Det är angeläget för Svenska Röda Korset att nå ut till den breda svenska allmänheten och att göra det som en organisation som har de mest utsatta för ögonen och som i prakti-ken riktar insatser till enskilda och grupper som befinner sig i en sådan livssituation. I de intervjusvar som ges, tonar det fram två olika sätt, eller tänkbara strategier, för att arbeta med dessa frågor. Båda strategierna tar sin utgångspunkt i av riksstämman prioriterade målgrupper och de har som mål att stärka Svenska Röda Korsets roll; genom att öka kännedomen om organisationen vill de öka människors benägenhet att engagera sig som frivilliga. I det följande ges en idealtypisk presentation av dessa båda strategier.7
En folkrörelsebaserad strategi
Den ena strategin har framför allt de äldre som målgrupp och skulle kunna sägas vara en strategi som representerar ett folkrörelsebaserat tänkande. Konsulenternas kund är i detta fall den enskilda kretsen, där traditionella och trogna Röda Korsfrivilliga är engagerade i styrelser, insamlingsverksamhet och verksamheter som framför allt har äldre – om än inte de mest utsatta äldre – som målgrupp. Betoningen ligger på kretsens autonomi och självbestämmande och konsulentens roll blir framför allt att stärka kretsstyrelsen bland annat genom utbildning och om möjligt medverka till en nyrekrytering och utveckling av verksamheter. Uppfattningen är att riksstämmans mål och centralstyrelsens direktiv bör gå direkt till kretsarna. Konsulenternas uppgift blir att skapa en relation till och upprätt-hålla en dialog med kretsarna för att på så vis tillsammans hitta möjliga och önskvärda utvecklingsvägar för den enskilda kretsen. Oavsett om kretsen vill utveckling och efter-frågar konsulenternas stöd eller inte, är det en viktig uppgift för konsulenterna att hålla en viss kontakt med kretsarna för att ge dem stöd och uppmuntran, men också för att signalera centralstyrelsens närvaro och bejakande av det arbete som utförs. Frivilliga är framför allt de som sedan tidigare är verksamma inom kretsarna, men även de som söker sig till kretsens gemenskap och som vill göra en insats inom denna. Synen på frivilliga är inklusiv. Det viktiga för kretsen är att ta emot den frivilligas engagemang, slussa henne eller honom in i en verksamhet som passar, och efterhand erbjuda lämplig utbildning.
Svenska Röda Korset är en ideell organisation och som sådan är det de frivilligas önskemål och visioner som ska styra organisationen. De mål riksstämman formulerar är styrande för kretsarnas arbete och det önskvärda är att kretsarna utifrån en grundläggande lojalitet med organisationen får bedriva sitt arbete och utveckla sina verksamheter mot dessa mål.
7 En idealtyp är i detta fall en modell som inte försöker beskriva hur dessa strategier faktiskt är, utan hur de renodlade strategierna mot bakgrund av intervjusvaren skulle te sig, sedan må det vara hänt att några sådana renodlade fenomen inte existerar i verklig-heten.
Konsulenternas betydelse är kopplad till kretsarna och de blir viktiga som verktyg för att lyssna in och bidra till att stärka kretsarna och deras mångfald av lokala och partikulära vägar för att på sikt uppnå målen.
En tjänstemannaorienterad strategi
Den andra strategin har framför allt migranter som målgrupp och skulle kunna sägas vara en strategi som representera en mer tjänstemannaorienterad syn på Svenska Röda Korsets organisering. Konsulenternas kund är i detta fall den utsatta människan, framför allt i större städer och storstadsregioner där verksamheter och projekt tillskapas för att motsvara det behov av stöd och insatser som finns inom den aktuella målgrup-pen. Betoningen ligger på verksamheterna och konsulenternas roll blir framför allt att medverka till att verksamheter och projekt tillskapas som intresserar och attraherar nya grupper av frivilliga med andra erfarenheter och kompetenser, såväl etniska och språkliga som fack- och kunskapsmässiga sådana, än vad man generellt finner hos traditionella Röda Korsfrivilliga som framför allt utgörs av äldre kvinnor. Synen på frivilliga är exklu-siv. Genom en selektiv rekrytering av frivilliga till specifika verksamheter kan behovet av insatser riktade till utsatta tillgodoses. Riksstämmans mål och centralstyrelsens direk-tiv ska vara vägledande och för att få vara en krets inom Svenska Röda Korset bör det finnas vissa krav som kretsarna ska leva upp till. Frivilliga är framför allt de som under en begränsad tidsrymd engagerar sig inom en verksamhet som intresserar dem. Konsulen-tens roll blir dels att ta den specifika kompeKonsulen-tens de frivilliga besitter tillvara, dels att vid behov komplettera denna med utbildning som ofta svårare insatser kräver. I den pågående samhällsutvecklingen tillskrivs de ideella organisationerna och den roll de förväntas spela som självständiga aktörer i samarbete med andra såväl privata som offentliga aktörer en allt större betydelse. Detta ses som en önskvärd roll för Svenska Röda Korset att utveckla och konsulenterna får i detta en särskild betydelse. För det första att koncentrera och likrikta organisationens utbud av verksamheter så att utbudet blir generellt i meningen detsamma över hela landet. För det andra att företräda organisationen och stå som garant för verksamheternas kvalitet i dialogen med andra aktörer och uppdragsgivare.
Sammanfattning
Svenska Röda korset uppfattas stå inför utmaningen att tydliggöra den grund som organi-sationen vilar på och att ta beslut om viken definition av organiorgani-sationen som ska vara det rådande för konsulenternas insatser – ska Svenska Röda Korset uppfattas som en folkrö-relse där de enskilda autonoma kretsarna är konsulenternas kund, eller ska Svenska Röda Korset uppfattas som en tjänstemannaorganisation där det är den utsatta människan som står i fokus? Å ena sidan finns en samstämmighet hos avdelningschefer på huvudkontoret som bekräftar och befäster ett tjänstemannabaserat synsätt. Enligt detta är det den utsatta människan som är konsulenternas kund. Verksamheterna som ska tillgodose de behov av stöd som enskilda och grupper av människor i en utsatt belägenhet har, ska således stå i fokus för konsulenternas insatser. Å andra sidan betonas betydelsen av att den traditio-nella verksamheten vidmakthålls och även fortsättningsvis får tillgång till konsulentstöd.
Den framtida utmaningen blir att kommunicera och förankra en gemensam bild av vad
Svenska Röda Korset både är och vill vara - såväl internt inom Svenska Röda Korset som externt, gentemot samarbetsparter och framför allt gentemot den breda svenska allmän-heten, samtidigt som organisationen av strategiska skäl gissningsvis vill härbärgera två i princip motsatta strategier. Om en strategi från Svenska Röda Korset på nationell nivå är att attrahera och skapa ett engagemang hos andra än traditionella frivilliga genom att framhålla organisationens uppdrag att arbeta för och tillsammans med de mest utsatta, kan en strategi på regional nivå vara att vidmakthålla och stärka det lokala engagemanget inom kretsarna genom att framhålla traditionella och mindre utmanande insatser av och för äldre.