Klassificering

När   nu   relevanta   parametrar   identi@ierats   och   matematisk   modell   valts   återstår   att   skapa  själva  klassi@iceringen.  Följande  avsnitt  utgör  ett  exempel  på  hur  Teracom  utifrån   antal   order,   volymvärde,   ledtid   och   projekttillhörighet   kan   skapa   en   klassi@icering   genom   implementering   av   Viktad  ABC.   Då   studien  av   företaget   ej   behandlat   enskilda   artiklar   utgår   detta   exempel   från   @iktiva   artiklar   med   hypotetiska   parametervärden.  

Syftet   med   detta   avsnitt   är   att   konkretisera   resonemangen   ovan   och   tjänar   således   endast  som  ett  illustrativt  exempel.  

Första  steget  vid  implementering  av  Viktad  ABC  är  att  rangordna  de  valda  parametrarna   utifrån  hur  viktiga  de  är  för  företaget.  Det  krävs  att  en  väl  insatt  person  genomför  detta   då  det   ger   ett   subjektivt   bidrag  till   modellen.   Om   en  mindre   genomtänkt   rangordning   görs  påverkar  det  hela  klassi@iceringen  och  således  de  beslut  som  tas  utifrån  den.  I  detta  

exempel   väljs   volymvärde   som  viktigast,   följt   av   ledtid,   projekttillhörighet   och  till   sist   antal  order  under  ett  kvartal.  

Med   denna   rangordning   av   parametrar   framhävs   egenskaper   hos   artiklarna   som   har   stor  påverkan  både  på  företaget  i  stort  och  logistikavdelningen.  Volymvärdet  lyfter  fram   artiklar  som  förbrukar  mycket  resurser  mätt  över  en  viss  period  i   ekonomiska  termer   och  är  därmed  av  intresse  för  hela  organisationen.  Ledtiden  får  implikationer  främst  för   det   dagliga   arbetet   inom   logistikavdelningen,   men   kan   även   vara   kritisk   för   hela   företaget  då  leverans  av  såld  tjänst  till  kund  är  beroende  av  god  kontroll  på  artiklar  med   långa  ledtider.   Parametern  projekttillhörighet   får  prioritet   tre  eftersom   den  sätts   med   ett  visst  mått  av  subjektivitet.  Detta  i  termer  av  vilka  projekt  som  är  viktigare  än  andra   och  även  hur  mycket  viktigare  ett  projekt  är  i  jämförelse  med  ett  annat.  Antal  order  har   fått  lägst  rang  då  den  endast  påverkar  en  medarbetare  inom  företaget.  

Innan   själva   klassi@iceringsarbetet   genomförs   måste   parametern   projekttillhörighet   behandlas   närmare   eftersom   den   inte   har   något   explicit   värde   utan   måste   värderas   utifrån  vissa  förbestämda  regler.   I  @igur  9  nedan  ges   ett  förslag  på  hur  detta  kan  gå  till   för  att   på  ett  enkelt  sätt  utföra   en  viktning   av   de  olika  projekten.   Här   har  antagits  att   projektens   rang   följer   en   intervallskala,   det   vill   säg   att   ökning   av   prioritet   sker   med   jämna  steg.   Det   ska  således   tolkas   så   att   skillnaden  mellan   exempelvis   projekten  som   tilldelats  ett  respektive  två  poäng  är  densamma  som  skillnaden  mellan  de  som  tilldelats   tre   respektive   fyra.   Skulle   detta   inte   vara   fallet   kan   en   annan   poängsättning   behöva   göras   för   att   återspegla   projektens   prioritet.   Visar   det   sig   att   fyra   projekt   kan   rangordnas  på  nedanstående  vis  medan  det  femte  är  av  betydligt   större  vikt  än  övriga   kan  detta  tilldelas  en  högre  poäng.  I  och  med  detta  lyfts  de  artiklar  som  ingår  i  projektet   fram  tydligare  gentemot  övriga.  

Figur  9.  ProjekYllhörighet  

Här  behandlas  tio   artiklar  som  antas  ingå  i  fem  olika  projekt.  Projekten  tilldelas  poäng   från  ett  till  fem,  där  fem  poäng  innebär  att  projektet  är  av  hög  prioritet  medan  ett  poäng   innebär  att  det  är  mindre  viktigt.  Artiklarna  tilldelas  poäng  utifrån  vilka  projekt  de  ingår   i  varefter  den  totala  poängsumman  beräknas.  Utifrån  @iguren  kan  konstateras  att  artikel   8  har  fått  en  maximal   poängsumma   vilket  innebär  att  den  ingår  i   samtliga  projekt  och   således   kommer   rangordnas   högt   genom   parametern   projekttillhörighet.   Motsatsen   gäller  för  artikel   10  som  med  en  låg  poängsumma  inte  är   särskilt   viktig   utifrån  denna   parameter.  

När  nu  parametern  projekttillhörighet   värderats  kan  en  sammanställning  av  artiklarna   och  parametrarna  göras.  Detta  görs   i   @igur  10  där  ett  maximum  och  ett  minimum  även   beräknats  vilket  krävs  för  modellens  vidare  uträkningar.  

Figur  10.  Parametervärden  

Nästa  steg  är  att  transformera  parametervärdena  till  en  0-­‐1  skala  för  att  skapa  möjlighet   till   jämförelse   dessa   emellan.   Transformen   bakom   beräkningarna   @inns   under   avsnitt   4.2.3,  steg  1  och  resultaten  presenteras  nedan  i  @igur  11.  

Figur  11.  Transformerade  parametervärden  

Efter   att   parametrarna   transformerats   är   nästa   steg   att   beräkna   de   partiella   medelvärdena.   Formel   för   detta   åter@inns   under   avsnitt   4.2.3,   steg   2.   När   de  partiella   medelvärdena  räknats  ut  identi@ieras  varje  artikels  respektive  maxvärde.  Figur  12  utgör   en  sammanställning  av  de  partiella  medelvärdena  med  korresponderande  maxvärde.  

Figur  12.  Par/ella  medelvärden  

I  sista  steget  sorteras  artiklarna  efter  de  partiella  medelvärdenas  respektive  maxvärde.  

Utifrån   denna   rangordning   delas   artiklarna   in  i   grupper  enligt   traditionell  ABC-­‐analys   där  de  med  högst   rang   klassi@iceras   som   A-­‐artiklar,   följt   av   B-­‐   och  C-­‐artiklar.   Därmed   sker  klassindelningen  enligt  20/30/50,  vilket  redovisas  nedan  i  @igur  13.  

Figur  13.  Klassindelning  

Den   slutgiltiga   klassi@iceringen   sammanfattas   i   @igur   14   där   även   de   ursprungliga   parametervärdena   åter@inns.   Utifrån  denna   hypotetiska  klassi@icering  ges  en  analys   av   utvalda   artiklar   för   att   påvisa   hur   systemet   kan   ligga   till   grund   för   operativa   och   strategiska  beslut  inom  ramen  för  logistik.  

Figur  14.  Slutgil/g  klassificering  

Artikel   1  och   8   har   klassi@icerats   som   A-­‐artiklar,   vilket   betyder   att   mest   resurser   bör   läggas   på   dessa.   Båda   artiklarna   har   ett   högt   volymvärde   och   är   därmed   dyra   att   införskaffa   eller   köps   in   i   stora   kvantiteter.   I   och   med   detta   förbrukar   de   mycket   ekonomiska   resurser   och   lagerföring   bör   därför   undvikas   för   att   minimera   kapitalbindning.   Lagerföring   motiveras   ofta   av   långa   ledtider   från   leverantör,   men   då   detta  inte  är   fallet   för   dessa   artiklar  kan  ett  system  införas  där   artiklarna  beställs  vid   behov.   Artiklarna  har  även  tilldelats  höga  poäng  i  projekttillhörighet  vilket   innebär  att  

de   ingår   i   många   och/eller   viktiga   pågående   projekt.   Dessa   attribut   sammantagna   motiverar   att   arbeta   med   leverantören   för   att   säkra   leveranser   och   därmed   undvika   behov  av  att  lagerföra  artiklarna.  

Artikel   7,   4   och   5   har   klassi@icerats   som   B-­‐artiklar   och   bör   därmed   inte   ägnas   lika   mycket  uppmärksamhet  som  A-­‐artiklarna.   Här  lyfts  artikel  5  fram  då  den  särskiljer  sig   från  övriga  inom  klassen  med  sitt  låga  volymvärde.  Artikeln  har  en  ledtid  på  tio  veckor   och  därmed  högst  värde  på  denna  parameter  bland  samtliga  artiklar.   Detta  kombinerat   med  höga  poäng  på  projekttillhörighet  gör  att  artikeln  bör  undersökas  närmare  och  en   diskussion   inledas   med   leverantör  för   att   se   om   ledtiden  kan   förkortas.   Är   detta   inte   möjligt   kan   lagerföring   vara   aktuellt   eftersom   artikeln  har   lågt   volymvärde   samtidigt   som   den   är   av   stor   vikt   för   många   eller   viktiga   projekts   genomförande.   Genom   att   lagerföra  artikeln  kan  även   antalet   order  minskas   som   ligger  något  över  medel.   På  så   sätt   minskar   förbrukningen  av   materialplanerarens   resurser   mätt   i   hur   många   order   som  läggs.  

För  övriga  artiklar  vilka  alltså  inordnas  i  kategori  C  rekommenderas  minimering  av  den   resursförbrukning  artiklarna  utgör   vid  hantering.   Automatisk   orderläggning   med  fasta   beställningspunkter  är  att  rekommendera  för  de  @lesta  artiklar  under  denna  kategori  då   merparten   har   ett   lågt   volymvärde.   Undantaget   är   artikel   6   som   med   sitta   höga   volymvärde  riskerar  att  binda  upp  mycket   kapital   vid  konstant  lagerföring.   Då  artikeln   har   relativt   låga   värden   för   ledtid,   projekttillhörighet   och   antal   order   förefaller   det   rimligt  att  den  beställs  vid  behov.  Den  löper  förhållandevis  liten  risk  att  utgöra  ett  stort   problem  inom  projekten,  vilket  kombinerat  med  kort  ledtid  gör  denna  hantering  möjlig.  

Vissa  artiklar   kräver  alltså   åtgärder   för   att   åstadkomma   en  ökning   av  värdeskapandet   medan  andra  fordrar  andra  insatser  för  att  minska  den  resursförbrukning  de  utgör  för   företaget.   Liknande   analys   kan   på   detta   vis   göras   för   samtliga   artiklar   där   klassi@iceringen  tillhandahåller  information  kring  hur  en  differentierad  artikelhantering   kan  läggas  upp.