IdenDfierande  av  parametrar

Eftersom  rapporten  avgränsats  till  företag  med  relativt  enkla  artikel@löden  som  kunnat   sammanfattas   i   inköp,   lager   och   kund   fokuserar   diskussionen   kring   framtagning   av   parametrar  på  dessa  tre   steg.   Genom   att  på  detta   vis   låta   klassi@iceringen  spegla   hela   den  logistiska  kedjan  ges  möjlighet  till  ett  mer  holistiskt  perspektiv  vid  beslutsfattande.  

Klassi@iceringen  skapar  i  grund  och  botten  en  prioriteringsordning  av  artiklar  och  denna   prioritering  blir  på  detta  sätt  baserad  på  artikelns  samtliga  kontaktytor  mot  företaget.  

5.1.1  Inköp

Den   logistiska   process   denna   rapport   behandlat   startar   vid   inköpet   och   här   lyfts   två   övergripande  faktorer  fram  som  i  sig  de@inieras  av  ingående,   mer  konkreta  parametrar.  

Dessa   två   faktorer   är   hur   kritisk   artikeln   är   för   den   egna   verksamheten,   samt   hur   komplex   leverantörssituationen   är.   Detta   har   visats   ovan   i   Kraljics   matris   över   inköpsstrategier   (se   avsnitt   4.1.1),   och   tanken   är   här   att   låna   resonemanget   men   överföra  det  till  klassi@icering  av  artiklar.  Genom  att  låta  klassi@iceringen  spegla  artiklars   inköpsförhållanden   går   inte   denna   information   förlorad   efter   inköpet,   utan   kan   följa   med  genom  hela  den  logistiska  kedjan.  

Hur   kritisk   en   artikel   är   beror   helt   på   företagets   natur   och   denna   analys   skiljer   sig   således   från   fall   till   fall.   Kritiskhet   är   också   ett   väldigt   löst   begrepp   och   skiljer   sig   beroende   på   vad   man   väljer   att   titta   på.   Dock   behöver   de   parametrar   som   väljs   att   representera  inköpet  inte  ta  hänsyn  till  kritiskhet  ur   ett  vidare  perspektiv.   I   slutändan   tillhandahåller   klassi@iceringen   ett   mått   på   artiklars   respektive   kritiskhet   med   utgångspunkt   i   hela   den   logistiska   kedjan   och   är   alltså   en   sammanvägning   av   @lera   variabler.   För  att  ge  en  @ingervisning  av  vilken  typ  av  parametrar  som  kan  vara  aktuella   att  representera  inköpet  lånas   återigen  resonemanget  från  Kraljic,   där  bidrag  till  totala   inköpskostnader   och   bidrag  till   total   vinst   kan   avgöra   hur   kritisk   en   artikel   är   ur  ett   inköpsperspektiv.   Få  eller  inga  företag   sitter   i   en  sådan  situation  där  inköpskostnader   kan   negligeras   helt   och   vinsten   är   det   som   i   de   allra   @lesta   fall   motiverar   företagets   existens.  

Begreppet   leverantörsmarknadens   komplexitet   knyter   an   till   distinktionen   mellan   standard-­‐  respektive  specialartiklar.  Här  är  tanken  att  låta  klassi@iceringen  fånga  upp  de   artiklar   som   förbrukar   mer   av   inköparens   resurser.   Genom   att   komma   åt   denna   information   kan   beslut   fattas  kring   förändring   av   beställningsprocessen   med   syfte  att   minimera   den  förbrukning  av   resurser   processen  utgör.   Specialartiklar   är  typiskt   sett   mer  resurskrävande  att  beställa  medan  standardartiklar  som  regel  kännetecknas  av  ett   tämligen   okomplicerat   beställningsförfarande.   Det   bör   dock   undvikas   att   låta   en   parameter   vid  klassi@iceringen  vara   bivariat   och   representera   huruvida   artikeln   är   en   special-­‐  eller  standardartikel  då  detta  riskerar  att  bli  väl  grovt.  Exempelvis  kan  en  artikel   som  skulle  falla  under  kategorin  special  trots  detta  ha  en  enkel  beställningsprocess  efter   den   initiala   upphandlingsfasen,   och   bör   därför   behandlas   som   om   den   vore   en   standardartikel.  På  samma  sätt  kan  en  artikel  vilken  per  de@inition  är  en  standardartikel   ha  en  leverantörssituation  som   gör  beställningsprocessen  resurskrävande.   Istället   bör   själva  resonemanget  kring  standard-­‐  respektive  specialartiklar  @innas  med  vid  skapande   av  en  klassi@icering  där  de  grundläggande  parametrarna  får  avgöra  huruvida  en  artikel   bör  prioriteras  högt  eller  lågt.  

Parametrar   att   lyfta   fram   är   här   alltså   mått   på   en   mer   kostsam   och   komplicerad   anskaffningsprocess.   Dessa   kan  vara   av   ren  ekonomisk   karaktär,   exempelvis   artikelns   transportkostnad  från  leverantör.   Har  det   köpande  företaget   endast   en   leverantör  och   denna   be@inner   sig   långt   borta   rent   geogra@iskt   bidrar   detta   till   högre   transportkostnader.  En  annan  tänkbar  parameter  är  hur  många  order  av  en  viss  artikel   som  läggs  under  en  bestämd  tidsperiod,  liksom  hur  mycket  tid  varje  order  tar.  Här  kan   tänkas   att   i   klassi@iceringen   vägs   in  huruvida  beställningen   kan   utföras   automatiserat   via   exempelvis   ett   elektroniskt   beställningssystem,   eller   om   direkt   kontakt   med   leverantören  måste  tas.

5.1.2  Lager

Nästa  steg  i  material@lödet  hör  till  lagerhantering.  Företag  vill  generellt  hålla  ett  så  litet   lager  som  möjligt  för   att  minimera  lagerhållningskostnader,   något   som  dock  går  stick  i   stäv  med  att  garantera  en  god  leveransservice  gentemot  kund.  Av  denna  anledning  bör   frågan   ställas   huruvida   en   artikel   förtjänar   att   lagerföras,   vilket   är   något   klassi@iceringssystemet  kan  användas  till  att  svara  på.  

Då   lagret   inte  innefattar   en   tredje   part   på   det   vis   inköpet   gör   visar   sig   denna   analys   något  enklare  att  utföra.  De  parametrar  som  väljs  att  representera  lagret  ska  syfta  till  att   lyfta  fram  artiklar  som  förtjänar  uppmärksamhet  ur  ett  lagerhållningsperspektiv.   I  och   med   ambitionen   att   minimera   kapitalbindning   är   en   lämplig   variabel   att   väga   in   en   artikels   volymvärde.   Volymvärdet   som  är   ett  mått  på   hur   mycket  ekonomiska  resurser   en  artkel  förbrukar  över  en  viss  tid  är  högintressant  för  att  kunna  se  över  hanteringen   av  dessa  ekonomiskt   viktiga   artiklar.   Artiklar   som   ständigt   utgör   ett   högt   volymvärde   bör  hållas  på  så  låg  lagernivå  som  möjligt  för  att  minimera  kapitalbindning.  I  dessa  fall   kan   det   vara   aktuellt   att   se   över   beställningsrutiner   för   att   åstadkomma   en   smidig   beställningsprocess   med   framförallt   korta   ledtider.   Inköp   av   artiklar   med   högt   volymvärde   utgör   rimligtvis   stora   intäkter   för   leverantören   vilket   förbättrar   förhandlingsläget  för  det  köpande  företaget.  

Ledtid  är  en  annan  parameter  som  kan  tänkas  representera  lageraspekten  hos   artiklar.  

Väljs   denna   parameter   att   ingå   i   klassi@iceringen   och   artiklar   med   längre   ledtider   rangordnas  högre  lyfts  dessa  fram  bland  mängden.   I   det  fall  en  artikel   med  lång  ledtid   visar   sig   vara   viktig   för   företaget   kan   insatser   göras   för   att   minimera   ledtiden   eller   möjligtvis   motivera   lagerhållning.   Detta   för   att   gardera   sig   mot   osäkerheter   inom   tillgänglighet  och  därmed  uppnå  en  högre  leveransservice  mot  slutkund.  

5.1.3  Kund

Att   låta  kundens   behov   speglas   av   klassi@iceringssystemet   blir  oerhört  viktigt   då  det   i   slutändan   är   kunden   som   utgör   förutsättningarna   för   företagets   fortsatta   existens.  

Oavsett   om  klassi@iceringssystemet   utgår  från  interna  eller   externa  kunders  behov  och   önskemål  är  det  av  yttersta  vikt  att  analysera  dessa  för   att  utreda  vad  som  prioriteras.  

Här   beaktas   rimligtvis   parametrar   som   kan   leda   till   en   högre   grad   av   kundtillfredsställelse.   Detta   kan   exempelvis   vara   artikelns   tillgänglighet   eller   orderns   omloppstid.   Artikelns   försäljningspris   är   en   annan   intressant   parameter   att   beakta.  

Även  om  företaget  har  små  möjligheter  att   sänka  detta   kan  klassi@iceringen  underlätta   att   förbättra   inköpsförhållanden   för   kunder   genom   att   artiklar   med   högt   försäljningspris   lyfts   fram.   Visar   det   sig   att   dessa   artiklar   har   långa   ledtider,   låg   tillgänglighet   eller   lång   omloppstid   för   hantering   av   order,   kan   åtgärder   tas   för   att   förbättra   dessa   förhållanden.   Att   låta   artikelns   pris   utgöra   en   parameter   i   klassi@iceringssystemet   gäller   främst  i   det  fall  utgångspunkt   tas   i   externa   kunder,   men  

kan   även   vara   aktuellt   i   fallet   med   interna   kunder   beroende   på   företagets   organisationsstruktur.  

Utöver  att  bygga  klassi@iceringen  med  hänsyn  taget  till  kundens  behov  och  önskemål  bör   även   parametrar   ingå   som   speglar   kunden   ur   det   säljande   företagets   perspektiv.  

Parametrar  att   representera  inköpet  utgick  som  bekant  från  Kraljics   inköpsmatris  och   på   samma   sätt   används   här   Sabath   och   Whipples   kund/produkt-­‐handlingsmatris   att   lägga   grunden   för   resonemanget   kring   kunden.   Modellen,   som   presenterats   under   avsnitt   4.1.3,   har   dock   enbart   bidrag   till   total   vinst   som   ingående   parametrar.   Här   föreslås  snarare  att  tankesättet  bakom  modellen  överförs  till  en  artikelklassi@icering  där   avsikten  är  att   fånga  kundernas  respektive   vikt.   Dessa   kan  rangordnas  efter   en  direkt   mätbar   parameter   av   den   typ   författarna   bakom   modellen   föreslår,   medan   andra   tänkbara   grunder   för   rangordning   kan   vara   prestige   och   framtida   potential.   Att   välja   prestige   som   ingående   parameter   motiveras   i   och   med   att   lyckad   försäljning   till   en   välkänd  och  respekterad  kund  kan  tänkas  generera  nya  kunder,  och  potential  genom  att   kunder   som   i   dagsläget   utgör   ett   litet   bidrag   till   total   vinst   över   en   längre   tid   kan   förutspås   bli   större   kunder.   I   dessa   två   fall   bör   dessa   kundrelationer  prioriteras   högt,   något  som  klassi@iceringssystemet  kan  underlätta  genom  att  lyfta  fram  artiklar  som  säljs   frekvent  till  kunder  i  dessa  kategorier.  

Företaget  bör  alltså  utreda  hur  viktiga  kunderna  är  och  låta  en  eller  @lera  parametrar  i   klassi@iceringen  representera  detta.   För   att   detta   ska  vara   möjligt   krävs   att   kundernas   respektive  prioritet   fastställs,   exempelvis   genom   att   skapa  ett   antal   prioritetsgrupper.  

Denna   information   kan   därmed   användas   för   skapande   av   parametrar   att   ingå   i   klassi@iceringssystemet.  I  det  fall  kunderna  är  klart  segmenterade  efter  vilka  artiklar  de   köper  kan  artiklarna  enkelt  klassi@iceras   efter   deras   respektive  kunder.   Köps   en  artikel   frekvent   av   en   högprioriterad   kundgrupp   förtjänar   den   således   högre   rang.   Gäller   å   andra  sidan  att  kundgrupperna  till  stor  del  överlappar  vad  gäller  vilka  artiklar  de  köper   kan   klassi@iceringen   ha   antalet   kunder   ur   respektive   kundgrupp   som   ingående   parameter.   Här   måste   skaparen  av   klassi@iceringssystemet   vara  medveten  om  att  i   det   fall  valet  av  parametrar  att  rangordna  kunder  efter  väljs  till  mer  subjektiva  värden  ökar   risken   att   klassi@iceringen  ger  en  skev   bild   av   artiklarnas   inbördes   prioritet.   Detta   då   antalet  beslutssituationer  ökar  med  exempelvis  val  av  skala  och  inbördes  ordning.  

När   lämpliga   parametrar   identi@ierats   att   spegla  det   logistiska   @lödet   är  nästa  steg  att   välja   klassi@iceringsmodell.   Hur   modellvalet   påverkar   både   det   slutgiltiga   klassi@iceringssystemet  och  arbetsprocessen  att  skapa  detta  diskuteras  nedan.