Redesign av en produktserie hjälpmedel

Redesign av en produktserie

hjälpmedel

Examensarbete, produktutveckling

30 hp, D-nivå

Produkt- och processutveckling

Civilingenjörsprogrammet Innovation och produktdesign

Sandra Karlsson

Rapportkod: 08:84

Uppdragsgivare: Sensagon AB

Handledare (företag): Jan Beckius

Handledare (högskola): Ragnar Tengstrand

Sammanfattning

Att göra ett designutvecklingsarbete på ett mindre företag som tillverkar hjälpmedel är en utmaning och denna utmaning presenteras i denna rapport. Företaget som bidragit med detta projekt är Sensagon AB. Det är ett litet företaget som startade sin verksamhet våren 2006. De tillverkar produkter för att skapa en tryggare vardag för personer med specifika behov.

Sensagon har ett uttalat problem gällande designen på deras produkter. Det finns en vilja att ändra på detta men de har ingen kompetens inom företaget att göra det själva. Företagets billiga tillverknings- och monteringsmetoder gör att de är begränsade gällande designen på produkterna. Då detta problem finns hos samtliga produkter som företaget har utvecklat så utvecklades idén att göra en design som skulle fungera för samtliga produkter. Något som knyter samman och gör produkterna till en produktserie. Målet för projektet är att finna den röda tråden.

För att förstå vilka produktegenskaper och krav som ställs på kognitionshjälpmedel var det viktigt att sätta sig in i dessa innan idégenereringsarbetet kunde ta vid. Förutom att ta hänsyn till dessa krav och egenskaper har det varit av stor vikt att se till montering och material för de olika produkterna. Företaget vill att deras produkter ska utstråla exklusivitet och kvalitet men samtidigt ska de ha råd att tillverka dem så materialkostnaden får inte vara för hög.

Detta stora problem löstes genom att utveckla ett par olika konceptförslag som sedan utvärderades med hjälp av utvärderingsverktyg för att minska den subjektiva bedömningen. Det valda konceptet justerades sedan för att passa önskemål från företaget men även så att den tekniska lösningen ska passa i produkterna.

Resultatet är ett koncept som visar på olika sätt att uttrycka färg, form och struktur med hjälp av både färgsättning och olika ytor på produkterna men ändå behålla den enkelhet som eftersträvats. Viktigt för företaget är att tillverka sina produkter så att de inte ser amatörmässiga ut. Ett steg för att avhjälpa det är att applicera en logotyp, exempelvis företagsnamnet. Då detta arbete endast riktat sig mot fem av företagets produkter så har ett styrdokument för företagets framtida designstrategi utvecklats. Detta för att underlätta framtida produktutvecklingsarbeten hos Sensagon.

Med denna rapport bifogas ritningsunderlag som företaget har som underlag för framtagning av produkterna.

Förord

Ett varmt tack till handledare Ragnar Tengstrand och företagshandledare Jan Beckius. Ni har gett mycket bra och matnyttig information och feedback på designarbetet. Det har varit en givande termin med både uppförsbackar och nedförsbackar som tillslut har gett ett resultat att vara nöjd över. Även tack till examinator Rolf Lövgren som bidragit med kloka kommentarer om rapporten. Tack!

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.6  RESURSER OCH PROJEKTAVGRÄNSNINGAR ... 10 

2  TEORI OCH METOD... 11 

2.1  TEORETISK REFERENSRAM ... 11  2.1.1  Produktutvecklingslitteratur ... 11  2.1.2  Projektspecifik litteratur ... 11  2.1.3  Undersökningsspecifik litteratur ... 11  2.2  PLANERING ... 11  2.2.1  Kvalitetssäkring av projekt ... 12  2.2.2  Projektplanering ... 12  2.2.3  Ganttschema ... 12  2.2.4  Projektdagbok ... 13  2.3  PRODUKTUTVECKLINGSPROCESSEN ... 13  2.4FÖRSTUDIE ... 13  2.4.1 Nulägesanalys ... 14  2.5KRAVSPECIFIKATION ... 14  2.5.1 Kundkrav ... 14  2.5.2 Design ... 15  2.5.3 Produktsemiotik ... 16  2.6DESIGNUTVECKLINGSARBETE ... 16  2.6.1 Funktionsanalys ... 16  2.6.2 QFD ... 16 

2.6.3 Inspirationskällor och visuell brief ... 17 

2.6.4 Idégenerering ... 17 

2.6.5 Utvärdering ... 18 

2.6.6 Justering och modifiering av valt koncept ... 18 

2.6.7 Detaljkonstruktion och prototyp ... 18 

2.7KÄLLANALYS ... 19  2.8RESULTAT ... 19  2.9ANALYS ... 19  2.10REKOMMENDATIONER ... 19  2.11SLUTSATSER ... 20  3  FÖRSTUDIE ... 21 

3.1MÖTE MED SENSAGON AB ... 21 

3.2NULÄGESANALYS AV FÖRETAGETS SITUATION ... 21 

3.2.1 Designutvecklingsstrategi i dagsläget ... 22 

3.2.2 Dagens och kommande produkter ... 22 

3.2.3 Valda produkter att utveckla ... 23 

3.2.4 Att utforma en ”röd tråd” ... 25 

3.2.5 Analys av företagets nuvarande produkter ... 25 

3.2.6 Nuvarande tillverkningsmetoder och material ... 28 

3.3KONKURRENTANALYS ... 29 

3.3.1 Slutsats av konkurrentanalys ... 30 

3.4KUNDKRAV ... 30 

3.4.1 Köpare ... 31 

3.4.2 Användare ... 31 

4  RESULTAT AV FÖRSTUDIE ... 33 

4.1NULÄGESANALYS ... 33 

4.1.1 Köpare och användare ... 33 

4.1.2 Konkurrentanalys ... 33 

4.1.3 Tillverkning och material ... 34 

4.1.4 Designanalys ... 34 

4.2LOGOTYP OCH FÄRGSÄTTNING ... 35 

5  UTVECKLINGSARBETE ... 36 

5.1DESIGNUTVECKLINGSARBETE ... 36 

5.1.1 Inspirationskällor och visuell brief ... 36 

5.1.2 Idégenerering ... 36  5.1.3 Konceptförslag 1 ... 38  5.1.4 Konceptförslag 2 ... 39  5.1.5 Konceptförslag 3 ... 41  5.2UTVÄRDERING AV KONCEPTEN ... 43  5.2.1 Resultat av konceptutvärderingen ... 44 

5.2.2 Justering och modifiering av konceptförslag 2 ... 44 

5.2.3 Montering, material och tillverkning ... 46 

5.2.4 Färgval och logotyp ... 46 

5.2.5 Designstrategi – ett styrdokument ... 47 

5.2.6 Framtida applikationer ... 47 

6  RESULTAT ... 49 

6.1VALT DESIGNKONCEPT ... 49 

6.1.1 Material, produktion och montering ... 50 

6.2LOGOTYP OCH FÄRGSÄTTNING ... 50 

6.3DESIGNSTRATEGI ... 51 

7  ANALYS AV RESULTAT ... 52 

7.1DESIGNUTVECKLINGSARBETET ... 52 

7.1.1 Användarvänlighet ... 52 

7.1.2 Material, produktion och montering ... 53 

7.1.3 Design ... 54  7.1.4 Designstrategi ... 54  8  REKOMMENDATIONER ... 55  8.1DESIGNUTVECKLING ... 55  9  SLUTSATSER ... 56  9.1SLUTSATSER AV PROJEKTET ... 56  9.2PERSONLIGA REFLEKTIONER ... 56  10  REFERENSER ... 58  10.1LITTERATUR ... 58  10.2PUBLIKATIONER ... 58  10.3INTERNET ... 58  10.4MUNTLIGA KÄLLOR ... 59  10.5BILDKÄLLOR ... 59 

10.6BILDKÄLLOR BILAGA 7 VISUELL BRIEF ... 59 

FIGURFÖRTECKNING

Figur 1. Kanomodellen………..17

Figur 2. Sensagons nuvarande väggpanel………..23

Figur 3. Sensagons nuvarande nyckelbricka………..24

Figur 4. Sensagons nuvarande konsumentpanel………24

Figur 5. Sensagons nuvarande sladdsensor………..…………..24

Figur 6. Sensagons nuvarande väggsensor……….25

Figur 7. Gåstav i PC-plast………..28

Figur 8. Klocka i ABS-plast………...28

Figur 9. Spisvakt från Innohome………29

Figur 10. Elvakt från Innohome……….29

Figur 11. Spisvarnare från Innohome……….30

Figur 12. Produkten PåMinnaren från Falck Igel Sverige……….30

Figur 13. Bild över Sensagons hemsida……….32

Figur 14. Idégenereringsskisser……….37

Figur 15. Konsumentpanel, konceptförslag 1………38

Figur 16. Nyckelbricka, konceptförslag 1………..38

Figur 17. Panel, konceptförslag 1………..38

Figur 18. Sladdsensor, konceptförslag 1………39

Figur 19. Väggsensor, konceptförslag 1………39

Figur 20. Konsumentpanel, konceptförslag 2………39

Figur 21. Nyckelbricka, konceptförslag 2………..40

Figur 22. Panel, konceptförslag 2………..40

Figur 23. Sladdsensor, konceptförslag 2………40

Figur 24. Väggsensor, konceptförslag 2………40

Figur 25. Konsumentpanel, konceptförslag 3………41

Figur 26. Nyckelbricka, konceptförslag 3………..41

Figur 27. Panel, konceptförslag 3………..42

Figur 28. Sladdsensor, konceptförslag 3………42

Figur 29. Väggsensor, konceptförslag 3………42

Figur 30. Modifiering av konsumentpanel, konceptförslag 2………45

Figur 31. Modifiering av panel, konceptförslag 2……….45

Figur 32. Modifiering av sladdsensor………45

Figur 33. Förklaring på hur panelerna monteras………46

Figur 34. Slutligt resultat av panelerna………..49

Figur 35. Slutligt resultat av nyckelbricka……….49

Figur 36. Slutligt resultat av väggsensor………50

Figur 37. Slutligt resultat av sladdsensor………...50

Figur 38. Färgexempel till produkterna………...51

TABELLFÖRTECKNING

Tabell 1. Pughmatris. Utvärdering av de utvecklade koncepten………43 Tabell 2. Utvärderingsmatris, nyckelbricka………...44

BILAGOR

Bilaga 1 – Ganttschema Bilaga 2 – Projektplanering

Bilaga 3 – Övergripande kravspecifikation Bilaga 4 – Funktionsanalys

Bilaga 5 - Användare Bilaga 6 – Visuell brief

Bilaga 7 – Idégenereringsskisser Bilaga 8 – Grafisk funktionsanalys Bilaga 9 – Utvärderingsmatriser Bilaga 10 – Designstrategi

1 INLEDNING

Här presenteras projektarbetets bakgrund, syfte och mål. De resurser och direktiv som påverkat detta projekt samt företagets bakgrund kommer också att presenteras under denna rubrik.

1.1 Bakgrund

Projektarbetet uppkom i samband med en diskussion med produktutvecklare Jan Beckius på företaget Sensagon AB (fortsättningsvis Sensagon). Företaget tillverkar hjälpmedel åt handikappade, kognitivt handikappade och åt personer som fått förvärvade hjärnskador. Då företaget är relativt nytt med flera produkter och få anställda så sattes designen på produkterna i andra hand. Detta har lett till att det idag finns runt sex produkter som inte har någon koppling till varandra utseendemässigt sett. Ett nystartat företag med få anställda kan ha svårt att se betydelsen av hur deras produkter samt hur företaget presenteras mot sina kunder. Det är viktigt att kunder kan identifiera en produkt med ett specifikt företag då konsumenter gärna köper produkter från företag de litar på och känner till. Det finns en önskan inom företaget att binda samman dessa produkter så att de inte ser amatörmässiga ut. Olika förslag på design kommer att läggas fram för att utvärderas och sedan ge ett färdigt och förhoppningsvis tillfredsställande resultat som företaget kan ta till sig och använda sig av. Då det är viktigt för företaget att inte öka sina utgifter så kommer även förslag på tillverkningssätt och material utvärderas för att vara så optimala som möjligt. För att binda ihop företaget till en helhet så kommer ett förslag på grafisk profil att presenteras och det görs utifrån den tänkta designen på produkterna.

1.1.1 Företaget Sensagon AB

Sensagon AB är ett litet företag som utvecklar, tillverkar och säljer produkter som ska medverka till att skapa ett tryggare boende och en tryggare vardag. Produkterna riktar sig till människor med handikapp samt människor som har förvärvade hjärnskador eller är kognitivt handikappade. Det hela startade våren 2006 då Jan Beckius, produktutvecklare på företaget, och Dan Kjellander, vd, hade i syfte att kommersialisera ett par produktidéer som ingått i forskningsstudier. I dessa studier visade sig produkterna underlätta vardagen och skapa trygghet. I dag är det två aktiva som jobbar med företaget, Jan och Dan. Dan är vd och sköter allt runt omkring företaget samt kundkontakter. Jan är den som utvecklar och tillverkar produkterna.

Idag tillhandahåller företaget ett flertal olika produkter som ingår i en produktfamilj. Utöver detta finns ett antal olika tillbehör. Företagets första egna produkt är H.KOMTM-systemet som är ett system för att påminna och uppmärksamma användaren på olika saker i hemmet. Detta system kan påminna om tillexempel spisen är på när brukaren lämnar bostaden. Systemet skapar tryggheten åt användarna. Detta system utvecklades 2006 och både Hjälpmedelsinstitutet (HI) och NUTEK har sett potential i företaget och dess produkter. De har därför bidragit med utvecklingslån. I början av 2007 var de första produkterna klara och den första kundinstallationen kunde genomföras i

april samma år. Systemet installerades i tio lägenheter ägda av Micasa i Stockholm. Efter utvärderingen av systemet kunde det konstateras att resultaten varit lyckade både tekniskt sett och sett ur ett användarperspektiv. Under resten av 2007 genomfördes fler installationer bland annat i Norrköping och under 2008 har ett återförsäljningsavtal tecknats mellan Sensagon AB och Gewa AB. Gewa AB säljer och marknadsför hjälpmedel till kommuner och landsting för förskrivning och bostadsanpassning. Företagets egna kunder är framförallt bostadsbolag som installerar produkterna i bostäder medan användarna av produkterna är de som bor i lägenheterna.

1.2 Syfte

Syftet med examensarbetet är att säkerställa en design för företagets produkter så att dessa harmoniserar med varandra och med företagets vision. Projektet ska bidra till att ge Sensagon underlag på hur de kan förbättra designen på sina produkter så att de tilltalar köparna och blir det naturliga valet. Genom redesign ska alltså produkterna komma att tilltala såväl köpare som användare och bli det naturliga valet. Ett delmål är att medvetet arbeta med att applicera företagets logotyp på produkterna. För att företaget ska se enhetligt ut ska även deras hemsida och logotyp granskas och utvecklas.

1.3 Mål

Målet med projektet är att ta fram prototyper av de produkter som företaget utvecklat samt ge företaget underlag i form av ritningar och CAD-filer. Det förslag som läggs fram till Sensagon är till för att få fler intresserade av deras produkter så att deras försäljning ökar och att kunderna blir nöjda och tillfredsställda. Materialvalet ska vara genomtänkt så att produkterna tillverkas till ett konkurrentkraftigt pris. För att minska tillverkningskostnaderna ska även arbetet utmynna i att produkterna blir lätta att montera.

1.4 Projektdirektiv

Detta arbete ska resultera i 2 modeller som visualiserar tänkt design för företaget och deras kommande produkter. Då företaget har cirka fem produkter som redan är framtagna är det dessa som ska utvecklas och designas. Utöver dessa produkter finns kommande och tänkta produkter presenterade för att skapa en bild över företaget i dagsläget. Dessa produkter ska även de kunna anta den gemensamma designen. En röd tråd ska gå genom hela företagets produkter. För att det ska vara möjligt för företaget att kunna tillverka de framtagna produkterna måste tillverkningsmetod, material och montering tas i stor beaktning.

1.5 Problemformulering

ƒ Vilka krav ställs på hjälpmedel för personer med kognitiv nedsättning eller förvärvade hjärnskador?

ƒ Hur utformas produkterna för att skapa en produktlinje med en ”röd tråd”? ƒ Vilken strategi ska företaget ha för att utveckla nya produkter och

ƒ Vilken tillverkningsmetod och vilket material är det bästa alternativet för företaget?

1.6 Resurser och projektavgränsningar

Detta examensarbete utgör 30 högskolepoäng, vilket motsvarar 20 veckors heltidsstudier. Diskussioner med företagets handledare och handledare Ragnar Tengstrand kommer att föras vid eventuella frågor och handledning. Den kunskap som krävs vid förstudie samt för materialval och tillverkningssätt kommer att inhämtas från bland annat litteratur men även från kunniga personer. Vid prototypframtagningen tillhandahåller Mälardalens högskola med maskiner och eventuell hjälp.

Detta arbete kommer leda till ett par fysiska modeller av företaget Sensagons produkter. Modellerna kommer inte att testas då den tekniska delen inte ingår i projektarbetet. De kommer dock vara utvärderade av alla inblandade parter och vara ett förslag till företaget som de kan välja att använda sig av eller välja något annat. Då tiden är begränsad kommer inte alla företagets produkter utvecklas i fysiska modeller utan enbart ett par stycken. De resterande produkterna kommer att visas som CAD-modeller.

Val av material och tillverkningsmetod skall göras men det kommer inte att finnas någon kostnadsplan. Det kommer endast att finnas en uppskattning om materialkostnad samt ett föreslaget tillverkningssätt utifrån rådande kunskap.

2

TEORI OCH METOD

I detta kapitel presenteras den teori och metod som ligger till grund för detta projektarbete. En precision av använd litteratur samt annat aktuellt material som varit användbart under projekttiden presenteras under denna rubrik.

2.1 Teoretisk referensram

För detta produktutvecklingsprojekt krävs grundläggande litteratur som studerats genom utbildningens gång. Samtidigt kräver detta projekt utökad litteratur då det handlar om relativt obekanta ämnen så som kognition, förvärvade hjärnskador samt handikapphjälpmedel. För att få den kunskap som krävs för att utföra detta projekt har mycket ny kunskap fått inhämtats. Valet av den huvudsakliga litteraturen presenteras nedan medan en komplett referenslista finns presenterad under kapitel 10 Referenser.

2.1.1 Produktutvecklingslitteratur

Under utbildningen har litteratur om produktutveckling använts. En del av denna litteratur har av naturliga skäl använts även i detta projektarbete. Bland annat har boken The Mechanical Design Process av Ullman, David G. använts. En annan bok som återkommer i detta arbete är Design i fokus för produktutveckling av Österlin, Kenneth. En tillkommande bok för detta projekt är Vilda idéer och

djuplodande analys – Om designmetodikens grunder av Landqvist, Jan. Det är en

bok som egentligen är ämnad för institutionen för industridesign på Konstfack. Ytterligare en tillkommande bok för detta projekt är Produktutveckling – effektiva

metoder för konstruktion och design av Johannesson, Hans, Persson, Jan-Gunnar

och Pettersson, Dennis. Denna litteratur har använts för att få en grundläggande kunskap och referens om utvecklingen av produkterna.

2.1.2 Projektspecifik litteratur

Då detta projektarbete går ut på att utveckla en design på produkter för en specifik målgrupp krävdes kompletterande litteratur. För att förstå den tänkta målgruppen så studerades litteratur angående kognition, förvärvade hjärnskador samt annan relevant litteratur. Mycket av den information som inhämtats har funnits som pdf-dokument men även olika böcker har använts. En konkret bok har varit

Introduktion till kognitiv psykologi av Araï, Dariush.

2.1.3 Undersökningsspecifik litteratur

Boken Introduktion till forskningsmetodik av Bell, Judith har bidragit med bra och konkreta synpunkter angående den inledande undersökningsdelen av arbetet.

2.2 Planering

En god planering är ofta viktigt för en lyckad produktutvecklingsprocess. Alla produktutvecklingsprojekt bör inledas med en välarbetad planering. I detta projekt handlar det om att ge ny design åt redan befintliga produkter. Att planera ett arbete bör ske i tre bestämda steg. Först definiera vart projektet ska komma

(målsättningen). Andra steget är att definiera vad som ska göras för att nå målet. Slutligen bör en planering över tiden göras (Österlin, s. 29). En planering ger nödvändig information till rätt personer vid rätt tillfälle under projekttiden (Ullman, s. 89). En planering kan även innehålla en undersökning av marknaden, alltså en marknadsanalys. Detta görs för att se om det finns ett behov av ny design på en produkt. I detta fall var behovet uttalat från företaget och därför anrättades ingen marknadsundersökning för att ta reda på detta.

2.2.1 Kvalitetssäkring av projekt

För att projektet ska uppnå de uppsatta målen gjordes olika åtgärder i uppstartsfasen för att säkerställa arbetets gång. Det finns olika sätt att kvalitetssäkra ett projektarbete. Det kan handla om att upprätta ett gruppkontrakt om det ingår flera personer i arbetet eller göra ett schema, så kallat Ganttschema, för olika delmoment. Även en projektplanering är ett dokument som kvalitetssäkrar projektarbetet. I detta projekt ingår endast en person och därför var det inte nödvändigt att upprätta ett gruppkontrakt. Istället upprättades en projektplanering som under projektets gång fungerar som styrdokument för vad projektet ska leda till. Ett Ganttschema upprättades för att tydligt visa start- och slutdatum (se bilaga 1). Att arbeta med olika verktyg så som QFD, Pugh-matris och andra typer av utvärderingsverktyg. är också sätt att kvalitetssäkra projekt.

2.2.2 Projektplanering

I inledningen av detta projekt har en kort planeringsrapport upprättats för att bland annat visa på syfte och mål med detta arbete. Denna planering kan ses i bilaga 2. I denna planering finns även kontaktuppgifter för de inblandade i projektet. En projektplanering fungerar även så att den grundläggande informationen som behövs för att starta projektet insamlas.

2.2.3 Ganttschema

Ett Ganttschema är ett enkelt verktyg där olika delmål och moment kan radas upp och tidsbestämmas efter axlar (Österlin s. 30). Det är lätt att få en överskådlig blick över tiden som står till förfogande för projektarbetet och hur lång tid varje delmoment får ta. Vid uppbyggandet av ett Ganttschema finns möjligheten att välja hur många delmoment som skall finnas med. Ibland kan det vara bra att lista så många olika delmoment som möjligt för att samtidigt ge en form av planering över vad som ska göras. Detta kan dock bli väldigt många delmoment och på så sätt kan det bli svåröverskådligt. Därför kan det ibland vara bra att lista de stora delmomenten och låta resten ingå i dessa men då krävs det ofta en annan planering för att inte missa något. Det är inte alltid som en detaljerad tidsplan kan åtföljas men med hjälp av en sådan syns det om något blivit försenat eller om mer tid kan läggas på annat (Bell, s. 44).

I detta projektarbete var det lämpligt att lista de stora delmomenten samt dela in tidsaxeln veckovis då arbetet sträcker sig över en så pass lång tidsperiod.

2.2.4 Projektdagbok

För att lätt kunna överskåda vad som har blivit gjort och vad som bör göras är det effektivt att skriva en projektdagbok. I denna projektdagbok ska det finnas information om hur arbetet fortlöpt under veckorna och vad som behöver göras nästkommande vecka. Att skriva en projektdagbok kan ge värdefull information om mönster och händelser i arbetet (Bell, s. 175). Detta kan vara speciellt viktigt då arbetet sker på egen hand och inte har någon fast punkt där det utförs.

2.3 Produktutvecklingsprocessen

Detta arbete är i sig ett produktutvecklingsprojekt då det gäller att utveckla befintliga produkter. Det är dock inte ett projekt som syftar till att utveckla tekniken i produkten utan detta projekt syftar till att utveckla produktens yttre. Då kan det vara bra att veta basen för all designmetodik.

Behov – analys – visualisering/gestaltning – resultat/produkt

Detta är en kedja som ligger till grund för planeringen av arbetet. Det finns antingen ett definierat problem eller påtalat behov som behöver en förbättring. Utifrån detta görs en analys av problemet. För att åskådliggöra förslagen som analysen ger så kan detta göras med skisser, CAD-ritningar, prototyper, modeller m.m. För att slutligen resultera i ett resultat som är optimalt och med analysens krav tillgodosedda (Landqvist, s. 15).

2.4 Förstudie

Förstudien ligger till grund för att få ett lyckat arbete i slutändan. Det handlar alltså om att vaska fram information som är relevant för arbetet. Detta kan vara lättare sagt än gjort då det i inledningen av ett projekt kan vara svårt att veta vad som är viktigt och inte. I förstudien förekommer inläsning av relevant litteratur och publikationer samt en nulägesanalys. Ett projekt är oftast tidsbegränsat och det gäller därför att begränsa sig i sin informationsinsamling. Det är omöjligt att ta reda på allt därför bör en gräns sättas upp så att inte datainsamlingen tar för lång tid (Bell, s. 91). Det är viktigt att i förstudien fundera på vad som är viktigt att veta. På så sätt kan relevant information inhämtas och onödig information uteslutas lättare.

Förstudien är grunden för den kravspecifikation som sätts upp inför arbetet. Den ska alltså leda till grunden för arbetet. Är förstudien noggrant gjort så underlättar detta fortsatt arbete. I detta produktutvecklingsprojekt ska arbetet utmynna i en förbättring av designen hos ett antal olika produkter. Det gäller alltså att samla information om hur situationen ser ut idag. En nulägesanalys måste alltså göras. I nulägesanalysen kan problemet med dagens design uttryckas i ord och på så sätt definieras problemet.

I förstudien ingår även en konkurrentanalys där andra befintliga produkter och företag presenteras för att veta vad som redan finns på marknaden. Det är en viktig del i arbetet då det gäller att både undvika redan känd design och teknik samt att införskaffa sig idéer för utvecklingsarbetet. Det gäller alltså att ta reda på

vad som är gjort så att det i slutet av arbetet inte blir något för att det redan finns patent på den tänkte designen eller tekniken (Landqvist, s. 60).

2.4.1 Nulägesanalys

Det finns flera sätt att utföra en nulägesanalys på. Det kan tillexempel göras bland annat genom studiebesök och intervjuer. Då en förbättring av designen på företagets produkter skall göras bör även analyser av dessa göras för att få en egen uppfattning om var problemet ligger.

Det finns olika sorters källor som finns att ta del av vid ett projektarbete. Det kan handla om primärkälla som är en källa som kommer tillstånd under projektets gång eller en sekundärkälla. En sekundärkälla är en tolkning av saker och ting som ägt rum och som baserats på en primärkälla. Exempel på primära källdokument är (Bell, s. 125-126):

ƒ Material från nationella databaser. ƒ Utvärderingsrapporter.

ƒ Tryckta broschyrer från en yrkesorganisation (t.ex. ett lärarförbund). ƒ Hemsidor på Internet (t.ex. för ett lärosäte).

2.5 Kravspecifikation

En kravspecifikation visar på kraven som ställs på den nyutvecklade produkten. Det kan röra sig om kraven som ställs på material, ekonomi, design, säkerhet, miljö samt produktion (Österlin, s. 43). Denna kravspecifikation ställs upp utifrån det underlag som resulterat från förstudien och kan sedan ändras och kompletteras under projektets gång. Det är alltså ett dokument som styr produktutvecklingen åt rätt håll (se bilaga 3). Vid slutet av projektet används kravspecifikationen som facit vid utvärderingen. Uppnåddes de uppsatta målen? (Österlin, s. 43).

En utarbetad kravspecifikation väntas bidra till att utvecklingstiden blir kortare tack vare tidigare och färre kostnader samt minskade utvecklingskostnader. Den förväntas även bidra till bättre kvalitet och därmed konkurrenskraftigare produkter samt kunskapsöverföring till nästa produktgeneration (Johannesson et al, s. 110).

2.5.1 Kundkrav

Allt handlar om att möta den tänkta kundens krav på produkten. Viktiga frågor att utgå ifrån är bland andra: vem är produkten till för? Vad värdesätter köparen? Vad påverkar upplevelsen av produkten? När dessa frågor är utredda går det att lokalisera vilken som är kärnan i produktens utseende. Alla köpare och användare är olika även om de tillhör samma målgrupp så det gäller att hitta en gemensam nämnare. Förr utgick konsumenten från vad denne fick för sina pengar eller om varan byttes mot något likvärdigt. Fanns det två produkter som fungerade på liknande sätt och gav samma värde för köparen så valde så klart konsument den som den tyckte såg bäst ut. Idag är det svårare. Produkterna blir mer och mer komplexa. Detta gör det svårt för konsumenten att jämföra bruksvärdet. Det medför att det yttre intrycket blir alltmer viktigare vid köpet i butiken (Österlin, s. 84-86).

För många år sen utvecklade psykologer och ingenjörer ett begrepp som står sig än idag och som är speciellt viktigt i detta sammanhang. När begreppet utvecklades kallades det människa-maskin-system men idag refereras detta till

person-maskin-system. Detta begrepp togs fram under andra världskriget då

ingenjörerna upptäckte nödvändigheten att användaranpassa de avancerade instrumenten som militärerna använde sig av. Med begreppet menas att utrustning som används av en person måste designas så att den integrerar med operatörens fysiska, kognitiva och motivationella kapacitet och begränsningar (Araï, s. 23). Att anpassa produkter och instrument gäller inte bara inom det militära. Självklart gäller det de allra flesta produkterna som är tänkta att nå en marknad. Det är dock framförallt viktigt att tänka på det när det gäller produkter som riktar sig till en marknad där användarna har nedsatt fysisk och kognitiv kapacitet.

2.5.2 Design

En produkt bör tilltala köparen vid första anblick. Därför är produktens formgivning viktig då den utgör en del av gränssnittet mellan människa/produkt. Den tänkta kundens första kontakt sker oftast genom synintrycket. Det är sällan produkten får testas innan den köps. Det betyder att det finns två centrala designmål. När produkten visas ska produkten upplevas som estetiskt attraktiv och att produktens design beskriver produktens funktioner och egenskaper. Då produkten används gäller det att produkten fungerar så som den såg ut att göra då den tänkta kunden såg produkten första gången. Det är viktigt att produkten uppfattas som prisvärd. Det vill säga att funktionen, prestandan, kvaliteten och statusen ska stämma överens med priset. Priset indikerar på det stora hela vilka förväntningar som kunden kan ställa på produkten i jämförelse med konkurerande produkter (Johannesson et al, s. 391-392).

Allt som upplevs tolkas av hjärnan. Tolkningen sker tillexempel genom att ögat skickar sitt ljusintryck vidare till hjärnans syncentrum. Där gäller det att hjärnan ska få grepp om bildens virrvarr av färger. Hjärnan samlar ihop information för att se ett mönster eller en figur som den kan jämföra med något som finns i hjärnans begreppsvärld för att den ska kunna förstå vad det är. När detta sker så är hjärnan ekonomisk. Den väljer den figur som är enklast att upptäcka så att upplevelsen får någon ordning (Österlin, s. 86). Det gäller alltså att inte krångla till det i onödan. Detta för att skapa en positiv upplevelse på ett tidigt stadium. Genom att göra en produkt som snabbt uppfattas och tolkas när den ligger på hyllan i butiken gör kunden mer inställd till att köpa den. Dock finns det undantag som med allt annat. Självklart finns det de som gillar när det är svårt att förstå vid första anblick. Dessa människor söker en utmaning med produkten. Det är alltså viktigt att lokalisera vilka som är de tänkta kunderna.

För att produkterna ska sticka ut och kännas igen av kunderna gäller det att eftersträva att skilja sig från sina konkurrenter. Detta görs genom en specifik

produktprofil som är tydlig och ger ett alternativ till de redan befintliga

2.5.3 Produktsemiotik

En av funktionerna som en produkt ska ha är att den ska kommunicera med användaren. Kommunikationen sker vanligtvis med hjälp av utseendet, alltså produktens yta. Andra sätt att kommunicera är ljud, dofter och värme/kyla. En produkt kan uttrycka karaktär, identitet och funktion och det är designern som ser till att detta förmedlas. Detta kan vara enkelt i vissa lägen och mer komplext i andra. För att produktens budskap ska vara tydligt finns några punkter att tänka på. Produktutformningen ska ha en stark gestalt och vara lagom komplex. Den absolut viktigaste punkten är att produkten stämmer överens med individens behov och referensram. En produkt kan uttrycka olika saker. Den kan uttrycka stabilitet, exakthet, rörelse eller instruktioner. Det är inte bara formen som kan uttrycka olika funktioner, även färgen är viktig. Med hjälp av olika färger kan produkter exempelvis se tunnare ut (Österlin, s. 89).

2.6 Designutvecklingsarbete

För att göra om en design på en produkt krävs ett utvecklingsarbete. Detta arbete innefattar många olika delar och ligger sedan till grund för det framlagda förslaget. Utvecklingsarbetet går ut på att i ett tidigt skede sätta upp en funktionsanalys där funktioner listas. Utifrån detta och förstudien kan idégenereringen ta vid. När ett antal idéer och koncept tagits fram är det viktigt att utvärdera dessa med hjälp av något lämpligt utvärderingsverktyg. När det utvalda konceptet är framtaget är det tid för detaljkonstruktioner och prototyper.

2.6.1 Funktionsanalys

I ett tidigt skede av projektet görs en funktionsanalys (se bilaga 4). Denna funktionsanalys är till för att visa på funktioner och inte färdiga lösningar. Den ligger även till grund för att visa på om allt är tänkt på innan den skapande processen påbörjas (Landqvist, s. 34). En funktionsanalys består i huvudsak av huvudfunktionen och sedan stödfunktioner och delfunktioner. Funktionerna byggs upp med hjälp av verb och substantiv (Österlin, s. 37). Ett exempel är bilen. Dess huvudfunktion är att medge transport. För att uppfylla denna funktion måste bilen åstadkomma rörelse, medge utrymme (för personer). En bil behöver inte stolsvärme för att medge transport och detta blir då önskvärda stödfunktioner.

2.6.2 QFD

QFD, Quality Function Deployment, är ett verktyg för produktutveckling som ursprungligen kommer från Japan. Det är en typ av matris där det gäller att matcha kundkvaliteter med produktfunktioner. Denna metod kan användas för att utvärdera om input ger det output som önskas (Österlin, s. 56). QFD används till större del för evolutionär vidareutveckling av etablerade konceptlösningar. Alltså används metoden mindre för radikal nyutveckling (Johannesson et al, s. 250). Kvalitet är ett viktigt men flersidigt begrepp när det gäller kundtillfredsställelse. Det finns en modell som visar hur kundtillfredsställelsen ökar eller minskar

utifrån kundens krav och produktens egenskaper. Denna modell heter Kanomodellen.

-

-

Det finns outtalade krav på en produkt. Dessa krav kallas baskrav och skall finnas på produkten. Tillexempel att ratten på en bil ska finnas. Finns inte den blir kunden missnöjd eftersom ett grundläggande krav är borta. Finns det däremot andra värden, så kallade plusvärden på produkten blir kunden positivt överraskad. En kund förväntar sig högre prestanda av en lyxbil än en budgetbil, förväntningarna beror alltså på produkttypen (Österlin, s. 56). Då det i detta arbete gäller att fastställa en gemensam design för företagets produkter så kan det kännas överflödigt att göra en QFD där kundbehov och konkurrenter jämförs. Därför görs ingen QFD i detta arbete.

2.6.3 Inspirationskällor och visuell brief

För att få idéer och inspiration till den nya designen kan andra branscher bidra med idéer. Exempelvis kan mobiltelefonbranschen eller båtinredningsbranschen bidra till inspiration. Det gäller att inte låsa sig inom ett specifikt område för då är det svårt att komma vidare i utvecklingen. Alla branscher hämtar inspiration utifrån. Det önskade formspråket eller uttrycket som företaget vill ha ska specificeras i designkravspecifikationen eller som ett visuellt tema (visuell brief). Det gäller alltså att på något sätt visa vilka typiska detaljer, färger och former som eftersträvas (Österlin, s. 90).

2.6.4 Idégenerering

För att få fram ett stort antal idéer krävs brainstorming, alltså idégenerering. Vid ett produktutvecklingsarbete gäller det att komma på så många idéer som möjligt för att sedan sortera ut de idéer som är genomförbara. Vid idégenerering kring en ny produkt ska varje idé dokumenteras så att ingen försvinner eller att någon kan utvecklas (Landqvist, s. 69). Samma gäller även för idégenerering kring

utvecklandet av en ny design. Det gäller att dokumentera de idéer som finns. Alltså bör allt skissas ner för att det ska vara lätt att överskåda samt att det ska gå att utveckla idéer längre fram i arbetet. Ju fler idéer som kommer fram desto bättre för den kommande sållningen. Det gäller att vara kreativ i denna fas av arbetet. Det finns många metoder att gå efter men för att få inspiration kan det vara så enkelt som att bläddra i en tidsskrift eller kataloger. Det kan även handla om att gå på promenader, eller byta miljö för att få inspiration. Inspiration för detta arbete kommer sökas överallt, i nya miljöer, på promenader eller bara sökande på Internet. Det finns en uppsjö av olika metoder att använda sig av vid brainstorming. Det finns bland annat dessa metoder: omvandling, tänk om,

slumpord, frågeord, problemhierarki samt många fler (Österlin, s. 50). Många av

metoderna fungerar både som gruppövningar och för enskilda personer. För detta arbete är brainstormingmetoden skissa den bästa. Det gäller att komma på nya designidéer för samtliga produkter och detta görs bäst genom att skissa upp olika förslag för att välja några att utvärdera.

2.6.5 Utvärdering

Efter idégenereringen handlar det om att utvärdera sina idéer. Detta för att veta vilka idéer som är värda att satsa vidare på. I en utvärdering blir det lätt en del tyckande. Det blir ofta subjektivt men det går inte att komma ifrån. På det stora hela gäller det att utvärderingen pekar i rätt riktning. Enkla lösningar är bäst. Produktegenskaper som inte gör kunden/användaren några fördelar finns det ingen mening att satsa utvecklingsresurser på. Lösningar och viktiga fördelar är sådant som bör prioriteras (Österlin, s. 52). Utvärderingen innebär att varje alternativ ska analyseras med avsikten att bestämma dess värde/kvalitet i förhållande till de krav och önskemål som finns i kravspecifikationen (Johannesson et al., s 128). Det finns många utvärderingsmetoder att välja på. Vid arbete i grupp kan varje gruppmedlem få rösta för de förslag som de tycker är bäst. Detta fungerar inte vid enskilt arbete. Det bästa för det här arbetet är att göra någon form av matrisutvärdering. Alla kriterier ställs upp och värdesätts sedan utifrån vad de tillför produkten. Ett effektivt verktyg är Pugh-matrisen. I denna matris jämförs de olika konceptens lösningar mot en referens som kan vara en befintlig lösning eller en konkurrent. Jämförelsen görs mot de krav som ställts upp i kravspecifikationen.

2.6.6 Justering och modifiering av valt koncept

Innan en detaljkonstruktion kan göras måste det valda konceptet justeras om sådant behov finns. Det kan röra sig om att ändra någon vinkel eller se över vilket material som är bäst för just detta koncept.

2.6.7 Detaljkonstruktion och prototyp

Att göra en modell av den tänkta lösningen är den bästa lösningen. Det sägs ju att ”en bild säger mer än tusen ord” medan en modell säger mycket mer (Österlin, s. 67). Skissmodeller säger mycket men att verkligen få känna och ta på en riktig modell ger fler infallsvinklar på lösningen samt att det är lätt att upptäcka om något inte fungerar tillfredsställande. Att ta fram modeller kan ske på många sätt.

Det kan göras genom att klippa och limma de material som finns tillgängliga, arbetas fram i verkstaden med hjälp av borr och skruv eller tas fram med hjälp av en 3D-fräs. Att ta fram en modell med hjälp av en 3D-fräs är en mycket exakt metod som används för att få en realistisk och trovärdig modell. För att göra denna modell krävs det att skisserna ritas upp i ett CAD-program. Det kan tillexempel vara ProEngineer eller SolidWorks. Med hjälp av CAD-program finns det även möjlighet vid produktutveckling att använda friformframställning, FFF. Formerna byggs upp lager för lager i exempelvis plast (Österlin, s. 70).

Den bästa metoden för att ta fram modeller i detta projekt är att använda sig av en 3D-fräs. Då detta arbete är tidsbegränsat och det finns många produkter att arbeta med kommer endast ett par av produkterna att tas fram som modeller. Däremot kommer alla att finnas som 3D-skisser och ritningar. För att lättare skapa en förståelse för produkterna i dess verkliga miljö visas de som datorrenderingar. En datorrendering görs utifrån en tredimensionell datormodell så att en fotoliknande bild skapas. Bilden ljussätts och redigeras utifrån den tänkta miljön (Johannesson et al, s. 530).

2.7 Källanalys

Det är viktigt att alltid reflektera över de källor som används i ett projekt. Att hitta skevheter och ifrågasätta det som används som underlag (Bell, s. 92). Det gäller att finna den litteratur som finns och studera vad de olika böckerna har att ge. Ofta säger de samma sak men det kan ibland vara bra att få olika synvinklar på ett och samma problem. Mycket av den kunskap som använts för detta projektarbete har inhämtats under utbildningens gång. Litteraturen som tillkommit under detta arbete motsäger inte den kunskap som fåtts genom utbildningen.

Den litteratur som finns om kognition, förvärvade hjärnskador samt funktionshinder är betydligt bredare. Dock är detta ämnen som hela tiden utvecklas då det forskas inom dem. Alltså kommer mycket nytt material ut varje år. Därför är det viktigt att se till att använda sig av relativt nyutgiven information samt även utnyttja publikationer som läggs ut på nätet.

2.8 Resultat

Detta arbete ska resultera i en ny design för företagets befintliga produkter. Designen ska även kunna appliceras på kommande produkter. Resultatet är det slutliga förslaget till företaget. Företaget kan välja att använda sig av hela eller delar av resultatet.

2.9 Analys

Analyskapitlet ger en grundläggande analys över det slutliga resultatet. Här kan olika ansatser av resultatet analyseras samt att ett resonemang förs. I detta kapitel verifieras att alla delar i kravspecifikationen som är relevanta är uppfyllda.

2.10 Rekommendationer

För att kunna fortsätta arbetet med företagets produkter fäller det att dela med sig av det projektet har gett. Kanske finns det intressanta resultat som kräver mer utforskning eller kanske finns det tillvägagångssätt som kan förbättra arbetet. Det

kan finnas resultat att dela med sig av för att någon inte ska göra samma misstag till exempel.

2.11 Slutsatser

En kort summering av problemställningen presenteras och slutsatser från framförallt resultat och analyskapitlen sammanfattas för att skapa helhet och överskådlighet över vad arbetet har lett till.

3 FÖRSTUDIE

För att få ökad förståelse kring problemet som skall lösas genom detta projekt har en förstudie genomförts och nedan kommer denna förstudie att presenteras. Aspekter som är viktiga för detta projekt har varit en nulägesanalys av företaget och deras befintliga och kommande produkter. För att lättare förstå varför dessa produkter behövs på dagens marknad har litteraturstudier gjorts kring bland annat demens, kognition och förvärvade hjärnskador. Då ett förslag på tillverkningsmetod samt tillverkningskostnad skall läggas fram har även en studie kring tillverkningsmetoder och material gjorts.

3.1 Möte med Sensagon AB

Projektet startade med ett uppstartsmöte med Sensagon AB. I mötet deltog Sensagons produktutvecklare Jan Beckius samt handledare Ragnar Tengstrand. Detta möte var till för att möta alla parter samt att bestämma den aktuella projektuppgiften. Sensagon ville ha hjälp att lösa ett problem som funnits från start vilket var designen på produkterna. Gemensamt beslutades att fokusera på att göra en gemensam design som kan passa samtliga nuvarande produkter men även på kommande. Alltså finna en strategi som företaget kan använda sig av i framtiden.

Förutom att koncentrera sig på det yttre hos produkterna så bör tillverkningsmetod och material tas i beaktning. Detta var en önskan från företaget men även en självklarhet då det är ett litet företag med knappa resurser. I dagsläget bör även alla tillverkare av något slag tänka på att minimera materialspill då det slösas med resurserna allt för mycket. Det finns även en önskan från företaget att designen på produkterna ska uttrycka exklusivitet och kvalitet då produkterna befinner sig i ett relativt dyrt prisintervall.

Flera möten har under projektets gång förekommit för att diskutera hur arbetet framskridit samt om något nytt har upptäckts. Alla inblandade parter har gemensamt fått tycka till om de olika konceptförslagen.

3.2 Nulägesanalys av företagets situation

För att utveckla en ny design åt Sensagons produkter krävs självklart en genomgående analys av produkterna men även företaget som helhet måste analyseras. Detta för att få en bra bild av hur utveckling m.m. fungerar. Annan viktig information att få fram är hur företaget vill framhäva sina produkter. I dagsläget är det två anställda på företaget varav endast en arbetar med att utveckla och testa produkterna. Det finns ständigt en efterfrågan på nya produkter så det är svårt för produktutvecklaren att hinna göra allt. Detta är en anledning till att produkterna idag ser amatörmässiga ut och att de är spretiga i designen. Produktutvecklaren har ingen kunskap eller erfarenhet för att kunna utveckla produkternas yttre utan han är mer insatt i den tekniska delen. Detta skulle kunna avhjälpas genom att anlita en industridesigner som är en vanlig lösning inom företag. Dock är det för Sensagon ingen tänkbar lösning för tillfället då deras ekonomi inte tillåter detta.

Volymmässigt producerar inte företaget några jättestora mängder av varje produkt. Detta gör att priset för varje enhet blir högt. Utifrån det ligger priset för varje produkt på en viss nivå. Det handlar alltså inte om massproduktion av produkterna och då blir priset lite högre. Sensagon vill att produkterna ska utstråla någon form av ”exklusivitet” så att utseendet stämmer bättre överens med priset än vad det gör idag. Kunden ska alltså förstå vad denne betalar för. Det är sällan kunder är villiga att betala ett relativt högt pris för något som inte ser ut att ligga i det prisintervallet.

3.2.1 Designutvecklingsstrategi i dagsläget

Företaget har idag ingen utvecklad strategi för designen på produkterna. Det finns heller ingen specifik strategi för utveckling av helt nya produkter. Produkter utvecklas med hjälp av plastlådor och annat lättillgängligt material. För att kunna utveckla produkternas design har det varit viktigt att analysera varje enskild produkt och vad de utstrålar idag. Viktigt i detta fall är även att analysera produkterna tillsammans för att se hur de harmoniserar och agerar med varandra. Eftersom företaget har många produkter, både befintliga på marknaden och kommande, så har det varit lämpligt att titta närmare på fem av produkterna och samtidigt ge en beskrivning av hur de fungerar.

3.2.2 Dagens och kommande produkter

Idag finns det ett flertal produkter som ingår i en produktfamilj samt ett antal tillbehör. För att få en förståelse över produkternas utseende har en analys gjorts utifrån dessa produkter. Nedan följer en analys av varje produkt. De produkter som finns lanserade på marknaden idag är följande produkter:

ƒ Väggpanel ƒ Nyckelbricka ƒ Dörrsensor ƒ Apparatsensor ƒ Spissensor

Utöver dessa utvecklar företaget ett flertal kommande produkter som ska komplettera de produkter som redan finns tillgängliga. De produkter som ligger för utveckling idag är:

ƒ Konsumentpanel – en mindre och smidigare panel som är avsedd för konsumentmarknaden.

ƒ Brickstyrningen – en ”micropanel” som ligger dold och samlar information från sensorer och förmedlar till nyckelbrickor.

ƒ Sladdsensor – en ny apparatsensor som är smidigare och enklare att använda.

ƒ Väggsensor – För inbyggnad i vägguttag. ƒ Kontrolldosa – kontrolldosa till spissensorn. ƒ Trådlös spistimer

ƒ Nyckelbricka med symboler

3.2.3 Valda produkter att utveckla

Då projektet är tidsbegränsat har det varit naturligt att välja ut fem produkter att arbeta med. Analysen har endast gjorts på fem utvalda produkter som idag finns på marknaden eller som är nära att släppas på marknaden Dessa produkter är:

1. Väggpanel 2. Nyckelbricka 3. Konsumentpanel 4. Sladdsensor 5. Väggsensor

De produkter som valts är produkter som interagerar med användaren. Exempelvis så syns inte spissensorn och det finns alltså ingen större anledning att se över designen för denna i nuläget. Spissensorns design är fungerande och det som skulle kunna ge effekt av att se över designen är om materialet kan minskas eller liknande. Dörrsensorn är en annan produkt som inte syns så mycket då den är monterad vid en dörr eller ett fönster. Dock finns det åtgärder att göra för den men i dagsläget är den smidig och diskret så det är mer givande att utveckla andra produkter. Anledningen till att valet föll på sladdsensorn istället för apparatsensorn är att sladdsensorn är den sensor som är troligast att företaget kommer att övergå helt till. Detta då den ursprungliga apparatsensorn är klumpig och svår att åtgärda utseendemässigt utan att det kostar mycket. För att förstå vad alla produkter gör och hur de fungerar kommer nedan en förklaring över de produkter som är utvalda i detta projekt.

Väggpanel

Figur 2. Sensagons nuvarande väggpanel.

Väggpanelen är en panel som kan fästas vid ytterdörren eller annat lämpligt ställe för användaren. Den har sex olika segment som lyser beroende på vilken sensor som är aktiverad. Upp till åtta sensorer kan kopplas till varje segment. Det kan handla om att påminna om spisen är på eller om balkongdörren är öppen. Det går att koppla samman de ljusfält som finns så att det finns valmöjlighet att ha sex, tre, två eller ett stort ljusfält. Användaren kan själv välja om det ska vara text eller symboler som visas. Sensorerna som finns är alltså till för att sättas på de olika enheter som brukaren vill bli påmind om. Det finns sensorer som inte syns, tillexempel spissensorn som sitter bakom spisen. Dörrsensorn är en sensor som kan monteras på exempelvis balkongdörr men även på fönster. Denna sensor är relativt liten och diskret. För att produkten ska fungera är den kopplad till ström via en sladd som fästes nertill i panelen. Väggpanelen är helt enkelt en panel som tydligt ska visa användaren om vad som händer i hemmet.

Nyckelbricka

Figur 3. Sensagons nuvarande nyckelbricka

Nyckelbrickan är en produkt som ska hjälpa användaren att se om ytterdörren är låst eller ej. I dörren monteras en låsswitch. Är dörren låst känner denna låsswitch av det och skickar en signal till nyckelbrickan som indikerar ett lås som är låst. Skulle dörren vara olåst när brukaren lämnar hemmet så skickar låsswitchen en signal och nyckelbrickan indikerar då ett olåst lås. Nyckelbrickan i dagsläget fungerar så att den endast indikerar om det är låst eller inte. Det går alltså inte att manövrera dörren med hjälp av produkten.

Konsumentpanel

Figur 4. Sensagons nuvarande

konsumentpanel.

Konsumentpanelen är en uppföljare till den vanliga väggpanelen. Denna produkt är tänkt att rikta sig till konsumentmarknaden. Alltså till personer som inte lider av något handikapp eller liknande. Tanken är att den ska säljas på vanliga teknikkedjor samt att den ska kunna installeras av köparen själv. Det är en mindre och smidigare panel som i dagsläget visar symboler istället för text annars fungerar den på samma sätt som väggpanelen.

Sladdsensor

Figur 5. Sensagons nuvarande sladdsensor.

För att väggpanelen och konsumentpanelen ska kunna indikera om exempelvis kaffebryggaren är på så måste något slags sensor anslutas till kaffebryggaren. Sladdsensorn är en sådan sensor. Föregångaren som finns på marknaden är apparatsensorn som är klumpig och inte alls utseendemässigt snygg. För att slippa denna klumpiga dosa finns nu istället sladdsensorn. Denna sensor finns kopplad på en sladd så som namnet indikerar. Den går alltså att koppla ihop med vilken produkt användaren än vill bli påmind om som kräver ström genom en sladd. Den är smidig och är inte i vägen på samma sätt som föregångaren.

Väggsensor

Detta är en produkt som ska gå att bygga in i vägguttag precis som en lampknapp i väggen. Den ska manövrera spissensorn och fungera som av och på knapp för spissensorn. Nuvarande väggsensor är tillverkad av en standardlåda.

Figur 6. Sensagons nuvarande väggsensor.

3.2.4 Att utforma en ”röd tråd”

Det finns många sätt att utforma en ”röd tråd” genom ett företags produkter för att kunderna ska kunna känna igen företaget i dem. Det kan göras med hjälp av en enhetlig färg, exempelvis att färgen orange förekommer på samtliga av företagets produkter. Idag är det även populärt att låta en speciell produktserie gå i en speciell färg för lättare skapa nya och moderna produkter. Det är även ett sätt för företaget att kunna rikta sina produkter mot en helt ny målgrupp om de önskar det. Andra sätt att skapa en röd tråd är genom formen och ytan på produkterna. Raka enkla eller kurviga och sneda linjer kan finnas för att skapa ett särpräglat yttre. Ett sätt kan vara att använda sig av olika material. Att använda sig av ett helt oväntat material på en produkt kan skapa ett kännetecken där kunden kan relatera till företaget. Exempelvis göra en osthyvel i trä istället för i metall eller plast.

3.2.5 Analys av företagets nuvarande produkter

Produkternas form ska förmedla en viktig del av budskapet. Det gäller alltså att ta reda på hur produkterna gör det. Det gäller att undersöka vad produkterna har för alfabet. Alla linjer och ytor skapar mer eller mindre dynamiska former. Skarpa former indikerar spänningar och strömlinjeformer och diagonaler ger intryck av rörelse (Österlin, s. 89). Det gäller alltså att analysera formspråket som produkten uttrycker. Vid en analys av varje enskild produkt kan ett antal frågor ställas (Österlin, s. 90).

ƒ Hur är huvudformen?

ƒ Hur utformas ytor och kanter?

ƒ Vilka karaktäristiska detaljer används? ƒ Hur är färgsättningen och ytstrukturen?

Nedan följer en analys av varje produkts formspråk utifrån ovanstående frågor. För bilder se kapitel 3.2.2, sida 23-25.

Väggpanel

Hur är huvudformen? Huvudformen på denna produkt uttrycker tydlighet, enkelhet och liten budget. Den är fyrkantig och tråkig. Den utstrålar på det stora hela en fyrkantig låda med lock.

Hur utformas ytor och kanter? Det finns två huvuddelar på produkten. Det ena är ytan där informationen visas. Alltså ljusfältet som är tydligt och enkelt. Den andra ytan är ramen runt detta ljusfält som är i svart pianolackliknande färg. Hörnen på ”locket” är avrundade och känns smidiga och får den annars så fyrkantiga lådan att kännas mindre kantig. Låddelen som är i vit plast är kantig och har en yta som också är glansig.

Vilka karaktäristiska detaljer används? Karaktärsdragen för denna produkt är den svarta färgen som skapar en skarp kant mot ljusfältet. Samt de skruvhuvuden som syns på fronten.

Hur är färgsättningen och ytstrukturen? Färgsättningen på denna produkt är enkel. Den är till mestadels vit, blank. Runt displayen finns en svart färg som ger känsla av pianolack för att rama in det väsentliga på produkten, vilket är displayen.

Nyckelbricka

Hur är huvudformen? Denna produkt skiljer sig från de övriga produkterna som företaget har. Detta på grund av att en professionell designer har arbetat med denna produkt. Huvudformen på denna produkt är mjuk och formad för att passa handen. Eftersom nyckelbrickan är en produkt som användaren håller i handen för att se status så är det viktigt att formen är mjuk. För att uttrycka den mjuka formen är produkten avsmalnad i nedre änden och lite bredare upp till.

Hur utformas ytor och kanter? Den har rundade kanter och mjuka hörn. Inget ska vara vasst och kännas obehagligt. Storleken är så pass liten som den kan vara för tillfället men samtidigt får den inte bli för liten då användarna måste kunna se en tydlig display. Förutom displayen så är det rena ytor som är blanka och i ett antal valbara färger.

Vilka karaktäristiska detaljer används? Det finns inga speciella karaktärsdrag på denna produkt förutom att den finns i ett par valbara färger.

Hur är färgsättningen och ytstrukturen? Då ytstrukturen är blank så blir produkten len och känns mjuk när den ligger i handen. Denna produkt känns inte som något hjälpmedel och påminner mycket om bankdosorna för att logga in på Internetbanken som finns idag.

Konsumentpanel

Hur är huvudformen? Denna produkt är väldigt lik väggpanelen. Detta på grund av att företaget har använt sig av nästan likadana delar som väggpanelen består av.

Huvudformen är alltså väldigt kantig och oinspirerande. Grundlådan är en vit blank plastlåda. Locket är det samma som på väggpanelen men delat så att det passar den mindre konsumentpanelen.

Hur utformas ytor och kanter? Även här är ytorna uppdelade i ljusfältet som visar information och ramen runt. Ljusfältet som visar information på denna panel ser inte ut som ett hjälpmedel då fälten är runda och visar symboler. Hörnen på denna produkt är inte rundade vilket gör att de ser vassa ut.

Vilka karaktäristiska detaljer används? Karaktärsdragen som går igen är den svarta färgen och den fyrkantiga lådan. Ett annat karaktärsdrag är fältet som visar symboler istället för text.

Hur är färgsättningen och ytstrukturen? Ramen runt ljusfältet är den samma som på den andra panelen. Alltså högblank och svart. Ytstrukturen på denna produkt är som på de andra slät och blank.

Sladdsensor

Hur är huvudformen? Denna produkt är i dagsläget gjord av en standardlåda som inhandlas på en vanlig teknikaffär och som sedan modifieras för att passa till ändamålet. Huvudformen är oval. Produkten är även oval på höjden. Den är tunnare ut mot ändarna och tjockare på mitten.

Hur utformas ytor och kanter? Ytorna är stora och outnyttjade. Då produkten inte har någon display skulle det finns utrymme för att arbeta med logotyp eller liknande. Ytorna är inte släta utan det finns nersänkningar eftersom lådan är tänkt till annat ändamål egentligen. Kanterna är avrundade vilket gör produkten mjukare.

Vilka karaktäristiska detaljer används? Det finns inga speciella karaktärsdrag. Hur är färgsättningen och ytstrukturen? Färgen är äggskalsvit och strukturen är lätt skrovlig. Den har alltså inte samma blanka yta som de övriga produkterna.

Väggsensor

Hur är huvudformen? Denna produkt är tillverkad av en helt vanlig insats för en lampknapp. Den är alltså inte skapad med en tänkt design som talar Sensagons formspråk. Huvudformen är enkel, ren och fyrkantig.

Hur utformas ytor och kanter? Ytorna är rena med mjuka rundade kanter som gör intrycket mjukare av denna fyrkantiga produkt. Hörnen är avrundade och tjockleken minskar ut mot kanterna. Detta skapar en utstickande yta för att tala om att det är något på väggen.

Vilka karaktäristiska detaljer används? Karaktärsdragen på denna produkt är den vita blanka färgen som är typisk för denna typ av produkter.

Hur är färgsättningen och ytstrukturen? Färgen är alltså standard för dessa produkter men samspelar ganska väl med panelerna och brickan.

Analysen av de valda produkterna har visat på att produkterna i stort sätt saknar karaktärsdrag som binder samman produkterna och som kan härleda produkterna till företaget Sensagon Färgsättningarna på produkterna är enkla ofta svarta och vita. Ytorna på de olika produkterna är olika, ibland lätt skrovliga och ibland helt släta. Det finns heller ingen sammanknytning mellan ytor och kantor då dessa varierar från produkt till produkt.

3.2.6 Nuvarande tillverkningsmetoder och material

Idag tillverkas de flesta produkterna av standardlådor i plast som finns att inhandla på diverse inköpsställen så som ELFA1. Dessa bearbetas utifrån varje enskild produkt. Monteringen sker i dagsläget på kontoret av produktansvarige. Det är i nuläget för dyrt för företaget att lägga ut monteringen på entreprenad. Några av produkterna tillverkas däremot av plast som fräses och bearbetas. Plasten som används till dessa produkter är PC-plast (polykarbonat)

och ABS-plast (akrylnitrilbutadienstyren). Figur 7. Gåstav i PC-plast.

PC-plast är en plast som finns både färgad och transparent. Den kan användas till många olika användningsområden. Främst används den till säkerhetsavskärmningar runt maskiner, arbetsplatser och förarhytter (Vink2). Andra exempel på användningsområden är armbandsur, handtag på gåstavar och på senare år även som skummaterial. Egenskaper hos polykarbonat är:

ƒ Extremt hög slagtålighet, till och med vid låga temperaturer.

Figur 8. Klocka i ABS-plast. ƒ Dimensionsstabilt och värmebeständigt material.

ƒ Hög elektrisk isoleringsförmåga. ƒ Hög ljusgenomgång - transparens. ƒ God styvhet och krypresistens.

ABS är en plast som är mycket använd. Eftersom den är smidig och stryktålig används den ofta till produkter som ska vakuumformas, exempelvis resväskor, kåpor eller skärmar av olika slag. När komponenter masstillverkas används ABS i mycket stor utsträckning. Den ingår ofta i hushållsapparater, leksaker och elektriska apparater. ABS förekommer alltså i produkter som används dagligen. Ytan på ABS-komponenter är riktigt god och passar då bra till produkter där design och stilfullhet har stor betydelse. Det finns situationer där ABS ska användas med försiktighet och det är vid kontakt med starka lösningsmedel och utomhus (UV-strålning). Egenskaper hos akrylnitrilbutadienstyren (ABS) är:

1

ELFA säljer elektronikprodukter via katalog och butiker.

2

VINK producerar och levererar plastprodukter inom bygg & konstruktion, skylt & reklam och industri.

ƒ Hög slagstyrka.

ƒ Utomordentlig ytfinnish.

ƒ Högt motstånd mot spänningssprickbildning. ƒ Bra styv- och hållfasthet.

ƒ Enkel att bearbeta.

Eftersom de två plasterna som har analyserats är de mest lämpade är det därför ett bra val att företaget använder dem till samtliga produkter. Båda plasterna har de egenskaper som eftersöks och det finns alltså ingen anledning att byta ut dessa.

3.3 Konkurrentanalys

Marknaden för produkter som hjälper människor att komma ihåg påslagna elektriska produkter i hemmet ökar. Dock finns det inte många produkter ute på marknaden för alla. De som finns på marknaden i dag är ganska dyra och ser ut inte alls bra ut. Dessa produkter ser fortfarande ut som hjälpmedel för handikappade eller äldre trots att vissa företag även vänder sig till bland annat familjer eller stressade människor. Utbudet av dessa produkter domineras idag av ett antal spisvakter som fungerar mer eller mindre på liknande sätt. Även sensorer som fungerar till andra hushållsapparater så som diskmaskin, kaffebryggare och tv finns tillgängliga. Utifrån den analys som gjorts har ingen produkt hittats som visar hushållsprodukters status på någon panel. Däremot finns det påminnare som påminner om dörrar, fönster, spis m.m. genom förinspelade meddelanden.

Innohome

Innohome är ett finskt företag som erbjuder produkter som hjälper personer att komma ihåg olika saker i hemmet. De säljer säkerhetsutrustning för bland annat spisar, mindre elapparater samt tvättmaskiner. Dessa produkter säljs i Sverige via en återförsäljare, www.spisvakt.nu.

Figur 9. Spisvakt från Innohome. Innohomes produkter är utvecklade för att förebygga och

förhindra bränder och vattenskador som är orsakade av hushållsmaskiners felaktiga användning samt andra fel. Företaget skriver på sin hemsida att deras produkter är lätta att installera samt att det inte krävs några ändringar i lägenhetens fasta elinstallationer eller elkablar. Deras produkter kan användas såväl i nya som gamla fastigheter och eftersom de fungerar automatiskt krävs ingen tillsyn av användaren. De påstår även att brand- och elvakterna sparar energi så de betalar tillbaka sig i bästa fall lika snabbt som lågenergilampor.

Figur 10. Elvakt från Innohome. Innohome Hushållsvakten fungerar på så sätt att den automatiskt

bryter hushållsmaskinens el- eller vattentillförsel genom timern som förutser eventuella fel eller då fel uppstår. Designen som

Hushållsvakten är en helt vanlig timerlåda som finns att köpa i vanliga elektronikaffärer. Företaget har alltså inte lagt ner någon tid på det yttre utan enbart koncentrerat sig på tekniken i produkten. De övriga produkterna som företaget erbjuder skiljer sig inte nämnvärt från Hushållsvakten. Spisvarnaren och Spisvakten har båda en vit fyrkantig låda som skal. Något som Innohome däremot

har gjort på sina produkter är att märka dem med sin logotyp. Detta är ett bra sätt att marknadsföra sig på.

Innohome säljer även en brand- och elvakt som bryter strömmen då brand- eller spisvarnaren larmar. Med en automatisk timer kan vakten även bryta strömmen om användaren glömt stänga av spisen. Huvuddelen av Innohomes produkter fungerar genom att de bryter strömmen till apparaten när brandvarnaren larmar och hindrar bränder att bryta ut.

Figur 11. Spisvarnare från Innohome.

Falck Igel Sverige

Falck Igel är ett företag som utvecklar produkter för kognitivt handikappade människor. De har produkter så som KomiHåg-klockor, kalendrar, minnestavlor, manöverknappar, fjärrkontroller och mycket mer. De har en produkt som är snartlik den väggpanel som Sensagon tagit fram. Falck Igel kallar sin produkt för PåMinnaren. Den fungerar genom att ett förinspelat meddelande spelats in och läses upp. För att PåMinnaren ska aktiveras måste magnetsensorn brytas. Den kan sitta på dörrkarmen till ytterdörren till exempel. För att denna produkt ska fungera på flera olika apparater så som på spisen kan magnetsensorn bytas ut mot andra sensorer, till exempel linjedetektor, rörelsedetektor, larmmatta eller manöverkontakt. Figur 12. Produkten

PåMinnaren från Falck Igel Sverige.

Denna produkt känns något mer utformad än de andra liknande produkterna som finns på marknaden. Den har dock ett tråkigt och intetsägande utseende. Denna produkt har ingen panel som visar status utan endast en ljudfunktion.

3.3.1 Slutsats av konkurrentanalys

De produkter som finns på marknaden idag är få och snarlika. Det finns inget företag som tagit steget att utveckla utsidan i den utsträckning som det är möjligt. Känslan är att samtliga företag är på samma nivå vad gäller den designmässiga delen och här finns mycket att vinna för det företag som tar steget först. Många av de produkter som finns idag är någon typ av elvakt eller spisvakt. Det finns ingen direkt konkurrent som använder sig av displayer för att upplysa sina brukare om statusen på olika produkter.

3.4 Kundkrav

Kundens och användarens krav på hjälpmedel är höga. Detta för att det är en viktig produkt som ska hjälpa användarna i sin dagliga miljö. Kraven från kunderna är att produkterna ska vara lätta att använda och lätta att förstå. Produkterna ska kommunicera med användaren om hur de fungerar. Då användaren inte är köparen så finns det krav från köparen som också ska uppfyllas. Det gäller att produkterna är relativt lätta att montera i lägenheter samt att de tilltalar köparna både utseendemässigt och teknikmässigt.