Den tredje hypotesen menar att värdering till verkligt värde ger större utrymme för opportunistiskt beteende och utgår ifrån att företag med noll- eller minusresultat borde redovisa till verkligt värde för att maximera sina tillgångar. Utsläppsrätter har aldrig tidigare undersökts ur ett earnings managementperspektiv. Tidigare forskning (Burgstahler och Dichev, 1997) poängterar att det framförallt är företag med negativt resultat som lägger ner tid på att manipulera sina tillgångssiffror, varför företag med negativt och positivt resultat här jämförs för att utröna om en skillnad går att finna. För att besvara hypotesen undersöks resultatet på fråga 1. Fråga 1 handlar om huruvida företag redovisar utsläppsrätterna till verkigt värde, nollvärde eller övrigt. Om denna hypotes stämmer torde företag med negativt resultat oftare redovisa till verkligt värde än de med positivt resultat.
Av 36 företag med positivt resultat har 11 redovisat sina utsläppsrätter till nollvärde, 14 till verkligt värde och 11 till en övrigtpost. Av 9 företag med negativt resultat har 2 redovisat sina utsläppsrätter till nollvärde, 4 till verkligt värde och 3 till en övrigtpost (Tabell 6).
Tabell 6 Jämförelse av svaren på fråga ett baserat på företag med positivt resultat vid bokslutet samt negativt resultat vid bokslutet.
Positivt resultat i bokslutet Negativt resultat i bokslutet
Nollvärde 11 st 2 st Verkligt värde 14 st 4 st Övrigt 11 st 3 st
Summa 36 st 9 st
Då det är en ojämn fördelning av företag med positivt och negativt resultat är det svårt att direkt jämföra siffrorna, varav en procentuell fördelning tydligare illustrerar fördelningen (Figur 5). Urvalet företag med negativt resultat var också litet och slutsatser bör därför dras med försiktighet.
Figur 5 Till vänster: Översikt över svaren på fråga 1 från företag med positivt resultat i bokslutet. Till höger: Översikt över svaren på fråga 1 från företag med negativt resultat i bokslutet.
För att undersöka sambandet mellan årets resultat och redovisning till nollvärde eller verkligt värde på ett mer övergripande plan, utan uppdelning i positivt och negativt resultat, genomfördes ett t-test i SPSS. Resultatet (Tabell 7) visar att det inte finns någon signifikant skillnad, vad gäller årets resultat, mellan företag som redovisar till verkligt värde och företag som redovisar till nollvärde (p=0,204). Dock är det möjligt, med utgångspunkt i ett mycket begränsat antal observationer, att den statistiska ”powern” är för låg för att det ska gå att detektera skillnaderna.
Tabell 7 Resultat av t-test i SPSS för jämförelse av årets resultat utifrån val av redovisningsmetod. SPSS T-test
Antal företag Medelvärde Standardavvikelse t-värde Signifikans Verkligt värde 17 9,3025E8 2,92165E9 1,325 ,204 Nollvärde 12 -1,3630E7 2,61320E8
Burgstahler och Dichev (1997) finner i sin forskning en tydlig koppling mellan negativt resultat och earnings management hos företag. Det är en koppling som också indikeras i denna undersökning. I linje med hypotesen valde en större andel företag med negativt resultat att redovisa till verkligt värde än de med positivt resultat. Resultatet påvisar därav en tendens till earnings management bland de företag som uppvisade negativt resultat. En anledning till varför företag med negativt resultat oftare väljer redovisning enligt verkligt värde kan således ha att göra med earnings management, i det att de genom verkligt värde vill maximera sina
Övrigt 38% Nollvärde 31% Verkligt värde 31%
Positivt resultat
Övrigt 26% Nollvärde 32% Verkligt värde 42%Negativt resultat
tillgångar. Detta för att skapa en bild om att företaget går bra, för att lugna intressenter och behålla investerare.
Dock måste indikationerna från resultatet tas med försiktighet, då H0 3 utifrån t-testet inte kan förkastas. Undersökningen skulle vara intressant att applicera på ett större urval för att möjligen fastställa ett signifikant resultat. Då undersökningen innefattar ett så pass litet urval skulle potentiellt fler observationer kunna leda till att nollhypotesen förkastas.
Flera faktorer indikerar att utsläppsrätter kan ha använts för earnings management syften. Bland de nio företag med negativt resultat var det fyra som redovisade enligt verkligt värde. Samtliga dessa fyra var stora företag med omsättning över 50 000 tkr. Det innebär att dessa företag med stor sannolikhet har redovisningsexperter inom området som har god kunskap kring hur företaget kan redovisa på ett fördelaktigt sätt. Det styrker också argumentet om att posten kan användas för earnings management, då det är stora företag med negativt resultat som faktiskt värderat posten till verkligt värde.
Fler företag med positivt resultat har svarat ”övrigt” än företag med negativt resultat; en skillnad på 12 procent. Kanske indikerar detta att företag med negativt resultat bemödar sig mer med att ta reda på hur utsläppsrätter kan redovisas än företag med positivt resultat. Företag med negativt resultat lägger eventuellt mer resurser på sin tillgångsredovisning, just för att hitta sätt att kompensera för det negativa resultatet i balansräkningen.
Det kan också finnas andra förklaringar till resultatet än earnings management. Bland de företag som redovisade enligt verkligt värde, både med positivt och negativt resultat återfinns ett flertal företag med internationell anknytning, men även ett stort antal svenska helägda bolag med omsättningar på över 50 000 tkr. Anledningen till att dessa bolag väljer att redovisa till verkligt värde kan vara att de, i och med att de ingår i en koncern, väljer att redovisa utsläppsrätter på samma sätt som de redovisar flera andra tillgångar. De undviker nollvärdet därför att verkligt värde eventuellt redan används på andra tillgångsposter och därför är smidigt att använda.
Av de företag som svarat på enkäten befinner sig 67 procent inom branschen energi och fjärrvärme och av dessa redovisar 10 företag sina utsläppsrätter till verkligt värde och 4 redovisar till nollvärde. Det innebär att en klar majoritet av företagen i denna bransch redovisar på ett likartat sätt. Tidigare forskning (Engels, 2009) indikerar att företag i samma bransch ofta redovisar sina utsläppsrätter på likartade sätt, därför att de erhållit information från samma källor, såsom branschorganisationer och från att ha konsulterat varandra. Vad det
Resultat tolkas här som att utsläppsrätter eventuellt kan användas till earnings management då redovisningsmetoden verkligt värde möjliggör en resultatpåverkan och där valmöjligheten till redovisningsmetod öppnar upp för opportunistiskt beteende. Enligt t-testet kan dock inte nollhypotesen förkastas, eventuellt beroende på för få observationer för att statistiskt säkerställa kopplingen.
Det råder därmed vissa tveksamheter kring resultatet. Posten utsläppsrätter kan vara för liten för att det ska vara mödan värd att manipulera den utifrån ett earnings management-perspektiv. Dock indikerar resultatet att utsläppsrätter kan vara en post som används för earnings management. Vidare undersökningar med större urval krävs för att kunna säkerställa resultatet.
5 Sammanfattande diskussion
Uppsatsen ämnade belysa hur svenska företag redovisar sina utsläppsrätter och varför de redovisar enligt vissa metoder. Utifrån tidigare forskning på området formulerades tre hypoteser, om att metoden har ett samband med: Nyckeltalet antalet ägda
utsläppsrätter/totala tillgångar, val av revisionsbyrå och årets resultat i koppling till earnings
management. Hypoteserna testades huvudsakligen utifrån en kvantitativ metod med enkätundersökningar och efterföljande komplettering från företagens årsredovisningar. Resultatet visar ingen tydlig korrelation hos någon av våra hypoteser, men vissa indikationer på att en av våra hypoteser kan stämma finns ändå.
För svaret på frågan hur svenska företag väljer att redovisa sina utsläppsrätter har vår undersökning gett likartade indikationer som tidigare undersökningar (PwC, 2007; Fritzon et al., 2006). Företagen väljer att redovisa på ett antal olika sätt; vissa företag väljer verkligt värde, andra väljer nollvärde, men även helt olikartade svar framkom. Tillgången tolkas också på mycket olikartade sätt av företagen; åtminstone fem olika typer av tillgångar angavs i enkätundersökningen som svar på vad en utsläppsrätt är. Tydligt är att jämförbarheten mellan företagens redovisning är bristfällig.
Uppsatsens huvudsakliga syfte var att undersöka varför företagen väljer vissa metoder. För hypotes 1 (det finns ett samband mellan redovisningsmetod och måttet antalet
ägda utsläppsrätter/totala tillgångar ) kan nollhypotesen inte förkastas. Det finns ingen tydlig
koppling, såsom förväntat, mellan att företag med högt nyckeltal redovisat till verkligt värde. Snarare framkom det att företag med lågt nyckeltal oftare använde verkligt värde. Företag med högt nyckeltal valde istället oftare posten ”övrigt”. Anledningarna till detta kan vara att
företag med högt nyckeltal ofta är mindre företag, med tillgång till mindre redovisningsexpertis, varför de är mer osäkra på hur de ska redovisa, och inte är lika insatta, och därav har svarat ”övrigt”.
När det gäller hypotes 2 (det finns ett samband mellan redovisningsmetod och revisionsbyrå) fann undersökningen ingen tydlig korrelation mellan företag som använt samma revisionsbyrå, både ur ett konsultativt och reviderande perspektiv. Företag med samma revisionsbyrå använde olika metoder. Dock stämmer detta överens med revisionsbyråernas råd och dokument som poängterar att olika metoder kan användas. Resultatet går dock emot tidigare kvalitativ forskning där korrelation mellan redovisningsbyrå och redovisningsmetod indikerats.
För hypotes 3 (det finns ett samband mellan redovisningsmetod och årets resultat, som en indikation på earnings management) kan nollhypotesen inte förkastas, även om en svag koppling finns mellan företag med negativt resultat och val av verkligt värde. Tidigare earnings managementforskning menar att företag med negativt resultat är mer benägna att lägga ner energi på värdemaximera sina tillgångar. En värdering till verkligt värde innebär en ökad möjlighet att maximera tillgångsposten, och därav kan möjligen earnings management förekomma också inom utsläppsredovisningen. Dock behövs vidare undersökningar med ett större antal observationer för att säkerställa ett statistiskt samband, eller bristen därav.
En förståelse som utkristalliserats genom vår undersökning är att företagen tycks ha begränsad kunskap om utsläppsrätter och de redovisningsmetoder som finns tillgängliga. Många av de företag som svarat på enkäten poängterade att den var svår, och har på vissa frågor undvikit att svara. I och med det är det också intressant att fundera kring hur svårt företag som överhuvudtaget inte svarat på enkäten tycker att detta ämne är. En del i ämnets svårighet är säkerligen att det fortfarande är ett nytt område, EU ETS fas II är fortfarande en utvärderingsfas, och framförallt bidrar avsaknaden av ett tydligt redovisningsmässigt ramverk till att området tycks rörigt.
Utsläppsrätterna kan också klassificeras som en relativt liten tillgångspost. Givet den svårighet som existerar i redovisningen torde många företag uppfatta det som att det inte är värt den tid och kostnad som det innebär att lära sig rätt slags redovisning för en post som är så liten och som gör så liten skillnad för de totala tillgångarna. Vi tror att marknadspriset på utsläppsrätter måste öka markant innan företagen engagerar sig i redovisningen.
faktorer som faktiskt påverkar redovisningsmetoden. Andra faktorer att undersöka är exempelvis branschtillhörighet och regiontillhörighet. Vi efterlyser också mer normativ forskning inom området så att ett tydligt regelverk snarast kan skapas. Vi hoppas att forskare, trots den kritik som tidigare normativ forskning fått utstå, vågar komma med förslag. Slutligen skulle mer kognitiv forskning såsom Engels (2009), som faktiskt undersöker var företagen får sin information ifrån, kunna bidra med en större förståelse för varför företag väljer en viss redovisningsmetod framför en annan. Utsläppsrätter ur earnings managementperspektiv vore också intressant att undersöka närmre i framtida, mer omfattande studier.
Källförteckning
Altamuro, J., Beatty, A. L., Weber, J., 2005. The Effects of Accelerated Revenue Recognition on Earnings Management and Earnings Informativeness: Evidence from SEC Staff
Accounting Bulletin No. 101, Accounting Review, 80 (2) 373-401.
Andersson, J., Gustafsson, E., 2006. Redovisning av utsläppsrätter, C-uppsats, Karlstads Universitet
Barth, M., Landsman, L., Lang, M., 2008. International Accounting Standards and Accounting Quality, Journal of Accounting Research, 46 (3) 467-498
Basu, S., 1997. The conservatism principle and the asymmetric timeliness of earnings,
Journal of Accounting and Economics, 24 (1) 3‐37
Bebbington, J., Larringa-Gonzáles, C., 2008. Carbon trading: Accounting and Reporting Issues, European Accounting Review, 17 (4) 697–717
Braun, M., 2009. The evolution of emissions trading in the European Union – The role of policy networks, knowledge and policy entrepreneurs, Accounting, Organizations and
Society, 34 (3-4) 469–487
Burgstahler, D., Dichev, I., 1997. Earnings management to avoid earnings decreases and losses, Journal of Accounting and Economics, 24 (1) 99-126
Callon, M., 2009. Civilizing markets: Carbon trading between in vitro and in vivo experiments, Accounting, Organizations and Society, 34 (3-4) 535–548
Carlin, T. M., Finch, N., 2009. Discount Rates in Disarray: Evidence on Flawed 6. Goodwill Impairment Testing, Australian Accounting Review, 19 (4) 326-33
Cook, A., 2009. Emission rights: From costless activity to market operations, Accounting,
Organizations and Society, 34 (3-4) 456–468
Dahlborg, K., Norstedt, K., 2006. Företagens redovisning av utsläppsrätter, Ett
ingenmansland, D-uppsats, Uppsala Universitet
Dedman, E., Mouselli, S., Shen, Y., Stark, A. W., 2009. Accounting, Intangible Assets, Stock Market Activity, and Measurement and Disclosure Policy - Views From the U.K, Abacus, 45 (3) 312-341
Elfrink, J., Ellison, M., 2009. Accounting for Emission Allowances: An Issue in Need of Standards, The CPA Journal, February 1
Engels, A., (2009). The European Emissions Trading Scheme: An exploratory study of how companies learn to account for carbon, Accounting, Organizations and Society, 34 (3-4) 488– 498
Ewert, R., Wagenhofer, A., 2005. Economic Effects of Tightening Accounting Standards to Restrict Earnings Management, The Accounting Review, 80 (4) 1101
Fornaro, J., Winkelman, M. K., Goldstein, D., 2009. Accounting for emissions, Emerging issues and the need for global accounting standards, Journal of accountancy, July 1
Fritzon, E., Gunnarsson, J., Lind, M., 2006. Utsläppsrätter i svenska årsredovisningar. Hur
och varför. C-uppsats, Högskolan i Jönköping
Gibson, K., 1996. The problem with reporting pollution allowances: Reporting is not the problem, Critical Perspectives on Accounting, 7 (6) 655 – 665
Healy, P., Wahlen, J., 1999. A review of the earnings management literature and its implications for standard setting, Accounting Horizons, 13 (4) 365-383
Hogan, C. E., Rezaee, Z., Riley, J. R. A., Velury, U. K., 2008. Financial Statement Fraud: Insights from the Academic Literature, Auditing, 27 (2) 231‐252.
Hopwood, A., 2009. Accounting and the environment, Accounting, Organizations and
Society, 34 (3-4) 433–439
Jarva, H., 2009. Do Firms Manage Fair Value Estimates? An Examination of SFAS 142 Goodwill Impairments, Journal of Business Finance & Accounting, 36 (9-10) 1059-1086. Johansson, C., Kumlin, M., 2006. Hur redovisas utsläppsrätter i 2005 års bokslut – en studie
av 12 börsnoterade företag. C-uppsats, Uppsala Universitet
Johnston, D., Sefcik, E. S., Soderstrom, S. E., 2008. The Value Relevance of Greenhouse Gas Emissions Allowances: An Exploratory Study in the Related United States SO2 Market,
European Accounting Review, 17 (4) 747–764
Kolk, A., Levy, D., Pinkse, J., 2008. Corporate Responses in an Emerging Climate Regime: The Institutionalization and Commensuration of Carbon Disclosure, European Accounting
Lehman, G., 1996. Environmental Accounting: pollution permits or selling the environment,
Critical Perspectives on Accounting, 7 (6) 667–676
Lev, B., Radhakrishnan, S., Zhang, W., 2009. Organization Capital. Abacus, 45 (3) 275-298 Lohman, L., 2009. Towards a different debate in environmental accounting: The cases of carbon and cost benefit, Accounting, Organizations and Society, 34 (3-4) 499–534.
Löwing, C. M., Malm, A., Sjöbäck, L., 2006. Redovisning av utsläppsrätter – att göra rätt
med sin rätt i det normlösa tillståndet. C-uppsats, Stockholms Universitet
Milne, M. J., 1996. Capitalizing and appropriating society’s rights to clean air: A comment on Wambsganss & Sanford’s accounting proposal, Critical Perspectives on Accounting, 7 (6) 681–695
O’Neill, J., 2007. Markets, deliberation and environment, Routledge, London
Penman, S. H., 2009. Accounting for Intangible Assets: There is Also an Income Statement,
Abacus, 45 (3) 358-371
Ramanna, K., 2008. The implications of unverifiable fair-value accounting: Evidence from the political economy of goodwill accounting, Journal of Accounting & Economics 45 (2-3) 253-281
Veith, S., Werner, J. R., Zimmermann, J., 2008. Competing Accounting Treatments for Emission Rights:A Capital Market Perspective, Working Paper Series, May 8
Wambsganss, J. R., Sanford, B., 1996. The problem with reporting pollution allowances,
Critical Perspectives on Accounting, 7 (6) 643–652
Watts, R. L., 2003. Conservatism in Accounting Part I: Explanations and Implications,
Accounting Horizons, 17 (3) 207‐221
Wyatt, A., 2008. What financial and non-financial information on intangibles is value-relevant? A review of the evidence, Accounting & Business Research, 38 (3) 217-256
Yu, M., Öhlund, K., 2008. Handel med utsläppsrätter. En analys av bristerna i redovisnings-
och beskattningsreglerna, D-uppsats, Högskolan i Jönköping
Zhang, Y., 2005. Revenue recognition timing and attributes of reported revenue: The case of software industry's adoption of SOP 91-1, Journal of Accounting and Economics 39 (3) 535-561
Övriga källor
ACCA, 2009. Carbon Jiggsaw Briefing: Emission Rights Accounting
(Elektronisk).Tillgänglig: http://www.accaglobal.com/documents/tech-tp-cjb_emission.pdf (2010-05-21)
Converey, F., Ellerman, D., De Perthuis, C., 2008. The European Carbon Market in Action:
Lessons from the First Trading Period. Interim Report. (Elektronisk). Tillgänglig:
http://web.mit.edu/globalchange/www/ECMreport.html (2010-05-13) Deloitte, 2007. Accounting for emission rights (Elektronisk). Tillgänglig:
http://www.deloitte.com/assets/Dcom-Australia/Local%20Assets/Documents/Deloitte_Accounting_Emissionright_Feb07.pdf (2010-05-08)
Deloitte, 2009. Carbon accounting challanges: Are you ready? (Elektronisk). Tillgänglig:
http://www.deloitte.com/assets/Dcom-UnitedStates/Local%20Assets/Documents/Energy_us_er/us_er_NewChallengesinCarbonAcc ounting_1009.pdf (2010-05-08)
Ernst & Young, 2009. Mastering the challenge: Practical IFRS guidance for power and
utilities (Elektronisk). Tillgänglig:
http://www.ey.com/Publication/vwLUAssets/Mastering_the_challenge_-_Practical_IFRS_guidance/$FILE/MasteringTheChalleng (2010-05-08)
EU- Europeiska Unionen, 2010. Att skydda, bevara och förbättra världen runt omkring oss. (Elektronisk) Tillgänglig: http://europa.eu/pol/env/index_sv.htm (2010-03-01)
Europa parlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/ EEG och
Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG. 2010. (Elektronisk). Tillgänglig:
http://se.vlex.com/vid/marknader-finansiella-instrument-vande-37107519 (2010-05-21)
Gavelius, M., Redovisningsspecialist på PwC. 19 maj, 2010. Telefonintervju Hällefors, H., Redovisningsspecialist på KPMG. 26 april, 2010. Mail-intervju
KPMG, 2008. Accounting for carbon: The impact of carbon trading on financial statements (Elektronisk). Tillgänglig:
http://www.kpmgcarbonadvisory.com/uploads/documents/106477_Accounting_for_Carbon_ V18_Accessible.pdf (2010-05-08)
Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden, 2010. (Elektronisk) Tillgänglig: https://lagen.nu/2007:528 (2010-05-21)
Naturvårdsverket, 2010. Förteckning över utsläpp och tilldelning 2008 (Elektronisk). Tillgänglig: http://www.naturvardsverket.se/sv/Lagar-och-andra-styrmedel/Ekonomiska- styrmedel/Handel-med-utslappsratter/Resultat-och-uppfoljning/Utslapp-och-tilldelning-av-utslappsratter/ (2010-05-14)
PricewaterhouseCoopers och IETA, 2007. TroubleEntry Accounting – Revisited (Elektronisk). Tillgänglig: http://www.pwc.co.uk/pdf/trouble_entry_accounting.pdf (2010-05-13)
Regeringskansliet, 2004. Regeringens proposition 2004/05:18, Handel med utsläppsrätter II. (Elektronisk). Tillgänglig: http://www.regeringen.se/content/1/c6/03/06/80/540db4a5.pdf (2010-05-21)
Stern, N. 2007. The economics of climate change: The Stern Review (Elektronisk) Cambridge
University Press. Tillgänglig:
http://webarchive.nationalarchives.gov.uk/+/http:/www.hm-treasury.gov.uk/independent_reviews/stern_review_economics_climate_change/stern_review _report.cfm
Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Svensk Energi, 2006. Redovisning av utsläppsrätter
enligt svensk god redovisningssed (Elektronisk). Tillgänglig:
http://www.svenskenergi.se/upload/Om%20el/Elpriser&Skatter/Filer/pm_utslappsratter_0601 30.pdf (2010-05-13)