Huvudresultat: Pedagogernas inställning till IKT-användande

positivt än de redovisade resultaten av deras användande. Fler än hälften av pedagogerna instämmer helt eller till stor del att IKT är ett betydelsefullt pedagogiskt verktyg/hjälpmedel i lärandet när det gäller informations- och bildsökning, anpassning till varje elevs behov och förutsättningar, elevers motivation, stavning, textskapande, inspiration, språkträning samt elevredovisningar. När det gäller dessa verktyg/program är det få pedagoger som svarat att de inte instämmer alls och alla pedagoger instämmer till viss del eller mer när det gäller

anpassning till varje elevs behov och förutsättningar, till språkträning samt vad gäller bokstavslärande (diagram 4 samt bilaga 3 tabell 2).

9

Ett varumärke av det som i enkäten benämnts Digital skrivtavla/interaktiv whiteboard. 0

20 40 60 80

Hur många pedagoger som använder sju andra

IKT-verktyg/program

Ej svarat

Aldrig eller mer sällan än varje månad

24

Diagram 4. Antal pedagoger och deras inställning till hur betydelsefullt IKT är i det första läs- och skrivlärandet.

Något lägre siffror visar inställningen till IKT vad gäller måluppfyllelse, avkodningsförmåga, bokstavslärande, läsförståelse samt introduktion av nya moment med 41-46 % som helt eller till stor del instämmer, men även här är det få som inte instämmer alls. De lägsta siffrorna får betydelsen gällande interaktion, samspel och bildskapande (bilaga 3 tabell 2).

6.3.1 Delresultat: Vad, hur ofta och på vilket sätt IKT används

Om de övergripande resultaten av användandet av IKT analyseras mer noggrant och i detalj framkommer fler intressanta resultat.

Alla skolor använder IKT i det första läs- och skrivlärandet men eftersom användandet sker i så begränsad omfattning är det svårt att i analysen av enkäterna utläsa någon större skillnad mellan de olika skolorna, dock tycks två av skolorna använda datorn som sök- och

skrivverktyg i något högre omfattning än övriga skolor (bilaga 3 tabell 3 och 4). Det går även att se att några pedagoger använder IKT i relativt stor omfattning. Dessutom går en liten skillnad mellan hur skolor har kommit igång att använda olika verktyg eller program att utläsa. Som exempel kan nämnas att endast fyra av de 11 skolorna använder digital skrivtavla (bilaga 3 tabell 5). I flera enkätsvar har framgått att detta IKT-verktyg inte finns på skolan. IKT-användandet visar sig skilja mellan de olika yrkeskategorierna. Vad gäller datorn som sök- och skrivverktyg samt färdighetsträning med datorns hjälp är ett tydligt mönster att speciallärarna procentuellt sett är den yrkesgrupp som använder IKT i störst omfattning och då främst individuellt med elever. Anmärkningsvärt är att 90 % av speciallärarna använder färdighetsträning på datorn varje vecka eller oftare, motsvarande siffra för datorn som skrivverktyg är 60 % och för datorn som sökverktyg 40 %. Klasslärare tycks använda datorn som sök- och skrivverktyg mer än förskollärarna, men vad gäller färdighetsträning och användningen av digital- och/eller videokamera förefaller förskollärarna vara de mest

frekventa användarna. En intressant iakttagelse är att klasslärarna verkar vara den yrkesgrupp som oftast väljer att organisera IKT-användandet i par/grupp och helklass, utom vad gäller

0 20 40 60 80

Inställningen till hur betydelsefullt IKT är i läs- och skrivlärandet

Instämmer inte alls Instämmer till viss del Instämmer helt/till stor del

25

färdighetsträning, där speciallärarna tydligt är de mest frekventa användarna, alltså även vad gäller användande i par/grupp (diagram 5 samt bilaga 3 tabell 6-10).

Diagram 5. Användningen varje månad eller oftare; 15 förskollärare, 48 klasslärare, 10 speciallärare. Angivet i procent för respektive

yrkesgrupp.

Mönstret att speciallärarna använder IKT procentuellt sett mest av de olika yrkesgrupperna gäller många av verktygen/programmen. Kartläggningen visar att några av verktygen

använder förskollärarna inte alls (diagram 6 samt bilaga 3 tabell 11). Som tidigare nämnts är det individuella användandet det klart vanligaste användningssättet och därför det som redovisas.

Diagram 6. Individuellt användande varje månad eller oftare av några IKT- verktyg, angivet i procent för respektive yrkesgrupp; 15

förskollärare, 48 klasslärare, 10 speciallärare. Övriga verktyg se bilaga 3 tabell 11.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Datorn som sökverktyg, individuellt

Datorn som skrivverktyg, individuellt Färdighetsträning på datorn, individuellt Digital- o/el videokamera, individuellt Datorn som sökverktyg, i par/grupp Datorn som skrivverktyg, i par/grupp Färdighetsträning på datorn, i par/grupp Digital- o/el videokamera, i par/grupp Datorn som sökverktyg, i helklass Datorn som skrivverktyg, i helklass Färdighetsträning på datorn, i helklass Digital- o/el videokamera, i helklass

Användande i de olika yrkesgrupperna (1)

Förskollärare Klasslärare Speciallärare 0% 10% 20% 30% 40% 50% Stavningskontroll Talande tangentbord Talsyntes Tangentbordsträning E-böcker E-post Program kopplat till läromedel

Användande i de olika yrkesgrupperna (2)

Förskollärare Klasslärare Speciallärare

26

Ett annat intressant, tydligt mönster som kan skönjas vid analys är att av de pedagoger som använder IKT regelbundet som ett pedagogiskt verktyg/redskap ökar användandet med antal år i yrket (diagram 7 samt bilaga 3 tabell 12, 13).

Diagram 7. Individuellt användande varje vecka eller oftare fördelat på antal år i yrket, angivet i hur många procent som använder det

angivna verktyget/programmet (0-10 år 11 pedagoger, 10- 20 år 25 pedagoger, mer än 20 år 37 pedagoger, bortfall 3 enkäter). Övriga verktyg se bilaga 3 tabell 12.

Vid en jämförelse mellan yrkesgrupp och antal år i yrket finns flera intressanta iakttagelser. Av de få förskollärare som använder IKT individuellt varje vecka eller oftare har de allra flesta mer än 20 års erfarenhet. Andelen klasslärare är jämförbar med dem, men här finns användarna hos pedagoger med mer än 10 års erfarenhet. Jämförelsevis är det mycket större andel av speciallärarna och alla har mer än 20 års erfarenhet (bilaga 3 tabell 14). Ett mönster som kan skönjas i denna kartläggning är således att speciallärare med lång erfarenhet tycks vara de som använder IKT i störst utsträckning i elevernas läs- och skrivlärande (bilaga 3 tabell 19).

Det begränsade användandet av IKT i läs- och skrivlärandet och det faktum att endast 47 av pedagogerna undervisar i klasser som innehåller en åldersgrupp gör det vanskligt att utläsa om det sker någon progression i användandet när eleverna blir äldre. Det kan dock märkas en tendens att användandet av datorn som skriv- och sökverktyg ökar ju äldre eleverna blir. När det gäller användningen av digital- och eller videokamera tycks det istället vara i

förskoleklass, år 1 och 2 det används mest. Vad gäller övriga verktyg/program går ingen tendens att utläsa (bilaga 3 tabell 15).

6.3.2 Delresultat: Pedagogernas inställning till IKT-användande

Även informanternas svar om inställningen till IKT kan analyseras på ett djupare sätt för att få fram nyanser av resultaten.

Tidigare har konstaterats att pedagogernas inställning till IKT-användande i det första läs- och skrivlärandet är betydligt mer positivt än användningen av IKT. Pedagogernas bedömningar av om IKT är ett betydelsefullt pedagogiskt verktyg/hjälpmedel skiljer sig dock åt mellan skolorna. Resultatet visar att tre av de 11 skolorna är betydligt mer positiva och en skola visar en mindre positiv bild i jämförelse med övriga skolor (bilaga 3 tabell 16). Det är intressant att

0% 10% 20% 30% 40% 50%

Datorn som skrivverktyg Datorn som sökverktyg Färdighetsträning på datorn Stavningskontroll Talande tangentbord Talsyntes E-böcker Tangentbordsträning

Användande utifrån antal år i yrket

0-10 år i yrket 10-20 år i yrket 20-30 år i yrket

27

en av de mest positiva skolorna samtidigt var en av de skolor som använde datorn som sök- och skrivverktyg i störst omfattning (bilaga 3 tabell 3, 4).

En jämförelse av inställningen till IKT utifrån de olika yrkesgrupperna visar en viss

kongruens. Sammantaget har speciallärare den allra mest positiva inställningen till IKT i det första läs- och skrivlärandet och klasslärare den minst positiva. Klasslärare ligger

förhållandevis något lägre än övriga yrkesgrupper vad gäller de flesta ställningstaganden (diagram 8, samt bilaga 3 tabell 17).

Diagram 8. De olika yrkesgruppernas inställning till IKT i det första läs- och skrivlärandet. Angivet i procent för respektive yrkesgrupp, av 15

förskollärare, 48 klasslärare, 10 speciallärare, utifrån de pedagoger som helt eller till stor del instämmer att det är betydelsefullt i det första läs- och skrivlärandet.

Vid en analys där inställning och erfarenhet kontrasteras syns emellertid inte några skillnader. Antal år i yrket verkar inte spela in när det gäller att ta ställning till betydelsen av IKT i det första läs- och skrivlärandet. Möjligtvis är de med minst antal år i yrket mest positiva, alltså den grupp som använde IKT i minst utsträckning (bilaga 3 tabell 18).

I resultatet går det inte att utläsa någon korrelation mellan inställning och användande. Det finns pedagoger som inte använder IKT överhuvudtaget och har en mindre positiv inställning och pedagoger som använder IKT med en mycket positiv inställning, men det är inget tydligt samband. Många pedagoger har en mycket positiv inställning trots att de inte använder IKT i

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Textskapande Bildskapande Bokstavslärande Avkodningsförmåga Läsförståelse Stavning Informationssökning Bildsökning Språkträning Elevs behov och förutsättningar Elevers motivation Elevredovisningar Inspiration Samspel Interaktion Introduktion av nya moment Måluppfyllelse

Inställningen till IKT utifrån de olika yrkesgrupperna

Förskollärare Klasslärare Speciallärare

28

undervisningen och pedagoger som använder IKT relativt regelbundet på olika sätt som kan ha en mindre positiv syn och däremellan finns alla variationer.