sin omgivning att miljöarbete är något omgivningen förväntar sig av företag idag. Mats Hörnell, VD för Waynes Coffee benämner miljöarbetet som “en hygienfaktor” och Alexander Storckenfeldt, VD för Anticimex beskriver företagets miljöarbete som något som i allt större utsträckning förutsätts, både av kunder och medarbetare. Företags miljöarbete verkar utifrån flera undersökta företags upplevelser de senaste åren gått från att vara något som imponerade på företagets omgivning till att bli ett allmäntillstånd som förväntas av omgivningen vilket kan förklara att många respondenter inte hänför positiv respons till “klappen på axeln”
utan till förutsättningen för att kunder ska vilja göra affärer med företaget. Svaren kan dock bero på skilda definitioner av vad positiv respons innebär. Beroende på om respondenten definierar viljan att göra affärer med företaget som positiv respons eller inte kan svaren ha skiljt sig åt. De tre företag som uppger att de inte upplevt någon positiv respons, eller respons över huvud taget, gällande företagets miljöarbete kanske definierar respons som just en “klapp på axeln”. Tre företags eventuellt skilda begreppsdefinitioner påverkar dock inte resultaten för den aktuella kategorin då majoriteten av våra respondenter ändå menar att de har upplevt positiv respons från omgivningen gällande företagens miljöarbete.
På frågan om våra undersökta företag upplevt någon respons från sin omgivning gällande företagens miljöarbete sticker Erik Ling, VD för Västerås Stift Skogs svar ut från mängden. Erik menar att företaget har fått positiv respons, men att responsen som märkts av mest är av det negativa slaget. “[…] skogen och skogsbruk är väldigt polariserat där man har NGO:s, naturskyddsföreningen och andra som vi upplever som rätt så aggressiva och ganska negativa i sitt budskap” berättar Erik.
Eftersom det bara är en respondent som nämner att det är negativ respons företaget har fått av omgivningen gällande miljöarbetet kan vi inte bygga vidare argument om vad negativ respons kan innebära för svenska företags miljöarbete och vi finner heller inget stöd i vår teoretiska modell angående vad negativ respons skulle innebära för företags miljöarbete i en kris. Däremot kan vi utifrån vår teoretiska modell, där positiv respons från omgivningen innebär att en kris sannolikt kommer påverka företags implementerade och planerade miljöarbete positivt, tyda våra empiriska resultat som visar på att 17 av 20 företag inte bara fått respons, utan positiv respons, som att coronakrisen sannolikt kommer ha en positiv påverkan på företags implementerade och planerade miljöarbete.
5.2.2 Ett miljöarbete som kan likställas med en besparing
En minoritet av de tillfrågade företagen menar att deras miljöarbete har inneburit en besparing för företaget i form av minskat svinn, minskat avfall, minskad vatten- förbrukning, mer effektiv resurshantering, mer effektiv paketering och kortare körsträckor. Två respondenter menar att företagens miljöarbete på kort sikt innebär en
grundare av Peckas Naturodlingar refererar till miljöarbetet som en besparing på lång men inte kort sikt genom att förklara att byggnationen av ny teknik, som är en del av företagets miljöarbete, är en dyr historia till en början men att den nya tekniken i slutändan betalar tillbaka sig själv i form av minskad resursförbrukning.
Mer än hälften av alla tillfrågade företag menar att miljöarbetet kostar företagen mer än vad de ekonomiskt kan spara tack vare miljöarbetet. Några respondenter menar att miljöarbetet är “en kostnad som vi tar” (Erik Ling, VD för Västerås Stift Skog) men överraskande många respondenter som inte kan påstå sig spara pengar på företagets miljöarbete menar istället att företagen tjänar pengar på miljöarbetet. Totalt nio företag upplever att de tjänar pengar på sitt miljöarbete och när vi ber respondenterna att förklara sig menar majoriteten att företagets miljöarbete är en förutsättning för att vinna och attraherar nya kunder samt att behålla nuvarande kunder. Olof Sjöstrand, kvalitets- och miljöchef för Mekka Traffic berättar: “[…] den största delen av våra intäkter kommer från upphandlade trafikavtal. Vi kör ju exempelvis trafiken för Kalmar länstrafik och dom har ju väldigt långtgående krav på framförallt miljösidan. Uppfyller vi inte dom kraven så har vi ju inte den affären så att säga.”
Tre tillfrågade företag menar att miljöarbetet innebär både en besparing och ökade intäkter med liknande argument som ovan presenterats och ytterligare två företag finner det svårt att sätta siffror på sitt miljöarbete. Susanne Jalker, miljösamordnare för Forever Living upplever att miljöarbetet i form av utbildningar för medarbetarna ger kunskap om och insikt i miljöfrågor vilket är “en jätteviktig del” som det omöjligt går att sätta ett pris på.
Återigen finner vi det nödvändigt att diskutera hur förenklingen av verkligheten som vår teoretiska modell motsvarar påverkar vissa tolkningar av den insamlade empirin samt hur olika individer uppfattar begrepp olika. Den aktuella underkategorin “En besparing” grundar sig i en tidigare studie av Gunarathne och Lee (2015) och som tidigare nämnts i avsnitt 2.3.1 visar på att orsaken till att det undersökta företagets miljöarbete påverkades positivt i tid av kris var att företaget kunde spara pengar tack vare minskad resurs- förbrukning av olika slag. Besparingarna som de undersökta företagen i vår empiri- insamling refererar till när de förklarar att deras miljöarbete innebär att företaget sparar pengar stämmer väl överens med teorins definition av besparingar. Däremot stämmer
inte refereringen till hur vissa företag snarare tjänar än sparar på sitt miljöarbete överens med teorins definition av vad en besparing innefattar. Likt företaget i Gunarathne och Lees (2015) studie som sparar pengar på sitt miljöarbete finner vi det dock sannolikt att svenska företag som tjänar på sitt miljöarbete inte gärna väljer att minska sitt miljöarbete under kris då miljöarbetet kan tolkas vara en inkomstkälla för företagen.
Trots insikten om att företag som tjänar pengar på sitt miljöarbete troligtvis känner starka incitament för att fortsätta med sitt miljöarbete även under en kris har vi ingen teoretisk grund för vårt antagande. Om vi enbart lutar oss mot vår teori som endast framhäver att ett miljöarbete som kan likställas med en besparing sannolikt påverkas positivt av en kris tyder således vår empiriska insamling, som visar på att majoriteten av svenska företags miljöarbete inte kan likställas med en besparing, på att svenska företags implementerade och planerade miljöarbete inte kommer påverkas positivt av krisen. Till följd av våra resonemang anser vi dock att begreppen “sparar” och “tjänar” i fallet är oerhört nära besläktade och vill därför påstå att det utifrån aktuell underkategori “En besparing” istället är sannolikt att coronakrisen kan förväntas ha en positiv påverkan på företags implementerade och planerade miljöarbete då antalet företag som antingen sparar eller tjänar på sitt miljöarbete utgör majoritet i frågan.
5.2.3 Coronakrisen kan möjligtvis förväntas ha en positiv påverkan på företags miljöarbete
Efter mycket resonerande fram och tillbaka gällande vår empiriska insamling i förhållande till vår teoretiska modells huvudkategori “Positiv påverkan” kan vi fastställa att en underkategori förenlig med att coronakrisen sannolikt kommer ha en positiv påverkan på företags implementerade och planerade miljöarbete har kunnat bekräftas medan den andra underkategorin med viss tillförsikt delvis kunnat bekräftas. Till följd av att svenska företag upplever att de har fått positiv respons från omgivningen gällande företagens miljöarbete och att majoriteten av svenska företag upplever att de antingen sparar eller tjänar på sitt miljöarbete finner vi det möjligt att coronakrisen kan förväntas ha en positiv påverkan på företags implementerade och planerade miljöarbete.