En knuff i rätt riktning eller ett steg tillbaka?: En studie om coronakrisens påverkan på företags miljöarbete

Kandidatuppsats

En knuff i rätt riktning eller ett

steg tillbaka?

En studie om coronakrisens påverkan på företags

miljöarbete

Författare: Frida Rydholm &

Josefin Andersén

Examinator: Hans Wessblad Handledare: Olle Duhlin

Förord

Inledningsvis vill vi rikta ett stort tack till alla respondenter som tagit sig tid att medverka i denna studie. Studien hade inte varit möjlig att genomföra utan era bidrag. Fortsättningsvis vill vi även rikta ett tack till vår handledare Olle Duhlin och examinator Hans Wessblad. Ni har bidragit med värdefull hjälp och i vissa fall även till värdefull frustration.

_______________ _______________

Abstrakt

The purpose of this study is to describe and thereby bring knowledge about how companies’ environmental practices can be expected to be affected by the corona crisis. The results of this study have shown that the corona crisis probably can not be expected to have a major impact on companies' implemented and planned environmental practices, at least not in a Swedish context. The results has also shown indications that companies’ planned environmental practices possibly can be expected to be negatively affected and that companies’ implemented and planned environmental practices possibly can be expected to be positively affected by the corona crisis in a Swedish context. That companies’ environmental practices can be positively affected seems to be further strengthened if we broaden our views and allow us to look beyond the corona crisis.

Empiri & analys:

Sammanfattning

Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva och därigenom bringa kunskap om hur företags miljöarbete kan förväntas påverkas av coronakrisen.

Teori: Utifrån tidigare studier om vilken påverkan främst finanskrisen 2008 hade på företags diverse miljöarbete har vi funnit tre utfall gällande hur kriser kan förväntas påverka företags miljöarbete. Vidare har vi även funnit begrepp länkade till de skilda utfallen. Utfallen och begreppen funna i tidigare studier har kommit att utgöra grund för vår skapade modell som illustrerar det samlade forskningsläget i frågan samt vilka implikationer tidigare forskning har på vår studie.

Metod: Studien har en deduktiv ansats och vår skapade modell har legat till grund för analysen av primärdata som har samlats in genom strukturerade intervjuer. Vårt empiriska urval har bestått av 20 svenska företag där främst företagsledare har agerat respondenter.

Våra respondenter har fått berätta om sina upplevelser gällande hur coronakrisen har påverkat och kan komma att påverka företagens miljöarbete. Dessutom har våra respondenter fått svara på frågor utifrån begreppen i vår skapade modell. Genom analys av den empiriska insamlingen har studiens resultat framkommit.

Slutsats: Vår studie tyder på att coronakrisen sannolikt inte kan förväntas ha någon större påverkan på företags implementerade och planerade miljöarbete, åtminstone inte i en svensk kontext. Det har även gått att urskilja antydningar om en möjlig negativ påverkan på företags planerade miljöarbetet samt antydningar om en möjlig positiv påverkan på företags implementerade och planerade miljöarbete i en svensk kontext. Att miljöarbetet skulle påverkas positivt har stärkts ytterligare när vi har vidgat våra vyer och blickat bortom coronakrisen.

Innehåll

1Inledning ___________________________________________________________ 1 1.1 Bakgrund ________________________________________________________ 1 1.2 Problemdiskussion ________________________________________________ 3 1.3 Problemformulering _______________________________________________ 6 1.4 Syfte ___________________________________________________________ 6 1.5 Studiens räckvidd _________________________________________________ 6 2 Teoretisk referensram ________________________________________________ 7 2.1 Företags miljöarbete påverkas negativt av en kris ________________________ 7 2.2 Företags miljöarbete påverkas positivt av en kris ________________________ 10 2.3 Företags miljöarbete påverkas inte av en kris ___________________________ 11 2.4Studiens teoretiska referensram förklarat i en modell ____________________ 13 3Metod ____________________________________________________________ 15 3.1 Metodologi _____________________________________________________ 15 3.2 Metodval _______________________________________________________ 16 3.3 Datainsamling ___________________________________________________ 18 3.4 Databearbetning, Tolkning och Analys _______________________________ 19 3.5 Studiens trovärdighet _____________________________________________ 20 4 Företagens egna upplevelser om coronakrisens påverkan på miljöarbetet ____ 22 4.1 Företag som upplever en negativt påverkan av coronakrisen _______________ 22 4.2 Företag som upplever en positivt påverkan av coronakrisen _______________ 23 4.3 Företag som inte upplever någon påverkan av coronakrisen _______________ 23 4.4 Företag som upplever både en positiv och en negativ påverkan av coronakrisen 24 4.5 Framtida påverkan på företags miljöarbete om krisen fortsätter ____________ 25 4.6 Sammanfattning av företagens egna upplevelser ________________________ 26 5Hur svenska företags miljöarbete kan förväntas påverkas av coronakrisen

utifrån vår teoretiska modell ___________________________________________ 27 5.1 Huruvida coronakrisen kan förväntas ha en negativ påverkan ______________ 27 5.2 Huruvida coronakrisen kan förväntas ha en positiv påverkan ______________ 33 5.3 Huruvida coronakrisen inte kan förväntas ha någon påverkan ______________ 37 5.4 En uppdatering av vår teoretiska modell utifrån svenska företag ____________ 40 6Slutsats ___________________________________________________________ 42 6.1 Slutsats utifrån respondenternas upplevelser och vår teoretiska modell ______ 42 6.2 Ytterligare en aspekt som framkom ur empirin _________________________ 43 6.3 En knuff i rätt riktning ____________________________________________ 44 6.4 Framtida forskning _______________________________________________ 45 Referenser __________________________________________________________ 46 Bilagor _______________________________________________________________ I Bilaga A - De intervjuade företagens spridning ______________________________ I Bilaga B - Intervjuguide ________________________________________________ I

1 Inledning

I över ett års tid har vi vetat att vår kandidatuppsats ska förena företag och miljö, men hur, det tog lång tid att klura ut. Mitt i vårt grubblande bröt en kris ut världen över och vår uppsatsfråga blev plötsligt tydlig. I det inledande kapitlet får du som läsare först relevant information om företag i relation till miljö för att därefter introduceras för den kris som utgjorde startskottet för vår studie.

1.1 Bakgrund

Miljöfrågan är ett hett debatterat och polariserande ämne. En av ytterligheterna i frågan kan tänkas representeras av aktivisten Greta Thunberg som reser världen runt för att uppmärksamma ämnet medan den andra ytterligheten kan tänkas representeras av världsledaren Donald Trump som likställer Greta Thunberg med en domedagsprofet (Winiarski 2020). Istället för att kasta oss in i den här debatten väljer vi i vår studie att vila mot de vetenskapliga publikationerna sammanställda i Intergovernmental Panel of Climate Change (IPCC) senaste rapport. I rapporten tycks bevisen tala för sig själva: Människans tidigare och nuvarande utsläpp av växthusgaser innebär djupgående konsekvenser för allt liv på vår planet (IPCC 2019). För att motverka konsekvenserna och nå en hållbar framtid inom planetära gränser krävs samordnade åtgärder av alla aktörer (Folke et al. 2019). Alla måste dra sitt strå till stacken, inklusive företagen (Folke et al. 2019; Schaltegger & Burritt 2010).

1.1.1 Företags miljöarbete

Att implementera ett strukturerat miljöarbete är en av åtgärderna företag föreslås att vidta för att bidra till en hållbar framtid (Sveriges miljömål 2018). Sveriges miljömål (2018) definierar miljöarbete som implementerandet och planerandet av stora och små, direkta och indirekta ageranden som bidrar till att nästa generation ska få ta över ett samhälle där stora miljöproblem är lösta. Sveriges miljömåls definition av miljöarbete är den definition vi väljer att utgå från genom hela denna studie. Förutom att företags miljöarbete bidrar till en hållbar framtid har forskning visat att miljöarbete i allt större utsträckning är avgörande för företags attraktivitet och anställdas åtaganden gentemot företaget (Dögl & Holtbrügge 2013). Dessutom har implementeringen av miljöarbete bevisats öka företags konkurrensfördelar och värde utifrån ett investerar- och

konsumentperspektiv. Men trots goda anledningar för företag att arbeta för en bättre miljö är företag överrepresenterade gällande världens koldioxidutsläpp (Folke et al. 2019). Mer än 70 procent av världens totala koldioxidutsläpp kommer från drygt 100 globala företag vilket innebär att företag utgör en stor del av problemet gällande utsläppen IPCC (2019) refererar till som skadliga för allt liv på vår planet.

1.1.2 Svenska företags miljöprofil

I Sverige uppmärksammades företags skada på miljön under 1960-talet och som resultat växte den svenska miljölagstiftningen fram (Naturvårdsverket 2015). Kundkrav och svenska företags egna strategier kom senare att spela en större roll i det svenska näringslivets arbete för en bättre miljö. Idag har många svenska företag satt upp miljömål för den egna verksamheten (Naturvårdsverket 2015) och även den internationella bilden av Sverige gällande klimat och miljö är positiv (Svenska institutet 2020). I Svenska institutets årsrapport 2019 rankas Sverige främst av samtliga jämförda länder i kategorin “Klimatansvar”, och högt även i andra kategorier gällande klimat, hållbarhet och miljö. Uppfattningen om Sverige och svenska företag är således att miljöarbete är högt prioriterat, åtminstone i normala fall. Rådande omständigheter (mars 2020) utgör dock orsak till att vara fundersam.

1.1.3 Krisen

I skrivande stund (mars 2020) har det nya coronaviruset SARS-CoV-2 brutit ut och skapat en kris världen över, och Sverige är inte ett undantag (Folkhälsomyndigheten 2020). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) definierar en kris som en händelse som hotar grundläggande funktioner och värden i samhället (MSB 2017). I ett tillstånd av kris är konsekvenserna så svåra att viktiga samhällsfunktioner allvarligt störs eller riskerar att störas.

Vid första anblick verkar krisen orsakad av det nya coronaviruset vara nödbromsen klimatforskare i åratal krävt (Bjerström 2020). Till följd av Folkhälsomyndighetens rekommendationer för att minska spridningen av coronaviruset kommer Sveriges koldioxidutsläpp år 2020 minska jämfört med tidigare år och det här positiva sambandet kommer vi förmodligen kunna se världen över. Men somliga menar att det ändå inte finns något att glädjas över. “Det finns inget hållbart i en nedgång som orsakas av en

kortsiktig” menar Faith Birol, chef över Internationella energirådet (Dunphy 2020, egen översättning). Att människan är snabb på att återgå till gamla vanor har vi lärt oss från tidigare kriser men ytterligare dystra besked är att flertalet av de planerade miljömöten som skulle äga rum under år 2020 nu är inställda, möten som enligt många är högst avgörande för miljön (Värjö 2020). Mycket tyder således på att miljön riskerar att bli den stora förloraren i coronakrisens efterdyningar.

1.1.4 Krisen som en möjlighet

Trots den dystra utsikten skymtar vi ändå ett ljus i slutet av tunneln. I ett öppet brev riktat till världens beslutsfattare, företagsledare och intresseorganisationer resonerar några av Europas och Sveriges mäktigaste företagsledare om att omstarten av ekonomin efter coronakrisen öppnar för en möjlighet att omvärdera samhället och bygga välstånd på en ny ekonomisk modell grundad i gröna principer (Green Recovery Call to Action & Signatories 2020). Företagsledarna lyfter i brevet fram vikten av att under coronakrisen stödja och implementera gröna återhämtningspaket för en mer skyndsam övergång till klimatneutralitet och ett sunt ekosystem. “Covid-19 kommer inte få klimatförändringar och naturdegradering att försvinna. Vi kommer inte vinna kampen mot covid-19 utan ett kraftigt ekonomiskt gensvar. Låt oss inte motsätta oss de två striderna, utan låt oss slåss och vinna mot dem samtidigt” vädjar undertecknade i det öppna brevet (Green Recovery Call to Action & Signatories 2020, egen översättning). Utifrån brevet signerat av företagsledare för bland annat Volvo, IKEA och H&M kan vi tyda en vilja hos många företag att ta tillfället i akt och vända något negativt i form av en kris till något positivt för vår planet och vår miljö.

1.2 Problemdiskussion

Missmod varvas med hopp när olika scenarion om vad coronakrisen kan innebära för företags miljöarbete målas upp. Sällan har vi önskat ett sjätte sinne så mycket som idag, men i brist på förmågan att kunna se in i framtiden får vi i akademisk anda sätta vårt hopp till tidigare forskning med en strävan efter att ta reda på om coronakrisen kan bli en så kallad knuff i rätt riktning gällande företags miljöarbete eller om coronakrisen snarare innebär ett steg tillbaka.

1.2.1 Coronakrisen och finanskrisens likheter

Förutom den uppenbara risken coronaviruset innebär för människors hälsa innebär även krisen orsakad av viruset stora problem för den svenska ekonomin och för de svenska företagen (Wande 2020). Flera svenska företag går på knäna till följd av den simultana efterfråge- och utbudschocken samt den allmänna osäkerheten orsakad av krisen (Törner 2020). Coronakrisen har lett till ett av de största varslen på svensk arbetsmarknad i modern historia (Törner 2020) och stora företag har tvingats permittera hela sin personalstyrka på grund av de förändrade förutsättningarna (Jensen 2020). När kunderna uteblir och marginalerna är små avlöser konkurserna varandra (Sveriges Television 2020) och även företag som tidigare överlevt både världskrig, oljekris, internetbubbla och finanskris tvingas nu underkasta sig coronakrisen och stänga igen (Hansson 2020).

Trots att coronakrisen i grunden är en hälsokris och inte en finanskris, och att orsakerna till kriserna därmed skiljer sig åt, finns flera likheter i effekterna av en finanskris och den nuvarande situationen svenska företag befinner sig i till följd av coronakrisen. Utfallen av kriserna kan därmed enligt oss vara jämförbara. Forskning har visat hur finanskriser leder till en minskning av företags finansiella prestationer, en ökning i antalet företag som ansöker om konkurs och följaktligen en minskning av anställdas arbetstid, ökat varsel och högre arbetslöshet (Pavlínek & Ženka 2010). Det finns inga studier om hur coronakrisen kan påverka företags miljöarbete men det finns studier som på olika sätt närmar sig hur andra kriser, framförallt hur finanskrisen 2008 har påverkat företags miljöarbete. På grund av likheterna mellan coronakrisen och finanskriser kan tidigare studier om finanskrisens påverkan på företags miljöarbete möjligtvis indikera vad som väntar till följd av coronakrisen.

1.2.2 Tidigare forskning

Majoriteten av forskningen vi har funnit undersöker hur finanskriser påverkar företags CSR-arbete (Roman Pais Seles, Lopes de Sousa Jabbour, Chiappetta Jabbour & Jugend 2018). CSR kan förklaras som företags ansvarstagande i samhället utifrån tre till fyra olika aspekter varav en av aspekterna berör företags miljömässiga ansvar (Roman Pais Seles et al. 2018). Flera av studierna angående finanskrisens påverkan på företags CSR-arbete redovisar inte hur finanskrisen påverkar de olika aspekterna i CSR-CSR-arbetet separat

vilket hade krävts för att kunna utröna hur specifikt företagens miljöarbete påverkas av en kris.

Det finns även ett antal studier som närmare berört hur företags miljöarbete påverkas av en kris genom att undersöka hur företags diverse miljöinsatser påverkas eller förändras under finanskriser (Roman Pais Seles et al. 2018). Exempelvis undersöker Heras-Saizarbitoria, Boiral och Aranas (2015) antalet företag som valde att förnya sina miljöcertifieringar under finanskrisen 2008 och Fehre och Weber undersöker (2016) hur företags ekonomiska resurser kopplade till miljöfrämjande innovation förändrades under samma kris, finanskrisen 2008. Utifrån studierna kan en kris påverkan på företags miljöarbete beskrivas, men till skillnad från studier rörande CSR-arbete under finanskriser har studierna gällande företags miljöarbete under kris aldrig blivit sammanställda vilket gör det svårt att få en övergripande bild av vilka konsekvenser kriser kan få på företags miljöarbete. Dessutom har ingen tidigare studie undersökt svenska företag med svenska miljömässiga förutsättningar.

1.2.3 Problemets relevans

Den tidigare forskning vi har funnit gällande krisers påverkan på företags diverse miljöarbete utgår närmast uteslutande från den senaste finanskrisen 2008. Vi förmodar att mycket har hänt gällande företags attityder rörande miljöarbete på de tolv åren som gått vilket ger upphov till ett behov av nyare forskning inom ämnet. Vår studie är ett första steg mot att fylla det forskningsgap vi har funnit gällande bristen på aktuell forskning om krisers påverkan på företags miljöarbete, bristen på forskning om företags miljöarbete under kris i en svensk kontext samt bristen på forskning om just coronakrisens påverkan på företags miljöarbete. Genom vår studie önskar vi öppna en dörr till fortsatt forskning inom ämnet för att i framtiden göra det funna forskningsgapet än mindre.

Vidare önskar vi även att synliggöra coronakrisens påverkan på företags miljöarbete genom att beskriva hur företags miljöarbete hittills har påverkats av coronakrisen samt hur företags miljöarbete kan förväntas påverkas framöver. Genom att synliggöra coronakrisens påverkan önskar vi belysa ett möjligt problem för företag medan det fortfarande finns tid att vidta åtgärder för att minimera problemen.

1.3 Problemformulering

Utifrån ovanstående resonemang har följande frågeställning formulerats:

Hur kan företags miljöarbete förväntas påverkas av krisen orsakad av coronaviruset?

1.4 Syfte

Syftet med den här studien är att beskriva och därigenom bringa kunskap om hur företags redan implementerade och planerade miljöarbete kan förväntas påverkas av coronakrisen.

1.5 Studiens räckvidd

Studien undersöker enbart svenska företag i hopp om att kunna beskriva hur svenska företags implementerade och planerade miljöarbete förväntas påverkas av coronakrisen. Studien utgår från 20 företag som är spridda både till storlek, region och sektor. Vi är dock medvetna om att 20 företag inte kan representera alla Sveriges företag men önskar att kunna ge en indikation om hur svenska företags implementerade och planerade miljöarbete förväntas påverkas under coronakrisen trots begränsningarna.

2 Teoretisk referensram

En klok person sa en gång till oss att ju mer vi vet om historien, desto mer kan vi säga om framtiden. Så låt vår resa börja i det som tidigare studier redan konstaterat för att sedan mynna ut i en modell som illustrerar de tidigare studiernas bidrag till vår studie.

Tidigare funna studiers slutsatser gällande krisers påverkan på företags miljöarbete går att summera i tre skilda resultat. Vissa av de funna studierna visar på att de undersökta företagens miljöarbete påverkas negativt av en kris, en studie visar på att det undersökta företagets miljöarbete påverkas positivt av en kris och ytterligare funna studier visar på att en kris inte har någon påverkan på de undersökta företagens miljöarbete. Vår teoretiska referensram kommer därför delas upp efter de här tre utfallen: negativ påverkan, positiv påverkan och ingen påverkan.

2.1 Företags miljöarbete påverkas negativt av en kris

Tre av de funna studierna visar på att de undersökta företagens miljöarbete påverkas negativt av en kris (Muhammad, Scrimgeour, Reddy & Abidin 2015; Heras-Saizarbitoria, Boiral & Arana 2015; García-Pozo, Sánchez-Ollero & Ons-Cappa 2016). Nedan kommer de tre studierna förklaras en och en följt av en diskussion gällande vad samtliga tre studier innebär för vår studie.

2.1.1 En studie om företags miljöarbete och finansiella resultat under kris

Muhammad et al. (2015) undersöker kopplingen mellan australienska företags arbete för miljön och företagets finansiella resultat innan och under kris, bland annat genom att undersöka hur företagens projekt relaterade till företagens arbete för miljön förändrades under finanskrisen 2008. Studien visar på att det fanns en stark koppling mellan företagens arbete för miljön och deras finansiella resultat innan finanskrisen 2008 men att kopplingen försvann under finanskrisen. Studien visar hur antalet och utsträckningen av projekt relaterade till företagens arbete för miljön minskade under åren finanskrisen rådde vilket vi tolkar som att företagens miljöarbete påverkades negativt i tid av kris. Muhammad et al. (2015) menar att anledningen till att företagens arbete för miljön minskade under finanskrisen 2008 var för att de undersökta företagen på grund av

ekonomiska skäl tvingades genomföra åtstramningar i samtliga delar av företagen för att överleva, och däribland åtstramningar gällande företagens arbete för miljön.

2.1.2 En studie om förnyandet av företags miljöcertifieringar under kris

En annan studie av Heras-Saizarbitoria, Boiral och Arana (2015) fokuserar istället på om spanska, miljöcertifierade företag väljer att förnya sina miljöcertifieringar under tider av kris. Studien genomfördes under finanskrisen 2008 och visar på att mer än hälften av de undersökta företagen hade för avsikt att inte förnya sina certifieringar eller allvarligt tvivlade på om de skulle förnya sina certifieringar. Vi tolkar studiens resultat som att företagens miljöarbete påverkades negativt i tid av kris trots insikten i att valet att inte förnya sina certifieringar inte nödvändigtvis innebär att företagens faktiska miljöarbete påverkas (Heras-Saizarbitoria, Boiral & Arana 2015). Vi anser dock att oviljan att förnya sina miljöcertifieringar tyder på att miljöarbetets ställning i företaget är låg vilket förr eller senare borde påverka företagets miljöarbete negativt. Orsakerna till att så många av de studerade företagen inte valde eller tvivlade på att förnya sina miljöcertifieringar bedöms i studien vara flera. En orsak är att företagens ekonomiska resurser minskade till följd av finanskrisen 2008 vilket motverkade företagens benägenhet att betala de dyra revisionsavgifterna som var kopplade till miljö-certifieringarna. En annan orsak till att de studerade företagen inte valde eller tvivlade på att förnya sina miljöcertifieringar är att vissa företag ansåg att certifieringarna inte bidrog med något till företaget och att det därmed var en onödig kostnad att spendera resurser på.

2.1.3 En studie om företags miljöengagemang under kris

Den tredje funna studien som visar på att de undersökta företagens miljöarbete påverkas negativt av en kris utgår likt studien ovan från Spanien men fokuserar istället på spanska hotells miljöengagemang under finanskrisen 2008 (García-Pozo, Sánchez-Ollero & Ons-Cappa 2016). Studiens resultat visar på att hotellens redan låga miljöengagemang minskade ytterligare under undersökningsperioden. Den stora orsaken till hotellens minskade miljöengagemang visade sig bero på att hotellen ville minska kostnaderna och öka konkurrenskraften. García-Pozo, Sánchez-Ollero och Ons-Cappa (2016) menar att de undersökta hotellen påstod att deras miljöarbete ofta var

genom att reducera miljöarbetet utan snarare kunde vinna konkurrenskraft genom att omdirigera de ekonomiska resurser som innan tillföll miljöarbetet.

2.1.4 Hur studierna om krisers negativa påverkan på miljöarbetet bidrar till vår studie

Alla tre studier som visar på att de undersökta företagens miljöarbete påverkades negativt av en kris har en gemensam faktor som varit avgörande för varför företagen minskade sitt miljöarbete, nämligen ekonomiska resurser. Samtliga undersökta företag minskade sitt miljöarbete till följd av en tid med knappa resurser vilket för vår studie innebär att vi bör ta i beaktande om företagen vi undersöker har påverkats negativt ekonomiskt till följd av coronakrisen. Om företagen upplever en ekonomisk svårighet till följd av krisen tyder tidigare studier på att företags implementerade och planerade miljöarbete kommer påverkas negativt av coronakrisen.

Vidare menar studien som undersöker om spanska företag förnyade sina miljö-certifieringar efter finanskrisen 2008 att en bidragande orsak till varför företagen inte valde eller tvivlade på att förnya sina miljöcertifieringar var att de inte ansåg att certifieringarna bidrog med något till företaget (Heras-Saizarbitorias, Boirals & Aranas 2015). För vår studie innebär ett sådant resonemang att vi i vår empiriska insamling måste utröna om de undersökta företagen anser att deras miljöarbete bidrar med något till företaget. Om det visar sig att företagen inte anser att miljöarbetet bidrar med något kan det utifrån tidigare studier tyda på att företags implementerade och planerade miljöarbete kommer påverkas negativt av coronakrisen.

Den andra spanska studien som undersöker miljöengagemang inom hotellbranschen tillför ytterligare en implikation för vår studie. García-Pozo, Sánchez-Ollero och Ons-Cappa (2016) menar att studiens resultat påverkas av att hotellen snarare såg en konkurrenskraft i att sluta med sitt miljöarbete än i att fortsätta på grund av att miljöarbetet var osynligt för gästerna. För vår studie innebär ett sådant samband att vi i vår empiriska insamling måste få en uppfattning gällande om företagens miljöarbeten uppmärksammas av företagens omgivning. Om de undersökta företagen i vår studie inte upplevt någon respons gällande sitt miljöarbete kan det utifrån García-Pozo,

Sánchez-Ollero och Ons-Cappas (2016) studie innebära att företags implementerade och planerade miljöarbete riskerar att påverkas negativt till följd av coronakrisen.

2.2 Företags miljöarbete påverkas positivt av en kris

I motsats till de tre studier vi tidigare presenterat resulterar en av de funna studierna i att det undersökta företagets miljöarbete påverkas positivt av en kris (Gunarathne & Lee 2015). Likt ovan börjar vi med att presentera studien för att därefter diskutera vad studien innebär för vår studie.

2.2.1 En studie om ett företags utveckling och implementering av miljöarbete under kris

Gunarathne och Lee (2015) undersöker hur ett av Sri Lankas mest miljövänliga hotell utvecklat och implementerat sitt miljöarbete. Studien visar att hotellet under nästan fyra decennier långsamt hade börjat omvandlats mot ett mer miljövänligt resmål men att det som krävdes för att hotellet skulle utveckla och implementera ett fullständigt miljöarbete som engagerade hela företaget var en kris som startade 2007. Till skillnad från övriga studier som diskuterats ovan syftar inte den här studien främst till finanskrisen utan till en kris orsakad av Sri Lankas krig mot terrorism som drastiskt minskade turismen 2007. I just det här fallet var det alltså en kris som behövdes för att implementera ett hållbart miljöarbete, vilket vi tolkar som att miljöarbetet påverkades positivt av krisen. Att det var just krisen som utlöste hotellets miljöengagemang menar Gunarathne och Lee (2015) beror på en kostnadsfråga. Hotellet hade vidtagit flera åtgärder för att överleva när turismen minskade utan att lyckas och riskerade konkurs. Tryckta av betydande förluster och nervösa aktieägare kom ledningen fram till att många besparingar kunde uppnås inom områdena energi, material, avfall och vatten. Hotellets ledning satte därefter upp tydliga mål kring hur de skulle spara energi och vatten, minska avfall och maximera användningen av material. Samtliga åtgärder är relaterade till miljön och gjorde att Gunarathne och Lee (2015) kunde visa att det var i samband med krisen hotellet hade utvecklat och implementerat ett miljöarbete, även om hotellets primära syfte med åtgärderna var att minska kostnaderna. Ytterligare en orsak till studiens resultat menar Gunarathne och Lee (2015) beror på att hotellet upplevde att deras gäster uppskattade och uppmärksammade hotellets miljöarbete.

2.2.2 Hur studien om krisers positiva påverkan på miljöarbetet bidrar till vår studie

Gunarathnes och Lees (2015) studie har två implikationer för vår studie. Den ena är att vi återigen kan se hur pengar och kostnader blir centralt. Till skillnad från de studier som nämndes inledningsvis där de undersökta företagen valde att sluta ägna sig åt miljöarbete för att spara pengar ser det här hotellet möjligheter i att spara pengar genom att öka arbetet som gynnar miljön. För vår studie innebär Gunarathnes och Lees (2015) resultat att vi måste ta reda på om de undersökta företagens miljöarbete leder till minskade kostnader då det kan leda till att företags implementerade och planerade miljöarbete påverkas positivt av coronakrisen.

Den andra implikationen Gunarathne och Lee (2015) tillför till vår studie är att vi i insamlingen av empirisk data måste ta hänsyn till om företagen får positiv respons gällande sitt miljöarbete. Det undersökta hotellet upplevde att de gynnades av sitt miljöarbete på grund av att hotellet kunde locka gäster tack vare miljöarbetet. Om företagen vi undersöker får positiv respons gällande sitt miljöarbete kan det innebära att företags implementerade och planerade miljöarbete kommer påverkas positivt av coronakrisen då företagen kan använda miljöarbetet som en konkurrensfördel för att överleva.

2.3 Företags miljöarbete påverkas inte av en kris

Vidare har vi även funnit två tidigare studier som resulterar i att de undersökta företagens miljöarbete inte påverkas av en kris (Ulhøi & Madsen 2013; Fehre & Weber 2016). Vi ska likt ovan gå igenom vad de två studierna undersökt för att sedan diskutera vad studierna innebär för vår studie.

2.3.1 En studie om hur intressenter påverkar företags miljöarbete under kris Ulhøi och Madsen (2013) undersöker danska industriföretag under nästan två decennier för att ta reda på hur intressenternas upplevda inflytande utvecklas över tid samt om och hur förändringar till följd av intressenternas inflytande påverkar företagens miljöarbete. Den här studien syftar alltså inte till att undersöka företags miljöarbete i relation till en kris men då studien granskade företags miljöarbete både innan, under och efter finanskrisen redovisar Ulhøi och Madsen (2013) resultat som är väsentliga för vår

studie. Det visade sig att de undersökta industriföretagen ökade sitt miljöarbete under perioden som kännetecknades av en finanskris. Utifrån studien går det dock att utläsa att de undersökta företagens miljöarbete hade ökat under nästintill alla år som studien genomfördes och att miljöarbetet därmed inte påverkades av den rådande krisen utan enbart fortsatte att öka likt perioden innan och efter krisen. Ulhøi och Madsen (2013) menar att anledningen till att de undersökta företagens miljöarbete inte påverkades under krisen kan beror på att företagens miljöarbete var så pass integrerat i verksamheten att miljöarbetet utgjorde en varaktig strävan som inte kunde påverkas av en kris.

2.3.2 En studie om företags uppmärksammande av miljön under kris

I en annan studie utförd i Tyskland undersöker Fehre och Weber (2016) de brev VD:n skickar ut till företags aktieägare för att utröna om CSR är av stor betydelse för företag under kris. I studien undersöks om någon av de fyra aspekterna i CSR, däribland den miljömässiga aspekten, fick mer utrymme i VD:s breven till aktieägarna än någon av de andra aspekterna under finanskrisen 2008. Efter undersökningen drar Fehre och Weber (2016) slutsatsen att miljöaspekten i CSR varken påverkades positivt eller negativt i en tid av kris utan att VD:s brev till företagens aktieägare innehöll samma mängd ord gällande företagets miljöarbete under kris som innan och efter kris. I studien förklaras resultaten kunna bero på de tyska företagens medvetenhet rörande just miljöfrågor. Tyskland är ett av de ledande länderna i världen gällande grön teknologi och miljöfrågor är djupt inrotade i tysk företagsverksamhet sedan en lång tid tillbaka vilket Fehre och Weber (2016) menar kan förklara miljöaspektens oförändrade utrymme i VD:s brev till aktieägarna i tyska företag.

2.3.3 Hur studierna om att kriser inte påverkar miljöarbetet bidrar till vår studie Studien som undersöker danska industriföretag innan, under och efter finanskrisen 2008 bidrar till vår studie genom att belysa att utfallet gällande hur en kris påverkar företags miljöarbete influeras av hur väl integrerat miljöarbetet är i företaget. Ulhøis och Madsens (2013) analys innebär att vi i insamlingen av empirisk data måste få en uppfattning om hur integrerat de undersökta företagens miljöarbete är. Om miljöarbetet visar sig vara väl integrerat i de undersökta företagen är det sannolikt att företags miljöarbete inte kommer påverkas av coronakrisen.

Den andra presenterade studien som undersöker VD:s brev till företags aktieägare innan och under finanskrisen 2008 menar att tyska företags arbete för miljön inte påverkas av en kris då miljöfrågor är en så central och djupt inrotad del i tysk företagsverksamhet (Fehre & Weber 2016). Ett sådant samband innebär att vi i den här studien måste få en uppfattning gällande om miljöfrågor är en central och djupt inrotad del även i svensk företagsverksamhet. Om företagen vi undersöker menar att deras miljöarbete är en central del och djupt inrotat i verksamheten kan vi med stöd från Fehre och Webers (2016) studie dra slutsatsen att företags miljöarbete sannolikt inte kommer att påverkas av coronakrisen.

2.4 Studiens teoretiska referensram förklarat i en modell

Figur 1: En modell som illustrerar den teoretiska referensramens implikationer för vår studie

2.4.1 Förklaring av modellen

Utifrån ovanstående presenterade studier som berör viktiga aspekter för att kunna beskriva hur företags implementerade och planerade miljöarbete kan komma att påverkas av coronakrisen har vi utformat en modell. Modellen utgår från tre huvudkategorier som illustrerar vilken påverkan coronakrisen kan förväntas ha på

företags implementerade och planerade miljöarbete: negativ påverkan, positiv påverkan eller ingen påverkan. Utifrån de tre utfallen har underkategorier skapats med hjälp av kunskap från tidigare studier. Det som ovan diskuterats i avsnitten 2.1.4, 2.2.2 och 2.3.3 gällande vad tidigare studier bidrar med till vår studie illustreras i modellens sju olika underkategorier.

Om de undersökta företagen upplever en negativ ekonomisk påverkan på grund av coronakrisen, inte fått någon respons gällande sitt miljöarbete eller om företagen inte upplever att deras miljöarbete bidrar med något till företaget tyder tidigare studier på att företags implementerade och planerade miljöarbete kan påverkas negativt till följd av coronakrisen. Om de undersökta företagen fått positiv respons gällande företagets miljöarbete eller om miljöarbetet leder till att företagen i slutändan kan spara pengar tyder tidigare studier på att företags implementerade och planerade miljöarbete kommer påverkas positivt av coronakrisen. Om miljöfrågor är en central och djupt inrotad del i svensk företagsverksamhet eller om de undersökta företagen har ett väl integrerat miljöarbete tyder istället tidigare studier på att företags implementerade och planerade miljöarbete inte kommer påverkas av coronakrisen.

2.4.2 En förenklad bild

Att säga att vi har skapat en allmängiltig modell utifrån tidigare studier när det finns så få studier att utgå ifrån är vi för ödmjuka för men vår modell, likt alla andra modeller, är en förenkling av den annars komplicerade verkligheten. Vi letar inte efter ett definitivt svar i vår studie utan efter att kunna ge en möjlig beskrivning av vad vi har att förvänta oss och det bästa tillvägagångssättet är då i vår mening att använda en förenklad bild av verkligheten som instrument som vi har skapat. Vi ska i senare i studien resonera kring vår empiriska insamling i förhållande till vår modell, dock alltid med modellens begränsningar i åtanken.

3 Metod

“Allt går ju att argumentera för” sa vår handledare och log, så i det här avsnittet försöker vi göra just det: argumentera för alla små och stora val vi gjort från studiens början till studiens slut.

3.1 Metodologi

Vår studie utgår från, likt beskrivet i första stycket i inledningen, en övertygelse om att människor är aktiva i skapandet och konstrueringen av den sociala verkligheten. Vi anser att företag som sociala enheter bör beaktas som konstruktioner av aktörernas uppfattningar och handlingar. I och med vår syn på de sociala aktörernas inflytande är vår ståndpunkt konstruktionistisk. Konstruktionism som ontologisk ståndpunkt innebär att sociala företeelser är något som sociala aktörer ständigt utformar (Alvesson & Sköldberg 2017). Den här studien hade inte varit relevant om det inte vore för övertygelsen om att människan är orsaken till men även lösningen på miljöns lidande och att inget är på förhand bestämt.

Studien har sin utgångspunkt i tidigare forskning och tolkar den insamlade empirin med hjälp av den kunskap tidigare forskning genererat. Utifrån studiens konstruktionistiska ståndpunkt är ett vidare fokus på förståelsen och tolkningen av ord centralt och den här studien är därmed av kvalitativt slag med en deduktiv ansats. Vid kvalitativa studier med en deduktiv ansats används teorin som en lins vid insamling och analys av empiri (Fejes & Thornberg 2019). I den här studien har vi använt tidigare forskning om krisers påverkan på företags miljöarbete för att kunna beskriva och därigenom bringa kunskap om hur coronakrisen kan förväntas påverka företags implementerade och planerade miljöarbete.

Det finns en risk med, eller kanske snarare en kritik mot att låta tidigare studier utgöra en teoretisk lins utan att ha i avsikt att förkasta eller bevisa de tidigare studierna. Kennedy och Thornberg (2018) menar att teorins giltighet aldrig undersöks i kvalitativa deduktiva studier. Vi har försökt möta kritiken genom att kontrollera giltigheten i de tidigare studier som utgör vår teoretiska lins mot Norska listan. Norska listan är en databas som sorterar publiceringskanaler i olika nivåer av vetenskaplighet (Norsk senter

for forskningsdata 2019). Enbart de publiceringskanaler som enligt Norska listan är av hög klass och vetenskapligt granskade har inkluderats i den här studien. Vi vill därmed påstå att vi inte tagit studiens giltighet för given utan gjort bortval för att höja giltigheten gällande vilka studier som får utgöra vår teoretiska lins.

3.1.1 Teoretiskt urval

Studien inleddes med att söka fram tidigare forskning via databaserna Emerald Insight och Science Direct. För att nå relevanta studier kombinerade vi följande sökord: “environmental practices” OR “environmental responsibility” OR “sustainable management” OR “environmental management” OR “environmental investment” AND “crisis”. Vi avgränsade även sökningen till att enbart inkludera studier där sökorden ingår i titeln eller abstraktet.

Studierna vi fann genomgick en första granskning där vi valde att behålla de studier som var vetenskapligt granskade och som publicerats i tidskrifter som ingick i nivå 1 eller 2 på Norska listan. Därefter läste vi studiernas titel, nyckelord och abstrakt för att göra ett andra urval. Då valdes studier som gav intryck av att beröra miljöarbetet i förhållande till kris ut. Efter vårt andra urval läste vi kvarvarande studier mer grundligt för att göra vårt sista urval. I vårt sista urval valdes studier som berörde förhållandet mellan den typ av kris och den typ av miljöarbete som var relevant för vår studie ut. Efter det sista urvalet återstod sex studier som tillsammans skapade vår teoretiska referensram.

3.2 Metodval

Vår undersökningsdesign har karaktären av en social tvärsnittsundersökning. I sociala tvärsnittsundersökningar söker forskare efter att tillhandahålla information om en situation och skapa en panoramavy över den aktuella situationen (Denscombe 2018). För att skapa en panoramavy hämtar forskare i sociala tvärsnittsundersökningar information från flera relevanta personer och platser relaterade till den aktuella situationen. Den aktuella situationen i vår studie avser coronakrisen och genom att hämta information från flera svenska företag på flera platser i landet eftersträvar vi att ge en bred och generaliserbar beskrivning av hur coronakrisen kan förväntas påverka företags implementerade och planerade miljöarbete.

3.2.1 Empiriskt urval

För att uppfylla studiens syfte fann vi det viktigt att samla in primärdata från företag som, till skillnad från vår teoretiska referensram, kunde ge nyanserade beskrivningar av hur dels det implementerade och dels det planerade miljöarbetet har påverkats eller kan komma att påverkas av coronakrisen. Vi fann det även viktigt att vårt empiriska urval i form av företag skulle utgöra ett representativt urval för svenska företag. Majoriteten av Sveriges företag kan delas in i tre sektorer: tjänstesektorn där cirka 65 procent av alla företag ingår, jordbruks-, skogsbruks- och fiskesektorn där cirka 21 procent av alla företag ingår och industrisektorn där cirka 14 procent av alla företag ingår (Statistiska centralbyrån 2019). Med utgångspunkt i statistiken skickade vi ut förfrågningar om att medverka i en intervju och fick kontakt med 11 företag inom tjänstesektorn, 6 företag inom jordbruks-, skogsbruks- och fiskesektorn och 3 företag inom industrisektorn. Vi valde även att kontakta företag som är verksamma i olika delar av landet samt företag av olika storlek (se Bilaga A för beskrivning).

För att finna och kontakta företag utifrån våra önskemål valde vi att använda oss av Alla Bolag. Alla Bolag är en tjänst som erbjuder information om svenska företag (Alla Bolag 2020). Vid vår sökning efter företag att kontakta valde vi att sortera Sveriges alla företag efter sektor, landsdel och storlek. Därefter valde vi slumpmässigt ut företag som i vår studie skulle kunna utgöra ett representativt urval av svenska företag. Efter det slumpmässiga urvalet kontrollerades företagens hemsida för att säkerställa att de valda företagen har ett miljöarbete. De företag som inte har en hemsida eller inte berättar om företagets miljöarbete på hemsidan uteslöts.

Vidare beslutades att företagsledarna för de valda företagen skulle utgöra våra respondenter på grund av företagsledarens position inom företagen. En tidigare studie av Fehre och Weber (2016) visar att det företagsledaren väljer att kommunicera till företagens intressenter representerar det som är viktigt för företagen som helhet, vilket för vår studie tolkades som att det företagsledaren valde att berätta för oss angående företagets miljöarbete kunde reflektera företagets arbete i sin helhet. I ett fåtal av intervjuerna har företagsledaren velat att företagets miljöchef eller motsvarande skulle medverka vilket vi på begäran har tillåtit.

3.3 Datainsamling

Innan vi påbörjade insamlingen av empirisk data behövde vi operationalisera vår insamlade teori. Att operationalisera innebär att göra begrepp mätbara (Andersen 2012). Som tidigare nämnts har vi utifrån vår teoretiska referensram kunnat tyda tre utfall gällande hur företags miljöarbete kan påverkas av en kris. De tre utfallen kom att utgöra grunden i vår kategorisering och bildade våra tre huvudkategorier. Vidare kunde vi genom vår teoretiska referensram finna begrepp kopplade till samtliga huvudkategorier. Begreppen gav oss en tydlig indikation om orsakerna till de tre utfallen som utgör våra huvudkategorier och begreppen kom därmed att bilda våra sju underkategorier. Utifrån begreppen kunde vi skapa en intervjuguide där våra intervjufrågor kunde kopplas till varje begrepp och underkategori (se Bilaga B för beskrivning).

Studiens data valdes att samlas in genom strukturerade intervjuer. Intervjuerna var strukturerade i den mening att vi ställde samma på förhand bestämda frågor utifrån vår intervjuguide till samtliga respondenter (Denscombe 2018). Anledningen till att vi valde att samla in data genom intervjuer berodde på att coronakrisen pågick samtidigt som studien genomfördes och det var därför ingen självklarhet att respondenterna hade börjat fundera kring hur företagets miljöarbete kunde påverkas av krisen. I vissa fall krävdes följdfrågor eller att vi behövde be respondenten exemplifiera vad respondenten menade för att få svar på vår fråga. Något som kan vara nämnvärt för dig som läsare inför kommande presentation av empiriinsamlingen är att vi har upplevt en skillnad mellan data insamlad från företagsledare och data insamlad från miljöchef eller motsvarande. Enligt vår uppfattning fick vi tydligare svar kopplade till våra frågor av företagsledare och mer utsvävande svar av miljöchefer eller motsvarande.

Vi har valt att genomföra intervjuer via videosamtal för att minska problematiken med långa avstånd då vi ville intervjua företag från hela landet för att kunna få så stor spridning på de undersökta företagen som möjligt. Vi har strävat efter att använda just videosamtal för att i största möjliga mån efterlikna en vanlig intervju och därigenom försöka uppnå den förtroliga stämningen som enklare uppstår när två personer ser varandra (Jacobsen 2002).

en intresseväckande presentation av studiens ämne och att det i inbjudan ska vara tydligt när respondenten senast ska ge besked om respondenten vill delta i studien. Våra respondenter kontaktades först via mejl där vi berättade om studiens syfte och att vi önskade en kort intervju. I mejlet berättade vi även att respondenterna själva fick välja dag för intervju under två givna veckor samt vilken videosamtalstjänst respondenterna kände sig bekväma med att använda. Trots arbetet för att nå en hög svarsfrekvens fick vi ett bortfall på 56 procent. Trots ett bortfall på 56 procent blev urvalet av respondenter varierat som vi hade önskat och under två veckors tid genomfördes så många intervjuer som möjligt. Varje enskild intervju pågick i 15 till 20 minuter. I ett fåtal fall var inte videosamtal möjligt och då genomfördes intervjun genom telefonsamtal istället.

3.3.1 Etiska aspekter

Många företag kämpar i skrivande stund (maj 2020) för att överleva, inklusive vissa av företagen vars företagsledare vi intervjuat. Utifrån ett etiskt perspektiv kanske det inte är helt korrekt att ta upp en företagsledares tid i en sådan kritisk stund men valet att medverka har trots allt varit företagsledarnas eget. Vi har dock gjort en medveten etisk avvägning och valt att inte kontakta någon företagsledare inom vården.

3.4 Databearbetning, Tolkning och Analys

Andersen (2012) menar att all analys i grund och botten handlar om att kategorisera empirin i syfte att kunna beskriva studiens resultat. Vår databearbetning inleddes med att samtliga intervjuer transkriberades simultant med empiriinsamlingen. Därefter sorterade vi vårt insamlade material efter de kategorier vi hade skapat utifrån teorin.

När två veckor av datainsamling passerat och vi sorterat samtlig data efter de fastställda kategorierna fokuserade vi på varje enskild kategori för sig. Då försökte vi istället sortera och tolka om de enskilda svaren inom kategorierna relaterade till varandra. Vi kunde i vår andra sortering inom kategorierna urskilja flera gemensamma faktorer i respondenternas svar som kunde bidra till en större förståelse för kategorin som helhet.

Efter att samtlig insamlad data sorterats och viss data som inte var relevant för studien reducerats började vi analysera delarna, bestående av våra sju underkategorier, i förhållande till helheten som i vår studie är hur svenska företags implementerade och

planerade miljöarbete kan förväntas påverkas av coronakrisen. Genom analysen var det därefter möjligt att börja argumentera för våra resultat.

3.5 Studiens trovärdighet

Lincoln och Guba (1985) har specificerat fyra kvalitetskriterier för att bedöma en kvalitativ studies trovärdighet. Kvalitetskriterierna är: tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering.

Tillförlitlighet handlar om hur sannolika studiens resultat är (Lincoln & Guba 1985). När vi samlade in empirisk data valde vi att kontakta företag från olika delar av landet, inom olika sektorer och av olika storlekar samt att intervjua företagsledare som kunde representera företagen som helhet för att på så sätt generera så tillförlitliga resultat som möjligt. Trots vidtagna åtgärder har vi insett att den insamlade datan i viss mån har påverkats av den specifika kontexten och de specifika individer som deltagit. Blygsamt vill vi ändå påstå att studiens resultat, genererad av vår empiriska insamling från ett fåtal svenska företag, även generellt gäller svenska företag med liknande betingelser som företagen vi utgått från. Trots det är vi medvetna om att vår studie inte kan representera alla svenska företag då det hade krävt en betydligt större undersökning.

Överförbarhet syftar till huruvida resultaten gäller även i en annan kontext än den undersökta (Lincoln & Guba 1985). Som förklarats i avsnitt 1.2.1 ser vi flera likheter mellan coronakrisens konsekvenser för samhället och finanskrisers konsekvenser för samhället vilket tyder på att akuta kriser har en snarlik påverkan på samhället, oavsett om det är ekonomi eller hälsa som utgör fokus för krisen. Det innebär att vår studies resultat om coronakrisens påverkan på svenska företag förmodligen kan gälla även vid framtida kriser.

För att kunna bedöma vår studies pålitlighet menar Lincoln och Guba (1985) att vi måste anta ett granskande synsätt. Vi har antagit ett granskande synsätt genom att följa kvalitetskriteriets råd gällande att tillhandahålla dig som läsare en fullständig redogörelse av forskningsprocessens alla faser. Vi har strävat efter att alltid göra medvetna val och att i metodavsnittet förklara vad våra val har inneburit för vår studie. Vårt granskande synsätt har även förbättrats med hjälp av återkoppling från opponenter

och handledare. Tack vare att vi tagit del av andras åsikter om arbetet har vi kunnat höja pålitligheten ytterligare.

Det sista kvalitetskriteriet för studiens trovärdighet är konfirmering (Lincoln & Guba 1985). Att konfirmera handlar om att vi som forskare inte medvetet får låta våra personliga värderingar eller vår teoretiska inriktning påverka utförandet eller slutsatsen i studien. Vi har i den här studien utgått från insikten om att vi som genomför studien aldrig kan vara fullständigt objektiva. Däremot kan vi säkerställa att vi alltid strävat efter att agera i god tro och aldrig avsiktligt låtit våra personliga värderingar eller teoretiska inriktningar påverkat studien.

4 Företagens egna upplevelser om coronakrisens påverkan

på miljöarbetet

Under två intensiva veckor intervjuade vi företagsledare från alla delar av vårt avlånga land. I kommande avsnitt får du som läsare ta del av företagsledarnas egna upplevelser av coronakrisens påverkan på företagens miljöarbete. Som du snart kommer märka skilde sig företagsledarnas upplevelser markant och går relativt jämt att dela upp under de fyra kommande rubrikerna: negativ påverkan, positiv påverkan, ingen påverkan samt både positiv och negativ påverkan.

4.1 Företag som upplever en negativt påverkan av coronakrisen

Cirka en fjärdedel av respondenterna upplever att företagens miljöarbete påverkats negativt till följd av coronakrisen. Samtliga respondenter inleder dock sina svar med uttalanden likt “Den löpande verksamheten rullar på men…” (Erik Ling, VD för Västerås Stift Skog) eller “Kraven består ju, det är detsamma som tidigare men…” (Olof Sjöstrand, kvalitets- och miljöchef för Mekka Traffic). Det som följer efter “men” är i många fall att utbildningar och projekt relaterade till företagens miljöarbete har skjutits på framtiden till följd av coronakrisen.

Det verkar helt enkelt inte som att det redan implementerade miljöarbetet påverkas utan att det är det planerade miljöarbetet som får lida. Mats Hörnell, VD för Waynes Coffee berättar: “Vi har skjutit fram några projekt som vi inte kan prioritera nu till nästa år. Ett exempel är att vi skulle göra ett ganska stort arbete i att börja titta på vårt klimatavtryck för själva kaffeproduktionen från bonden till gästen, sådana typer av projekt skjuter vi på.” Flera andra respondenter svarar liknande. En stor skillnad är dock att Mats vidare trycker på att det inte är på grund av ekonomiska besparingar miljöarbetet påverkats negativt medan flera av de andra respondenter som svarar likt Mats är överens om att det är ekonomin som styr agerandet under krisen. Nicklas Lång, hållbarhetsansvarig för Höganäs säger: “Vi är i en situation där vi måste få bort kostnader, för det är en kris, och det gör att miljöarbetet kortsiktigt tyvärr har påverkats på Höganäs. Vi har fått stoppa väldigt många projekt och permittera personal för det finns just nu inga affärer.” Samtliga företag som svarat att miljöarbetet påverkats negativt till följd av coronakrisen

företaget påverkats negativt ekonomiskt av coronakrisen utan att svara att miljöarbetet påverkats negativt.

4.2 Företag som upplever en positivt påverkan av coronakrisen

Ungefär en fjärdedel av de undersökta företagen upplever att företagens miljöarbete har påverkats positivt till följd av coronakrisen. Samtliga respondenter som upplever att coronakrisen har en positiv påverkan på deras miljöarbete refererar till minskade resor. Flera företag berättar att medarbetare jobbar hemifrån och många säljbesök är inställda. “Vi har ju kört mycket mindre nu under coronakrisen och använder istället Teams och Skype. Så som säkert alla andra har vi ju därför belastat miljön mindre under den här krisen i form av resor och sådant” säger Hans Agné, VD för Svenska Köttföretagen. Hans övertygelse om att alla företag belastar miljön mindre i form av resor under coronakrisen stämmer. Den 7 april, när åtskilliga restriktioner för att minska spridningen av coronaviruset var ett faktum, minskade världens utsläpp med 17 procent jämfört med dagsutsläppet 2019 (Le Quéré et al. 2020) Minskade transporter stod då för cirka hälften av de minskade utsläppen.

Anledningen till att inte alla respondenter nämner en positiv påverkan i form av minskade resor kan möjligtvis vara att resor utgör en väldigt liten del av vissa företags miljöpåverkan. Exempelvis så nämner Lennart Eberleh, VD för Rottneros att coronakrisen möjligtvis inneburit en marginell positiv bieffekt på företagets miljöarbete i form av minskade resor men att de minskade resorna i förhållande till verksamheten i stort inte påverkar företagets avtryck på miljön. En annan tänkbar anledning till att inte alla respondenter nämner minskade resor som en positiv konsekvens av coronakrisen skulle kunna vara att resor är en så självklar del i vissa företag. Resor kan i vissa fall vara en del av företags kärnverksamheten, som exempelvis för Mekka Traffic, och att företagen då inte tänker på resor i relation till företagets miljöarbete.

4.3 Företag som inte upplever någon påverkan av coronakrisen

Ytterligare en fjärdedel av respondenterna upplever att deras miljöarbete än så länge inte påverkats på något sätt till följd av coronakrisen. En av respondenterna som menar att företagets miljöarbete inte har påverkats är Christina Stozyk, kvalitets-och miljöansvarig för Granngården. Christina säger: “Nej jag skulle inte vilja säga att det

påverkats, allt miljöarbete fortgår än så länge som vanligt.” Övriga respondenter som svarar likt Christina förklarar att de inte kan låta miljöarbetet påverkas av coronakrisen då miljöarbetet är en så stor del av verksamheten. Vissa nämner även så starka påståenden som att miljöarbetet är så pass integrerat i verksamheten att miljöarbetet inte kan påverkas av en kris.

4.4 Företag som upplever både en positiv och en negativ påverkan av

coronakrisen

Ytterligare cirka en fjärdedel av respondenterna upplever att företagets miljöarbete har påverkats både positivt och negativt till följd av coronakrisen. Återigen utgörs den positiva påverkan av minskade resor men dessa företag upplever samtidigt en ökad negativ belastning på miljön. En av respondenterna som upplever både en positiv och en negativ påverkan är Magnus Ling, VD för Svenska Turistföreningen. Magnus berättar:

Miljöpåverkan blir ännu mindre nu i och med färre gäster och färre transporter, på så sätt kommer vår klimat- och miljöpåverkan bli mindre i år. Samtidigt jobbar vi just nu för överlevnad och då blir det ibland kortsiktiga prioriteringar som inte är lika hänsynsfulla, [...] överlever man inte spelar det ingen roll om man tar hänsyn till klimatet. Det finns ju en slags Maslows trappa där ekonomi är botten.

(Magnus Ling, VD för Svenska Turistföreningen)

Magnus upplever alltså en negativ påverkan på företagets miljöarbete till följd av coronakrisens påverkan på företagets ekonomi. Varför de kortsiktiga prioriteringarna inte skulle kunna vara lika hänsynsfulla vet vi inte. Men vi vet att Svenska Turistföreningen har drabbats hårt ekonomiskt till följd av coronakrisen och återigen går det att se ett samband gällande att de företag som upplever en negativ påverkan på miljöarbetet också upplever en negativ påverkan på företagets ekonomi. Magnus resonemang gällande att ekonomin går före miljön känner vi igen från tidigare studier som undersökt företag vars miljöarbete påverkas negativt av en kris.

En annan respondent som också svarar att miljöarbetet påverkats både positivt och negativt till följd av coronakrisen dementerar dock det funna sambandet mellan en

företag som försörjer privat och offentlig vård med läkemedel och förbrukningsmaterial gynnas ekonomiskt under coronakrisen och när vi frågar hur Apoex miljöarbete påverkats av rådande coronakris svarar VD Johan Möller att miljöarbetet påverkats både positivt och negativt. “Ökade volymer och ökade transporter är ju negativt för miljön. Sen minskar vi samtidigt våra resor då hela huvudkontoret på 70 personer arbetar hemifrån.” Apoex är alltså det enda företaget som nämner en negativ påverkan på företagets miljöarbete men en positiv påverkan på företagets ekonomi, men återigen så har flera av de respondenter som svarat att miljöarbetet påverkats positivt eller inte alls också sagt att företaget påverkats negativt ekonomiskt. Följden av att respondenternas svar inte är samstämmiga kommer diskuteras vidare i avsnitt 5.1.1.

4.5 Framtida påverkan på företags miljöarbete om krisen fortsätter

När vi ber respondenterna att resonera kring hur miljöarbetet kan påverkas framöver om coronakrisen fortsätter är svaren mer entydiga. Nu nämner enbart en respondent en ytterligare positiv påverkan i form av ännu mindre resor. Resterande respondenter säger att miljöarbetet förmodligen kommer påverkas negativt om coronakrisen fortsätter alternativt att respondenterna inte kan se någon ytterligare påverkan än den påverkan som redan skett. De respondenter som tror att företagets miljöarbete kan påverkas negativt om coronakrisen fortsätter förklarar den möjliga negativa påverkan som en effekt av en möjlig negativ ekonomisk nedgång: “Det är ju om vår lönsamhet sjunker i botten och att vi inte har råd att göra investeringar” säger Staffan Thegel, VD för Sörbys handelsträdgårdar.

En respondent nämner dock en annan möjlig anledning än ytterligare ekonomisk förlust som skulle kunna påverka företagets miljöarbete negativt om krisen fortsätter. Anders Ericsson, VD för Värmevärden resonerar kring personalbrist i det fall företagets personal skulle drabbas av coronaviruset:

Det är svårare, och mycket mer krävande att driva en avfallsanläggning än en oljepanna och i ett scenario där 60 procent av vår personal skulle vara sjukskrivna skulle vi tvingas elda olja istället för avfall under de veckorna som personalbristen pågår. Under den tiden skulle vi få en miljöpåverkan.

4.6 Sammanfattning av företagens egna upplevelser

Genom att fråga svenska företag hur deras miljöarbete har påverkats och hur de tror att deras miljöarbete kan komma att påverkas av coronakrisen kunde inget enhetligt svar nås gällande hur coronakrisen kan förväntas påverka svenska företags implementerade och planerade miljöarbete. En möjlig bidragande orsak kan vara att respondenterna definierar miljöarbete på olika sätt och att svaren kan skilja sig åt beroende på respondenternas olika definitioner. Vissa respondenter har hellre velat prata om ett hållbarhetsarbete än ett miljöarbete och vi har hela tiden behövt leda tillbaka de respondenterna till just miljöarbetet då vi varit rädda för att denna problematik skulle öka ytterligare om respondenterna refererade till ett annat begrepp som med stor sannolikhet kan ha en annan innebörd för respondenten. I vissa fall när vi har märkt att respondenternas svar verkar gälla något helt annat än det vi i den här studien är ute efter, exempelvis när vissa respondenter börjat diskutera arbetsmiljö, har vi fått hjälpas åt att hitta en passande gemensam definition av ordet miljöarbete.

Vi kan se vissa likheter i respondenternas svar, exempelvis att en positiv påverkan på företagens miljöarbete främst verkar vara orsakad av minskade resor och att en negativ påverkan främst verkar vara orsakad av en ekonomisk nedgång. Vi kan även se att de företag som menar att miljöarbetet inte påverkats av coronakrisen anser att det beror på att miljöarbetet är en viktig del av företagets verksamhet eller att miljöarbetet är så pass väl integrerat i företaget att miljöarbetet inte kan påverkas av en kris. Dessutom tycks det redan implementerade arbetet enligt de undersökta företagens upplevelser inte påverkas av coronakrisen men att det planerade miljöarbetet påverkas negativt till följd av coronakrisen. Flera företag nämner att utbildningar och projekt kopplat till företagets miljöarbete har tvingats skjutas på framtiden. Vi kan inte finna några likheter mellan de företag som svarat liknande utifrån de uppdelningar vi gjort i den här studien för att få en spridning på de undersökta företagen. Företagen som svarat liknande är verksamma inom olika sektorer, i olika landsdelar och är olika stora. I hopp om att kunna generera ett mer entydigt svar gällande hur svenska företags implementerade och planerade miljöarbete kan förväntas påverkas av coronakrisen ska vi nu tolka respondenternas svar utifrån kategorierna i vår teoretiska modell.

5 Hur svenska företags miljöarbete kan förväntas påverkas

av coronakrisen utifrån vår teoretiska modell

Du som läsare kommer nedan få följa våra diskussioner och analyser av den empiriska insamlingen genom vår teoretiska lins tillika modell. Kapitlet är uppdelat efter våra huvudkategorier och tillhörande underkategorier och avslutas med en summering genom att återigen använda vår teoretiska modell.

5.1 Huruvida coronakrisen kan förväntas ha en negativ påverkan

Vår teoretiska modell skapad utifrån tidigare studier visar att coronakrisen kan förväntas ha en negativ påverkan på företags implementerade och planerade miljöarbete om företagen upplever en ekonomisk förlust till följd av krisen, att miljöarbetet inte bidrar med något till företagen eller att företagen inte fått någon respons från omgivning gällande företagens miljöarbete. Genom att diskutera och analysera hur företagsledare upplever de tre ovan nämnda orsakssambanden länkade till huvudkategorin “Negativ påverkan” vill vi kunna beskriva huruvida coronakrisen kan förväntas ha en negativ påverkan på företags implementerade och planerade miljöarbete eller inte. Vi börjar med att analysera underkategorin “Ekonomisk förlust pga. krisen” för att sedan analysera underkategorin “Bidrar inte” och till sist underkategorin “Ingen respons”.

5.1.1 Ekonomisk förlust på grund av krisen

När vi frågar respondenterna om deras företag påverkats ekonomiskt till följd av coronakrisen varierar svaren kraftigt. En del av de undersökta företagen lider, andra fortsätter som vanligt och vissa gynnas ekonomiskt av krisen. 12 av 20 av de undersökta företagen upplever dock en negativ ekonomisk påverkan till följd av coronakrisen men svaren skiljer sig kraftigt gällande hur stor den ekonomiska påverkan upplevs vara. Magnus Ling, VD för Svenska Turistföreningen berättar om hur företaget plötsligt tappat nästan alla intäkter: “Nästan 90 procent av vår försäljning försvann, från en vecka till en annan. Det blev tvärstopp.” Vi anser dock inte att det blir helt korrekt om vi ska resonera kring vilka företag som drabbats hårdast ekonomiskt av coronakrisen. Hur hårt respondenterna anser att företagen har drabbats ekonomiskt kan bero på att olika respondenter har skilda språkbruk. För vissa respondenter kan det säkert vara fullt befogat med starka adjektiv, exempelvis “stenhårt” (Magnus Ling, VD för Svenska