Roe, Daniel and Håkan Larsson. Sport and masculinities in youth detention: In the gym and at a football program with detained youth. Submitted manuscript.
Bakgrund och syfte: Denna artikel ger en etnografisk redogörelse av idrott och mas- kulinitet på särskilda ungdomshem. En viktig del av datainsamlingen var att spendera tid i ett fotbollsprogram och i gymmiljön på två ungdomshem för pojkar i åldrarna 16- 20. Ungdomshem kan betraktas som framträdande platser för ”att göra maskulinitet” (Abrams et al., 2008), och forskare har visat hur könsnormer påverkar strukturer, meto- der och ungdomars upplevelser av livet i tvångsvård (Henriksen, 2018; Vogel & Gru- ber, 2018).Trots att idrott kan vara en viktig del av livet i mansdominerade institutioner (Meek, 2014; Meek & Lewis, 2014b; Roe, Hugo & Larsson, 2019; Sabo, 2001), har det funnits lite empirisk forskning som specifikt fokuserar på frågor om kön (maskulinitet) och sport i samband med ungdomsvård. Syftet med artikeln är att undersöka hur mas- kulinitet påverkar genomföranden och upplevelsen av idrott på ungdomshem.
Metod och teoretiskt perspektiv: Ett särskilt intresse i denna artikel riktar sig mot marginaliserade maskuliniteter och hur de visar sig (Connell & Messerschmidt, 2005; se även Müller & Mutz, 2019), till exempel etniskt marginaliserade unga män, som ofta saknar ekonomisk och institutionell makt. Den pedagogiska strävan på ungdomshem måste beakta effekterna av maskulinitet, och den relationella sammansättningen av olika maskuliniteter (Abrams et al., 2008; Bengtsson, 2016) för att inte ytterligare marginali- sera pojkarna. Artikeln bygger på etnografi vid två ungdomshem i Sverige: Capeview och Summerholm.
Dessa två institutioner har olika fysiska kulturer. Fotboll är en central del av kulturen på Capeview, medan tyngdlyftning är den dominerande fysiska aktiviteten på Summer- holm. Med tanke på att olika maskuliniteter är relationsmässigt, kontextuellt och inter- aktivt definierade, strukturerar vi vår analys i form av att återspegla ”dynamiken i den upplevda upplevelsen” (Hopkins & Noble, 2009), tyngdlyftning på Summerholm (i
gymmet) och fotboll på Capeview (på fotbollsprogrammet).
Resultat och slutsatser: I gymmet beskrivs elevernas hypermaskulina förväntningar och beteenden relaterade till tyngdlyftning, där de pratar om och konstituerar hypermas- kuliniteter relaterade till brottslighet och våld. För vissa av eleverna uttrycktes hyper- maskulinitet i gymmet i form av föreställningen om att bli ”stabil,” som att bygga en hård muskulös kropp men också att kunna bruka våld samt vara pålitlig kriminellt.Även om personalen ofta identifierade och betraktade pojkarnas föreställningar om gymkultur som problematisk, fanns det lite uppmuntran till alternativ.I ett undantag från detta lyckades en i personalen att engagera pojkarna i en annan, inte så hypermaskulin prak- tik. Denna praktik främjade lärandet av att träna och uppmuntrade elevernas framsteg i viktlyftning, med avvikelse från uppenbara normer för kriminalitet och våld.Nyckeln till denna ganska annorlunda scen var hur en behandlingsassistent kunde ”förebilda” olika sätt att vara i gymmet, delvis på grund av hans maskulina tillgångar (muskulös kropp och atletiskt kapital) men också förmågan ”att vara pedagogisk” (att kunna lyssna, vissa omsorg samt använda icke-hotande kroppsspråk).Medan elevernas entusi- asm över denna mer inkluderande gympraktik är anmärkningsvärd, var det pedagogiska synsättet begränsat till en minsta-vi-kan-göra-ambition, dvs. att hjälpa eleverna att bygga muskler så att de åtminstone kan ”visa något” från sin tid på institutionen.Detta illustrerade begränsningarna med ett ”förebildande” tillvägagångssätt för att störa mas- kulinitetsnormer i gymmet, det verkade inte meningsfullt kunna ta itu med pojkarnas marginaliserade positioner.
På fotbollsprogrammet betraktades klubbfotboll som en ”social arena” där pojkarna
från institutionen (Capeview) kunde ”öva” sociala färdigheter och ”testa” medlemskap i klubben, och på så sätt lära sig så kallad ”normal” eller ”svensk” medelklass maskulini- tet. Att integreras i det etablerade fotbollssamhället sågs till stor del som fördelaktigt för pojkarna. De fick en paus från besvärliga kamrater, lärde sig regler och normer, samt fick långsiktigt socialt stöd. Trots ansträngningar och starka önskningar att inkluderas,
kämpade de flesta av dem för att anpassa sig eller integrera sig i klubbfotbollen. De be- tonade hur arrangemanget utgick från hur deras maskuliniteter (inklusive spelstil) sågs som problematisk, något som måste korrigeras, eller på annat sätt integreras i "deras spel.” Några av pojkarna kämpade med klubbfotbollen, men blomstrade istället under fritidsfotbollen på kvällarna på Capeview. Detta fotbollsarrangemang återspeglade poj- karnas maskulinitetsnormer och förväntningar av att spela fotboll ”på gatan.” Samtidigt var kvällsfotboll en sorts ”frizon” (Hugo, 2013) som skiljde sig ifrån den allmänt hyper- maskulina miljön på ungdomshemmet (Bengtsson, 2016). Pojkarna deltog i olika inklu- deringspraktiker, t.ex. att rekrytera andra att spela, för att kunna främja kvällsfotbollen.
Studien visar hur ett könsperspektiv ger en viktig ”alternativ lins” (Abrams et al., 2008) för idrottspedagogik på ungdomshem. Det kan hjälpa till i att klargöra utma- ningar, potentiellt skadliga aspekter och möjligheten att ändra normer. Till exempel, om man ser över effekterna av pojkarnas marginaliserade maskulinitet och att se på deras sätt att spela fotboll som problematiskt, missar man ett meningsfullt tillfälle för (åter)in- tegration vid fotbollsprogrammet. Resultaten pekar dock på pedagogiska möjligheter när man försöker förändra situationen snarare än att använda snäva metoder för att ”fö- rebilda” eller korrigera maskulina normer.Resultatet visar några idéer för att eventuellt ändra sportarrangemanget och därmed även maskulinitetsnormerna. Ett exempel är att skapa ett futsal-lag på Capeview, där man införlivar önskvärda element från klubbfot- boll (t.ex. att lära sig andra normer och tillhandahålla ett socialt stödjande nätverk) i ungdomarnas ”på gatan” -stil (t.ex. att centrera pojkarnas spel och inkludera fler elever). Således visar studien nyttan av normkritisk pedagogik för att samtidigt leverera me- ningsfull sport och störa hypermaskulina normer på särskilda ungdomshem.
Acknowledgements
Many people have contributed to this work, and many thanks are owed.
First, I would like to thank all of the incarcerated young people who I have been fortu- nate to get to know, both as a teacher and a researcher. I see you and think of you daily. Thank you for sharing your worlds with me; you have inspired me and taught me so much. This work is just as much yours as it is mine. Thank you to all the institutional staff and leadership involved in this study for welcoming me into your professional worlds. I see you, too, and the important work you do every day.
I have been fortunate to have two incredible, knowledgeable supervisors to guide me during this project, Håkan Larsson and Martin Hugo. Martin: you enthusiastically sup- ported this research from the moment I cold-called you as a master’s student. Your ex- perience, sensibilities, and passion for education have been inspiring! Håkan: your end- less dependability, despite all my last-minute drafts, reminds me of the sports cliché: “availability is the best ability!” But most sports clichés are only partly true, at best. Your patience and reliability are exceeded by your wisdom, intellectual curiosity, and open mind. It has truly been a privilege to learn from you.
I am grateful to the Swedish School of Sport and Health Sciences for believing in the value of this project, and for giving me the opportunity to see it through. I have been supported by so many wonderful colleagues here. I especially would like to thank all my colleagues in the Sport Pedagogy research group, under the leadership of Karin Re- delius and Håkan Larsson. I am fortunate to have received so much insightful, critical, and encouraging feedback from colleagues who I can also call friends. Thanks to all my PhD friends for formative discussions over coffee and other beverages, and thanks to Johanna Rosén for being a wonderful roommate.
Thank you Tove Pettersson and John Hellström for your feedback at the halftime semi- nar. A big thanks also to Tea Bengtsson and Sanna Nordin-Bates. Your engaged and critical comments at the final seminar have been valuable for developing this work. Thank you to Jenny Soep for the fantastic illustrations featured in this thesis.
Thanks to my family for all of their inspiration and support. I am deeply grateful to have parents who are committed to social justice, and who were always curious and willing
to discuss and give feedback on this project. I am also grateful for my two younger brothers, who have always rooted for me.
Thanks to all my friends who have encouraged me along the way, and who have had to put up with rantings about my studies and my long absences from social life. A special shout-out to Big Tone for helping proofread the texts.
Finally, an extra special shout-out to Anna, whose unwavering love and support helped me complete this thesis, and so much more. Now on to parenthood! Love you! Stockholm, May 2021
References
Abrams, L. S. (2010). Sampling hard to reach populations in qualitative research: The case of incarcerated youth. Qualitative Social Work, 9(4), 536-550.
Abrams, L. S. (2013). Juvenile justice at a crossroads: Science, evidence and Twenty- First century reform. Social Service Review, 87(4), 725-752.
Abrams, L. S., & Anderson-Nathe, B. (2013). Compassionate confinement: A year in
the life of Unit C. Rutgers University Press.
Abrams, L.S., Anderson-Nathe, B., & Aguilar, J. (2008). Constructing masculinities in juvenile corrections. Men and Masculinities, 11(1), 22-41.
Abrams, L. S., Hughes, E., Inderbitzin, M., & Meek, R. (Eds.). (2016). The voluntary
sector in prisons: Encouraging personal and institutional change. Springer.
Alexander, R. J. (2001). Border crossings: Towards a comparative pedagogy. Compara-
tive Education, 37(4), 507-523.
Andersen, D, & Bengtsson, T. T. (2019). Timely care: Rhythms of bureaucracy and everyday life in cases involving youth with complex needs. Time & Society, 28(4), 1509–1531.
Anderson, E. (2009). Inclusive masculinity: The changing nature of masculinities. Routledge.
Anderson-Nathe, B. (2010). Youth workers, stuckness, and the myth of supercompe-
tence: Not knowing what to do. Routledge.
Andersson, P. (2021). Hot, våld och emotionellt arbete på de särskilda ungdomshem-
men: Personalens berättelser. [Doctoral thesis, Stockholm University]
Andrews, J. P. & Andrews G. J. (2003). Life in a secure unit: The rehabilitation of young people through the use of sport. Social Science and Medicine, 56(3), 531- 550.
Bailey, R., Armour, K., Kirk, D., Jess, M., Pickup, I., Sandford, R., & BERA Physical Education and Sport Pedagogy Special Interest Group. (2009). The educational benefits claimed for physical education and school sport: An academic review. Re-
search Papers in Education, 24(1), 1-27.
Bateman, T., Hazel, N., & Wright, S. (2013). Resettlement of young people leaving cus-
Baumer H., & Meek, R. (2018). Sporting masculinities in prison. In M. Maycock & K. Hunt (Eds.), New perspectives on prison masculinities (pp. 197-221). Palgrave MacMillan.
Bengtsson, J. (Ed.). (2005). Med livsvärlden som grund: Bidrag till utvecklandet av en
livsvärldsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning. Studentlitteratur.
Bengtsson, J. (2006). The many identities of pedagogics as a challenge: Towards an on- tology of pedagogical research as pedagogical practice. Educational Philosophy
and Theory, 38(2), 115-128.
Bengtsson, T. T. (2012a). Boredom and action: Experiences from youth confinement.
Journal of Contemporary Ethnography, 41(5), 526-553.
Bengtsson, T. T. (2012b). Learning to become a “gangster”? Journal of Youth Studies,
15(6), 677-692.
Bengtsson, T. T. (2012c). Youth behind bars: An ethnographic study of youth confined
in secure care institutions in Denmark. [Doctoral thesis, University of Copenha-
gen].
Bengtsson, T. T. (2014). What are data? Ethnographic experiences with young offend- ers. Qualitative Research, 14(6), 729–744.
Bengtsson, T. T. (2016). Performing hypermasculinity: Experiences with confined young offenders. Men and Masculinities, 19(4), 410–428.
Bengtsson, T. T. (2020). Informed consent as a situated research process in an ethnogra- phy of incarcerated youth in Denmark. In P. Billet, M. Hart, & D. Martin (Eds.),
Complexities of researching with young people (pp. 130-142). Routledge.
Bengtsson, T. T., & Mølholt, A. (2016). Keeping you close at a distance: Ethical chal- lenges when following young people in vulnerable life situations. YOUNG, 24(4), 359-375.
Benson, M. (2013) Crime and the life course: An introduction. Routledge.
Bernstein, B. (2001). From pedagogies to knowledges. In A. Morais, I. Neves, B. Da- vies & H. Daniels (Eds.), Towards a sociology of pedagogy: The contribution of
Basil Bernstein to research (pp. 363-368). Peter Lang.
Biesta, G. (2020). Risking ourselves in education: Qualification, socialization, and sub- jectification revisited. Educational Theory, 70(1), 89-104.
Brinkmann, S., & Kvale, S. (2015). InterViews: Learning the craft of qualitative re-
search interviewing. Sage.
Bromseth, J. (2010). Förändringsstrategier och problemförståelser: från utbildning om den Andra till queer pedagogik. In J. Bromseth & F. Darj. (Eds.), Normkritisk pe-
dagogik: Makt, lärande och strategier för förändring (pp. 27-54). Centrum för ge-
nusvetenskap, Uppsala universitet.
Bromseth, J., & Darj, F. (Eds.). (2010). Normkritisk pedagogik: Makt, lärande och stra-
Buckle, M. E., & Walsh, D. S. (2013). Teaching responsibility to gang-affiliated youths. Journal of Physical Education, Recreation & Dance, 84(2), 53-58. Bullis, M., Yovanoff, P., Mueller, G., & Havel, E. (2002). Life on the “outs”: Examina-
tion of the facility-to-community transition of incarcerated youth. Exceptional
Children, 69(1), 7-22.
Butts, J. A., Bazemore, G. & Meroe, S. A. (2010). Positive youth justice: Framing jus-
tice interventions using the concepts of positive youth development. Coalition for
Juvenile Justice.
Case, S., & Haines, K. (2015). Children first, offenders second: The centrality of en- gagement in positive youth justice. The Howard Journal of Criminal Justice,
54(2), 157-175.
Case, S., & Haines, K. (2018). Transatlantic “positive youth justice”: A distinctive new model for responding to offending by children? Crime Prevention and Community
Safety, 20(3), 208-222.
Chamberlain, J. M. (2013). Sports-based intervention and the problem of youth offend- ing: A diverse enough tool for a diverse enough society? Sport in Society, 16(10), 1279-1292.
Coalter, F. (2013). Sport for development: What game are we playing? Routledge. Coalter, F. & Taylor, J. (2009). Sport and conflict: A report on monitoring and evalua-
tion. Department of Sports Studies, University of Stirling.
Collins, M., & Haudenhuyse, R. (2015). Social exclusion and austerity policies in Eng- land: The role of sports in a new area of social polarisation and inequality? Social
inclusion, 3(3), 5-18.
Collins, M., & Kay T. (2014). Sport and social exclusion. Routledge.
Connell, R. W., & Messerschmidt, J. W. (2005). Hegemonic masculinity: Rethinking the concept. Gender & Society, 19(6), 829–859.
Correia, M. E. (1997). Boot camps, exercise, and delinquency: An analytical critique of the use of physical exercise to facilitate decreases in delinquent behavior. Journal
of Contemporary Criminal Justice, 13(2), 94–113.
Costelloe, A., & Warner, K. (2014). Prison education across Europe: Policy, practice, politics. London Review of Education, 12(2), 175-183.
Council of Europe. (2001). European Sports Charter. Retrieved from https://rm.coe.int/16804c9dbb
Crabbe, T. (2007). Reaching the ‘hard to reach’: Engagement, relationship building and social control in sport based social inclusion work’. International Journal of Sport
Management and Marketing, 2(1-2), 27–40.
Cullen, F. T., R. K. Blevins, J. S. Trager, & Gendreau, P. (2005). The rise and fall of boot camps. Journal of Offender Rehabilitation, 40(3-4), 53-70.
Davis, L. M., Steele, J. L., Bozick, R., Williams, M., Turner, S., Miles, J. N. V., Saun- ders, J. & Steinberg, P. S. (2014). How effective is correctional education, and
where do we go from here? The results of a comprehensive evaluation. RAND
Corporation.
Demont-Breton, V. (circa 1898). Into the water! [Painting]. Wikipedia. https://com- mons.wikimedia.org/wiki/File:Into_the_water,_by_Virginie_Demont-Breton.jpg Derlic, D. (2020). A systematic review of literature: Alternative offender rehabilitation
– prison yoga, mindfulness, and meditation. Journal of Correctional Health
Care, 26(4), 361-375.
Devís-Devís, J., Peilo-Velert, C. & Martos-García, D. (2012). Sport and physical activ-
ity in European prisons: A perspective from sport personnel. Prisoners on the
Move. Retrieved from http://www.prisonersonthemove.eu/prisoners-on-the- move/reports1/final-reports
Digennaro, S. (2010). Playing in the jail: Sport as psychological tool for inmates. Inter-
national Review on Sports and Violence, 2, 4-24
Drake, D. H., Earle, R., & Sloan, J. (2015). General introduction: What ethnography tells us about prisons and what prisons tell us about ethnography. In D. H. Drake, R. Earle, & J. Sloan (Eds.), The Palgrave handbook of prison ethnography (pp. 1- 16). Palgrave Macmillan.
Drewe, S. B. (2000). An examination of the relationship between coaching and teach- ing. Quest, 52(1), 79-88.
Dreyfus, H. L., & Rabinow, P. (1983). Michel Foucault: Beyond structuralism and her-
meneutics. University of Chicago Press.
Dukic, D., McDonald, B., & Spaaij, R. (2017). Being able to play: Experiences of social inclusion and exclusion within a football team of people seeking asylum. Social
Inclusion, 5(2), 101-110.
Duncan-Andrade, J. M. (2004). Your best friend or your worst enemy: Youth popular culture, pedagogy, and curriculum in urban classrooms. The Review of Education,
Pedagogy, and Cultural Studies, 26(4), 313-337.
Duncan‐Andrade, J. (2007). Gangstas, Wankstas, and Ridas: Defining, developing, and supporting effective teachers in urban schools. International Journal of Qualitative
Studies in Education, 20(6), 617-638.
Duncan-Andrade, J. M. R. (2009). Note to educators: Hope required when growing roses in concrete. Harvard Educational Review, 79(2), 181-194.
Duncan-Andrade, J. M. R. (2010). What a coach can teach a teacher: Lessons urban
schools can learn from a successful sports program. Peter Lang.
Duncan-Andrade, J. M. R., & Morrell, E. (2008). The art of critical pedagogy: Possibil-
Dünkel, F. (2014). Juvenile justice systems in Europe: Reform developments between justice, welfare and “new punitiveness.” Kriminologijos studijos, 1, 31-76. Ekholm, D. (2013). Research on sport as a means of crime prevention in a Swedish wel-
fare context: A literature review. Scandinavian Sport Studies Forum, 4, 91-120. Ekholm, D. (2016). Sport as a means of responding to social problems: Rationales of
government, welfare, and social change. [Doctoral thesis, Linköping University].
Ekholm, D., & Dahlstedt, M. (2021). Pedagogies of (de)liberation: Salvation and social inclusion by means of Midnight Football. Sport, Education and Society, 26(1), 58- 71.
Enell, S., Gruber, S., & Vogel, M. A. (2018). Tvångspraktiker på institution: Teoretisk och historisk inramning. In S. Enell, S. Gruber, & M. A. Vogel (Eds.), Kontrolle-
rade unga: Tvångspraktiker på institution (pp. 19-36). Studentlitteratur.
Engström, L. (2002). Idrottspedagogik. In Engström, L. & Redelius, K. (Eds.) Peda-
gosika perspektiv på idrott (pp. 15-26). HLS Förlag.
Fader, J. J. (2008). Inside and out: Community reentry, continuity and change among
formerly-incarcerated urban youth. [Doctoral thesis, University of Pennsylvania].
Fader, J. J., & Dum, C. P. (2013). Doing time, filling time: Bureaucratic ritualism as a systemic barrier to youth reentry. Children and Youth Services Review, 35(5), 899- 907.
Farrington, D., Ditchfield, J., Hancock, G., Howard, P., Joliffe, D., Livingston, M. & Painter, K. (2002). Evaluation of two intensive regimes for young offenders. Home Office Research, Development and Statistics Publications.
Faskunger, J., & Sjöblom, P. (Eds.). (2017). Idrottens samhällsnytta: En vetenskaplig
översikt av idrottsrörelsens mervärden för individ och samhälle. Riksidrottsför-
bundet.
Ferrell, J., Hayward, K., & Young, J. (2008). Cultural criminology. Sage.
Flores, J. (2012). Jail pedagogy: Liberatory education inside a California juvenile deten- tion facility. Journal of Education for Students Placed at Risk, 17(4), 286-300. Flores, J. (2015). A race conscious pedagogy: Correctional educators and creative re- sistance inside California juvenile detention facilities. Association of Mexican
American Educators Journal, 9(2), 18-30.
Fors, V., & Bäckström, Å. (2015). Visuella metoder. Studentlitteratur.
Foster, K. M. (2003). Panopticonics: The control and surveillance of black female ath- letes in a collegiate athletic program. Anthropology & Education Quarterly, 34(3), 300-323.
Foucault, M. (1979). Discipline and punish: The birth of the prison. Vintage Books. Freire, P. (1970). Pedagogy of the oppressed. Penguin.
Freire, P. (2014). Pedagogy of hope. Bloomsbury. Freire, P. (2016). Pedagogy of indignation. Routledge.
Fritzén, L. (2001). Förarintyg på sjön: Om pedagogikens möjligheter på särskilda ung- domshem. In P. Gerrevall & H. Jenner (Eds.), Kommunikativ pedagogik och sär-
skilda ungdomshem (pp. 31-43). Statens institutionsstyrelse.
Fundberg, J. (2003). Kom igen, gubbar!: Om pojkfotboll och maskuliniteter. [Doctoral thesis, Carlsson Bokförlag].
Gallant, D., Sherry, E. & Nicholson, M. (2015). Recreation or rehabilitation? Managing sport for development programs with prison populations. Sport Management Re-
view, 18, 45-56.
Geertz, C. (1973). The interpretation of cultures. Fontana Press.
Gerrevall, P. (2014). På väg mot en pedagogisk filosofi för de särskilda ungdomshem- men – några avtryck från en innehållsrik resa. In P. Gerrevall & I. Ljungqvist,
Social perspektiv: Livet är en berättelse – Vänbok till Håkan Jenner (pp. 50-58).
IKM, Växjö universitet.
Gerrevall, P., & Jenner, H. (Eds.). (1997). När skola möter behandlingen – Om pedago- gikens villkor på de särskilda ungdomshemmen. Pedagogisk rapport 1997:1. In- stitution för pedagogik, Högskolan i Växjö.
Gerrevall, P., & Jenner, H. (Eds.). (2001). Kommunikativ pedagogik och särskilda ung-
domshem. Statens institutionsstyrelse.
Ghazinour, M., Eriksson, M. M., & Wimelius, M. E. (2019). Ensamkommande barns placering vid SiS särskilda ungdomshem: Vilka placeras, hur mår de och vilka in- satser får de? Socialmedicinsk tidskrift, 96(1), 22-37.
Giroux, H. A. (2010). Rethinking education as the practice of freedom: Paulo Freire and the promise of critical pedagogy. Policy Futures in Education, 8(6), 715-721. Giroux, H. (2011). Youth in the Suspect Society and the Politics of Disposabil-
ity. Power Play: A Journal of Educational Justice, 3(1), 3–21.
Goddard, T., & Myers, R. (2018). Youth, community and the struggle for social justice. Routledge.
Goffman, E. (1991). Asylums: Essays on the social situation of mental patients and
other inmates. Penguin Books.
Goldson, B. (2014). Youth justice in a changing Europe: Crisis conditions and alterna- tive visions. Perspectives on youth 1, 39-52.
Goldson, B., & Muncie, J. (2012). Towards a global “child friendly” youth justice? In-
ternational Journal of Law, Crime and Justice, 40, 47-64.
Goldson, B., & Muncie, J. (Eds.). (2015). Youth crime and justice. Sage.
Gooch, K. (2019) “Kidulthood”: Ethnography, juvenile prison violence and the transi- tion from “boys” to “men.” Criminology and Criminal Justice, 19(1), 80-97. Gradin Franzén, A. (2014). Disciplining freedom: Treatment dilemmas and subjectivity
Haines, K. and S. Case. 2015. Positive youth justice: Children first, offenders second. Policy Press.
Hammersley, M. (2015). Research “inside” viewed from “outside”: Reflections on prison ethnography. In D. H. Drake, R. Earle, & J. Sloan (Eds.), The Palgrave
handbook of prison ethnography (pp. 21-39). Palgrave Macmillan.
Hammersley, M., & Atkinson, P. (2010). Ethnography: Principles in practice. Routledge.
Hartmann, D. (2016). Midnight basketball: Race, sports, and neoliberal social policy. University of Chicago Press.
Harvey, J. (2015). The ethnographic practitioner. In D. H. Drake, R. Earle & J. Sloan (Eds.), The Palgrave Handbook of Prison Ethnography (pp. 390-402). Palgrave