5 UTVECKLINGSARBETE 36
5.1 D ESIGNUTVECKLINGSARBETE 36
5.1.2 Idégenerering 36
I Idégenereringens första fas handlade det enbart om att skissa upp olika former utan att tänka på om de fungerar i verkligheten eller ej. I början gäller det att inte blockera sig. Det gäller att inte tänka på färdiga lösningar utan se möjligheter. Förslagen som kom fram har skissats ner mer eller mindre noggrant. Detta för att inte glömma någon idé. I inledningen av idégenereringen har ingen hänsyn tagits till teknik eller material- och produktionskostnader. Detta för att inte låsa sig till några få idéer. Detta projekt går ut på att i första hand finna en gemensam design som fungerar för samtliga produkter som företaget har och som företaget kommer att utveckla. Idégenereringen utmynnade i ett antal olika skisser. De flesta skisserna utgick från panelerna då dessa ligger i fokus (se bilaga 7 för idéskisser). De förslag som sedan var de mest lämpliga skissades fram för samtliga produkter först i detta stadium. Koncepten och skisserna har inte gjorts i hänseende till den tekniska lösningen. Det koncept som väljs modifieras så att produkten fungerar med den tekniska lösningen samt att de går att montera samman på ett effektivt sätt.
Funktionsanalysen är viktig att ha i åtanke vid idégenereringen. Denna visar och påminner om vilka funktioner som skall finnas med. För att underlätta förståelsen av funktionsanalysen kan det vara bra att göra en grafisk funktionsanalys (se bilaga 8)
Då tiden för detta projekt är begränsad räcker tiden inte till för att utvärdera alla förslag som kommit fram eftersom det är fem produkter i varje koncept. Istället är det tre olika förslag som lagts fram för utvärdering. Dessa förslag är valda utifrån diskussion med handledare på företaget och skola. Förslagen är även till för att visa på den bredd som finns gällande utvecklingen av dessa produkter. Konceptförslagen visar på vilka olika vägar det finns att gå med hänsyn till bland annat material, form, färg och teknik. Vid detta stadium är inte alla tekniska detaljer lösta därför kan det valda förslaget komma att ändras något men ändå behålla sin ursprungliga form. Först har en beskrivning av varje förslag tagits fram för att sedan utvärderas med hjälp av utvärderingsverktyg.
Då det finns ett flertal utvecklade produkter samt ett antal kommande produkter så var det uppenbart att en begränsning behövdes. Utifrån en analys av samtliga produkter fanns det mest potential att utveckla konsumentpanelen, panelen, nyckelbrickan, väggtimer samt sladdsensorn. Att beakta är att måtten på konceptförslagen inte är skalenliga och utseendet kan därför skilja sig en aning från kommande resultat.
5.1.3 Konceptförslag 1
Konsumentpanel
Figur 15. Konsumentpanel, konceptförslag 1.
Detta förslag visar på att det inte behöver vara en fyrkantig låda som ligger till grund för designen. Lite mjuka linjer ger en mer välkomnande känsla och påminner inte om de klassiska plastlådor som finnas att köpa på vanliga teknikaffärer. Väggpanelen är tänkt att vara en mörk digital display som meddelar i lysande text om någon sensor är aktiverad. Materialet i bakstycket ska vara i plast medan fronten är av metall. Hörnen ska vara rundade med en liten radie så att de inte är vassa eller skapar ett hårt intryck. Denna panel ska vara mer kvadratisk än den andra panelen. Tanken är att baksidan ska fräsas i plast medan framsidan ska vara i metall för att ge en exklusivare känsla. Fördelen med den tänkta displayen är att det inte uttalar hjälpmedel och den blir diskretare. Nackdelen är den dyra produktionskostnaden som blir.
Nyckelbricka
Nyckelbrickan har här antagit samma form som panelen. Även denna produkt ska kännas mjuk och behaglig. Det är extra viktigt för denna produkt eftersom användaren ofta håller produkten i handen. Då denna produkt ska sitta på nyckelknippan som de flesta lägger i fickan är det bra om den är så liten som möjligt men ändå greppbar och så pass tydlig att brukaren kan använda den. Idén är att produkten ska vara tunn och vara tillverkad i plast förutom ett tunt lager av metall på ovansidan.
Figur 16. Nyckelbricka, konceptförslag 1.
Väggpanel
Här är panelen med samma design som de tidigare. Även här skapar linjerna en mjuk och inbjudande form. Denna panel är tänkt att ha kvar sina ljusfält då målgruppen för denna produkt är annan än den för konsumentpanelen. Det är även här tänkt att bakstycket ska göras i plast medan frontstycket görs i metall. Tanken är borstad metall som inte avslöjar fingeravtryck lika tydligt som blankputsad metall. Panelen behåller sin avlånga fyrkantiga form som den ursprungliga varianten har.
Figur 17. Panel, konceptförslag 1.
Sladdsensor
Detta är en produkt som är tänkt att kopplas i ett eluttag eller skarvsladd för att sedan kopplas samman med en produkt som användaren vill övervaka. Det är därför viktigt att den inte är klumpig. Därför är tanken att den ska vara så tunn som möjligt så att den känns elegantare. Produkten ska vara i plast men med en kant av metall runt om för den lyxiga känslan.
Figur 18. Sladdsensor, konceptförslag 1.
Väggsensor
Tanken här är att grunden är gjord av plast men runt kanten ska det vara metall. Detta föra att urskilja denna knapp från exempelvis vanliga lysknappar. Här behålls den ursprungliga tanken med en tunn sviktande plast på en tryckknapp.
Figur 19. Väggsensor, konceptförslag 1.
Produkterna i detta koncept binds samman genom i första hand formen men även metallen som i detta fall blir signaturen. Metallen är till för att skapa ett exklusivare uttryck. De olika fördelarna och nackdelarna presenteras nedan.
Fördelar
Mjuk tilltalande form som är enkel att tillverka. Design som fungerar för samtliga produkter. Användarvänliga, inget som kan misstolkas. Inslag av metall ger en exklusivare känsla. Nackdelar:
Dyrt att köpa in metall. Kan vara svåra att montera.
Mer materialåtgång i och med de rundade hörnen.
5.1.4 Konceptförslag 2
Konsumentpanel
Tanken bakom denna design är att det ska vara lätt att montera samman de olika delarna men samtidigt inge den lyxiga känslan. Tanken är att bakstycket ska vara i plast och fronten i plexiglas. Det ska vara enkelt att ta bort fronten för att lätt kunna byta ut symbolerna. Utsidan ska vara snygg och kantig men inte med för skarpa hörn. Det tekniska i produkten ska få plats i Figur 20. Konsumentpanel,
plasten upptill och nertill. Konsumentpanelens front är kvadratisk medan bakstycket gör att den blir mer avlång till sin helhet.
Nyckelbricka
Nyckelbrickan ändras inte mycket från sin ursprungliga form. Det som är den stora förändringen är det lilla fönstret som monteras över hela brickan och ger en större display än tidigare. Tanken är även att brickan ska tunnas ut längre ner. Detta för att minimera vikt och material men även för att den ska se smidigare ut. Den kantiga formen som övriga produkter har fått i konceptförslag 2 passar inte på nyckelbrickan så här skiljer sig produkterna åt i detta förslag.
Figur 21. Nyckelbricka, konceptförslag 2.
Väggpanel
Denna liknar konsumentpanelen och skiljer sig enbart genom att den är mer avlång. Det ska vara enkelt att byta ut dekalerna så att de lätt kan anpassas till den tänkta användaren och dennes behov. I och med att konsumentpanelen och denna panel har liknande design ska det vara enklare att tillverka dem.
Figur 22. Panel, konceptförslag 2.
Figur 23. Sladdsensor, konceptförslag 2.
Sladdsensor
Sladdsensorn i detta förslag har inga mjuka hörn. Denna produkt behöver inte vara lätt att ta isär för användaren så därför är den tänkt att vara i två delar, ett ovanstycke och ett understycke som monteras samman med två skruvar. För att denna produkt ska ha samma formspråk som de övriga är tanken att ändarna ska vara målade i mattfärg medan mittenpartiet är i högglansig färg. På så sätt skapas de olika fälten som blir på de produkter som har display. Även här är tanken att den ska vara så smal och smidig som möjligt.
Väggsensor
Denna produkt är tänkt att monteras på väggen precis som lysknappar och vägguttag därför finns det en del begränsningar. I detta förslag har den väldigt lika utseende som tidigare med den skillnaden att den är väldigt tunn och har skarpa hörn. Storleken kan inte vara större eller mindre än hålet i väggen där den ska monteras. I detta förslag är det tänkt att den ska vara gjord helt i plast.
Figur 24. Väggsensor, konceptförslag 2.
I detta konceptförslag handlar det om att skapa ytor och strukturer som knyter samman alla produkter. Ytorna ska vara rena och raka. De ska skapa tydlighet. De produkter som har en display får automatiskt en yta som är blank. Detta ska på övriga produkter återskapas med hjälp av matt och högblank färg.
Fördelar:
Relativt billigt material. Lätta att montera.
Gemensam design som fungerar på alla produkter. Företagets logotyp är lätt att applicera på produkterna. Lätta att tillverka då det är enkla former.
Nackdelar:
Kan ge ett tråkigt och intetsägande intryck.
Svårt att få alla delar att fästa så att inte användaren tar isär produkten. Lätt att det kommer in fukt mellan två delar.
5.1.5 Konceptförslag 3
Konsumentpanel
Tanken med detta förslag är att det ska vara enkelt men ändå något speciellt som sticker ut. Genom att fräsa ett spår i produkten är det lätt att se samhörigheten med övriga produkter. De runda hörnen ska skapa en mjukhet. En tanke är att låta framsidan vara klädd i sammetsliknande tyg eller i gummi. Detta för att få ett varmt och mjukt yttre. På denna panel ska endast symboler synas och lysas upp när de inkopplade sensorerna är aktiverade.
Figur 25. Konsumentpanel, konceptförslag 3.
Nyckelbricka
Nyckelbrickan har fått en skåra samt en fyrkantig form. Detta förslag var ett försök att hitta en annan form på nyckelbrickan. Dock är det en form som kan vara otymplig och inte alls smidig. Även denna produkt är tänkt att bli klädd i sammet eller ha ett yttre i gummi. Detta skulle göra den mjukare och skönare att hålla i.
Figur 26. Nyckelbricka, konceptförslag 3.
Väggpanel
Det som skiljer denna panel från konsumentpanelen är längden. Detta för att denna panel ska kunna ha ord i fälten medan den andra är tänkt att enbart visa symboler. Liksom de andra produkterna i detta förslag är tanken att den ska vara inklädd i sammet eller gummi. Det frästa spåret återkommer för att knyta samman alla produkter.
Figur 27. Panel, konceptförslag 3.
Sladdsensor
Även i denna produkt återkommer det frästa spåret. Knappen är i detta förslag placerad mitt på produkten för att det ska vara geometri. Tanken är att denna sladdsensor ska vara helt inklädd i sammet eller gummi. Det ger en mjukhet mot golv eller andra hårda underlag som denna produkt kommer att vara mot.
Figur 28. Sladdsensor, konceptförslag 3.
Väggsensor
Då det är svårt att radikalt ändra utseendet på denna produkt så är det lätt att ge den en personlig prägel med hjälp av det frästa spåret. Hörnen är rundade för att smälta in om den skulle sitta bredvid lysknappar. Även denna är tänkt att vara klädd i sammet eller gummi för den lyxiga
och mjuka känslan. Figur 29. Väggsensor, konceptförslag 3.
Detta konceptförslag visar på ett enkelt sätt för ett företag att ”märka” sina produkter. Istället för en logotyp med företagsnamnet så är tanken att ett kurvigt, fräst spår ska skapa en signatur för företaget. Ytorna på produkterna är tänkta att vara klätt i sammet eller gummi för att skapa mjukhet och inte uttrycka plast. Fördelar:
Tyg eller gummi skapar ett exklusivt helhetsintryck.
Genom att använda sig av ett fräst spår behövs inte logotypen sättas på alla produkter.
Designen är lätt att applicera på alla produkter. Lätta att montera.
Nackdelar:
Dyrt att fräsa ett extra spår.
Lätt att det samlas damm och skräp i spåren. Formen ger inte ett exklusivt utseende.
En del av produkterna känns klumpiga och stora.
5.2 Utvärdering av koncepten
För att finna den design som passar bäst för samtliga produkter har en utvärdering gjorts. Genom att använda sig av utvärderingsverktyg minskar risken med en allt för subjektiv bedömning och handledaren på företaget får vara med och tycka till. Dock blir värderingarna av varje krav något subjektiv, det går inte att koma ifrån. För att få en trovärdig utvärdering har de tre koncepten ställts upp i en Pugh- matris. En Pugh-matris fungerar genom att kraven från kravspecifikationen ställs upp. Dessa krav viktas sedan utifrån hur viktiga de är i just detta projekt. Den referens som är uppställd är de produkter som redan finns. För att få fram ett resultat görs en bedömning så opartiskt som möjligt. Värden som används är 0 som representerar att den är likvärdig med referensen, -1 som visar att konceptet är sämre än referensen och 1 som visar att konceptet är bättre än referensen.
Pughmatris Koncept
Krav från
kravspecifikation Vikt Ref 1 2 3
Exklusivt material 3 0 1 0 1 Materialet ska vara lätt att bearbeta 1 0 0 0 ‐1 Design som sammanknyter produkterna 5 0 1 1 1 Priset ska utstråla det som köparen verkligen betalar för 3 0 1 0 0 Produktens design ska tala om hur produkten används 3 0 ‐1 1 ‐1 Produkterna ska inge förtroende 3 0 0 0 0 Höga krav på användarvänligheten 5 0 0 1 0 Tåla viss väta och fukt 1 0 ‐1 0 0 Ej kunna monteras isär av misstag 1 0 0 0 1 Billiga att tillverka, billigt material 3 0 ‐1 1 0 Lätta att montera 3 0 0 1 0 Lätta att installera 3 0 1 0 1 Tåligt material 3 0 0 0 0 Poängsumma oviktad 0 1 5 2 Poängsumma viktad 0 7 19 8
Tabell 1. Pughmatris. Utvärdering av de utvecklade koncepten.
För att säkerställa att koncept 2 är det bästa konceptet har även en utvärdering gjorts med hjälp av en annan matris. Denna matris fungerar på liknande sätt men i detta fall har de olika produkterna jämförts mot varandra. Alltså har de tre förslagen på konsumentpanelen jämförts mot varandra, väggpanelerna och de
övriga produkterna likaså. Istället för att utgå från en referens har de olika förslagen fått olika poängsummor tilldelade. I detta fall har fem viktiga punkter satts upp. Dessa är tagna från kravspecifikationen och de är: material, design, produktion, säkerhet och användarvänlighet. Dessa punkter viktas utifrån hur viktiga de är i detta sammanhang. Den totala summan ska vara 100 för de tre koncepten tillsammans. Så för punkten material delas 100 poäng ut för de tre koncepten. Det gäller att vara objektiv i sin bedömning och inte favorisera något koncept. Ett förslag på utvärderingen finns nedan, för att se utvärderingen i sin helhet (se bilaga 9).
Tabell 2. Utvärderingsmatris, nyckelbricka.
För att få en tydlig bild över poängen för de olika koncepten visas även diagram. Detta gör det lättare att analysera de olika resultaten.
5.2.1 Resultat av konceptutvärderingen
Utifrån utvärderingen av de tre koncepten så finns en klar och tydlig ”vinnare”. Det är konceptförslag 2 som har fått högst poäng vid både den viktade och den oviktade summan. Att just detta förslag fick högst summa beror till stor del på materialvalet. De andra koncepten har tänkta material som är dyra och svåra att bearbeta. Koncept 3 är tänkt att ha ett fräst spår som visar att det är en produkt från Sensagon utan att behöva använda en logotyp på produkten. Detta är dock en extra kostnad för produktionen som gör att det blir dyrare än att göra en slät produkt. Alla tre koncepten har en bra helhet och binder samman samtliga produkter. Detta är den stora skillnaden från de ursprungliga produkterna.