Det framkommer tydligt att betoningen av insatser för de mest utsatta enligt konsulenter-nas mening utgör en utmaning för de lokala kretsarna. Det är inte bara svårigheterna att realisera insatser för och tillsammans med de utsatta - utan inledningsvis också svårighe-ter att identifiera vem den mest utsatta människan är eller kan vara, som kretsarna ställs inför.
Att identifiera den mest utsatta – en första utmaning
Det finns tre ganska tydliga uppfattningar om vilka som avses när Svenska Röda Korset betonar insatser för de mest utsatta.
Av riksstämman prioriterade grupper
En första uppfattning är att riksstämmans beslut om att äldre och migranter ska vara prioriterade målgrupper fram till 2014 gör det tydligt vilka grupper insatserna ska riktas mot.
Ja, det är ju en fråga.. Vi måste ju följa det som riksstämman har bestämt att vi ska göra, och det är klart att lägger de den ribban så är det klart att jag är överens med dom i det. Det vore konstigt om jag hade en annan uppfattning. (Ip. 2)
Det finns emellertid önskemål om att prioriteringen även borde inkludera barn och unga.
Dels för att det finns ett behov av att göra något för barnens och ungdomarnas egen skull, dels som en strategi för att organisationen ska kunna nå och skapa ett engagemang för Svenska Röda Korset hos en generation man idag i stor utsträckning sägs missa.5
Om de ser att Röda Korset kan erbjuda barn och ungdomar nåt bra – det kan vara att plåstra om varandra och Första hjälpen och såna saker men också barnkonventionen, mänskliga rättigheter, att få barn att förstå sin roll i värden; hur man kan bidra till att vara en god världsmedborgare, så tror jag också att vi skulle kunna engagera deras föräldrar.
Det är ju ett glapp idag mellan de som är engagerade i Röda Korsets unga – och så hoppar man över den hör generationen. (Ip. 12)
De ”starkt” utsatta
För det andra skapar betoningen av de mest utsatta en föreställning om att det är, som en konsulent yttrycker det, ”starkt” utsatta grupper som till exempel hemlösa som egent-ligen avses. Då sägs kretsarna sakna den kapacitet som krävs. Om behovet är större än den lokala kretsen har kapacitet för blir det enligt en konsulent en fråga för Svenska Röda Korset nationellt. Behövs det insatser för ”starkt” utsatta grupper krävs det en annan långsiktighet än vad frivilliga kan erbjuda och professionella insatser som ger rätt stöd och ett bevarat förtroende för organisationen.
Utsatthet som utgår från en närhetsprincip
Ett tredje sätt att se på utsatthet är att betona en närhetsprincip. För att det ska vara en meningsfull målsättning måste kretsarna förstå vilka utsatta det är frågan om. Det är när människor i ens närhet, i det egna området, i den egna kommunen far illa som organisa-tionen ska finnas till hands.
Man ska jobba med utsatta i samhället, man ska jobba med utsatta som befinner sig i ens närhet – det är själva principen för annars skulle man kunna säga att det är bara trams att vi håller på med Röda korset här i Sverige när de lider så mycket i Sudan, herregud, vi har väl inga utsatta här! Då skulle vi kunna lägga ner hela verksamheten och bara fokusera oss på dem. (Ip. 6)
5 Det bör påpekas att barn och unga finns med i verksamhetsinriktningen från 2008 och att verksamhet i skolor nu är ett av Svenska Röda Korsets prioriterade områden.
Men även när fokus ligger på närhet, uppfattas formuleringar som ”de mest utsatta” skapa svårigheter. För det första kan det innebära att enskilda människor stigmatiseras, dels för att ingen vill bli definierad som utsatt, dels för att människors utsatthet ofta betonas på bekostnad av möjligheten att se människor som resurser. För det andra finns uppfatt-ningen att kretsarna kan tvingas värdera utsattheten och prioritera mellan olika former av utsatthet.
Vilka sätter vi mot varandra? Vi har gjort en jätte tankekullerbytta när vi uttrycker oss så.
Det går inte att säga att den som förlorat sin hund och kommer till Kupan och vill ha ett samtal – dig har vi inte tid med. Varje individ i en svår livssituation är mest utsatta. (Ip. 1)
LUKS betydelse för kretsarnas prioriteringar
I arbetet med utsatta sägs alltid prioriteringsfrågan vara svår, och denna svårighet kvarstår och kan till och med öka genom tillgången till nationella riktlinjer och utformade instru-ment. Kretsarna kan hamna i en svår balansgång, för det första mellan de behov som identifieras med hjälp av LUKS och kretsens kapacitet att möta behoven. Detta kan även vara en krock mellan kretsens vilja och kretsens faktiska möjligheter. För det andra kan kretsen hamna i en balansgång mellan olika prioriteringar.
Vems prioriteringar gäller? De lokala behov som kanske kommer till synes genom LUKS eller de målgrupper som riksstämman eller Röda Korsets ledning identifierar? (Ip. 7)
Dessutom sägs den betydelse LUKS får för vilka verksamheter kretsar väljer att bedriva, bero på kvalitén på den genomförda studien. LUKS kan såväl peka på behovet av utveck-ling som utgör en bekräftelse av det kanske traditionella arbete som redan utförs.
Att rikta insatser mot de mest utsatta – en andra utmaning
Om en svårighet kan vara att identifiera vem den mest utsatta människan kan vara i kretsens närområde, är en annan svårighet att arbeta för de utsatta och inte minst, att arbeta tillsammans med de utsatta.
Att arbeta för de mest utsatta - en målsättning svår att omsätta i praktiken
Det finns åsikter om att inriktningen på de mest utsatta är en olycklig formulering, svår att realisera i kretsarnas vardagsarbete. Det en svår ekvation att få ihop målsättningen med kretsarnas förutsättningar att leva upp till den.
Även om kretsarna sägs vara medvetna om hur behoven för utsatta grupper ser ut på den egna orten, ser konsulenterna en rad olika skäl till att kretsarna inte initiera nya verksam-heter för att möta dessa behov;
det kullkastar verksamheter som kretsarna idag uppfattar som meningsfulla
•
det ställer höga krav på styrelsen
•
frivilliga har sällan den tid ett sådant arbete skulle kräva
•
långa beslutsvägar inom organisationen hindrar konsulenter att hjälpa kretsar
• iscensätta temporära insatser där behovet är stort
svårt att få stöd för temporära insatser. Om inställningen från huvudkontoret är
• att insatser som Röda Korset initierar ska ha en långsiktighet, skulle den temporära insatsen inte få det stöd konsulenten efterfrågar
traditionella styrelser kan hämma rekryteringen av nya frivilliga som vill engagera
• sig i insatser för människor i utsatta livssituationer
kraven på lokala kretsar att följa riksstämmans beslut att arbeta mot utsatta
• grupper är inte tillräckligt hårda. Om kretsarna inte har förutsättningar att göra praktiska insatser, skulle de istället kunna bidra ekonomiskt
målgrupper som identifieras som utsatta och i behov av särkskilt stöd, har inte
• alltid intresse av att ta det av det utbud som tillskapas.
Att arbeta med de mest utsatta – en målsättning som är svår att omsätta i praktiken
Det sägs även finnas svårigheter med betoningen att insatser ska utföras i samarbetet med människor i utsatta situationer. När detta tema kommer upp, uppfattar konsulenter att samarbetet med de utsatta innebär att personer som tidigare varit föremål för insatser ska engageras som frivilliga. För att det ska vara möjligt att inkludera enskilda individer i en verksamhet där de själva har tagit emot stöd, krävs det för det första att rollerna mellan den som ger och den som tar emot stöd är tydliga. Det krävs för det andra att de personer som skall involveras i verksamheten har fått stabilitet i sin livssituation. Det krävs för det tredje att det finns en förväntan och en öppenhet inför att engagera personen i