7. DISKUSSION
7.1 V IDARE FORSKNING
Examensrapportens begränsade tidsram har resulterat i en rad aspekter som skulle kunna vara intressanta och givande att studera vidare. Främst handlar detta om att det har varit alldeles för komplext och tidskrävande att upprätta omfattande och tydliga modeller över hur traditionella och gröna kriterier skulle kunna kombineras vid val och utvärdering av leverantörer. De slutsatser som dragits samt diskuterats i denna rapport skulle rimligtvis kunna vara till god hjälp för vidare forskning. Denna vidare forskning skulle exempelvis kunna syfta till att upprätta matematiska modeller över hur viktning och inkludering av gröna såväl som traditionella kriterier skulle kunna gå till.
Det hade för vidare forskning också kunnat vara intressant att fördjupa sig inom företags interna miljökompetens samt hur denna miljökompetens skulle kunna implementeras externt.
Detta då arbetet behandlat den stora skillnaden mellan företags interna miljömässiga hänsynstagande i relation till företags externa miljömässiga hänsynstagande.
Miljökompetensen verkar således finnas hos flertalet företag, men denna kompetens verkar däremot vara isolerad till vissa delar av verksamheten och inkluderas inte i någon hög grad i inköps- och anskaffningsarbetet. Detta är således ytterligare något som hade kunnat vara intressant och givande att studera vidare med hjälp av de slutsatser som dragits och diskuterats i detta arbete.
Referenser
Vetenskapliga källor
Arimura, T., Darnall, N., Ganguli, R. & Katayama, H. (2016). The effect of ISO 14001 on environmental performance: Resolving equivocal findings. Journal of Environmental Management, 166, 556–566.
Bevilacqua, M. & Petroni, A. (2002). From traditional purchasing to supplier management: A fuzzy logic-based approach to supplier selection. International Journal of Logistics, 5(3), 235–255.
Bharadwaj, N. (2004). Investigating the decision criteria used in electronics components procurement. Industrial Marketing Management, 33(4), 317–323.
Chang, B., Chang, C. & Wu, C. (2011). Fuzzy dematel method for developing supplier selection criteria. Expert Systems with Applications, 38(3), 1850–1858.
Chen, Y. (2011). Structured methodology for supplier selection and evaluation in a supply chain. Information Sciences, 181(9), 1651–1670.
Easton, L., Murphy, D. & Pearson, J. (2002). Purchasing performance evaluation: With data envelopment analysis. European Journal of Purchasing and Supply Management, 8(3), 123–
134.
Faisal, M., Al-Esmael, B. & Sharif, K. (2017). Supplier selection for a sustainable supply chain: Triple bottom line (3BL) and analytic network process approach. Benchmarking, 24(7), 1956–1976.
Ferrón Vilchez, V. (2017). The dark side of ISO 14001: The symbolic environmental
behavior. Investigaciones Europeas De Dirección Y Economía De La Empresa, 23(1), 33–39.
Gitinavard, H., Ghaderi, H. & Pishvaee, M. (2018). Green supplier evaluation in
manufacturing systems: A novel interval-valued hesitant fuzzy group outranking approach.
Soft Computing: A Fusion of Foundations, Methodologies and Applications, 22(19), 6441–
6460.
Govindan, K. & Sivakumar, R. (2016). Green supplier selection and order allocation in a low-carbon paper industry: Integrated criteria heterogeneous decision-making and multi-objective linear programming approaches. Annals of Operations Research, 238(1–2), 243–
276.
Ho, W., Xu, X. & Dei, P. (2010). Multi-criteria decision making approaches for supplier evaluation and selection: A literature review. European Journal of Operational Research, 202(1), 16–24.
Jacobson, M. & Delluchi, M. (2011). Providing all global energy with wind, water, and solar power, part i: Technologies, energy resources, quantities, and areas of infrastructure, and materials. Energy Policy, 39(3), 1154–1169.
Kant, R. & Dalvi, M. (2017). Development of questionnaire to assess the supplier evaluation criteria and supplier selection benefits. Benchmarking: An International Journal, 24(2), 359–
383.
Kilincci, O. & Onal, S. (2011). Fuzzy AHP approach for supplier selection in a washing machine company. Expert Systems with Applications, 38(8), 9656–9664.
Kuo, R., Wang, Y. & Tien, F. (2010). Integration of artificial neutral network and MADA methods for green supplier selection. Journal of Cleaner Production, 18(12), 1161–1170.
Kraljic, P. (1983). Purchasing must become supply management. Harvard Business Review, september-oktober.
Lee, A., Khang, H., Hsu, C. & Hung, H. (2009). A green supplier selection model for high-tech industry. Expert Systems with Applications, 36(4), 7917–7927.
Nair, A., Jayaram, J. & Das, A. (2015). Strategic purchasing participation, supplier selection, supplier evaluation and purchasing performance. International Journal of Production
Research, 53(20), 6263–6278.
Nawrocka, D., Brorson, T. & Lindhqvist, T. (2009). ISO 14001 in environmental supply chain practices. Journal of Cleaner Production, 17(16), 1435–1443.
Ordoobadi, S. & Wang, S. (2011). A multiple perspectives approach to supplier selection.
Industrial Management and Data Systems, 111(4), 629–648.
Quan, J., Zeng, B. & Liu, D. (2018). Green supplier selection for process industries using weighted grey incidence decision model. Complexity, 2018, 1–12.
Rezaei, J., Nispeling, T., Sarkis, J. & Tavasszy, L. (2016). A supplier selection life cycle approach integrating traditional and environmental criteria using the best worst method.
Journal of Cleaner Production, 135, 577–588.
Rockström, J. (2010). Planetary boundaries. Npq: New perspectives quarterly, 27(1).
Roehrich, J., Hoejmose, S. & Overland, V. (2017). Driving green supply chain management performance through supplier selection and value internalisation. International Journal of Operations and Production Management, 37(4), 489–509.
Romvall, K., Kurdve, M., Bellgran, M. & Wiktorsson, J. (2011). Green performance map – An industrial tool for enhancing environmental improvements within a production system.
School of Innovation, Design and Engineering, Mälardalen University, Eskilstuna, Sweden.
Shaw, K., Shankar, R., Yadav, S. & Thakur, L. (2012). Supplier selection using fuzzy AHP and fuzzy multi-objective linear programming for developing low carbon supply chain.
Expert Systems with Applications, 39(9), 8182–8192.
Shaw, K., Shankar, R., Yadav, S. & Thakur, L. (2013). Global supplier selection considering sustainability and carbon footprint issue: AHP multi-objective fuzzy linear programming approach. International Journal of Operational Research, 17(2), 215–247.
Sundtoft Hald, K. & Ellegaard, C. (2011). Supplier evaluation processes: The shaping and reshaping of supplier performance. International Journal of Operations & Production Management, 31(8), 888–910.
Winter, S. & Lasch, R. (2016). Environmental and social criteria in supplier evaluation – lessons from the fashion and apparel industry. Journal of Cleaner Production, 139, 175–190.
Yazdani, M., Chatterjee, P., Zavadskas, E. & Hashemkhani Zolfani, S. (2017). Integrated QFD-MCDM framework for green supplier selection. Journal of Cleaner Production, 142, 3728–3740.
Yu, F., Yang, Y. & Chang, D. (2018). Carbon footprint based green supplier selection under dynamic environment. Journal of Cleaner Production, 170, 880–889.
Böcker
Björklund, M. (2012). Hållbara logistiksystem. Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.
Björnland D., Persson, G. & Virum, H. (2003). Logistik för konkurrenskraft – Ett ledaransvar. Malmö, Sverige: Liber AB.
Eriksson, L. T. (2011). Att utreda, forska och rapportera. Stockholm, Sverige: Liber AB.
Harrison, A., van Hoek, R. & Skipworth, H. (2014). Logistics Management and Strategy:
Competing through the supply chain. Harlow, Storbritannien: Pearson Education Limited.
Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.
Jonsson, P. & Mattsson, S-A. (2016). Logistik: Läran om effektiva materialflöden. Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.
Mattsson, S-A. & Jonsson, P. (2003). Produktionslogistik. Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.
Söderbom, A. & Ulvenblad, P. (2016). Värt att veta om uppsatsskrivande – rapporter, projektarbete och examensarbete. Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.
van Weele, A. J. (2012). Inköp och supply chain management: Analys, strategi, planering och praktik. Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.
van Weele, A. J. (2018). Purchasing and Supply Chain Management. Hampshire, Storbritannien: Cengage Learning EMEA.
Internetkällor
AB Furhoffs Rostfria. (u.å.). Elektronisk. Tillgänglig: https://www.furhoffs.com/sv/om-oss/historik/. Hämtad 2019-02-21.
Aftonbladet. (2019). Elektronisk. Tillgänglig:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/mRzBK0/svenska-klimatutslappen-minskar-inte.
Hämtad 2019-05-13.
CEJN AB. (u.å.). Elektronisk. Tillgänglig: https://www.cejn.com/sv-se/about-cejn/about-cejn/. Hämtad 2019-02-28.
FN. (u.å.) Elektronisk. Tillgänglig: https://fn.se/globala-malen-for-hallbar-utveckling/.
Hämtad 2019-03-29.
FSC. (u.å.) Elektronisk. Tillgänglig: https://se.fsc.org/se-se/om-fsc/vrt-uppdrag. Hämtad 2019-04-05.
Kinnarps AB. (u.å.-a). Elektronisk. Tillgänglig: https://www.kinnarps.se/om-kinnarps/foretagsinfo/#company_facts. Hämtad 2019-04-04.
Kinnarps AB. (u.å.-b). Elektronisk. Tillgänglig: https://www.kinnarps.se/om-kinnarps/foretagsinfo/#sustainability_policy. Hämtad 2019-04-05.
Kinnarps AB (u.å.-c). Elektronisk. Tillgänglig: https://www.kinnarps.se/om-kinnarps/hallbarhet/. Hämtad 2019-04-05.
Kinnarps AB (2018). Elektronisk. Tillgänglig:
https://www.kinnarps.se/globalassets/documents/sustainability-downloads/kinnarps-sustainability-report-2018-se.pdf. Hämtad 2019-04-05.
Mio AB. (u.å.) Elektronisk. Tillgänglig: https://www.mio.se/om-mio. Hämtad 2019-03-18.
Naturvårdsverket. (u.å.). Elektronisk. Tillgänglig: https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Industriutslappsdirektivet--IED/Organiska-losningsmedel-VOC/.
Hämtad 2019-04-05.
Naturvårdsverket. (2018). Elektronisk. Tillgänglig: https://www.naturvardsverket.se/Sa- mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-konsumtionsbaserade-utslapp-Sverige-och-andra-lander/. Hämtad 2019-05-13.
SIS. (u.å.). Elektronisk. Tillgänglig: https://www.sis.se/iso14001/dettariso14001/. Hämtad 2019-03-17.
Svenska Dagbladet. (2019). Elektronisk. Tillgänglig: https://www.svd.se/svenska-klimatutslappen-minskar-inte. Hämtad 2019-05-13.
Världskoll. (u.å.). Elektronisk. Tillgänglig: http://varldskoll.se/tema/leva-klimatsmart.
Hämtad 2019-03-11.
Bilagor
Bilaga 1 – Intervjufrågor
Inledning
1. Skulle du kunna berätta lite om din roll i företaget samt vad dina arbetsuppgifter i huvudsak består av?
2. Hur länge har du haft din nuvarande befattning och hur länge har du varit en del av företaget?
3. Skulle du kunna berätta lite kort om vad för slags produkter företaget tillverkar?
4. Vilken typ av produktionsmiljö tillämpar ni huvudsakligen inom företaget?
Val av leverantörer
5. Hur många leverantörer arbetar ni med i dagsläget?
6. Vilka kriterier använder ni er av/fokuserar på då ni väljer ut vilka leverantörer ni ska arbeta med? Om ni inte använder er av några specifika kriterier, vad fokuserar ni då på?
7. Lägger ni lika stor vikt vid samtliga kriterier som används? Om inte, vilka kriterier lägger ni störst vikt vid?
8. Hur långt tillbaka i leverantörskedjan tittar ni och vad är det i sådana fall ni fokuserar på?
Utvärdering av leverantörer
9. På vilket sätt arbetar ni med leverantörsutvärderingar när det kommer till ert leverantörsarbete? Om inga leverantörsutvärderingar görs, hur kommer det sig?
10. Arbetar ni med leverantörsutvärderingar för samtliga leverantörer som ni handlar av?
Finns det någon skillnad i leverantörsutvärderingsutförandet vad det gäller olika produkter/leverantörer?
11. Tittar ni på samma kriterier vid leverantörsutvärderingar som vid val av leverantörer eller skiljer sig dessa åt på något/några sätt?
12. Lägger ni lika stor vikt vid samtliga kriterier som används? Om inte, vilka kriterier lägger ni störst vikt vid?
Miljöpolicy
13. Har ni några specifika policys upprättade inom företaget som ni arbetar efter? Om ja, vilka är dessa? Om nej, hur kommer det sig?
14. Arbetar ni på något specifikt sätt inom företag för att försöka ta erat miljömässiga ansvar? Om ja, på vilket/vilka sätt? Om nej, vad är anledningen/anledningarna till detta?
15. Har ni någon utarbetad miljöpolicy inom företaget? Om ja, hur arbetar ni för att uppnå det som uttrycks i denna policy?
16. Hur går ni tillväga för att utvärdera ert inköpsarbete på företaget? Vilka dimensioner fokuserar ni främst på?