Hygienisering av biogödseln – krav i lagstiftningen?

Hygienisering av ett ämne eller material syftar till att reducera antalet smittsamma organismer i materian till en nivå där risken för smittspridning blir mycket liten. Det finns flera olika metoder att bruka vid hygienisering. Valet av metod bör grundas på typen av smittoämne vilket gör att det ibland räcker med en reducering av smittoämnen för att smittorisken skall vara minimal, medan det i andra fall kan krävas en hundraprocentig avdödning.185

I EU-förordning 1774/2002 beskrivs i bilaga V sju olika bearbetningsmetoder som kan användas vid hygienisering. Vilken bearbetningsmetod som skall praktiseras baseras på vilken typ av materia som skall hygieniseras. Detta har behandlats ovan i avsnittet Enskild rötning, samrötning och slakterirester för

rötning s. 15. Förordningen föreskriver bl.a. att kategori 1-material ska bearbetas

med hjälp av bearbetningsmetod 1-5.186 Förordningen uppställer dock inget krav på att naturgödsel skall bearbetas om medlemsstaten meddelat sådan

underlättning.187 _{Kategori 3-material skall dock hygieniseras vid 70˚C i 60} minuter enligt förordningen, om materialet skall omvandlas i en

biogasanläggning.188 _{Naturgödsel måste alltså inte hygieniseras men kategori 3-} material skall hygieniseras vid 70˚C i 60 min.189 En blandning av kategori 2- material och kategori 3-material kategoriseras som kategori 2-material, vilket framgått ovan. Kontentan blir att naturgödsel som blandas med slakterirester betraktas som kategori 2-material. Då sådan blandning av materia inte omfattas av den lättnad förordningen möjliggör genom artikel 7190 måste denna blandning hygieniseras enligt huvudregeln för kategori 2-material.191 _{Kategori 2-material} skall hygieniseras vid 133˚C under 3 bars tryck i 20 min.192 Förordningen

omnämner dock inte explicit hur en blandning av kategori 2- och 3-material skall hygieniseras, vilket jag återkommer till i avsnittet Avslutande diskussion s. 36. EG nr. 208/2006 har förändrat och i viss mån förtydligat kravet på hygienisering av kategori 3-material då den explicit anger hygieniseringskraven om materian skall användas för biogasframställning samt anger att andra hygieniseringsmetoder kan

185 _{Inger, M., m.fl. Hygienisering av biologiskt avfall. JTI-rapport, Kretslopp & Avfall, nr. 10.}

Jordbrukstekniska institutet, 1997. S. 16 ff.

186 _{(EG) nr. 1774/2002. A.o. Artikel 4.}

187 _{A.d.o. Artikel 7 och SJVFS 2007:2, Saknr K 14, a.o. kap. 2, 9 §.} 188 _{(EG) nr. 208/2006. Bilaga, p. 1 2 c.}

189 _A.d.o.

190 _{A.d.o. Artikel 7, p. 6. Naturgödsel har undantagits kravet på bearbetning.} 191 _{A.d.o. Bilaga VI, kap. II, p. C12.}

accepteras.193 Vad som tillkommit i 208/2006 är att behörig myndighet kan tillåta andra metoder för hygienisering, förutsatt att den nya metoden inte innebär någon biologisk risk.194 _{Med andra ord kan nya metoder för hygienisering användas för} hygienisering av kategori 3-material. Förordningen anger dock inte om en blandning av naturgödsel och kategori 3-material skulle falla under nämnda möjlighet, dvs. om andra hygieniseringsmetoder accepteras för en blandning. En validering av nya metoder görs just nu av Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA), mer om detta och frågor rörande en blandning av naturgödsel och kategori 3-material finns att läsa i avsnittet Rötkammarens som hygieniserare? s. 33. Kontentan blir sålunda att hygienisering inte behöver göras av naturgödsel. Däremot måste en blandning av de två materialkategorierna hygieniseras enligt huvudregeln för kategori 2-material. Vid samrötning av flera gårdars gödsel, måste även djur hållas skiljda från biogasanläggningen för att förhindra smittspridning mellan annan gårds gödsel och djuren på den gård där biogasanläggningen är lokaliserad.195

För de lantbrukare som är ekologisk eller KRAV-certifierade, måste de regler som tillämpas för sådan produktion följas i förhållande till hygienisering. Frågan som aktualiseras är således om det enligt KRAV eller EU-förordningen om ekologisk produktion196 ställs krav på att materian som ingår i rötningen skall hygieniseras. I EU-förordning 2092/91 omnämns inte hygienisering som krav för att få sprida biogödsel på ekologiska åkrar. Föregående torde innebära att de krav som uppställs i bl.a. (EG) nr. 1774/2002 om hygienisering är tillräckliga för att biogödseln skall få så spridas som kompletterande gödsel på ekologiska odlingar i enlighet med ovan sagda. Inte heller KRAVs regler föreskriver några krav på hygienisering av konventionell gödsel eller biogödsel, utan enbart på vilka beståndsdelar som tillåts ingå i biogödsel som skall spridas på KRAV-certifierade åkrar.197

Svensk Växtkraft AB är ett företag som driver en biogasanläggning utanför Västerås dit enskilda lantbrukare transporterar bl.a. bioavfall och vallgrödor för rötning.198 Biogödseln hämtas sedan av lantbrukarna för spridning på åkrarna.199 Genom dispensbeslut från KRAV kan biogödseln från Svensk Växtkraft AB:s biogasanläggning användas på KRAV-anslutna åkrar, trots att den materia som rötas inte enbart är KRAV-certifierad.200 I enlighet med beslutet om dispens angavs som en förutsättning för spridning på KRAV-certifierade åkrar att

193 _{(EG) nr. 208/2006. A.o. Bilaga, p. 1 2c. Läsaren bör dock uppmärksamma den felskrivning som}

återfinns i denna punkt. Enligt punkten behöver ”kategori 3-material, råmjölk … ” inte hygieniseras. Detta är ett fel i översättningen, se exempelvis den engelska versionen ”However, category 3 milk … ” Kontentan är att vissa mjölkprodukter som är att hänföra till kategori 3- material inte nödvändigtvis måste hygieniseras, vilket inte gäller för samtliga kategori 3-material.

194 _{(EG) nr. 208/2006. A.d.o. Bilaga, p. 1 2e.} 195 _{A.d.o. Bilaga, p. 1 2b.}

196 _{(EEG) nr. 2092/91. A.o.}

197 _{KRAVs regelverk, 2007. A.o. Artikel 4.3.3.}

198 _{Svensk Växtkraft AB. http://www.vafabmiljo.se/artikel.asp?strukturId=105, 14-12-07.} 199 _A.d.o.

200 _{Svar på regelförfrågan, KRAV, Uppsala den 19-08-03. Här går det att ställa sig frågande till}

huruvida sådan dispens är nödvändig då användning av bl.a. konventionella vallgrödor tillåts enligt KRAVs regelverk, se ovan.

rötningsmaterian skulle hygieniseras vid 70˚C i 60 minuter.201

Hygieniseringskravet grundades på reglerna i SPCR 120.202 Nyss nämnda visar på att KRAVs krav på hygienisering följer de som återfinns i EG-rätten. KRAVs regler i tidigare utgåva, visar bl.a. på att hygieniserade slaktrester tillåtits som gödsel på KRAV-anslutna åkrar.203 _{Motsvarande bestämmelse i nu gällande} regelverk för KRAV finns inte, däremot en uttömmande uppräkning av kategori 2- och 3-material, enligt förordning 1774/2002, som får användas på KRAV- anslutna åkrar i de fall materian är certifierad enligt KRAVs regler för produktionshjälpmedel.204

Sammanfattningsvis kan sägas att biogödsel som enbart innehåller naturgödsel inte måste hygieniseras. Osmittade slakterirester måste dock hygieniseras om de skall omvandlas i en biogasanläggning. En blandning av naturgödsel och

slakterirester, som klassificeras som kategori 2-material, skall hygieniseras enligt huvudregeln för kategori 2-material. Nyss nämnda kan tänkas vara en brist i lagstiftningen, att mer långtgående krav på hygienisering ställs på blandningen än på de separata ingredienserna. Om det räcker med en hygienisering vid 70˚C i 60 min. för kategori 3-material och då naturgödsel inte måste hygieniseras

överhuvudtaget, borde det rimligtvis räcka med en hygienisering vid 70˚C i 60 min. även för en blandning av dessa material. Föregående skulle kunna vara en orimlighet till följd av en texttrogen EG-rättslig tolkning, något som EG-

domstolen möjligtvis borde behandla. Mer om denna problematik finns att läsa i avsnittet Avslutande diskussion s. 36. Avslutningsvis så måste inte biogödsel som skall spridas på ekologiska eller KRAV-anslutna åkrar, hygieniseras i vidare utsträckning än vad som krävs enligt EG-rätten.

4.3.1 Rötkammaren som hygieniserare?

I föregående avsnitt redogjordes för EG-förordningen nr. 208/2006, som innebär en lättning i kraven på hygienisering av råvaror för biogasframställning.205 Kontentan av nyss nämnda förordning är att behörig myndighet tillåts besluta om andra hygieniseringsmetoder än upphettning till 70˚C i 60 minuter och att

hygienisering inte är nödvändigt i alla fall. I skrivande stund har Statens Jordbruksverk gett Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) i uppdrag att validera andra tänkbara hygieniseringsmetoder.206

SVA kommer inom kort att utge en delrapport från arbetet med valideringen. Delrapporten kommer med stor sannolikhet visa att andra metoder än upphettning till 70˚C i 60 minuter kan användas för att hygienisera materia. Andra slutsatser som kommer presenteras i delrapporten är att det troligtvis inte kommer att räcka med öppen kompostering för att hygienisering skall vara tillräcklig, då det i sådana fall är svårt att visa på en fullständig upphettning av all materia. Att använda rötkammaren som hygieniserare kan dock bli ett troligt alternativ. Rötkammaren är sluten och det är möjligt att mäta temperaturstegringen, vilket är

201 _{Regelförfrågan, KRAV, Uppsala den 16-01-03.}

202 _{SPCR 120 Certifieringsregler för biogödsel. Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut,}

december 2006. Bilaga 5.

203 _{Se bl.a. KRAVs regelverk – utgåva juli 2003, artikel 4.3.1.} 204 _{KRAVs regelverk – utgåva oktober 2007. A.o. Artikel 4.3.3.} 205 _{(EG) nr. 208/2006. A.o. Bilaga, p. 1 2c.}

viktigt för att kunna garantera rätt temperatur. Delrapporten kommer också visa att det med stor sannolikhet räcker med att upphetta materia till 55˚C207 under en längre tid än vid 70˚C, för att hygieniseringen skall bli tillfredsställande.208 Enligt EG-förordning 208/2006 skall kategori 3-material, vilket skall användas som material för biogasframställning, hygieniseras i särskild enhet för just hygienisering.209 EG-förordning 208/2006, bilaga punkt 1 2e föreskriver att validering skall göras för att fastställa alternativa och tillfredsställande hygieniseringsmetoder. Skulle det vara möjligt att utföra en tillfredsställande hygienisering i en rötkammare blir frågan om det är tillåtet att inte ha en särskild enhet för hygienisering? Denna fråga upptas för diskussion i avsnittet Avslutande

diskussion men kan av utrymmesskäl inte utredas vidare i denna uppsats.

Möjligheten att använda alternativa hygieniseringsmetoder gäller för kategori 3-material.210 Gäller denna möjlighet även för en blandning av naturgödsel och kategori 3-material? Frågan är viktig om rötkammaren skall användas som hygieniserare. Skulle hygienisering göras i rötkammaren skulle aktuellt material blandas innan det hygieniseras och då betraktas som kategori 2-material, vilket inte möjliggör att andra hygieniseringmetoder används. Nämnda är minst sagt motsägelsefullt då naturgödsel inte behöver hygieniseras alls. Att blanda material som inte behöver hygieniseras med material som behöver hygieniseras, torde inte ändra på förutsättningarna vid en hygienisering, alltså borde alternativa metoder accepteras även för en blandning, vilket lagstiftningen inte tillåter idag då en blandning betraktas som kategori 2-material.

Sammanfattningsvis kan sägas att kategori 3-material måste hygieniseras men att alternativa metoder för hygienisering kan tillåtas av den behöriga

myndigheten. Tillåts det att hygienisera materia vid t.ex. 55˚C i ca. sex timmar skulle detta kunna göras i rötkammaren under termofil rötning. De kvarstående frågorna är huruvida det är tillåtet att använda en redan befintlig anläggning för att hygienisera materialet och inte ha en särskild enhet för hygienisering och om en blandning av kategori 3-materil och naturgödsel tillåts hygieniseras med hjälp av alternativa metoder? De kvarvarande frågorna måste tyvärr lämnas därhän av utrymmesskäl men borde utredas i det snaraste, enligt mig.

207 _{Att röta vid 55˚C kallas för termofil rötning och går att praktisera utan att vara ute efter en}

hygienisering.

208 _{Albin, A. SVA. Telefonkontakt. 18-12-07. För vidare läsning hänvisas till kommande}

delrapport från SVA om biogödsel och hygienisering.

209 _{(EG) nr. 208/2006. A.o. Bilaga, p. 1 2c.} 210 _{A.d.o. Bilaga, p. 1 2e.}