Baserat på informationen ovan samt erfarenheter från specifika projekt kan ett antal hypoteser om den sammanvägda risken för olika kraftslag formuleras:
• Kärnkraft – hög risk. Investeringar i kärnkraft är förenat med en hög risk då främst den regulatoriska risken är hög. Med en hög fast kostnad är kärnkraften mycket utsatt för elprisrisken. Vid nyinvesteringar gör den långa byggtiden (upp till 15 år) och den
långa förväntade livslängden (60 år) det svårt att förutse den framtida samhällsutvecklingen.
• Kondenskraft – hög risk. Investeringar i kondenskraft är förenat med hög risk, trots en relativt låg investeringskostnad. Det är främst osäkerheten om elpriserna kommer att vara tillräckligt höga tillräckligt ofta för att kunna täcka de fasta kostnaderna.
• Vattenkraft – medelhög risk. Investeringar i vattenkraft får för närvarande bedömas ha en medelhög risk. Teknikrisken är låg, men det råder en stor osäkerhet kring hur vattendirektivet kommer att implementeras i Sverige och vilka konsekvenser det får för vattenkraftägarna.
• Havsbaserad vindkraft – medelhög risk. Investeringar i havsbaserad vind är förenat med medelhög risk. Det är främst de tekniska och projektspecifika riskerna som är högre än för landbaserad vindkraft.
• Landbaserad vindkraft – låg risk. Landbaserad vindkraft är en mogen teknik med kända kostnader. Elprisrisken hanteras delvis med elcertifikat och den regulatoriska risken upplevs som måttlig. Den upplevda låga risken är en av orsakerna till att vindkraftinvesteringar lockat till sig kapital från pensionsfonder.
Vissa kraftbolag har tvärtom sett beroendet av stödsystem som en hög regulatorisk risk.
• Kraftvärme – låg risk. Investeringar i kraftvärme får från ett elproduktionsperspektiv anses ha en låg risk. Orsaken är främst större delen av intäkten kommer från produktion av värme samt att elprisrisken minskas då man kan få elcertifikat.
• Solkraft – låg risk. Teknikrisken är relativt låg och elprisrisken hanteras delvis med stödsystem. Den främsta risken för solkraft är att teknikutvecklingen går snabbt, vilket riskerar göra investeringen olönsam.
6 Investerares
avkastningskrav
Avkastningskrav reflekterar den avkastning en tillgång ska generera för att täcka affärsmässiga och finansiella risker. Avkastningskraven skiljer sig åt mellan olika verksamheter och företag och beror på en mängd faktorer.
Var pengarna kommer från spelar stor roll för vilka aspekter som är viktiga för en investerare och vilken avkastning de eftersträvar samt hur de värderar risker. För att ytterligare addera till komplexiteten kring investeringsbeslut är investerarna inte alltid enbart rationella, utan styrs även av beteende. Det är människor som fattar besluten, och hur olika människor förhåller sig till risker och beslut formas av tidigare erfarenheter och motivation.
För att beräkna avkastningskrav vid investeringar används ofta kalkylräntan som metod. Kalkylräntan representerar alternativkostnaden för en investering. För kapitalintensiva investeringar såsom kraftproduktion, där kapitalkostnaden är en avgörande faktor, används oftast Weighted Average Cost of Capital (WACC) för att beräkna kalkylräntan.
Att beräkna en WACC är komplicerat och det är inte möjligt att gå in på alla delar i den omfattning som skulle behövas för att skapa en heltäckande bild men för att ge en översiktlig bild av hur WACC beräknas och vilka faktorer som påverkar ges här en kort beskrivning.
WACC
− E = eget kapital
− V= eget kapital + lånat kapital
− Re = kostnad av eget kapital (som innefattar marknadsriskpremie - representerar marknadens riskpremie jämfört med riskfria placeringar, riskfriränta och beta – som är ett mått på volatilitet i ett företag eller bransch)
− D = lånat kapital
− Rd = kostnad av lånat kapital (som innefattar låneränta och riskfri ränta)
− Tc = skattesats
Den riskfria räntan sätts efter marknadsnoteringar på långa statspapper såsom exempelvis statsobligationer med tioårig löptid. Den riskfria räntan är i dagsläget mycket låg och har det senaste året varierat mellan 0,4-1,3 procent. En nominell eller real kalkylränta kan användas vid beräkning av WACC. I den här rapporten används en real kalkylränta för att fördela och jämföra kapitalkostnaderna över tiden.
Den vanligast förekommande kalkylräntan i studier av investeringar i kraftproduktion är 6 procent. I en omfattande studie över investeringar i förnybar kraftproduktion i Europa beräknades en WACC på 6,7 procent för Sverige utifrån den modell som togs fram i studien. Enligt intervjuer med
aktörer från Sverige som genomfördes i samma studie hävdades dock att den istället borde vara mellan 7,4-9 procent.67
För att beräkna WACC krävs, som kan ses i formeln ovan, både kostnad för lånat och eget kapital samt kvoten mellan lånat och eget kapital. Kostnaden för eget kapital är normalt högre än kostnaden för lånat kapital, vilket innebär desto högre andel eget kapital desto högre WACC. Vid en kvot på 50/50 av lån och eget kapital där kostnaden för lån är 4 procent och kostnaden för eget kapital 8 procent resulterar det i en WACC på 6 procent.
Om istället en investering består till 70 procent av lånat kapital resulterar det i en WACC på 5,2 procent och i motsatt fall där eget kapital står för 70 procent av en investering resulterar det i en WACC på 6,8 procent.
Ett mått för att få en uppfattning om risk på en marknad är just kvoten av lånat och eget kapital som banker kräver för att de ska vara villiga gå in med finansiering i ett projekt. Ju högre andel eget kapital som en bank kräver desto högre risk anses föreligga. Tidigare har kvoten lån/eget kapital varit 70/30 för investeringar i förnybar energi i Sverige, men högre risk visar nu att kraven snarare ligger på en kvot på 60/40 och i vissa fall på 50/50.68 Som kan ses ovan påverkar kvoten mellan eget kapital och lån avkastningskravet på en investering.
Aktörer som investerar i kraftproduktion har förändrats från att tidigare framförallt bestå av de stora kraftbolagen till att idag bestå av en blandning av aktörer. De vanligast förekommande investerarna i kraftproduktion i Sverige är:
• Kraftbolag
• Offentliga organisationer såsom kommuner
• Oberoende kraftproducenter (IPPs)
• Utvecklingsbolag
• Institutionella investerare
• Industrier
Det förekommer även andra investerare i kraftproduktion såsom jordbruk, enskilda firmor, ekonomiska föreningar och ideella organisationer men dessa kommer inte att behandlas i denna rapport.