L EVERANTÖRSSTRATEGIER

Kraljic’s matris, som beskrivits översiktligt i rapportens inledning, bygger som bekant på en indelning av fyra olika kvadranter. Indelningen av dessa fyra olika kvadranter är baserad på inköpets betydelse samt leverantörsrisken hos den produktkategori som studeras. Exempelvis så resulterar ett användande av endast en enda leverantör för en produktkategori, utan några alternativa leverantörer i en hög leverantörsrisk. En låg leverantörsrisk uppnås istället när produkter, framförallt standardprodukter, kan anskaffas från flera olika leverantörer samtidigt som kostnader som är kopplade till att byta leverantör är låga. (van Weele, 2018)

Ett företags leverantörsstrategi är således beroende av två olika faktorer, nämligen den

strategiska vikten av inköpet i fråga samt komplexitet som finns på leverantörsmarknaden. Ett inköps strategiska vikt syftar bland annat till inköpets andel av de totala inköpskostnaderna samt dess påverkan på företagets lönsamhet. Leverantörsmarknadens komplexitet vid en inköpssituation syftar i sin tur exempelvis till hur många leverantörer som finns tillgängliga på marknaden samt hur snabbt teknologi och olika material förnyas och byts ut. Genom att ta hänsyn till dessa två faktorer vid en anskaffningssituation kan företag på en strategisk nivå dra nytta av sin köpkraft gentemot viktiga leverantörer samt minska risker som kan uppstå vid anskaffning. (Kraljic, 1983)

Figur 3.6 nedan visar de fyra olika kvadranterna som Kraljic’s matris består av. Dessa kvadranter utgörs således av hävstångsartiklar, strategiska artiklar, standardartiklar samt flaskhalsartiklar beroende på inköpts finansiella betydelse samt leverantörsrisken.

Inköpets finansiella betydelse

Leverantörsrisk Låg

Låg Hög

Hög

Hävstångsartiklar Strategiska artiklar

Standardartiklar Flaskhalsartiklar

Figur 3.6 Kraljic’s matris, modifierad efter van Weele (2018)

Strategiska artiklar utgörs främst av högteknologiska, högvolym produkter som ofta är kundspecifika. Denna kvadrant kännetecknas av att det i de flesta fall endast finns en leverantör tillgänglig, alternativ väldigt få, samtidigt som artiklarna i fråga representerar en stor del av slutproduktens självkostnad. För detta segment är kommunikation och interaktion mellan kund och leverantör ofta av stor vikt. (van Weele, 2018)

Hävstångsartiklar syftar generellt till produkter och liknande som är möjliga att anskaffa från flertalet leverantörer, men som samtidigt utgör en relativt stor del av slutproduktens

självkostnad. Dessa inköp sker ofta i stora volymer, vilket gör att en liten prisförändring kan påverka den slutliga kostnaden för slutprodukten kraftigt. För detta segment förespråkas främst ett tydligt prisfokus då det finns relativt många leverantörer att välja mellan medan det handlar om artiklar som utgör en stor del av slutproduktens självkostnad. (van Weele, 2018) Flaskhalsartiklar beskrivs som artiklar som representerar ett lågt värde sett till inköpts

finansiella betydelse. Däremot är leverantörsrisken hög då denna typ av artiklar ofta endast kan anskaffas från en enda leverantör på marknaden. Generellt så är leverantören den dominerande parten i dessa typer av relationer, vilket kan resultera i höga priser, långa

ledtider för leverans, bristande service och stora kostnadskonsekvensen i stort för det köpande företaget. (van Weele, 2018)

Standardartiklar syftar slutligen till produkter och liknande som kännetecknas av få tekniska och kommersiella problem, lågt inköpris per enhet samt att det finns många alternativa leverantörer tillgängliga på marknaden. Inom denna kvadrant förespråkas en effektiv och välorganiserad anskaffning för att spara tid och på så vis kunna tillsätta mer tid till det mer krävande anskaffningsarbetet vad det gäller de övriga produktkategorierna. (van Weele, 2018) Det går ganska fort att urskilja att det inom de olika kvadranterna inte tas upp några som helst aspekter som kan kopplas till miljö. Framförallt tas det ingen hänsyn till miljömässiga

aspekter vid indelning av de olika kvadranterna, utan hänsyn tas endast till leverantörsrisken samt inköpets finansiella betydelse.

Det andra tillvägagångsättet för att som företag segmentera sina leverantörer är att dela in dessa efter hur nära relationer som upprättas med leverantörerna. Detta kännetecknas av en pyramidmodell som är indelad i tre olika nivåer och utgörs av partnerskapsleverantörer, associerade leverantörer samt konventionella leverantörer. (Jonsson & Mattson, 2016)

Figur 3.7 Tre nivåer av leverantörsrelationer, modifierad efter Jonsson och Mattsson (2016) De leverantörer som befinner sig på den lägsta nivån i pyramiden kallas, som figur 3.7 ovan illustrerar, för konventionella leverantörer. Leverantörsrelationerna inom denna nivå

kännetecknas bland annat av att leveranser sker mot enstaka order, att pris är ett avgörande val samt att företaget utför en egen kvalitetskontroll av inkommande gods och liknande. De konventionella leverantörerna kan delas upp i två olika grupper baserat på om det handlar om relationer av engångskaraktär alternativt av lågfrekvent karaktär. Oavsett vilken grupp som en leverantör hamnar under, så handlar det i denna delen av pyramiden om en låg relationsnivå i relation till de två övriga nivåerna. Anskaffningen inom denna relationsnivå sker också i regel utan några specifika leverantörsutvärderingar eller val. (Jonsson & Mattsson, 2016)

Leverantörerna som återfinns på den mellersta relationsnivån i pyramiden benämns

associerade leverantörer. Dessa relationer karaktäriseras bland annat av långsiktighet och av att relationerna periodiskt ses över. Andra kännetecken för denna typ av relationsnivå är att det köpande företaget inte behöver ha någon egen kvalitetskontroll av inkommande gods samt att flödena mellan levererande och köpande företag i stor utsträckning är synkroniserade.

Köpande och levererande företag arbetar inom denna relationsnivå för att tillsammans kunna reducera lagernivåer, ledtider och osäkerheter. Vid leverantörsval inom denna nivå beaktas i regel ett flertal bedömningsvariablerna utöver själva prisbilden. (Jonsson & Mattsson, 2016)

Partnerskaps-leverantörer

Associerade leverantörer

Konventionella leverantörer

Determining

specification Selecting

supplier

Contr-acting Ordering Expediting

evaluationand

Follow-up evaluationand Purchasing function

Tactical purchasing Order function

Leverantörerna inom den högsta relationsnivån som återfinns i toppen av pyramiden i figur 3.7 kallas för partnerskapsleverantörer. Dessa relationer kännetecknas av samma aspekter som de associerade leverantörerna som återfinns i mitten av pyramiden. Däremot inkluderar den högsta relationsnivån gemensam produktutveckling, frekvent informationsutbyte om produktionsprocesser, produkter och kvalitetsfrågor. Detta nära utbyte av information och liknande är det som utgör den nära relation som främst kännetecknas relationen mellan ett köpande företag och dess partnerskapsleverantörer. Utöver detta bedrivs också

förbättringsinsatser tillsammans och partnerskapsleverantörer är i regel djupt integrerade i det köpande företagets logistikprocesser. (Jonsson & Mattsson, 2016)