Den andra hypotesen utgår från att företag väljer att redovisa enligt råd från den revisionsbyrå de anlitar. För att undersöka kopplingen mellan denna variabel och den praktiska redovisningen av utsläppsrätter har två undersökningar genomförts; inledningsvis studerades svaren på ett antal utvalda frågor utifrån de företag som angett att de anlitar en revisionsbyrå för hjälp med redovisningen, och därefter analyserades enkäten utifrån den revisionsbyrå som ansvarar för granskningen av företagens redovisning. Denna hypotes är således av mer kvalitativ natur än de övriga två.
Uppgifter om vilka metoder som revisionsbyråerna förespråkar sammanfattades i teorin; uppgifterna är tagna från styrdokument, epostsvar samt en telefonintervju. Teorin visar att ingen av revisionsbyråerna förespråkar en metod över en annan, utan alla listar flera metoder som potentiellt kan användas. Det faktum att revisionsbyråerna inte förespråkar en specifik metod, gör resultatet mer problematiskt att analysera. Det empiriska underlaget är också mycket begränsat vad gäller de företag som angett att de konsulterar en revisionsbyrå för hjälp med utsläppsrättsredovisningen vilket försvårar analysen ytterligare.
Endast 16 procent av företagen angav i enkäten att de anlitade en konsultfirma för råd angående redovisning av utsläppsrätter, ett underlag som är för litet för att kunna dra några signifikanta slutsatser. En jämförelse mellan svaren på fråga 1, fråga 2, fråga 5 och fråga 6, för de företag som uppgav att de använde sig av en revisionsbyrå för vägledning, visar ingen korrelation mellan redovisningssätt och byrå (Tabell 4). Det finns ingen tydlig samstämmighet mellan de företag som anlitar samma revisionsbyrå, eller någon relevant skillnad mellan företag med olika revisionsbyråer. Resultatet visar på en tydlig spridning av svar över olika redovisningsmetoder.
Tabell 4 Tabell över företag som angett att de konsulterar revisionsbyråer samt deras svar på fråga 1, 2, 5 och 6.
För att komplettera undersökningen inhämtades också fakta från årsredovisningar kring vilken revisionsbyrå som uppges ha reviderat bokslutet. Resultatet från denna undersökning är mindre talande för kopplingen revisionsbyrå och redovisningsmetod, då revisionen ofta godkänner en metod som redan används, även om den använda metoden inte direkt förespråkas av revisionsbyrån (Gavelius, 2010).
Av 45 företag fanns information angående revisionsbyrå tillgäng via årsredovisningen eller hemsida för 39 stycken, varav 38 procent anlitade PwC, 33 procent KPMG, 21 procent Ernst & Young och resterande 8 procent Deloitte (Figur 4).
Figur 4 Fördelning av revisionsbyrå över de 45 företag som besvarade enkäten. Diagrammet visar antal företag som anlitar Deloitte, Ernst & Young, KPMG samt PwC och antal företag utan tillgänglig information.
Enligt tabell 5 är fördelningen av svar relativt jämn över de fyra byråerna. För två av fyra frågor har en majoritet eller lika stor del av företagen, oberoende av revisionsbyrå, angett samma svarsalternativ.
0 2 4 6 8 10 12 14 16
PwC KPMG Ernst & Young Deloitte Otillgänglig information
Antal svar Fråga 1 Fråga 2 Fråga 5 Fråga 6
PwC 4 st A:1 B:3 A:1 C:1 D:1 E:1 A:3 C:1 B:2 C:1 KPMG 2 st A:1 C:1 B:1 D:1 B:2 A:1 D:1
Ernst & Young 1 st A:1 E:1 B:1 D:1
Tabell 5 Tabell över företagens revisionsbyråer såsom angetts i årsredovisningen, samt deras svar på fråga 1, 2, 5 och 6.
Fråga 1 PwC KPMG Ernst & Young Deloitte
A Nollvärde 2 st 13 % 3 st 23 % 4 st 50 % 1 st 33 % B Verkligt värde 7 st 47 % 7 st 54 % 1 st 13 % 1 st 33 % C Övrigt 6 st 40 % 3 st 23 % 3 st 38 % 1 st 33 % Fråga 2 A Skulder 2 st 13 % 0 1 st 13 % 1 st 33 % B Inventarier 0 2 st 15 % 0 1 st 33 %
C Fasta fysiska tillgångar 1 st 7 % 0 0 0
D Immateriella fasta tillgångar 2 st 13 % 5 st 38 % 3 st 38 % 0
E Övrigt 10 st 67 % 6 st 46 % 4 st 50 % 1 st 33 % Fråga 5 A Ja 9 st 60 % 4 st 31 % 2 st 25 % 1 st 33 % B Nej 5 st 33 % 5 st 38 % 4 st 50 % 2 st 67 % C Övrigt 1 st 7 % 4 st 31 % 2 st 25 % 0 Fråga 6
A Resultatförs i takt med utsläppen 6 st 40% 3 st 23 % 1 st 13 % 1 st 33 %
B Resultatförs linjärt 1 st 7 % 3 st 23 % 0 1 st 33 %
C Övrigt 8 st 53 % 7 st 54 % 7 st 88 % 1 st 33 %
Den utökade undersökningen av samtliga deltagande företags revisionsbyråer visar inte heller några tecken på att verksam revisionsbyrå har någon entydig inverkan på redovisningen. Det finns två mindre undantag. I det första fallet där det skiljer sig mellan revisionsbyråerna, på fråga 1, utmärker sig KPMG då majoriteten av deras kunder valt att redovisa till nollvärde. Fråga 5 visar också på ett avvikande resultat, då en majoritet av de som anlitar PwC angett att de omvärderar sina utsläppsrätter över tiden, medan företag reviderade av övriga byråer svarar att de inte omvärderar i större utsträckning. Då inget samband står att finnas i övriga frågor så uppfattas detta resultat som en slump, men skulle potentiellt kunna vara ett område för vidare forskning.
Vid ett närmare studium av resultaten (tabell 5) framkommer tydligt hur olikartat företag redovisar och tolkar utsläppsrätter. På fråga två, angående vilken typ av tillgång som utsläppsrätter redovisas som, finns alla svarsalternativ representerade. Noterbart är också att många företag valde ”övrigt”-posten, vilket innebär att utsläppsrätterna av företagen tolkas på ännu fler olika sätt än vad enkäten gav utrymme för. Även vid fråga 6 är ”övrigt”-posten mycket överrepresenterad.
Resultatet av enkätundersökningen, med fokus på de företag som angett att de anlitar ett konsultföretag för råd, uppvisar en bred spridning av svar och inga tecken på att företag som anlitar samma byrå redovisar på samma sätt. Inte heller resultatet från den utökade undersökningen av revisionsbyrå tyder på att det finns ett samband, vilket sammantaget indikerar att företagens redovisning inte är avhängig av revisionsbyrå, i det att det inte råder särskilt stor skillnad i redovisningen mellan företag med olika revisionsbyråer.
Hypotesen kan därmed inte bevisas. Samtidigt kan det inte hävdas att företagen inte följer revisionsbyråernas råd, då byråerna konsulterar på en individuell basis och ger råd utifrån företagens förutsättningar. Dock anses det troligt, baserat på tidigare undersökningar och teori, att en specifik metod skulle föredras.
Således skiljer sig det här presenterade resultatet från tidigare studier. Tidigare uppsatsförfattare (Fritzon et al., 2006; Dahlborg et al., 2006) tyckte sig se att de olika revisionsbyråerna angav olikartade metoder och har listat specifika metoder som representativa för varje revisionsbyrå. Samtliga tidigare studier har dock utgått från kvalitativa intervjuer med en enda person från respektive revisionsbyrå och extrapolerat deras åsikter till hela byrån, vilket potentiellt kan ha lett till ett generaliserat och felaktigt resultat. Vårt resultat pekar därför på tydliga brister i kvalitativa analyser inom området och indikerar att resultat från båda infallsvinklarna behövs för att utreda vilka variabler som påverkar redovisningen.
En alternativ möjlig förklaring till det olikartade resultatet som erhållits skulle kunna vara att tidigare forskning har behandlat fas I av EU ETS, medan denna undersökning behandlar fas II. Kanske har revisionsbyråerna förhållningssätt förändrats över tiden, och öppnat upp för fler valmöjligheter, så länge som de stämmer överens med god redovisningssed, och så länge som företagen kan redogöra för hur de tänkt.
Det bör också poängteras att det är en stor skillnad mellan revisionsbyråerna som konsulter och revisorer. För revisionsbyråernas konsultativa roll finns här ett för litet empiriskt underlag, för att kunna dra relevanta slutsatser. För deras reviderade roll är underlaget större, men rollen som revisor är mer fri; en revisor kan godkänna flera olika metoder som rätt, utan att det innebär att byrån per automatik förespråkar den specifika metoden (Gavelius 2010).